Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående provisorisk arvodesförhöjning under 1938 års riksdag åt den hos riksdagen tillfälligt anställda personalen.

1938-02-18 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1938:8, Utlåtande, angående provisorisk arvodesförhöjning under 1938 års riksdag åt den hos riksdagen tillfälligt anställda personalen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoidskottets lälåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 18 februari 1938 kl. 12 m.

Utlåtande, angående provisorisk arvodesförhöjning under 1938 års riksdag

åt den hos riksdagen tillfälligt anställda personalen.

I särskilda den 24 april 1937 dagtecknade skrivelser till kamrarnas herrar

talmän anhöll riksdagsvaktmästarnas kamratförening, att herrar talmän måtte

utverka dels en förbättring av de vid riksdagen anställda vaktmästarnas och

extra portvakternas avlöningsförhållanden, dels ock Sådan ändring i gällande

avlöningsbeStämmelser, att vid kamrarnas aftonplena tjänstgörande vaktmästare

och extra portvakter bereddes ersättning i form av timlön från Sammanträdes

början.

Förstnämnda yrkande motiverades i huvudsak därmed, att en betydande

stegring i levnadskostnaderna inträtt Sedan 1934 årS riksdag fastställde nu

gällande avlöningsbeStämmelser för riksdagens personal. Såsom stöd för sistnämnda

yrkande anfördes, att medan enligt gällande bestämmelser vaktmästare

ägde att för tjänstgöring vid aftonplenum efter kl. 11 e. m. åtnjuta särskild

ersättning med 4 kronor för varje gång sådan tjänstgöring ägt rum, någon

dylik ersättning icke utginge för de talrika fall, då aftonplenum slutade före

kl. 11 e. m., oaktat tjänstgöringen vid sådant plenum ofta medförde extra utgifter

för vaktpersonalen.

Riksdagens kanslideputerade, Som på anmodan av herrar talmän anmodades

att inkomma med yttrande över de av föreningen gjorda framställningarna,

anförde i skrivelse den 12 maj 1937 i huvudsak följande.

Kanslideputerade, Som i ett den 18 april 1930 till herrar talmän avgivet

yttrande avstyrkte bifall till en framställning om visst dyrorts tillägg till riksdagens

vaktmästare, kunde svårligen finna, att sedan dess inträffat något av

beskaffenhet att under pågående riksdag böra föranleda ändring i deSSas avlöningsförhållanden.

Visserligen skulle som ett skäl till en höjning av utgående

avlöningsförmåner kunna åberopas den år 1935 verkställda regleringen av

avlöningen för vaktmästarna vid riksgäldskontoret — ett förhållande, som dock

läge i tiden före nyssberörda framställning — ävensom den provisoriska avlöningsförstärkning,

varom förslag läge å riksdagens bord och som vore avsedd

att utgå under nästföljande budgetår. Särskilt för den händelse att sistnämnda

förslag vunne riksdagens bifall, Skidle Skäl tala för att en omprövning av vaktmäStareperSonalens

avlöningsförhållanden företoges under innevarande år i

Syfte att en eventuell ändring kunde genomföras redan vid början av nästa

lagtima riksdag.

Kanslideputerade, som sålunda holle före att föreliggande, vid en Sen tidpunkt

under riksdagen väckta framställningar icke borde föranleda någon ändring

fälläng lill riksdagens protoknll HISS. S sami. Nr S.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

i (le för det dåvarande till ifrågakomna personal utgående avlöningsförmåner,

finge under åberopande av vad ovan anförts hemställa, att herrar talmän ville

taga under omprövning, huruvida det icke kunde befinnas lämpligt föranstalta

örn en ingående utredning, möjligen genom rikSgäldsfullmäktigeS försorg, av

riksdagSvaktmästarnaS avlöningsförhållanden, särskilt i de avseenden, som

berördes i de föreliggande framställningarna, och i så god tid slutförd, att förslag

till en eventuell nyreglering kunde framläggas i början av nästkommande

lagtima riksdag.

Enär båda ifrågavarande framställningar avSåge ej blott riksdagens vaktmästare

utan även de i riksdagshuset tjänstgörande extra portvakterna, ville kanslideputerade

Slutligen fästa uppmärksamheten på att de av riksdagen antagna

avlöningSbeStämmelSerna för personal hoS riksdagens kamrar, utskott och

kansli m. m. icke gällde nämnda extra portvakter, vilka antogeS av riksgäldsfullmäktige,

Som ock bestämde deras avlöning.

I likhet med riksdagens kanslideputerade funno kamrarnas lierrar talmän föreningens

framställningar icke böra föranleda någon ändring i de för 1937 års riksdag

till ifrågakomna personal utgående avlöningsförmånerna. Då den av kanslideputerade

väckta frågan örn utredning av riksdagSvaktmästarnaS avlöningsförhållanden

syntes herrar talmän böra hänskjutas till bankoutskottets prövning,

överlämnade de med skrivelse den 19 maj 1937 handlingarna i ärendet till bankoutskottet

för den åtgärd, utskottet kunde finna av omständigheterna påkallad.

Ärendet blev därefter föremål för behandling av 1937 års bankoutskott, Som i

skrivelse den 7 juni 1937 till fullmäktige i riksgäldskontoret anslöt sig till

herrar talmäns och kanslideputerades uppfattning, att någon ändring i de för

1937 års riksdag till riksdagsvaktmästarna utgående avlöningsförmånerna

icke borde äga rum. Enligt utskottets mening borde en utredning komma till

stånd beträffande avlöningsförhållandena icke blott för nyssnämnda personalgrupp

utan även för riksdagens personal i övrigt. En dylik omprövning av lönefrågan

syntes motiverad därav, att riksdagens personal icke erhållit någon

kompensation för den ökning i levnadskostnaderna, som inträtt sedan nu gällande

arvoden fastställdes år 1934. Att märka vore även — framhöll utskottet —

att det icke vore avSett, att nämnda personal Skulle komma i åtnjutande av

den provisoriska avlöningSförStärkning, som enligt 1937 årS riksdags beslut

skulle för budgetåret 1937/38 utgå till vissa befattningshavare i Statens tjänst.

Åtgärder syntes fördenskull i första hand böra vidtagas i syfte att bereda riksdagens

personal en löneförhöjning, i huvudsak motsvarande vad som tillkommit

statens tjänstemän sedan år 1934. Utskottet ville vidare erinra, att utredning

angående lönereglering för Statens befattningshavare påginge genom 1936 års

lönekommitté. Kommitténs förslag kunde enligt vad utskottet inhämtat beräknas

föreligga i Så god tid, att därpå grundat förslag till lönereglering

kunde förväntas bliva framlagt för 1938 årS riksdag. Det SynteS i anslutning

härtill böra övervägas, huruvida och i vad mån ifrågavarande förslag vore av

beskaffenhet att böra påverka lönesättningen för riksdagens personal.

Utskottet anhöll i Sin förevarande skrivelse, att fullmäktige ■ville låta verk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

3

Ställa den av utskottet ifrågasätta utredningen. Med hänsyn till utredningens

begränsade omfattning SynteS det utskottet vara tillfyllest, att utredningsuppdraget

anförtroddes åt en eller två utredningsmän. I deras uppdrag borde även

ingå att undersöka, huruvida ändrade regler för ersättning åt vid kamrarnas

kvällsplena tjänstgörande vaktmästare och extra portvakter kunde anses påkallade.

Enligt utskottets mening borde utredningen bedrivas så, att redan vid början

av 1938 års riksdag förslag kunde framläggas för utskottet i fråga örn en

provisorisk arvodesförhöjning för riksdagens personal, att utgå under samma

riksdag. Därest senare under 1938 års riksdag lönereglering skulle genomföras för

statstjänstemännen, syntes därav betingat förslag till definitiv reglering av

avlöningen till riksdagens personal snarast böra underställas utskottet.

Vid behandling av bankoutskottets Skrivelse beslöto julimäktige i riksgäldskontoret

den 10 juni 1937 uppdraga åt riksgäldsfullmäktigen E. G. E. Eriksson

och riksgäldskommissarien S. O. Widlund att verkställa och till fullmäktige

inkomma med den av utskottet begärda utredningen.

Sedan utredningsmännen efter slutfört uppdrag i skrivelse till fullmäktige

i riksgäldskontoret den 16 december 1937 framlagt den verkställda utredningen,

hava fullmäktige med skrivelse den 22 i samma månad överlämnat sagda

skrivelse till bankoutskottet. Vad utredningsmännen för egen del anfört framgår

av vid detta utlåtande fogad Bilaga.

Såsom nämnda bilaga utvisar, föreslå utredningsmännen, att provisorisk

arvodesförhöjning må under 1938 års riksdag utgå till envar befattningshavare

hos riksdagens kamrar, utskott och kansli med belopp av 51 kronor

för månad. Däremot avstyrka utredningsmännen, att ändring vidtages i gällande

bestämmelse örn särskild ersättning till vid aftonplena tjänstgörande

vaktmästare och vaktmästarbiträden.

Efter det bankoutskottet överlämnat utredningsmännens skrivelse till kamrarnas

herrar talmän och dessa anmodat kanslideputerade att yttra sig över

utredningsmännens förslag, hava kanslideputerade i skrivelse den 26 januari

1938 — under hänvisning till att förslaget avsåge viss allenast provisorisk

avlöningsförstärkning att utgå i avbidan på den slutliga reglering av hithörande

spörsmål, som bankoutskottet funnit betingad av genomförandet av

ny lönereglering för statens befattningshavare — anmält, att kanslideputerade

för sin del icke hade något att erinra mot förslaget.

I en till bankoutskottet avlåten, den 9 februari 1938 dagtecknad skrivelse

hava kamrarnas herrar talmän meddelat, att frågan behandlats vid samma dag

hållet talmanssammanträde, till vilket jämväl de ständiga utskottens ordförande

och kanslideputerade blivit kallade. I enlighet med den mening, som gjort

sig gällande hos flertalet av de vid sammanträdet närvarande, hava herrar

talmän, med tillstyrkande av utredningsmännens förslag, föreslagit, att under

innevarande riksdag tillsvidare, intill dess annorlunda kunde varda av riks
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4 Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

dagen bestämt, provisorisk arvodesförhöjning måtte tillerkännas envar befattningshavare

hos riksdagens kamrar, utskott och kansli med belopp av 54 kronor

för månad, vilken arvodesförhöjning borde beräknas och utbetalas på Sätt

i avlöningsbeStämmelserna för riksdagens personal föreskrives örn arvode.

1

Såsom av utredningsmännens Skrivelse inhämtas, avser förslaget om provisorisk

arvodesförhöjning åt riksdagens personal under innevarande riksdag

att bereda denna personal viss kompensation för den stegring i levnadskostnaderna,

som inträtt Sedan de nuvarande arvodena fastställdes genom beslut av

1934 årS riksdag. Till grund för beräkningen av arvodesförhöjningen har legat

den höjning av löneförmånerna, som i form av ökat provisoriskt dyrortStillägg,

ökat dyrtidStillägg samt provisorisk avlöningsförstärkning kommit statens befattningshavare

i Stockholm till del sedan år 1934. Arvodesförhöjningen har

ansetts böra fastställas till ett enhetligt belopp av 54 kronor i månaden för samtliga

tjänstemän hos riksdagen. Såsom motivering härför har i huvudsak anförts,

att det här endast är fråga örn en provisorisk åtgärd i avvaktan på en mera

definitiv arvodeSreglering. Av utredningsmännens skrivelse framgår, att förslag

om ordnande av avlöningsförhållandena för riksdagens personal för tiden

från och med 1939 års riksdag är att förvänta Senast vid början av nämnda

riksdag.

Det nu föreliggande förslaget, Som utarbetats i nära anslutning till av 1937

årS bankoutskott uppdragna riktlinjer, har lämnats utan erinran av kanslideputerade

samt tillstyrkts av kamrarnas herrar talmän. Utskottet får för sin

del förorda, att riksdagen godkänner förslaget.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, med bifall till herrar talmäns förslag, må

besluta, att provisorisk arvodesförhöjning skall under 1938

års riksdag tillsvidare, intill dess annorlunda kan varda av

riksdagen bestämt, utgå till envar befattningshavare hos riksdagens

kamrar, utskott och kansli med belopp av 54 kronor

för månad, skolande arvodesförhöjningen beräknas och utbetalas

på sätt i avlöningsbeStämmelserna för riksdagens personal

föreskrives om arvode.

Stockholm den 18 februari 1938.

På bankoutskottets vägnar:

BJ. HOLMGREN.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg*, Ehrnberg*, Berling, Holmström, Friggeråker,

Nilsson i Mölndal, Sundvik och Ohlin*;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén*, Andersson i Falkenberg, K. A

Westman, Gustavson i Västerås*, Osberg, Johansson i Djursnäs och Andersson i Lindome.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till Herrar Fullmäktige i riksgäldskontoret.

Bilaga.

I anslutning till vad 1937 års bankoutskott anfört hava vi i detta utlåtande

upptagit dels frågan om beredande av provisorisk arvodesförhöjning för riksdagens

personal under 1938 års riksdag, dels ock frågan örn särskild ersättning

till vid kamrarnas aftonplena tjänstgörande vaktmästare. Det är vår avsikt,

att Sedermera — antingen mot Slutet av 1938 årS riksdag eller ock, därest Så

skulle befinnas lämpligare med hänsyn till frågans samband med den väntade

löneregleringen för statens tjänstemän, under hösten 1938 — inkomma till

herrar fullmäktige med förslag till ordnande av avlöningsförhållandena för

riksdagens personal för tiden från och med 1939 års riksdag.

Innan vi övergå till behandling av frågan örn ökade löneförmåner

för riksdagens personal, vilja vi, i likhet med kanslideputerade, fästa uppmärksamheten

på att föreliggande två framställningar från riks dags vaktmästarnas

kamratförening avse, förutom riksdagens vaktmästare, de i riksdagshuset

tjänstgörande extra portvakterna. Såsom kanslideputerade anfört, äro emellertid

Sistnämnda befattningshavare, vilka anställas av fullmäktige i riksgäldskontoret

och åtnjuta avlöning med av fullmäktige bestämda belopp från anslaget

till riksdagens hus, icke hänförliga till riksdagens personal. I anledning härav

hava vi funnit frågan om de extra portvakternas avlöningsförhållanden ligga

utanför det oSS lämnade utredningsuppdraget.

Provisorisk arvodesförhöjning för riksdagens personal.

Nu gällande avlöningsbestämmelser för riksdagens personal fastställdes av

1934 års riksdag på hemställan av bankoutskottet (uti. nr 26) att tillämpas

från början av 1935 års riksdag. Riksdagens beslut hade föregåtts av utredning av

Särskilda sakkunniga, riksdagens lönekommitté, som tillkallats för att utarbeta

förslag till enklare och mera enhetliga grunder för beräkning av avlöningen till

nämnda personal än som dittills varit gällande. I huvudsak innebar 1934 års

beslut endast en teknisk revision av avlöningssystemet. Å arvodena utgående

dyrtidstillägg avvecklades sålunda genom dess inarbetande i arvodena. Vidare

avvecklades den ersättning för onstad avlöning i Statstjänst, Som tidigare utgått

till innehavare av vissa högre befattningar hos riksdagen, varvid Såsom kompensation

för den genom ersättningens bortfallande föranledda löneminskningen

en viss förhöjning av arvodesbeloppen genomfördes. Genom en övergångsbestämmelse

medgåvos emellertid de tjänstemän, Som vid 1934 års riksdag voro

anställda å befattningar, med vilka var förenad rätt till ersättning för mistade

avlöningsförmåner i statstjänst, att vid fortsatt anställning hos riksdagen bi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

BunlioutfikoUets utlåtande Nr 8.

behålla denna ersättning, dock med viss reduktion, avsedd att motsvara nyssnämnda

förhöjning av arvodena.

Dyrtidstillägg å arvodena till riksdagens personal utgick under en följd av

år efter de grunder, som gällde för befattningshavare i statens tjänst vid icke

reglerade verk; en särskild regel tillämpades emellertid för dyrtidstilläggets

maximering. I besparingssyfte fastställdes dyrtidstillägget vid 1933 års riksdag

till 20 procent av arvodena, vilket innebar en sänkning av tillägget med 8 procent.

Procenttalet 20 för beräkning av dyrtidstillägget tillämpades jämväl under

1934 års riksdag. Vid dyrtidstilläggets avveckling år 1935 ökades arvodena

med belopp, i stort sett motsvarande det under 1933 och 1934 års riksdagar

utbetalade dyrtidstillägget. Därvid togs emellertid ej hänsyn till den förhöjning

av detsamma, som utgått i form av s. k. barntillägg.

De år 1934 fastställda, sedan 1935 års riksdag tillämpade arvodena för riksdagens

personal, vilka arvoden torde få anses utgöra reglerade avlöningsbelopp,

hava därefter varit oförändrat gällande. Statens tjänstemän i Stockholm hava

däremot sedan år 1935 fått sina avlöningsförmåner förhöjda. Sålunda har det

provisoriska dyrortstillägget för samtliga tjänstemän därstädes från och med

den 1 juli 1935 ökats med ett belopp av 120 kronor för år, varjämte från och med

den 1 juli 1937 tillkommit en provisorisk avlöningsförstärkning, utgående med

216 kronor till befattningshavare med lön enligt högst 12 :e löneklassen i den i

1921 års avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, intagna löneplanen

och motsvarande löneklass i övriga löneplaner Samt med 132 kronor i

övrigt, allt för år räknat. Till följd av stegring i levnadskostnadsindex har vidare

dyrtidstillägget åt befattningshavare vid reglerade verk ökats från 8

procent (index 153) under första och andra kvartalen 1934 till 14 procent (index

165) under sista kvartalet 1937 eller med 6 procent. Genom beslut av 1937

års riksdag har slutligen från och med den 1 juli 1937 viss höjning skett av det

i dyrtidstillägget ingående barn tillägget.

De sålunda ökade löneförmånerna för statstjänstemännen hava i väsentlig

män föranletts av den stegring av levnadskostnaderna, som inträtt under de

senare åren. Såsom bankoutskottet vid 1937 års riksdag anfört, torde det vara

skäligt, att jämväl riksdagens personal beredes viss kompensation för levnadskostnadsökningen

och i sådant syfte tillerkännes en förhöjning av utgående

arvoden med belopp, ungefärligen motsvarande vad som kommit statens tjänstemän

i jämförlig löneställning till del. Genom en sådan åtgärd skulle relationen

mellan avlöningen i riksdags tjänst och i statstjänst återställas till det läge,

som fastställdes genom 1934 års revision av avlöningsbestämmelserna för riksdagens

personal.

För beräkning av storleken av den arvodesförhöjning, som med angivna utgångspunkt

synes kunna ifrågasättas för riksdagens personal, har här nedan

Sammanställts uppgifter dels å de arvoden, som gälla för de olika befattningarna

hos riksdagen, dels ock å de belopp, med vilka avlöning i statstjänst å samma

belopp, som nyssnämnda arvoden, ökats från första halvåret 1934 till fjärde

kvartalet 1937 på grund av ovanberörda tilläggsförmåner, frånsett barntilllägget.

Den provisoriska avlöningsförstärkningen har härvid för samtliga vaktmästare

hos riksdagen upptagits till 18 kronor i månaden eller det belopp, som

tillkommer förste expeditionsvakt och expeditionsvakt i statens tjänst, oaktat

arvodena till riksdagens vaktmästare överstiger avlöning i 12:e löneklassen

(högsta dyrortsgrupp).

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

7

Befattning hos riksdagens kamrar,

utskott eller kansli

Månad sav-

ökning i avlöningsförmånerna för statstjänst

med grundavlöning enligt kol. 2 under

åren 1934—19371)

löning enligt

beslut av 1934

års riksdag

(fr. o. m. 1935)

Ökning av

dyrorts- tillägg

Provisorisk

avlönings-

förstärk-

ning

Ökning av

d yrtids - tillägg

(exkl. barn- tillägg)

»Summa

1

2

3

4

5

6

Sekreterare hos kammare, sekre-

1.260: —

10: —

11: —

42: —

63: —

Sekreterare hos annat ständigt ut- skott ........................

1.050: —

10: —

11: —

42: —

63: —

Notarie med sekreterargöromål

825: —

10: —

11: —

42: —

63: —

Notarie (stomnotarie). förste steno- graf ..........................

780: —

10 :—

11: —

42: —

63: —

Stenograf, förste kanslist, kamrerare

hos statsutskottet ............

10: —

11: —

39: —

60: —

Kanslist, tillika registrator, regist- rator hos statsutskottet........

540: —

10: —

1 1: —

33: —

54: —

Annan notarie..................

501: —

10: —

11: —

30: —

51: —

Korrekturläsare ................

468: —

10: —

11: —

28: —

49: —

Kanslist........................

432: —

10: —

11: —

26: —

47: —

Förste vaktmästare och postvakt- mästare ......................

414: —

10: —

18: —

25: —

53: —

Förste vaktmästare hos statsut- skottet, biträdande postvakt- mästare hos andra kammaren,

vaktmästare hos riksdagens kansli

378: —

10: —

18: —

23: —

51: —

342: —

10: —

18: —

21: —

49: —

Vaktmästarbiträde ..............

162: —

10: —

18: —

10: —

38: —

Sekreterare hos tillfälligt utskott,

sekreterare hos riksdagens kansli

360: —

10: —

11: —

22: —

43: —

1 Sammanställningen avser befattningshavare med ordinarie tjänstgöringsort i Slockholm.

Grundavlöningen enligt kol. 2 anses innefatta det provisoriska dyrortstillägg, som utgått alltsedan

den 1 juli 1931 med belopp motsvarande löneskillnaden mellan två efter varandra

följande orts- eller lönegrupper inom vederbörande löneklass.

Såsom framgår av Sammanställningen, variera beloppen för den beräknade

avlöningSökningen mellan lägst 38 kronor och högst 63 kronor för månad. Frånsett

de lägsta och högsta befattningarna hålla sig beloppen mellan 49 och 60

kronor. Då alltså en på ovan angivet sätt beräknad arvodesförhöjning för riksdagens

personal icke skulle förete någon större skillnad för flertalet befattningar,

hava vi ansett osS kunna förorda, att arvodesförhöjningen göres lika stor

för samtliga befattningar. Den förenkling, som skulle vinnas genom t.illlämpning

av ett enhetligt belopp överlag, har synts oss kunna utan olägenhet genomföras,

enär förhöjningen är avsedd att vara en provisorisk åtgärd i avvaktan på

den definitiva reglering av arvodena, varom bankoutskottet talat. Såsom lämpligt

belopp för arvodesförhöjningen få vi föreslå 54 kronor i månaden (motsvarande

1 krona 80 öre om dagen), vilket belopp utgör ett ungefärligt medeltal av den

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

för de olika befattningarna beräknade förhöjningen. Enligt detta förslag skulle

visserligen de lägst avlönade befattningshavarna erhålla en högre kompensation

än som hade följt av en fullständig anslutning till de inom Statsförvaltningen

tillämpade reglerna. Skillnadsbeloppen Skulle emellertid bliva jämförelsevis

obetydliga. Den största skillnaden skulle uppkomma för vaktmästarbiträdena,

för vilka den utgör 16 kronor i månaden. Någon erinran mot att den

ifrågasatta arvodesförhöjningen tillämpas jämväl för ifrågavarande biträden

torde dock ej kunna göras, då deras nuvarande avlöning måste anses vara väl

låg med hänsyn till de arbetsuppgifter, som åligga dem. Yad angår de högre

befattningarna hos riksdagen innebär däremot förslaget en något mindre kompensation

än som i statsförvaltningen utgår å motsvarande lönebelopp. Det

bör även här framhållas, att den nu ifrågasatta åtgärden endast är av provisorisk

art. Det torde ock kunna förutsättas, att en noggrannare avvägning av

arvodena kommer att Ske vid ovanberörda definitiva reglering av deSamma.

Den provisoriska arvodesförhöjningen torde i likhet med vad som i avlöningsbestämmelserna

föreskrives i fråga om arvode böra beräknas från inträde i tjänstgöring

samt utbetalas vid utgången av varje månad och sista gången efter Slutad

tjänstgöring. Vid beräkning av arvodesförhöjning för del av månad bör månaden

räknas till 30 dagar.

Kostnaden för den föreslagna arvodesförhöjningen har beräknats uppgå till

omkring 39,000 kronor för en riksdag om fem månader.

Det av oSS förordade förslaget innebär sålunda, att provisorisk arvodesförhöjning

skall under 1938 års riksdag tillsvidare, intill dess annorlunda kan varda

av riksdagen bestämt, utgå till envar befattningshavare hos riksdagens kamrar,

utskott och kansli med belopp av 54 kronor för månad, skolande arvodesförhöjningen

beräknas och utbetalas på sätt i avlöningsbestämmelserna för riksdagens

personal föreskrives om arvode.

Särskild ersättning till vid aftonplena tjänstgörande vaktmästare och vaktmästar
biträden.

Jämlikt 7 § i avlöningsbestämmelserna för riksdagens personal må vid slutet

av varje riksdag till envar av de vaktmästare och vaktmästarbiträden, vilka

efter kl. 11 e. m. tjänstgjort vid aftonplena, utbetalas en ersättning av fyra

kronor för varje gång sådan tjänstgöring ägt rum. Föreskrift örn utbetalning

av ersättning för ifrågavarande tjänstgöring infördes i avlöningsbestämmelserna

genom beslut av 1910 års riksdag (statsutskottets utlåtande nr 102). Ersättningen

bestämdes då till 2 kronor för varje gång, vilket belopp år 1921 höjdes

till 4 kronor (bankoutskottets uti. nr 40). Ersättning tillkom till en början endast

vaktmästare hos kamrarna, men genom beslut av 1922 års riksdag (bankoutskottets

uti. nr 17) bestämdes, att ersättning skulle utgå till envar av de vaktmästare,

som tjänstgjort vid här avsedda aftonplena. I samband med införande i

avlöningsbestämmelserna av befattningen såsom vaktmästarbiträde beslöt

1933 års riksdag, att ifrågavarande ersättning skulle utgå jämväl till dessa biträden

(bankoutskottets uti. nr 4). Nuvarande lydelse av ovanberörda bestämmelse

hänför sig sålunda från år 1933.

Den av riksdagsvaktmästarnas kamratförening gjorda framställningen beträffande

ersättningen vid kamrarnas aftonplena innebär, att vaktpersonalen

skulle beredas extra ersättning för all tjänstgöring vid dylika plena, räknat

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets utlåtande Kr 8.

9

från sammanträdes början. Ehuru icke direkt utsagt i riksdagshandlingarna,

torde det vara ostridigt, att här ifrågavarande ersättning icke är att anse såsom

en övertidsersättning i vanlig bemärkelse utan måste betraktas såsom en

gratifikation på grund av viss nattjänstgöring. För bedömande av frågan huruvida

skäl finnes till en ändring av gällande bestämmelse, är det nödvändigt att

närmare undersöka vaktmästarnas tjänstgöringsförhållanden. Endast för det

fall att vaktmästarnas tjänstgöringstid är av den omfattning, att densamma utan

inräknande av tjänstgöringen vid aftonplena motsvarar en normal tjänstgöringstid

av 7 timmar, torde kravet på övertidsersättning vid aftonplena kunna anses

berättigat. I avseende härå må erinras, att riksdagens besparingskommitté

i sitt den 20 december 1932 avgivna betänkande meddelat, att en av kommittén

verkställd undersökning av vaktmästarnas tjänstgöring under 1932 års riksdag,

vid vilken riksdag jämförelsevis långvariga kammarplena hölloS, givit vid handen,

att vaktmästarna i genomsnitt dagligen tjänstgjort något över 7 timmar.

I syfte att utröna omfattningen av kammarvaktmästarnas tjänstgöring under

en riksdag med särskilt korta plena, hava vi med biträde av materialförvaltaren

L. Mårtensson verkställt utredning av dessa vaktmästares tjänstgöring

under 1937 års riksdag. Av denna utredning, som visserligen avsett endast tre

vaktmästare i vardera kammaren, men vars resultat dock måste anses representativt.

för kamrarnas hela vaktpersonal, framgår, att ifrågavarande vaktmästare

haft en daglig tjänstgöringstid — inberäknat aftonplena — av i genomsnitt

6 timmar 25 minuter. De sålunda verkställda utredningarna giva vid handen,

att kammarvaktmästarnas tjänstgöring under aftonplena icke kan betecknas

såsom tjänstgöring på övertid och berättiga till särskild ersättning utöver

fastställt arvode. I detta sammanhang må emellertid erkännas, att ifrågavarande

liksom övriga riksdagsvaktmästares tjänstgöringsförhållanden i och

för sig kunna motivera en jämförelsevis hög ersättning. Deras anställning omfattar

nämligen endast en del av året, och de äro därvid i hög grad bundna av

sin tjänst, vilken måste anses vara av krävande natur, icke minst i betraktande

av att tjänstgöringen ibland är förlagd till dygnets sena timmar. I fortsättningen

liksom hittills torde det emellertid vara lämpligt, att hänsyn till nu angivna

förhållanden tages vid bestämmandet av de arvodesbelopp, som skola utgå å

de olika vaktmästarbefattningarna. Av överläggningar rörande hithörande

spörsmål, som vi fört med representanter för vaktpersonalen, hava vi fått den

uppfattningen, att förståelse för nu anförda synpunkter beträffande ersättningen

vid aftonplena kan påräknas från denna personals sida.

Med hänsyn till det ovan anförda torde anledning saknas att vidtaga ändring

i nu gällande bestämmelse rörande särskild ersättning åt vaktmästare vid

aftonplena.

Slutligen vilja vi i detta sammanhang upptaga en fråga, som, ehuru den ligger

vid sidan av det oss givna utredningsuppdraget, dock har ett visst samband med

detsamma. I enlighet med uttalanden, som på sin tid gjordes av riksdagens

besparingskommitté, hava alltsedan 1933 års riksdag vissa hos utskott tjänstgörande!

vaktmästare och vaktmästarbiträden avdelats för tjänstgöring i kammare

under tid, då plenum pågår. Denna anordning har visat sig vara ändamålsenlig

och ägnad att. minska personalbehovet. I överensstämmelse härmed

torde hos kammare anställd vaktmästare böra vid tillfälligt uppkommande behov

och då så kan ske utan olägenhet för vakthållningen i kammaren, kunna

åläggas tjänstgöring hos utskott, utan särskild ersättning. Det bör givetvis

ankomma på kammarens herr talman at t. bestämma, i vad mån dylik tjänst
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 8.

göring må äga rum. Föreskrift rörande här avsedda tjänstgöringsskyldighet

för kamrarnas och utskottens vaktmästare torde böra införas i avlöningsbestämmelserna

i Samband med den definitiva arvodesregleringen.

Stockholm den 16 december 1937.

Ernst Eriksson. Sten Widlund.

Victor Pettersons Bokindustriaktiebolag, Stockholm 1938

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.