Sök i Ratio Lex

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13

1938-05-12 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1938:13, Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1938 kl. 2 e. m.

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande, nr 13,

i anledning av väckt motion angående beredande av

möjlighet för svenska medborgare av judisk börd att utträda

ur mosaisk församling utan att inträda i svenska

kyrkan.

I en inom andra kammaren väckt och till dess fjärde tillfälliga utskott

hänvisad motion, nr 141, har herr Hallén hemställt, att riksdagen ville i

skrivelse till Kungl. Maj:t begära att åtgärder vidtagas för att möjliggöra

för svenska medborgare av judisk börd att kunna utträda ur mosaisk församling

utan att inträda i svenska kyrkan.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Andra kammarens utskott har i vederbörlig ordning inhämtat yttrande Yttranden.

över motionen från domkapitlen i Uppsala, Lund och Stockholm samt dessutom

berett de mosaiska församlingarna i Stockholm och Malmö tillfälle att

inkomma med yttrande. De inkomna yttrandena äro såsom bilagor fogade

till detta utlåtande.

Andra kammarens utskott har i sitt över motionen avgivna utlåtande, Andra

nr 5, anfört följande: n~U
»Såvitt

utskottet kunnat finna föreligger för närvarande den skillnaden fälliga utmellan

en medlems av svenska statskyrkan rätt till utträde ur denna kyrka skott.

och en medlems av mosaisk församling rätt till utträde ur denna församling,

att medlem av statskyrkan endast behöver anmäla att han ämnar övergå

till annat erkänt kristet religionssamfund, medan däremot medlem av

mosaisk församling måste inträda i statskyrkan. Judarna intaga alltså i viss

mån en särställning. Det synes utskottet önskligt, om full likställighet i

detta hänseende kunde åvägabringas mellan alla medborgare, och att det

följaktligen även för medlem av mosaisk församling för vinnande av utträde

bör vara tillräckligt att ange erkänt kristet religionssamfund till vilket

övergång avses. För sålunda utträdda torde samma regler kunna bli tillämpliga

som de, vilka gälla för ur svenska statskyrkan utträdda.

Om och när frågan örn fritt utträde ur svenska statskyrkan regleras, förutsätter

utskottet att jämväl frågan örn fritt utträde ur mosaisk församling

samtidigt ordnas på enahanda sätt, men i avvaktan på åtgärder i detta hänseende

synes likställighet redan nu kunna åvägabringas genom införande

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 12 sami. 1 avd. Nr 13.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

av samma regler för utträde ur mosaisk församling som ur svenska statskyrkan.

Utskottet får alltså hemställa, att andra kammaren måtte för sin del besluta,

att riksdagen matte hemställa hos Kungl. Maj :t, att åtgärder vidtagas

för att möjliggöra för svenska medborgare av judisk börd att kunna utträda

ur mosaisk församling utan att inträda i svenska kyrkan.»

Andra kammaren biföll sitt utskotts hemställan, varefter ärendet överlämnades

till första kammaren, som hänvisade detsamma till sitt första tillfälliga

utskott.

i - V.-

t'' "

Utskottet ansluter sig till vad andra kammarens utskott i ärendet anfört

och får således hemställa,

att första kammaren måtte biträda andra kammarens i

ärendet fattade beslut.

Stockholm den 12 maj 1938.

På utskottets vägnar:

KARL WISTRAND.

Närvarande vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet: herrar K. A.

Johanson*, Wistrand, Härdin, Bodin, Per Andersson, Nils Andersson, Johan Larsson

och Ericsson.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

3

Bilagor.

Riksdagens andra kammares fjärde tillfälliga utskott.

Genom nådig remiss den 11 februari 1938 har domkapitlet fått sig anbefallt

att snarast möjligt och senast den 1 mars 1938 till riksdagens andra

kammares fjärde tillfälliga utskott inkomma nied yttrande över en inom

andra kammaren av herr Hallén väckt och till utskottet hänvisad motion,

nr 141, angående beredande av möjlighet för svenska medborgare av judisk

börd att utträda ur mosaisk församling utan att inträda i svenska kyrkan.

På grund härav får domkapitlet anföra, att domkapitlet såtillvida vill tillstyrka

motionen, att domkapitlet förordar, att en utredning i frågan verkställes

i samband med och i den ordning, som frågan angående fritt utträde

ur svenska kyrkan må bliva föremål för vidare åtgärder från Kungl.

Maj:ts sida.

Uppsala den 16 februari 1938.

På domkapitlets vägnar:

ARVID RUNESTAM.

I Otto Wersäll.

Till Riksdagens andra kammares fjärde tillfälliga utskott.

Genom nådig remiss den 11 februari 1938 har domkapitlet anbefallts att

till Eder avgiva yttrande över en av kyrkoherden H. Hallén väckt motion

angående beredande av möjlighet för svenska medborgare av judisk börd

att utträda ur mosaisk församling utan att inträda i svenska kyrkan; och

får domkapitlet i anledning härav anföra följande.

Domkapitlet vill till en början deklarera sin principiella ståndpunkt i

ärendet så, att det åtminstone icke skall beredas större svårighet för medlem

av mosaisk församling att utträda ur densamma än för medlem av svenska

kyrkan att utträda ur denna.

Däremot kan domkapitlet under inga omständigheter giva sin anslutning

till en sådan lösning av frågan, att medlem av mosaisk församling, som utträder

ur densamma, omedelbart antecknas såsom tillhörande svenska kyrkan

utan föregående undervisning i kyrkans lära och dop i enlighet med

handbokens föreskrifter. Förhållandena ligga väsentligt annorlunda till för

de medlemmar av svenska kyrkan, som för närvarande äro odöpta, än för

dessa förutvarande medlemmar av en mosaisk församling.

Domkapitlet har ej något att erinra mot, att medlem av mosaisk församling

äger rätt att utträda ur densamma utan att inträda i svenska kyrkan.

Denna fråga torde ej kunna lösas i administrativ ordning — detta

torde i stället förutsätta ändring av Kungl, förordningen den 31 oktober

1873 angående främmande trosbekännare och deras religionsövning. Till

19 § i densamma kunde lämpligen göras tillägg av sådant innehåll, ali med
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

lem av mosaisk församling må äga rätt utträda ur församlingen utan att

uPPgiva annat trossamfund, i vilket han är villig inträda såsom medlem.

Domkapitlet tillstyrker utredning av frågan. Lunds domkapitel den 16

februari 1938.

Å domkapitlets vägnar:

EDV. RODHE.

I A. Neuman.

Till Riksdagens andra kammares fjärde tillfälliga utskott.

Genom beslut den 11 februari 1938 har Stockholms domkapitel anbefallts

att till Riksdagens andra kammares fjärde tillfälliga utskott avgiva yttrande

över en inom Riksdagen väckt motion (nr II: 141) angående beredande av

möjlighet för svenska medborgare av judisk börd att utträda ur mosaisk församling

utan att inträda i svenska kyrkan.

Till åtlydnad härav får domkapitlet anföra följande.

I sitt den 20 december 1927 avgivna yttrande över 1925 års religionsfrihetssakkunnigas

betänkande med förslag angående vidgad rätt till utträde

ur svenska kyrkan uttalade Stockholms konsistorium sitt gillande av förslagets

syfte att bereda tillfälle för de personer, som ej önskade vara medlemmar

av svenska kyrkan, att utträda ur densamma utan att behöva uppgiva

någon avsikt att inträda i annat religiöst samfund. Domkapitlet, som

delar konsistoriets principiella uppfattning i fråga om rätten till utträde ur

svenska kyrkan, anser jämväl från principiell synpunkt, att motsvarande rätt

bör tillkomma personer som äro medlemmar av främmande trossamfund

inom riket. Domkapitlet hemställer därför i underdånighet, att därest frågan

om rätt till utträde ur svenska kyrkan skulle bliva föremål för fortsatt

behandling, den i ovannämnda motion berörda frågan även blir föremål för

utredning. Därvid torde emellertid böra övervägas, huruvida den skattelindring,

som enligt gällande lagstiftning tillkommer medlemmar av sådan

i riket befintlig församling av främmande kristna eller mosaiska trosbekännare,

vilken äger rätt till offentlig religionsövning, verkligen kan — såsom

föreslagits av 1925 års religionsfrihetssakkunniga — utsträckas till person,

som icke tillhör svenska kyrkan utan att vara medlem av sådan församling.

Domkapitlet vill härvid framhålla, hurusom allvarliga betänkligheter torde

möta mot att lägga gäldandet av ersättningen till församlingarna för nämnda

skattelindring — såsom jämväl föreslagits av 1925 års religionsfrihetssakkunniga

— på kyrkofonden.

Stockholm den 22 februari 1938.

På domkapitlets vägnar:

ESKIL ANDRAE.

I Enar Sahlin.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

5

Till Riksdagens andra kammares fjärde tillfälliga utskott.

Sedan Mosaiska församlingens i Stockholm föreståndare beretts tillfälle

att avgiva yttrande över en av herr Harald Hallén i andra kammaren under

innevarande år väckt motion (nr 141) angående beredande av möjlighet för

svensk medborgare av judisk börd att utträda ur mosaisk församling utan

att inträda i svenska kyrkan, få föreståndarna härigenom anföra följande.

Såsom stöd för sin hemställan anför motionären, att religionsfriheten, i

den mån den reser krav om rätt för svensk medborgare att utträda ur statskyrkan

utan angivande av annat samfund, till vilket han vill övergå, måste

garantera motsvarande rätt åt svenska medborgare, som äro medlemmar av

mosaisk församling. Härtill vilja föreståndarna blott framhålla, att nu gällande

lagstiftning icke medgiver rätt för svensk medborgare att utträda ur

statskyrkan utan angivande av annat, erkänt kristet religionssamfund, till

vilket han vill övergå. Det förslag i annan riktning, som framlagts av 1925

års religionsfrihetssakkunniga, har, såsom motionären själv anför, ännu icke

blivit föremål för något statsmakternas beslut. Det synes då vara i hög grad

olämpligt att utbryta frågan om mosaiska trosbekännares rätt uti nu angivna

hänseende ur sitt större sammanhang och göra de mosaiska trosbekännarna

till föremål för en särlagstiftning. Fastmer torde det vara uppenbart,

att frågan härom — för vinnande av enhetligt bedömande — bör bero,

tills spörsmålet om ny dissenterlagstiftning kan bliva upptaget till prövning

av de lagstiftande myndigheterna.

Föreståndarna vilja ock framhålla, att svensk lag för närvarande principiellt

icke medgiver konfessionslöshet. Ett bifall till motionen skulle emellertid

innebära, att lagen medgåve konfessionslöshet för en särskild grupp

av medborgare.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, få föreståndarna för sin del

avstyrka bifall till den av motionären gjorda hemställan.

Stockholm den 22 februari 1938.

På föreståndarnas vägnar:

GUNNAR JOSEPHSON.

/ Leodor Leng.

Till Riksdagens andra kammares fjärde tillfälliga utskott.

Med anledning av den motion nr 141 av herr Harald Hallén, som till årets

Riksdag ingivits, får Mosaiska församlingen i Malmö härmed avgiva följande

vördsamma yttrande:

Motionären synes i första hand motivera sin hemställan i motionen därmed,

att religionsfriheten, i den mån den reser krav örn rätt för svensk

medborgare att utträda ur statskyrkan utan angivande av annat samfund,

till vilket han vill övergå, borde garantera samma rätt åt svenska medborgare,

som vore medlemmar av främmande trossamfund, och sålunda även

åt medlemmar av mosaisk församling. Mot denna motivering synes principiellt

icke något annat vara från Församlingens sida att invända, än att

denna fråga, vad medlemmar av mosaisk församling angår, icke lämpligen

bör bliva föremål för separat lagstiftning, utan bör för vinnande av enhetligt

bedömande och enhetlig form bero till dess frågan om upphävande av varje

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

tvangsanslutning till såväl svenska kyrkan som av Staten erkända främmande

religionssamfund kan bliva upptagen till prövning av de lagstiftande

myndigheterna.

Motionären framhåller, att mosaiska trosbekännare intaga en särställning

gent emot andra främmande trossamfund i det avseendet, att alla här mantalsskrivna

svenska medborgare av judisk börd automatiskt tillföras en

mosaisk församling. Denna särställning är historiskt betingad, i det att

judisk börd och religion städse sammanfallit, där icke i enskilda undantagsfall

person av judisk börd övergått till annan religion. De judiska trossamfunden,

här i landet kallade mosaiska församlingar, intaga dock härutinnan

icke någon särställning i förhållande till såväl svenska kyrkans och jämväl,

åtminstone principiellt, till den romersk-katolska kyrkans likartade ståndpunkter.

Den automatiska anslutningen av personer av judisk börd till

mosaisk församling med åtföljande skyldighet att tillhöra antingen sådan

församling, eller, efter utträde därur, svenska kyrkan eller annat i Riket

erkänt kristet trossamfund, beror sålunda på ett hävdvunnet, kyrkopolitiskt

privilegium med djupa rötter i folksed och lag. K. F. angående främmande

trosbekännare och deras religionsutövning av den 31 oktober 1873, § 6,

innehåller principiellt stadgande härom: »Barn av äkta makar, som vid

barnets födelse äro medlemmar av samma främmande trossamfund, må

i dess lära uppfostras.»

Historiskt har detta privilegium grundats på samma religionsfrihet, som

av motionären åberopas, därvid religionsfrihet enligt tidigare begrepp tolkats

såsom rätt till fri religionsutövning, men icke såsom rätt till frihet från

religion.

Ett bifall till motionen skulle för de mosaiska församlingarna medföra

ödesdigra konsekvenser. Dessas organisation och budget är väsentligen uppbyggd

på den historiskt givna och tidigare såsom ett privilegium ansedda

rätten att beskatta alla inom församlingens område bosatta personer av

judisk börd, vilka ej övergått till annat trossamfund. Då det religiösa intresset

kan sägas vara starkast representerat bland de i ekonomiskt avseende

minst lyckligt lottade, kan det befaras, att lagstiftningsåtgärder i

motionens syfte skulle i hög grad försvaga församlingens skatteunderlag

genom utträde av religiöst indifferenta medlemmar. Dessa religiöst indifferenta,

vilka enligt motionens syfte icke komme att tillhöra svenska kyrkan,

skulle otillbörligt privilegieras i skattehänseende framför ur svenska kyrkan

eller annat kristet trossamfund utträdda församlingsmedlemmar, vilka senare

enligt gällande lagstiftning ej befrias från skyldighet att till vederbörande

kyrkosamfund erlägga utskylder.

Motionärens ifrågasättande, att för de utträdda i beskattningshänseende

borde gälla, vad som nu är stadgat för den, som utträtt ur svenska kyrkan,

synes föga välbetänkt. Vare sig dessa utträdda skola betala fulla eller nedsatta

avgifter till svenska kyrkan, skulle de sättas i en särklass av konfessionslösa,

vars registrering bleve svårt genomförbar och måhända lagtekniskt

omöjlig att reglera utan i samband med en allmän sekularisering av kyrkosamfunden.

Även med hänsyn till frågan om åtnjutande av de medborgerliga rättigheter,

som enligt Regeringsformen tillkommer allenast medlemmar av svenska

kyrkan, skulle dessa konfessionslösa judar komma i en statsrättsligt

egendomlig särklass.

Med respekt för den religiösa övertygelse, som kan göra det önskvärt fölen

person att vinna utträde ur ett trossamfund, får Församlingen dock fram
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13. 7

hålla, att inom de mosaiska församlingarna likaväl som inom svenska kyrkan

religiöst indifferenta och praktiskt taget konfessionslösa medlemmar kunna

förekomma utan att dessa i någon mån bliva utsatta för samvetstvång. Att

medlemmar av mosaiska församlingar av religiösa samvetsbetänkligheter

önskat lämna församlingen utan att ingå i annat trossamfund, är likväl en

så sällsynt och för det enskilda fallet svårt fastställbar företeelse, att någon

särskild lagstiftning till skydd för sådana samvetsömma knappast kan sägas

nu vara av ett trängande behov. De två av motionären omnämnda rättsfallen

avse psykologiska gränsfall, som knappast äro lämpliga att läggas såsom

grund för en allmängiltig lagstiftning. I fallet änkefru S. rörde det sig örn

en medlem av församlingen, som förklarat sig av uppriktig övertygelse omfatta

kristen trosbekännelse, men med hänsyn till sin höga ålder var obenägen

att mottaga dopet. I det andra fallet, avseende likaledes en medlem

av vår församling, av motionären benämnd direktör X., hade denne uttryckligen

förklarat sig icke omfatta svenska kyrkans lära, men likväl önska såsom

konfessionslös tillhöra svenska kyrkan för att därigenom vinna befrielse

från skatteskyldigliet till mosaiska församlingen, för vars religiösa

kult han likaledes kände sig främmande.

I det förra falhet neutraliserades vederböraudes önskan att tillhöra svenska

kyrkan av den obekvämlighet, som för henne kunde vara förenad med

dopet och därav följande konsekvenser.

I det senare fallet synes ej religiösa samvetsbetänkligheter hava varit avgörande

för sökandens önskan att utträda ur mosaiska församlingen, enär

dylika betänkligheter icke avhöllo honom från att söka inträde i svenska

kyrkan, vars lära han uttryckligen förklarade sig ej omfatta, varjämte han

samtidigt förklarade sig villig kvarstå i mosaiska församlingen, därest det

av församlingens taxeringskommitté honom i utskylder påförda beloppet

sänktes.

De olägenheter, som ett bifall till motionens syfte skulle medföra för de

mosaiska församlingarna, överväga med sannolikhet det moraliska lidande,

ett ringa antal religiöst eller konfessionellt annorledes kännande och tänkande

eller i sådant hänseende indifferenta oersoner kan tänkas utstå genom

att nödgas kvarstå i och erlägga avgifter till den församling, de genom sin

börd tillhöra. De religiösa samvetsbetänkligheter, dessa konfessionslösa judar

kunna hysa för att motvilligt nödgas tillhöra och erlägga avgifter till mosaisk

församling, äro principiellt icke av annan art, än de av lagstiftaren hittills

tolererade samvetsbetänkligheter, som en mängd konfessionslösa personer

kunna hysa för att betala avgifter till svenska kyrkan, vare sig de

automatiskt äro medlemmar av denna eller därur utträtt utan att vinna inträde

i annat erkänt kyrkosamfund.

Ur mosaiska församlingens synpunkt måste bifall till denna motion avstyrkas,

helt lösryckt som den är ur det kyrkopolitiska sammanhang, som

framlagts av 1925 års religionsfrihetssakkunniga, och därför innebärande

en orättvisa mot de mosaiska församlingarna.

Under åberopande av dessa synpunkter får församlingen uttala såsom sitt

önskemål, all ifrågavarande motion icke måtte av Riksdagen bifallas.

Malmö den 25 februari 1938.

Mosaiska Församlingen i Malmö

På föreståndarnas vägnar:

E. LEVIN.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:323 Skrivelse till Konungen angående beredande av möjlighet för svenska medborgare av judisk börd att utträda ur mosaisk församling utan att inträda i svenska kyrka a1 i texten