Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion örn föreskrifter till undanröjande av sanitära olägenheter av rävfarmer m. m.

1938-03-31 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1938:7, Utlåtande i anledning av väckt motion örn föreskrifter till undanröjande av sanitära olägenheter av rävfarmer m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 25 april 1938 kl. 11 f. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande i anledning

av väckt motion örn föreskrifter till undanröjande

av sanitära olägenheter av rävfarmer m. m.

I en inom riksdagens första kammare väckt, till dess andra tillfälliga utskott

hänvisad motion, nr 126, hava herrar Bjurström och Sundvik hemställt,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla

örn utfärdande av nödiga föreskrifter i syfte att skapa tillfredsställande förhållanden

i fråga örn uppfödningsfarmer för rävar m. fl. pälsdjur med hänsyn

närmast till de sanitära olägenheterna av dylika.

Inom andra kammaren har en likalydande motion, II: 230, väckts av

herr Sundström i Vikmanshyttan m. fl.

I fråga om motiveringen får utskottet hänvisa till motionen I: 126.

över motionen lia yttranden inhämtats från medicinalstyrelsen ävensom

från lantbruksstyrelsen, som till sitt yttrande fogat ett uttalande i ämnet av

Sveriges rävuppfödares riksförbund, förening u. p. a.

Medicinalstyrelsen erinrar om, att »rävfarmer och uppfödningscentra för

pälsdjur» otvivelaktigt äro att hänföra till näringar, varom stadgas i 24 §

hälsovårdsstadgan. Härav följer dels — enligt bestämmelserna i 4 moni. ■—

att de må förläggas endast å öppen och rymlig tomt i sådan del av staden,

som ej är tätt bebyggd, dels ock — enligt bestämmelserna i 1 moni. — att

driften av dylika näringar skall övervakas av hälsovårdsnämnden, vilken

äger ingripa mot av näringen vållade sanitära olägenheter ända därhän att

nämnden, där olägenheten är svår, äger tillsvidare förbjuda näringens drivande.

Det synes medicinalstyrelsen som om nämnda stadganden skulle vara

tillfyllest för att »skapa tillfredsställande förhållanden på ifrågavarande område».

I varje fall är styrelsen icke beredd att utan föregående utredning

tillstyrka skärpta bestämmelser mot rävfarmer och uppfödningscentra för

pälsdjur exempelvis genom dessa näringars hänförande under bestämmelserna

i 24 § 3 mom. eller 2 mom.

Lantbruksstyrelsen, som påtalar olägenheterna i sanitärt hänseende av

rävfarmer, anser emellertid, att hälsovårdsnämnder med stöd av bestämmelserna

i hälsovårdsstadgan § 19, angående hållande av mindre djur i stad,

synas äga befogenhet att ingripa, därest sanitära olägenheter uppkomma

genom hållande av pälsdjur.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 12 sami. 2 avd. Nr 7.

Motionen.

Yttranden.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.

Utskottet.

Sveriges rävuppfödares riksförbund anser dels ur allmän synpunkt, dels

ur uppfödarnas egen synpunkt behov föreligga av vissa bestämmelser rörande

pälsdjursgårdar samt dessas skötsel och förläggning.

Lantbruksstyrelsen och Sveriges rävuppfödares riksförbund, vilka båda

i sina yttranden tillstyrkt motionen, synas hava förbisett av medicinalstyrelsen

åberopade bestämmelser i 24 § hälsovårdsstadgan för stad och däremot

svarande bestämmelser i 50 § för landsbygden, vilka stadganden torde

täcka det behov, som av motionärerna åsyftats. Enligt ifrågavarande författningsbestämmelser,

vilka avse utövande av näring som medför risk för

sanitära olägenheter, äger var och en, som önskar avhjälpande av påtalade

olägenheter, att hänvända sig till vederbörande hälsovårdsnämnd, som har

att meddela erforderliga föreskrifter till vinnande av rättelse. Den skyldighet,

som numera tillagts provinsialläkare att genom resor i distrikten göra

sig underrättade örn allmänna hälsovården därstädes, erbjuder även vidgade

möjligheter till rättelse av eventuellt förefintliga missförhållanden. Tillsynen

i sista hand över de sanitära förhållandena i riket utövas av medicinalstyrelsen.

Utskottet, som inser betydelsen av de i motionen påtalade olägenheterna,

tager dock för givet, att medicinalstyrelsen och andra myndigheter, som

hava kontrollen över hälsovårdsstadgans efterlevnad sig anförtrodd, skola

lämna allmänheten erforderligt stöd för avhjälpande av missförhållanden

även av nu åsyftad art. Utskottet anser sig därför ej böra tillstyrka några

särskilda åtgärder av i motionen angivet slag utan hemställer,

att ifrågavarande motion, I: 126, icke måtte till någon

första kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 31 mars 1938.

På utskottets vägnar:

O. A. NORDBORG.

Närvarande: herrar Nordborg*, Heuman, Holstenson, Swartling, Sundvik*, Magnusson,

Albertsson* och Jacobsson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Tullbergs, Esselte ab. Stockholm 1938

827080

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.