Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion örn anslag till prisbelöning av uppfinnare av maskiner och redskap för jordbrukets och fiskets främjande.

1938-03-01 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1938:21, Utlåtande i anledning av väckt motion örn anslag till prisbelöning av uppfinnare av maskiner och redskap för jordbrukets och fiskets främjande.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 21.

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 1 mars 1938 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion örn anslag till prisbelöning

av uppfinnare av maskiner och redskap för jordbrukets

och fiskets främjande.

(l:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,

nr 224, av herr Osberg har hemställts, att riksdagen måtte anslå ett belopp

av 25,000 kronor att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande till prisbelöning av

uppfinnare av maskiner och redskap för jordbrukets och fiskets främjande.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

\id 1917 års riksdag hemställde herr Osberg i en inom andra kammaren

väckt motion, nr 81, att riksdagen måtte anslå en summa av 50,000 kronor

att ställas till lantbruksstyrelsen förfogande; av dessa tillgängliga medel

skulle lantbruksstyrelsen vara berättigad att efter noggrann prövning tilldela

den eller de uppfinnare av lantbruksmaskiner (företrädesvis motordrivna

dikningsmaskiner) pris i enlighet med det värde, uppfinningen kan

anses äga.

Första kammaren avslog, i överensstämmelse med hemställan från jordbruksutskottet

i dess utlåtande nr 91, motionen, under det andra kammaren

för sin del biföll ett under kammarens överläggning framställt yrkande, att

riksdagen måtte anslå en summa av 50,000 kronor att ställas till Kungl.

Maj:ts förfogande för att därutav efter noggrann prövning tilldela uppfinnare

av lantbruksmaskiner pris i enlighet med det värde uppfinningen kunde

anses äga.

Vid därefter företagen gemensam votering beslöt riksdagen (skrivelse nr 9,

punkt 41) med 215 röster (58 i I K. och 159 i II K.) mot 120 röster (75 i

I K. och 45 i II K) i likhet med vad andra kammaren tidigare beslutat.

Villkor för erhållande av pris för uppfinning av lantbruksmaskiner finnas

intagna i kungörelsen den 1 juli 1918, nr 598. Bestämmelserna i kungörelsen

äro huvudsakligen av följande innehåll.

I Sverige bosatt uppfinnare kunde tilldelas pris till belöning för uppfinning

av lantbruksmaskiner under förutsättning att uppfinnaren, där så funnes

erforderligt, förbunde sig att låta uppfinningen på skäliga villkor komma

det svenska lantbruket till godo.

Ansökning om erhållande av sådant pris skulle ställas till Kungl. Maj:t och

ingivas till lantbruksstyrelsen. Över inkommen ansökning hade lantbruks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 21.

7

styrelsen att inhämta yttrande från såväl styrelsen för statens maskin- och

redskapsprovningsanstalter som ock patentmyndigheten. Sedermera skulle

lantbruksstyrelsen med eget utlåtande överlämna handlingarna till Kungl.

Majit och därvid, om styrelsen ansåge uppfinningen förtjänt av pris, föreslå

sådant. Vid avgivande av förslag till pris skulle företräde givas åt sådan

uppfinning, som ansåges innebära ett lovande uppslag, vilket syntes icke

kunna utan understöd från statens sida komma lantbruket tillgodo.

Vid 1926 års riksdag återstodo av det för år 1918 anvisade beloppet, 50,000

kronor, 12,500 kronor. Anslaget hade disponerats för utdelande av pris

i nio fall. Redogörelse för dessa återfinnes i motionen vid 1926 års riksdag

I: 203. Vid påföljande års riksdag upplystes, att hela anslaget var förbrukat.

Förevarande fråga var åter föremål för behandling vid 1926, 1927 och

1928 års riksdagar.

Vid 1926 års riksdag hemställdes i två likalydande motioner, nämligen

I: 203 av herr Johansson, Johan Bernhard, m. fl. och II: 295 av herr Osberg

m. fl., att riksdagen måtte anslå ett belopp av 50,000 kronor att ställas till

Kungl. Maj:ts förfogande för att efter noggrann prövning tilldelas uppfinnare

av lantbruksmaskiner som pris i enlighet med det värde uppfinningen

kan anses äga.

Jordbruksutskottet, dit motionerna hänvisats, yttrade efter inhämtande av

yttrande av lantbruksstyrelsen i sitt utlåtande nr 48:

Lantbruksstyrelsen, som visserligen förordat anvisande av nytt anslag för

pris till uppfinnare av lantbruksmaskiner, har emellertid å andra sidan uttalat,

att det kunde ifrågasättas, huruvida det nuvarande anslaget för sådant

ändamål i avsevärd mån verkat befruktande på uppfinnarverksamheten, åtminstone

där denna varit inriktad på i det praktiska livet användoara idéer

och uppslag, samt att det i vissa fall ej utan fog kunde sägas, att uppfinningen

nog. kommit till utförande utan statens direkta medverkan. Enligt vad

utskottet inhämtat återstår ock ännu av det för år 1918 anvisade anslaget

12,500 kronor. Vid angivet förhållande och då utskottet är förvissat, att

därest Kungl. Majit skulle finna att ytterligare medell för ifrågavarande ändamål

böra beredas, Kungl. Majit icke skulle underlåta att göra framställning

i ämnet till riksdagen, kan utskottet icke biträda motionerna.

I enlighet med utskottets hemställan föranledde motionerna icke någon

riksdagens åtgärd.

Under 1927 års riksdag hemställdes i en i andra kammaren väckt motion,

nr 192, av herr Larson i Tönnersa, Osberg och Henrikson, att riksdagen

mätte anslå ett belopp av 25,000 kronor att ställas till Kungl. Majits förfogande

för enahanda ändamål.

Jordbruksutskottet anförde i sitt utlåtande, nr 60, över motionen, att utskottet

för egen del ansåge sig icke böra utan närmare utredning av det i

förevarande avseende föreliggande behovet tillstyrka anvisande av ytterligare

anslag. Under hänvisning i övrigt i tillämpliga delar till vad 1926 års jordbruksutskott

i sitt utlåtande yttrat, hemställde utskottet örn avslag å den

då väckta motionen, vilken hemställan bifölls av riksdagen.

Vid 1928 års riksdag yrkades i en i andra kammaren väckt motion, nr 373,

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 21.

av herr Osberg, att riksdagen måtte anslå ett belopp av 25,000 kronor att

ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för ändamålet.

Jordbruksutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande, nr 39:

Den erfarenhet, som -— på sätt lantbruksstyrelsen redan 1926 i utlåtande

över de då i ämnet väckta motionerna antytt — vunnits rörande det praktiska

resultatet av ovanberörda av 1917 års riksdag anvisade anslag, torde

icke vara ägnad att inbjuda till anvisande av ytterligare statsmedel för ifrågavarande

ändamål. Lantbruksstyrelsen har enligt vad utskottet förvissat

sig om icke heller efter det 1917 års anslag förbrukats funnit skäl göra någon

framställning i sådant avseende till Kungl. Maj:t. Vid angivna förhållande

finner sig utskottet icke böra biträda motionen.

Utskottet. Som av den föregående utredningen närmare framgår har —- sedan anslag

för ifrågavarande ändamål beviljats av 1917 års riksdag -— frågan

örn ytterligare statsanslag för ändamålet i anledning av väckta motioner

varit föremål för behandling vid 1926, 1927 och 1928 års riksdagar. Samtliga

framställningar blevo av riksdagen avslagna. Jordbruksutskottet uttalade

redan vid 1926 års riksdag, att utskottet vore förvissat, att därest Kungl.

Maj:t skulle finna att ytterligare medel för ändamålet borde beredas, Kungl.

Maj:t icke .skulle underlåta att göra framställning i ämnet till riksdagen.

Någon sådan Kungl. Maj:ts framställning har emellertid icke förekommit.

Motionären har såsom skäl för nu föreliggande framställning åberopat,

bland annat, att vid industrien påginge ständigt experiment för åstadkommande

av bättre utrustning i syfte att kunna förbilliga produktionen. För

detta arbete förfogade industrierna över en mångfald personer, som vore väl

avlönade och så gott som uteslutande ägnade sig åt detta spörsmål. Annorlunda

ställde det sig — enligt motionärens uppfattning -— när det gällde

nyorientering för att främja jordbrukets och fiskets möjligheter att få fram

nya metoder.

Gentemot vad motionären sålunda anfört vill utskottet framhålla, att industriens

möjligheter och intressen att åstadkomma förbättringar icke torde

vara mindre, då det gällde framställning av maskiner och redskap för jordbrukets

och fiskets främjande, än vid varje annan tillverkning.

Då utskottet varken på grund av vad motionären i övrigt andragit eller

i anledning av vad eljest i ärendet förekommit funnit skäl för riksdagen att

frångå sin tidigare i ämnet intagna ståndpunkt, kan utskottet icke biträda

motionen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet alltså,

att motionen II: 224 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 1 mars 1938.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 20.

387415. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.