Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till stödjande av hästaveln inom Norrbottens län.
1938-03-01 · 3 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1938:22, Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till stödjande av hästaveln inom Norrbottens län.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 22.
1
Nr 22.
Ankom till riksdagens kansli den 1 mars 1938 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till stödjande
av hästaveln inom Norrbottens län.
(lia avd.)
I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner, nämligen I: 11 av herr Carlström m. fl. samt II: 18 av herr Nilsson
i Antnäs m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte besluta att för ett vart
av de närmaste kommande fem budgetåren åt Norrbottens läns hushållningssällskap
anvisa 10,000 kronor för stödjande av hästaveln inom länet, företrädesvis
till understöd åt hästavelsföreningar.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning, får utskottet
hänvisa till motionerna.
Till en början må erinras om statens hästavelsfond samt att Kungl. Majit
i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten, bilaga 8, föreslagit riksdagen
att besluta inrättande av en lånefond för inköp av avelsston av nordsvensk
ras.
Vid 1916 års riksdag (prop. nr 172; R. skr. nr 248) beslöts, att vissa till
statsverket influtna inkomster genom andelar i försäljningsmedlen för hästar,
vilka utförts ur riket, finge avsättas till en under statskontorets förvaltning
ställd fond, benämnd statens hästavelsfond, vilken skulle av statskontoret
göras räntebärande. Tillika beslöts, att, sedan årligen minst en
tiondel av fondens avkastning lagts till kapitalet, så stor del av återstoden
utav fondens avkastning, som riksdagen för varje år anvisade, finge av
Kungl. Majit efter stuteriöverstyrelsens (eller numera lantbruksstyrelsens)
hörande användas till åtgärder för hästavelns främjande.
År 1917 beslöt riksdagen (skrivelse nr 336), att vid lån, som intill ett belopp
av 250,000 kronor utlämnades från fonden till hushållningssällskap för
inköp genom sällskapets förmedling av lämpliga avelsliingstar av nordsvensk
eller gudbrandsdalsk ras och vilka lån skulle genom amortering återbetalas
inom fem dr från lyftningsdagen, ränta icke skulle beräknas under amorteringstiden;
skolande vid bestämmande av den del av fondens avkastning, som
årligen skall fonderas, jämväl ett belopp motsvarande en tiondel å beräknad
ränta å berörda lånemedel läggas till fonden.
Bihang lill riksdagens protokoll 19.18. 10 sami. Nr 22—21.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 22.
Statens hästavelsfonds tillgångar den 30 juni 1936 utgjorde 1,370,988 kronor
27 öre. Av fondens kapital hade den 15 febi-uari 1937 tagits i anspråk
ett belopp av 198,300 kronor för inköp av avelshingstar av nordsvensk eller
gudbrandsdalsk ras.
Av fondens avkastning för budgetåret 1935/1936 ställdes 46,000 kronor
till Kungl. Maj:ts förfogande. Detta belopp ävensom 70,000 kronor från
stuteriväsendets fond, eller sammanlagt 116,000 kronor, ha disponerats till
åtgärder för hästavelns främjande, därav 700 kronor till Norrbottens läns
hushållningssällskap.
I årets statsverksproposition, kapitalbudgeten, bilaga 8, punkt 6, har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att besluta inrättande av en lånefond för
inköp av avelsston av nordsvensk ras samt att till fonden för budgetåret
1938/1939 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Enligt detta förslag
skulle statslån kunna tilldelas hushållningssällskap i de sex nordligaste
länen för utlämnande av lån för inköp av avelsston av nordsvensk ras. Såväl
statslån som av hushållningssällskap utlämnade lån lia avsetts att åtnjutas
räntefritt och i regel återbetalas med en femtedel vid utgången av ett vart
av de från lånens lyftningsdag närmast löpande fem åren.
Utskottet. Utskottet delar motionärernas uppfattning, att hästaveln inom Norrbottens
län är i behov av stöd från det allmännas sida. Produktionen av hästar inom
detta län är långt ifrån tillräcklig, och måste således ett stort antal hästar
årligen importeras till länet.
Hur berörda missförhållande skall kunna undanröjas, är emellertid ett
spörsmål, som icke torde kunna lösas utan föregående utredning. I ett landskap,
där flertalet brukningsenheter äro så små som fallet är inom Norrbottens
län, lärer det i regel icke vara ekonomiskt bärande för den enskilde
jordbrukaren att uppföda hästar. Motionärerna synas ej heller avse alt
stödja aveln av hästar genom bidrag till enskilda personer utan torde närmast
ha tänkt sig, att staten genom bidrag skulle stödja bildandet och upprätthållandet
av hästavelsföreningar.
Av den föregående redogörelsen framgår, att räntefria lån från statens
hästavelsfond i betydande utsträckning kunna erhållas för inköp av bland
annat hingstar av nordsvensk ras — vilken ras lärer vara den för övre Norrland
mest lämpade. Enligt av Kungl. Majit framlagt förslag torde samma
möjlighet för erhållande av lån för inköp av avelsston av nordsvensk ras
komma att beredas från och med nästa budgetår. Vidare äger Kungl. Majit
att av medel, som äro ställda till Kungl. Maj :ts förfogande, lämna bidrag till
hästavelns främjande.
Då — såsom utskottet redan antytt — en lösning av förevarande spörsmål
torde kräva viss utredning samt Kungl. Majit har möjlighet att av tillgängliga
medel i viss omfattning stödja hästaveln inom Norrbottens län, anser
sig utskottet icke nu böra tillstyrka motionärernas anslagsäskande. Emellertid
förutsätter utskottet, att Kungl. Majit ägnar spörsmålet erforderlig upp
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 22. °
märksamhet och kommer att vidtaga de åtgärder, vartill omständigheterna
kunna föranleda.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att motionerna I: 11 och II: 18 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 1 mars 1938.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Närvarande: se utlåtande nr 20.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.