Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till stödjande av hästaveln inom Norrbottens län.

1938-03-01 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1938:22, Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till stödjande av hästaveln inom Norrbottens län.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 22.

1

Nr 22.

Ankom till riksdagens kansli den 1 mars 1938 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till stödjande

av hästaveln inom Norrbottens län.

(lia avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen I: 11 av herr Carlström m. fl. samt II: 18 av herr Nilsson

i Antnäs m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte besluta att för ett vart

av de närmaste kommande fem budgetåren åt Norrbottens läns hushållningssällskap

anvisa 10,000 kronor för stödjande av hästaveln inom länet, företrädesvis

till understöd åt hästavelsföreningar.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Till en början må erinras om statens hästavelsfond samt att Kungl. Majit

i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten, bilaga 8, föreslagit riksdagen

att besluta inrättande av en lånefond för inköp av avelsston av nordsvensk

ras.

Vid 1916 års riksdag (prop. nr 172; R. skr. nr 248) beslöts, att vissa till

statsverket influtna inkomster genom andelar i försäljningsmedlen för hästar,

vilka utförts ur riket, finge avsättas till en under statskontorets förvaltning

ställd fond, benämnd statens hästavelsfond, vilken skulle av statskontoret

göras räntebärande. Tillika beslöts, att, sedan årligen minst en

tiondel av fondens avkastning lagts till kapitalet, så stor del av återstoden

utav fondens avkastning, som riksdagen för varje år anvisade, finge av

Kungl. Majit efter stuteriöverstyrelsens (eller numera lantbruksstyrelsens)

hörande användas till åtgärder för hästavelns främjande.

År 1917 beslöt riksdagen (skrivelse nr 336), att vid lån, som intill ett belopp

av 250,000 kronor utlämnades från fonden till hushållningssällskap för

inköp genom sällskapets förmedling av lämpliga avelsliingstar av nordsvensk

eller gudbrandsdalsk ras och vilka lån skulle genom amortering återbetalas

inom fem dr från lyftningsdagen, ränta icke skulle beräknas under amorteringstiden;

skolande vid bestämmande av den del av fondens avkastning, som

årligen skall fonderas, jämväl ett belopp motsvarande en tiondel å beräknad

ränta å berörda lånemedel läggas till fonden.

Bihang lill riksdagens protokoll 19.18. 10 sami. Nr 22—21.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 22.

Statens hästavelsfonds tillgångar den 30 juni 1936 utgjorde 1,370,988 kronor

27 öre. Av fondens kapital hade den 15 febi-uari 1937 tagits i anspråk

ett belopp av 198,300 kronor för inköp av avelshingstar av nordsvensk eller

gudbrandsdalsk ras.

Av fondens avkastning för budgetåret 1935/1936 ställdes 46,000 kronor

till Kungl. Maj:ts förfogande. Detta belopp ävensom 70,000 kronor från

stuteriväsendets fond, eller sammanlagt 116,000 kronor, ha disponerats till

åtgärder för hästavelns främjande, därav 700 kronor till Norrbottens läns

hushållningssällskap.

I årets statsverksproposition, kapitalbudgeten, bilaga 8, punkt 6, har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att besluta inrättande av en lånefond för

inköp av avelsston av nordsvensk ras samt att till fonden för budgetåret

1938/1939 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Enligt detta förslag

skulle statslån kunna tilldelas hushållningssällskap i de sex nordligaste

länen för utlämnande av lån för inköp av avelsston av nordsvensk ras. Såväl

statslån som av hushållningssällskap utlämnade lån lia avsetts att åtnjutas

räntefritt och i regel återbetalas med en femtedel vid utgången av ett vart

av de från lånens lyftningsdag närmast löpande fem åren.

Utskottet. Utskottet delar motionärernas uppfattning, att hästaveln inom Norrbottens

län är i behov av stöd från det allmännas sida. Produktionen av hästar inom

detta län är långt ifrån tillräcklig, och måste således ett stort antal hästar

årligen importeras till länet.

Hur berörda missförhållande skall kunna undanröjas, är emellertid ett

spörsmål, som icke torde kunna lösas utan föregående utredning. I ett landskap,

där flertalet brukningsenheter äro så små som fallet är inom Norrbottens

län, lärer det i regel icke vara ekonomiskt bärande för den enskilde

jordbrukaren att uppföda hästar. Motionärerna synas ej heller avse alt

stödja aveln av hästar genom bidrag till enskilda personer utan torde närmast

ha tänkt sig, att staten genom bidrag skulle stödja bildandet och upprätthållandet

av hästavelsföreningar.

Av den föregående redogörelsen framgår, att räntefria lån från statens

hästavelsfond i betydande utsträckning kunna erhållas för inköp av bland

annat hingstar av nordsvensk ras — vilken ras lärer vara den för övre Norrland

mest lämpade. Enligt av Kungl. Majit framlagt förslag torde samma

möjlighet för erhållande av lån för inköp av avelsston av nordsvensk ras

komma att beredas från och med nästa budgetår. Vidare äger Kungl. Majit

att av medel, som äro ställda till Kungl. Maj :ts förfogande, lämna bidrag till

hästavelns främjande.

Då — såsom utskottet redan antytt — en lösning av förevarande spörsmål

torde kräva viss utredning samt Kungl. Majit har möjlighet att av tillgängliga

medel i viss omfattning stödja hästaveln inom Norrbottens län, anser

sig utskottet icke nu böra tillstyrka motionärernas anslagsäskande. Emellertid

förutsätter utskottet, att Kungl. Majit ägnar spörsmålet erforderlig upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 22. °

märksamhet och kommer att vidtaga de åtgärder, vartill omständigheterna

kunna föranleda.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att motionerna I: 11 och II: 18 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 1 mars 1938.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 20.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.