Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till Nossans regleringsfÖretag inom Eggvena med flera socknar av Älvsborgs och Skaraborgs län.
1938-03-24 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 4,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1938:45, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till Nossans regleringsfÖretag inom Eggvena med flera socknar av Älvsborgs och Skaraborgs län.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 45.
1
Nr 45.
Ankom till riksdagens kansli den 24 mars 1938 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare
statsunderstöd till Nossans regleringsfÖretag
inom Eggvena med flera socknar av Älvsborgs och
Skaraborgs län.
(lia avd.)
I en till riksdagen den 3 mars 1938 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition, nr 189, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att till avbetalning i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
anförts å de till Nossans regleringsföretag beviljade lånen från odlingslånefonden
och statens avdikningslånefond må från statens avdikningsanslag till
företaget anvisas ett belopp av 15,360 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet.
Till reglering av vattenståndet i ån Nossan å dess sträckning mellan Bolltorps
kvarn och Eggvena bro för torrläggning av vattenskadade marker
inom hemmanen Eggvena i Eggvena socken, Stora och Lilla Saxtorp samt
Tumberg i Tumbergs socken, Fagrabo och Tostarp i Kullings-Skövde socken,
Fötene, Härene, Kivemäbb, Ingmarstorp, Espekroken och Ribbingsberg i
Södra Härene socken av Älvsborgs län samt Tegalund i Fåglums socken av
Skaraborgs län har Kungl. Majit beviljat — förutom statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
med 67,940 kronor — lån dels den 25 januari 1924 med
144,850 kronor, dels den 14 juni 1929 med 30,130 kronor, dels den 4 september
1930 med 9,220 kronor och dels den 18 november 1932 med 4,720
kronor.
I skrivelse den 18 december 1933 anhöll arbetsstyrelsen för företaget
dels om ytterligare statsbidrag utan återbetalningsskyldighet, dels om avskrivning
av de tilläggslån, som beviljats företaget å 30,130 kronor och
4,720 kronor, dels ock om nedskrivning av lånet å 9,220 kronor till 7,615
kronor.
Därjämte anhöllo i skrivelse samma dag ett stort antal intressenter i företaget
att komma i åtnjutande av ytterligare statsunderstöd.
I anledning av dessa framställningar medgav Kungl. Majit den 12 april
1935 dels uppskov till allmänna kronouppbörden hösten 1936 respektive
hösten 1937 med uppdebiteringen av de för åren 1933 och 1934 belöpande
Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 10 sami. Nr 45—48. 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 45.
annuiteterna å 1924 års odlingslån å 144,850 kronor ävensom uppskov under
tre år med erläggande av envar av därefter återstående annuiteter av
lånet, dels ock räntefrihet under uppskovstiden å oguldna kapitalskulden å
samma lån. Tillika förklarade sig Kungl. Majit vilja framdeles efter ytterligare
utredning i ärendet meddela beslut rörande arbetsstyrelsens framställning
i vad den avsåge avskrivning av lån m. m.
I skrivelse den 19 juli 1935 har sedermera hemmansägaren Martin Oskar
Bergström i Eggvena Skogvaktargården i egenskap av delägare i ifrågavarande
regleringsföretag anhållit örn samma statsunderstöd som övriga sämst
lottade intressenter i företaget.
Vidare har i skrivelse den 24 juli 1935 Albert Andersson i Vårgårda jämte
åtta andra intressenter i företaget hemställt, att därest ytterligare statsbidrag
komme att beviljas företaget, detta bidrag måtte komma hela företaget till
godo.
Ytterligare har småbrukaren Matts Erik Andersson i Hagen i egenskap avintressent
i företaget i skrivelse den 20 januari 1936 begärt statsbidrag med
högsta möjliga belopp till gäldande av den hans fastighet påförda delen i
företaget, 2,490 kronor 22 öre.
Låntagare
Fastighet
Jord-
register
nr
Socken
j Oskar Svensson
Stomsmaden
ll
Tumbergs
| Axel Karlsson
Tunmaden
21
»
| Johan Emil Gustafsson
Fagrabo
l2
>
j Mats Erik Andersson
Härene Nedergården
6io
Södra Härene
Gunnar Andersson
Espekroken
l3
> >
Lorentz Andreasson
Härene Mellomgården
42
> »
Holmängen
l3
> »
Holmängen
l1
Eggvena
Gustaf Gottfrid Nordkvist
Härene Nedergården
62
Södra Härene
Härene Nedergården
6»
> >
Sören Jenssen Nyman
Ribbingsberg
l1
) >
Nossamaden
l1
> >
Härene Backgården
l2
> >
Härene Backgården
l3
> >
Mo Västergården
l2
> }
Nossamaden
1>
Tumbergs
Frans Henrik Johansson
Fötene Afsegården
32
Södra Härene
Nossamaden
21
> >
Josef Ragnar Eriksson
Nossamaden
I10
> >
Henning Ivar Hermansson
Ågården
92
Eggvena
Herman Andersson
Skogvaktaregården
159
>
Lendalsmaden
av l1
>
Lendalsmaden
l1
Södra Härene
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 45.
3
I skrivelse den 31 januari 1938 har Albert Andersson ånyo hemställt, att
alla intressenterna i företaget måtte erhålla hjälp genom nedskrivning av
lånen.
I ärendet hava yttranden avgivits den 17 mars 1937 av länsstyrelsen i Älvsborgs
län, den 27 december 1937 av lantbruksstyrelsen och den 23 februari
1938 av statskontoret. Lantbruksstyrelsen har vid sitt utlåtande fogat ett
den 2 november 1937 av länsstyrelsen i Älvsborgs län avgivet yttrande.
Lantbruksstyrelsen har föreslagit, att 22,780 kronor måtte anvisas från
statens avdikningsanslag för nedskrivning av vissa låntagares andelar i de
till ifrågavarande företag beviljade lånen från odlingslånefonden och avdikningslånefonden.
Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt, att i förteckning å motstående sida upptagna
personer beredas ifrågasatt lindring.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
»Utredningen i ärendet ger vid handen, att de verkliga kostnaderna för
ifrågavarande regleringsföretag blivit avsevärt högre än de beräknade. Detta
synes hava berott på förhållanden, över vilka intressenterna icke kunnat
råda. Till följd av de oförutsett höga kostnaderna hava intressenterna fått
ikläda sig betydande skulder utöver statslånen. Företaget har också, såsom
förut nämnts, upptagits i den förteckning över i ekonomiskt trångmål varande
torrläggningsföretag, som finnes intagen i propositionen nr 144/1934.
Intressenternas egna kostnader för företaget ha enligt vad utredningen givit
vid handen uppgått till omkring 1,000 kronor för hektar av den i företaget ingående
marken och deras annuiteter för statslånen uppgå till 46 kronor för
hektar av samma mark. I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag med
hänsyn härtill, att fullgörandet av de med företaget förbundna skyldigheterna
måste för de intressenter, vilkas ställning är svag, medföra högst allvarliga
svårigheter. Billighetsskäl torde därför tala för att, på sätt myndigheterna
tillstyrkt, de sämst ställda intressenterna erhålla någon lättnad i sin
skuldbörda genom att ytterligare statsunderstöd beredes företaget i och för
statslånens nedskrivning. Med hänsyn till vad statskontoret anfört torde
emellertid statsmedel icke böra anvisas för nedskrivning av låneandelar, som
belöpa å de Sören Jenssen Nyman tillhöriga fastigheterna. Den av mig nu
förordade nedskrivningen torde på sätt lantbruksstyrelsen och statskontoret
ifrågasatt böra bestämmas till 50 procent av nuvarande kapitalskuld för de
i lantbruksstyrelsens förteckning upptagna fastigheterna med nyss nämnt
undantag. Vid bifall till vad jag nu förordat skulle för nedskrivning erfordras
ett belopp av 15,360 kronor, vilket belopp bör anvisas från statens avdikningsanslag.
Bidraget torde i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag i
första hand disponeras för avskrivning av de nu ifrågavarande låntagarnas
andelar i de till företaget senast beviljade lånen. Det torde få ankomma på
Kungl. Majit att fastställa bidragsbeloppets fördelning å här avsedda fastigheter.
Genom det av mig nu förordade bidraget erhålla de ekonomiskt sett
sämst ställda intressenterna en välbehövlig lindring i sin orimligt höga skuldbörda.
Emellertid torde med hänsyn till de stora skulder, som åvila ifråga
-
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr då
-
varande företag, även övriga intressenter, även om de icke direkt befinna
sig i ekonomiskt trångmål, ha alltför tyngande utgifter i anledning av företaget.
Det torde därför vara angeläget, att ytterligare utredning åstadkommes
rörande möjligheterna^ att lätta företagets ekonomiska svårigheter. Denna
utredning torde lämpligen kunna verkställas av de jämlikt Kungl. Maj :ts
bemyndigande den 11 juni 1937 tillkallade utredningsmännen för verkställande
av utredning rörande de statsunderstödda torrläggningsföretagen (torrläggningskommittén).
Sedan riksdagens beslut i förevarande ärende fattats,
torde därför handlingarna överlämnas till sagda utredningsmän. Det nu föreslagna
bidragsbeloppet torde icke böra inräknas i det belopp, som Kungl.
Maj:t enligt riksdagens medgivande äger för visst år bevilja jämlikt gällande
bestämmelser för avdikningsanslagets användning.»
Utskottet. Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen medgiver, att till avbetalning i enlighet med
vad i det föregående anförts å de till Nossans regleringsföretag
beviljade lånen från odlingslånefonden och statens avdikningslånefond
må från statens avdikningsanslag till företaget
anvisas ett belopp av 15,360 kronor.
Stockholm den 24 mars 1938.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sederholm, Carl Eriksson, Alfred Andersson, von
Stockenström, Jacob Hansson, Mannerskantz, Lindbärg och Hakon Sylvan; samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Björnlunda, Hedlund i Häste, Gustafson i
Vimmerby, Andersson i Tungelsta, Ericsson i Sörsjön, Liedberg och Andersson i Surahammar.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1938:185 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till Nossans regler ing sf öretag inom Eggvena med flera so a1 i texten