Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag rörande möjligheten att åstadkomma en jämnare fördelning av jordbruksstödet.

1938-05-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1938:89, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag rörande möjligheten att åstadkomma en jämnare fördelning av jordbruksstödet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.

1

Nr 89.

Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1938 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag

rörande möjligheten att åstadkomma en jämnare

fördelning av jordbruksstödet.

(2:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen 1:122 av herrar Albertsson och Ohlin samt 11:223 av

herr Carlström m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Majit hemställa dels om en skyndsam utredning rörande

möjligheten att åstadkomma en jämnare fördelning av jordbruksstödet särskilt

med tanke på småbrukets nuvarande svårigheter samt möjligheterna

att till undvikande av överproduktion och förlustbringande export bereda

ökat utrymme å den inhemska marknaden bl. a. genom tillhandahållande

av mjölk och smör i viss utsträckning till mindre bemedlade och barnrika

familjer till lägre pris än allmänna marknadens, samt dels för nästa års

riksdag framlägga de förslag vartill utredningen kan föranleda.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat yttrande över motionerna

från statens jordbruksnämnd, som anfört följande:

»I ifrågavarande motioner hava motionärerna bland annat hemställt, att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn en

skyndsam utredning rörande möjligheten att åstadkomma en jämnare fördelning

av jordbruksstödet särskilt med tanke på småbrukets nuvarande

möjligheter samt möjligheterna att till undvikande av överproduktion och

förlustbringande export bereda ökat utrymme å den inhemska marknaden

bl. a. genom tillhandahållande av mjölk och smör i viss utsträckning till

mindre bemedlade och barnrika familjer till lägre pris än allmänna marknadens.

Enligt jordbruksnämndens mening är frågan örn tryggande av skäliga utkomstmöjligheter

för innehavarna av mindre jordbruk ett spörsmål av utomordentlig

vikt. Nämnden hade ock tidigare för avsikt att, i samband med

att frågan om fortsatta åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område

för nästa regleringsår behandlades, till närmare övervägande upptaga

spörsmålet huruvida och i vad mån åtgärder i sådant syfte kunde anses påkallade.

Av flera skäl ansåg sig dock nämnden böra här avstå därifrån.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 10 sami. Nr 89—90. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80

Ett av skälen var, att, enligt nämndens mening, för ernående av en tillfredsställande

lösning av olika med det mindre jordbruket förbundna problem

en allsidig och ingående undersökning kräves rörande därmed sammanhängande

förhållanden. I detta sammanhang vill nämnden erinra därom,

alt nämnden i sin skrivelse till Kungl. Majit den 12 januari 1938 angående

fortsatta prisreglerande åtgärder å jordbrukets område framhållit vikten

av att en utredning komme till stånd angående förhållandena inom jordbruket.

Därvid framhöll nämnden bl. a., att uppmärksamhet särskilt borde

ägnas åt produktionsförhållandena inom det mindre jordbruket samt jordbruksregleringarnas

inverkan på dess lönsamhet och utvecklingsmöjligheter.

Vad vidare angår frågan örn en undersökning av möjligheterna att inom

landet i ökad utsträckning avsätta de överskott av jordbruksaktör, som för

närvarande exporteras, finner nämnden densamma betydelsefull ej minst

med hänsyn till den omständigheten, att jordbruksproduktionen i dess helhet

är stadd i en mycket snabb utveckling. Visserligen har befolkningskommissionen

i sitt den 31 januari 1938 avgivna betänkande i näringsfrågan berört

ifrågavarande spörsmål. Detta torde emellertid såsom i främsta rummet

en avsättningsfråga böra tagas under övervägande i samband med den

av nämnden föreslagna utredningen rörande jordbrukets produktions- och

avsättningsförhållanden.»

Chefen för jordbruksdepartementet har den 24 mars 1938 tillkallat utredningsmän

för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande jordbrukets

produktionsbetingelser och avsättningsförhållanden samt i samband

därmed stående frågor.

I direktiven för dessa utredningsmän anförde departementschefen bland

annat följande.

Nämnda utredning skulle äga rum med utgångspunkt från att den jordbrukande

befolkningens utkomstmöjligheter borde så avvägas, att denna belo

1 k ning kunde upprätthålla en i förhållande till andra befolkningsgrupper

skälig levnadsstandard. Under erinran, att prisregleringen för jordbruksprodukter

hittills syftat till att uppnå de priser, som voro gällande under åren

1925—1929, anfördes vidare, att det läge i sakens natur, att ju längre tillbaka

i tiden förkrisåren ligga, desto mindre vägledande kunde nämnda priser

vara för det aktuella läget. Härtill komme, att det aldrig blivit klargjort,

huruvida sagda priser voro ur olika synpunkter skäliga. Vid ett bedömande

av de priser å jordbruksprodukter, som från det allmännas sida

borde eftersträvas under den närmaste framtiden, syntes detta böra beaktas,

varjämte hänsyn även borde tagas till de förändringar i produktionsbetingelserna,

som numera ägt rum. I åtskilliga avseenden hade stegrade kostnader

inträtt beträffande för jordbruksdriften erforderliga tjänster och förnödenheter.

Icke minst gällde detta anställdas löner och övriga förmåner,

varvid även sociallagstiftningen spelat sin roll. ökad mekanisering hade

måhända lett till ökad skuldsättning o. s. v. Dessa kostnadsstegringar motvägdes

av genom bättre utsäden och effektivare driftsmetoder frambringade

högre skördar, av genom rationalisering åstadkommen minskning av arbetsbehovet,

av lägre räntesatser m. m. Hur resultatet av dessa motstridiga tendenser

i fråga om utvecklingen av jordbrukets produktionskostnader gestaltat

sig, syntes icke vara klarlagt. En uppgift för utredningen borde följaktligen

vara att klargöra jordbrukets förhandenvarande produktionsbetingelser

för att därigenom giva ledning för det allmännas bedömande av de

priser å olika jordbruksprodukter, som genom prisreglering borde åsyftas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.

3

Utredningen borde vidare undersöka, vilken inverkan å jordbruksdriftens

ekonomiska resultat inträdda förändringar i distribution och avsättning kunde

hava haft, vilken roll utbyggnaden av jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse

kunde hava spelat, samt i vad avseende å dessa områden förändringar

av olika slag skulle vara till fördel för såväl jordbrukare som konsumenter.

Departementschefen framhöll också, hurusom förutsättningarna

för jordbrukets bedrivande icke vore desamma i landets olika delar eller i fråga

örn jordbruk av olika storlek och driftstyp. De hittills tillämpade jordbruksregleringarna

hade endast i vissa avseenden kunnat anpassas härefter.

Utredningen borde därför söka klargöra jordbrukspolitikens verkningar även

i detta avseende, varvid förslag till avväganden olika landsdelar och jordbruksgrupper

emellan borde uppgöras. Departementschefen ansåg det därvid

i främsta rummet vara riktigast att utgå från att jordbrukspolitiken

gåves en sådan utformning, att den icke medförde en av förhållandena i

övrigt opåkallad och för jordbrukets ekonomiska effektivitet i det hela

menlig påverkan till gynnande eller missgynnande av den ena eller den

andra delen av vårt jordbruk. Denna inställning finge emellertid icke lägga

hinder i vägen för att särskilda åtgärder från det allmännas sida vidtoges

för stödjande av mindre jordbruk eller av naturen missgynnade landsdelar,

där så av befolkningspolitiska eller sociala skäl kunde befinnas lämpligt.

Frågan huruvida som ett led i jordbrukspolitiken borde ingå statsåtgärder

syftande till nedbringande av jordbrukets produktionskostnader ansåg departementschefen

även böra prövas. Härvid borde särskilt övervägas på vad sätt

minskning av produktionskostnaderna skulle kunna i praktiken genomföras

vid det mindre och medelstora jordbruket. Under framhållande av att en prisstödjande

jordbrukspolitik icke borde belasta ekonomiskt svagt ställda befolkningslager

på ett kännbart sätt angav departementschefen vidare vissa

särskilda frågor, vilka borde av utredningen undersökas, däribland prisdifferentiering

i syfte att för mindre bemedlade underlätta tillgång till för hälsotillståndet

betydelsefulla livsmedel och därmed öka avsättningsmöjligheterna

för jordbruksprodukter inom landet. Slutligen anförde departementschefen,

att utredningen borde utföras med all skyndsamhet så att örn möjligt resultatet

därav kunde underställas 1939 års riksdag. Skulle detta visa sig möta

avgörande hinder, borde sådana delar av problemet, beträffande vilka åtgärder

vore mera trängande, kunna utbrytas och behandlas för sig samt

förslag i dessa hänseenden i första rummet framläggas.

Av den ovan lämnade sammanfattningen av direktiven för den numera utskoUet.

igångsatta utredningen rörande jordbrukets produktionsbetingelser och avsättningsförhållanden

samt i samband därmed stående frågor synes framgå,

att jämväl de i här föreliggande motioner upptagna spörsmålen komma

att bliva behandlade vid berörda utredningsarbete. Utskottet vill i detta

sammanhang dock understryka de synpunkter, vilka motionärerna andragit

i fråga örn önskvärdheten av en jämn fördelning av jordbruksstödet särskilt

med avseende på småbrukets svårigheter att vinna nöjaktig lönsamhet. Emellertid

finner utskottet med hänsyn till nyssnämnda utredning den av motionärerna

begärda skrivelsen till Kungl. Majit i ärendet icke vara erforderlig.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att motionerna I: 122 och II: 223 må anses besvarade

med vad utskottet anfört.

Stockholm den 24 maj 1938.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, Carl Eriksson, Granath, Gabrielsson,

Tjällgren, Alfred Andersson, von Stockenström och Jacob Hansson samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Björnlunda, Hedlund i Häste, Gustafson

i Vimmerby, Andersson i Löbbo, Carlström, Casenberg, Andersson i Tungelsta och Ericsson

i Sörsjön.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.