Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag rörande möjligheten att åstadkomma en jämnare fördelning av jordbruksstödet.
1938-05-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1938:89, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag rörande möjligheten att åstadkomma en jämnare fördelning av jordbruksstödet.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.
1
Nr 89.
Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1938 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning och förslag
rörande möjligheten att åstadkomma en jämnare
fördelning av jordbruksstödet.
(2:a avd.)
I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner, nämligen 1:122 av herrar Albertsson och Ohlin samt 11:223 av
herr Carlström m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Majit hemställa dels om en skyndsam utredning rörande
möjligheten att åstadkomma en jämnare fördelning av jordbruksstödet särskilt
med tanke på småbrukets nuvarande svårigheter samt möjligheterna
att till undvikande av överproduktion och förlustbringande export bereda
ökat utrymme å den inhemska marknaden bl. a. genom tillhandahållande
av mjölk och smör i viss utsträckning till mindre bemedlade och barnrika
familjer till lägre pris än allmänna marknadens, samt dels för nästa års
riksdag framlägga de förslag vartill utredningen kan föranleda.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning, får
utskottet hänvisa till motionerna.
Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat yttrande över motionerna
från statens jordbruksnämnd, som anfört följande:
»I ifrågavarande motioner hava motionärerna bland annat hemställt, att
riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn en
skyndsam utredning rörande möjligheten att åstadkomma en jämnare fördelning
av jordbruksstödet särskilt med tanke på småbrukets nuvarande
möjligheter samt möjligheterna att till undvikande av överproduktion och
förlustbringande export bereda ökat utrymme å den inhemska marknaden
bl. a. genom tillhandahållande av mjölk och smör i viss utsträckning till
mindre bemedlade och barnrika familjer till lägre pris än allmänna marknadens.
Enligt jordbruksnämndens mening är frågan örn tryggande av skäliga utkomstmöjligheter
för innehavarna av mindre jordbruk ett spörsmål av utomordentlig
vikt. Nämnden hade ock tidigare för avsikt att, i samband med
att frågan om fortsatta åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område
för nästa regleringsår behandlades, till närmare övervägande upptaga
spörsmålet huruvida och i vad mån åtgärder i sådant syfte kunde anses påkallade.
Av flera skäl ansåg sig dock nämnden böra här avstå därifrån.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 10 sami. Nr 89—90. 1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80
Ett av skälen var, att, enligt nämndens mening, för ernående av en tillfredsställande
lösning av olika med det mindre jordbruket förbundna problem
en allsidig och ingående undersökning kräves rörande därmed sammanhängande
förhållanden. I detta sammanhang vill nämnden erinra därom,
alt nämnden i sin skrivelse till Kungl. Majit den 12 januari 1938 angående
fortsatta prisreglerande åtgärder å jordbrukets område framhållit vikten
av att en utredning komme till stånd angående förhållandena inom jordbruket.
Därvid framhöll nämnden bl. a., att uppmärksamhet särskilt borde
ägnas åt produktionsförhållandena inom det mindre jordbruket samt jordbruksregleringarnas
inverkan på dess lönsamhet och utvecklingsmöjligheter.
Vad vidare angår frågan örn en undersökning av möjligheterna att inom
landet i ökad utsträckning avsätta de överskott av jordbruksaktör, som för
närvarande exporteras, finner nämnden densamma betydelsefull ej minst
med hänsyn till den omständigheten, att jordbruksproduktionen i dess helhet
är stadd i en mycket snabb utveckling. Visserligen har befolkningskommissionen
i sitt den 31 januari 1938 avgivna betänkande i näringsfrågan berört
ifrågavarande spörsmål. Detta torde emellertid såsom i främsta rummet
en avsättningsfråga böra tagas under övervägande i samband med den
av nämnden föreslagna utredningen rörande jordbrukets produktions- och
avsättningsförhållanden.»
Chefen för jordbruksdepartementet har den 24 mars 1938 tillkallat utredningsmän
för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande jordbrukets
produktionsbetingelser och avsättningsförhållanden samt i samband
därmed stående frågor.
I direktiven för dessa utredningsmän anförde departementschefen bland
annat följande.
Nämnda utredning skulle äga rum med utgångspunkt från att den jordbrukande
befolkningens utkomstmöjligheter borde så avvägas, att denna belo
1 k ning kunde upprätthålla en i förhållande till andra befolkningsgrupper
skälig levnadsstandard. Under erinran, att prisregleringen för jordbruksprodukter
hittills syftat till att uppnå de priser, som voro gällande under åren
1925—1929, anfördes vidare, att det läge i sakens natur, att ju längre tillbaka
i tiden förkrisåren ligga, desto mindre vägledande kunde nämnda priser
vara för det aktuella läget. Härtill komme, att det aldrig blivit klargjort,
huruvida sagda priser voro ur olika synpunkter skäliga. Vid ett bedömande
av de priser å jordbruksprodukter, som från det allmännas sida
borde eftersträvas under den närmaste framtiden, syntes detta böra beaktas,
varjämte hänsyn även borde tagas till de förändringar i produktionsbetingelserna,
som numera ägt rum. I åtskilliga avseenden hade stegrade kostnader
inträtt beträffande för jordbruksdriften erforderliga tjänster och förnödenheter.
Icke minst gällde detta anställdas löner och övriga förmåner,
varvid även sociallagstiftningen spelat sin roll. ökad mekanisering hade
måhända lett till ökad skuldsättning o. s. v. Dessa kostnadsstegringar motvägdes
av genom bättre utsäden och effektivare driftsmetoder frambringade
högre skördar, av genom rationalisering åstadkommen minskning av arbetsbehovet,
av lägre räntesatser m. m. Hur resultatet av dessa motstridiga tendenser
i fråga om utvecklingen av jordbrukets produktionskostnader gestaltat
sig, syntes icke vara klarlagt. En uppgift för utredningen borde följaktligen
vara att klargöra jordbrukets förhandenvarande produktionsbetingelser
för att därigenom giva ledning för det allmännas bedömande av de
priser å olika jordbruksprodukter, som genom prisreglering borde åsyftas.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.
3
Utredningen borde vidare undersöka, vilken inverkan å jordbruksdriftens
ekonomiska resultat inträdda förändringar i distribution och avsättning kunde
hava haft, vilken roll utbyggnaden av jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse
kunde hava spelat, samt i vad avseende å dessa områden förändringar
av olika slag skulle vara till fördel för såväl jordbrukare som konsumenter.
Departementschefen framhöll också, hurusom förutsättningarna
för jordbrukets bedrivande icke vore desamma i landets olika delar eller i fråga
örn jordbruk av olika storlek och driftstyp. De hittills tillämpade jordbruksregleringarna
hade endast i vissa avseenden kunnat anpassas härefter.
Utredningen borde därför söka klargöra jordbrukspolitikens verkningar även
i detta avseende, varvid förslag till avväganden olika landsdelar och jordbruksgrupper
emellan borde uppgöras. Departementschefen ansåg det därvid
i främsta rummet vara riktigast att utgå från att jordbrukspolitiken
gåves en sådan utformning, att den icke medförde en av förhållandena i
övrigt opåkallad och för jordbrukets ekonomiska effektivitet i det hela
menlig påverkan till gynnande eller missgynnande av den ena eller den
andra delen av vårt jordbruk. Denna inställning finge emellertid icke lägga
hinder i vägen för att särskilda åtgärder från det allmännas sida vidtoges
för stödjande av mindre jordbruk eller av naturen missgynnade landsdelar,
där så av befolkningspolitiska eller sociala skäl kunde befinnas lämpligt.
Frågan huruvida som ett led i jordbrukspolitiken borde ingå statsåtgärder
syftande till nedbringande av jordbrukets produktionskostnader ansåg departementschefen
även böra prövas. Härvid borde särskilt övervägas på vad sätt
minskning av produktionskostnaderna skulle kunna i praktiken genomföras
vid det mindre och medelstora jordbruket. Under framhållande av att en prisstödjande
jordbrukspolitik icke borde belasta ekonomiskt svagt ställda befolkningslager
på ett kännbart sätt angav departementschefen vidare vissa
särskilda frågor, vilka borde av utredningen undersökas, däribland prisdifferentiering
i syfte att för mindre bemedlade underlätta tillgång till för hälsotillståndet
betydelsefulla livsmedel och därmed öka avsättningsmöjligheterna
för jordbruksprodukter inom landet. Slutligen anförde departementschefen,
att utredningen borde utföras med all skyndsamhet så att örn möjligt resultatet
därav kunde underställas 1939 års riksdag. Skulle detta visa sig möta
avgörande hinder, borde sådana delar av problemet, beträffande vilka åtgärder
vore mera trängande, kunna utbrytas och behandlas för sig samt
förslag i dessa hänseenden i första rummet framläggas.
Av den ovan lämnade sammanfattningen av direktiven för den numera utskoUet.
igångsatta utredningen rörande jordbrukets produktionsbetingelser och avsättningsförhållanden
samt i samband därmed stående frågor synes framgå,
att jämväl de i här föreliggande motioner upptagna spörsmålen komma
att bliva behandlade vid berörda utredningsarbete. Utskottet vill i detta
sammanhang dock understryka de synpunkter, vilka motionärerna andragit
i fråga örn önskvärdheten av en jämn fördelning av jordbruksstödet särskilt
med avseende på småbrukets svårigheter att vinna nöjaktig lönsamhet. Emellertid
finner utskottet med hänsyn till nyssnämnda utredning den av motionärerna
begärda skrivelsen till Kungl. Majit i ärendet icke vara erforderlig.
4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att motionerna I: 122 och II: 223 må anses besvarade
med vad utskottet anfört.
Stockholm den 24 maj 1938.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sederholm, Carl Eriksson, Granath, Gabrielsson,
Tjällgren, Alfred Andersson, von Stockenström och Jacob Hansson samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Björnlunda, Hedlund i Häste, Gustafson
i Vimmerby, Andersson i Löbbo, Carlström, Casenberg, Andersson i Tungelsta och Ericsson
i Sörsjön.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.