Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning angående minskning av antalet ledamöter i riksdagens kamrar.

1938-02-17 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1938:2, Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning angående minskning av antalet ledamöter i riksdagens kamrar.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2-

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 17 februari 1938 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

utredning angående minskning av antalet ledamöter i

riksdagens kamrar.

Uti en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion

nr 129 av herr von Heland hemställes, »att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande minskning av det nu fastställda

antalet ledamöter i riksdagens båda kamrar samt örn framläggande för riksdagen

av det förslag vartill utredningen må föranleda».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Frågan om minskning av riksdagsmännens antal har, sedan det nuvarande

antalet riksdagsmän år 1894 fastställdes, varit föremål för riksdagens prövning

åren 1920, 1927, 1928 och 1930. De framställda förslagen i detta ämne

hava vid samtliga tillfällen avstyrkts av konstitutionsutskottet och avslagits

av riksdagen. De av utskottet härvid anförda huvudsakliga skälen synas utskottet

alltjämt äga sin giltighet. På grund av vårt lands stora ytvidd och de

mycket skiftande förhållandena inom olika delar av detsamma är bibehållandet

av ett jämförelsevis stort antal riksdagsmän behövligt för att riksdagen

allsidigt och fullständigt skall kunna giva uttryck åt skilda uppfattningar

och intressen inom folket. Sedan år 1894 har vidare landets folkmängd

samt de valberättigades antal betydligt ökats. Det i motionen framförda

påståendet, att antalet riksdagsmän hos oss skulle vara för stort, jämfört

med andra länder med motsvarande folkmängd, är icke riktigt. Antalet

riksdagsmän är i förhållande till invånarantalet ingalunda avsevärt högre

hos oss än i de andra länder, med vilka en jämförelse i förevarande hänseende

över huvud taget är möjlig. Sverige har sålunda en riksdagsman på

ungefär 16,500 invånare eller detsamma som Danmark, medan motsvarande

siffra är i Schweiz 17,600, i Finland 18,300 och i Norge 18,800. Härtill kommer

att en nedskärning av riksdagsmännens antal, vid bibehållande samtidigt

av det nuvarande styrkeförhållandet mellan kamrarna, skulle äventyra

första kammarens möjlighet att erhålla en tillräcklig representation i utskotten.

Förslagets genomförande skulle dessutom medföra betydande olägenheter

vid den proportionella valmetodens användning vid riksdagsmannavalen.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, och då utskottet finner att några

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2-

3

bärande skäl för det i motionen framförda förslaget om minskning av riksdagsmännens

antal icke föreligga, får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 17 februari 1938.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén, Strömberg, Gustaf Adolf Björkman, Oscar

Gottfrid Karlsson, Lindmark, Bergman, Källman, Karl August Johanson,

Nils Andersson*, Hagström, Andersson i Igelboda*, Lindskog, Fast, Vougt,

Holmbäck*, Lundqvist, Eriksson i Tofvered*, Nilsson i Göteborg och Wolgast.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation er:

1) av herr Reuterskiöld, som beträffande motiveringen ansett att utskottet

bort anföra följande:

»Frågan om---(= utskottet)---av riksdagen.

Antalet riksdagsmän---(— utskottet)---i Norge 18,000.

En minskning av antalet riksdagsmän skulle, om de ständiga och särskilda

utskott som hos oss utbildats och visat sig i stort sett ändamålsenliga

och väl grundade skola bevaras, kunna drabba endast andra kammaren, där

ett visst överskott av ledamöter finnas, som icke kunnat insättas som vare

sig ordinarie eller suppleanter i dessa utskott och därigenom icke heller få

tillfälle till deltagande i det oavbrutna utskottsarbetet, under det att första

kammaren torde behöva sitt n. v. antal ledamöter för att över huvud kunna

utan dubblering av uppdragen besätta sina utskottsplatser. Å andra sidan

skulle, örn detta överskott väsentligen nedbringas, vilket torde kunna ske

utan särskild utredning genom Kungl. Maj:t, den proportionella valmetodens

användning vid andra-kammarvalen icke kunna i samma utsträckning som

f. n. torde vara fallet åstadkomma en allsidig och någorlunda riktig fördelning

av mandaten.

Annorlunda skulle saken ställa sig, därest andra-kammarvalen ordnades

på sådan grund, att de samfällda valen upphörde och att en var av de huvudgrupper,

som bilda det n. v. svenska samhället och som inbördes äga

lika betydelse oavsett numerären, finge ett med var och en av övriga grupper

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

lika antal representanter, vare sig dessa inom resp. grupper valdes proportionellt

eller icke. I sådant fall skulle utan olägenhet andra kammarens ledamotsantal

kunna i viss utsträckning minskas och ovan berörda överskott

sålunda väsentligen försvinna utan att därför andra kammarens övervikt i

numerärt avseende vid gemensam votering behövde rubbas. Då emellertid

frågan örn ändrad grund för andra kammarens bildande icke är aktuell och

icke ens lärer f. n. böra bli föremål för utredning, synes det utskottet icke

skäligt att n. v. antalet ledamöter av andra kammaren minskas.

Utskottet hemställer därför,

att---(= utskottet)---föranleda.»

2) av herrar Lindskog, Lundqvist och Wolgast, som inom utskottet yrkat,

att utskottet måtte hemställa, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit ville

anhålla om förutsättningslös utredning av frågan om antalet riksdagsmän.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.