Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning angående minskning av antalet ledamöter i riksdagens kamrar.
1938-02-17 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1938:2, Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning angående minskning av antalet ledamöter i riksdagens kamrar.
Dokumentets text
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2-
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 17 februari 1938 kl. 1 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
utredning angående minskning av antalet ledamöter i
riksdagens kamrar.
Uti en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion
nr 129 av herr von Heland hemställes, »att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande minskning av det nu fastställda
antalet ledamöter i riksdagens båda kamrar samt örn framläggande för riksdagen
av det förslag vartill utredningen må föranleda».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Frågan om minskning av riksdagsmännens antal har, sedan det nuvarande
antalet riksdagsmän år 1894 fastställdes, varit föremål för riksdagens prövning
åren 1920, 1927, 1928 och 1930. De framställda förslagen i detta ämne
hava vid samtliga tillfällen avstyrkts av konstitutionsutskottet och avslagits
av riksdagen. De av utskottet härvid anförda huvudsakliga skälen synas utskottet
alltjämt äga sin giltighet. På grund av vårt lands stora ytvidd och de
mycket skiftande förhållandena inom olika delar av detsamma är bibehållandet
av ett jämförelsevis stort antal riksdagsmän behövligt för att riksdagen
allsidigt och fullständigt skall kunna giva uttryck åt skilda uppfattningar
och intressen inom folket. Sedan år 1894 har vidare landets folkmängd
samt de valberättigades antal betydligt ökats. Det i motionen framförda
påståendet, att antalet riksdagsmän hos oss skulle vara för stort, jämfört
med andra länder med motsvarande folkmängd, är icke riktigt. Antalet
riksdagsmän är i förhållande till invånarantalet ingalunda avsevärt högre
hos oss än i de andra länder, med vilka en jämförelse i förevarande hänseende
över huvud taget är möjlig. Sverige har sålunda en riksdagsman på
ungefär 16,500 invånare eller detsamma som Danmark, medan motsvarande
siffra är i Schweiz 17,600, i Finland 18,300 och i Norge 18,800. Härtill kommer
att en nedskärning av riksdagsmännens antal, vid bibehållande samtidigt
av det nuvarande styrkeförhållandet mellan kamrarna, skulle äventyra
första kammarens möjlighet att erhålla en tillräcklig representation i utskotten.
Förslagets genomförande skulle dessutom medföra betydande olägenheter
vid den proportionella valmetodens användning vid riksdagsmannavalen.
Under hänvisning till vad sålunda anförts, och då utskottet finner att några
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2-
3
bärande skäl för det i motionen framförda förslaget om minskning av riksdagsmännens
antal icke föreligga, får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 17 februari 1938.
På konstitutionsutskottets vägnar:
C. A. REUTERSKIÖLD.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén, Strömberg, Gustaf Adolf Björkman, Oscar
Gottfrid Karlsson, Lindmark, Bergman, Källman, Karl August Johanson,
Nils Andersson*, Hagström, Andersson i Igelboda*, Lindskog, Fast, Vougt,
Holmbäck*, Lundqvist, Eriksson i Tofvered*, Nilsson i Göteborg och Wolgast.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation er:
1) av herr Reuterskiöld, som beträffande motiveringen ansett att utskottet
bort anföra följande:
»Frågan om---(= utskottet)---av riksdagen.
Antalet riksdagsmän---(— utskottet)---i Norge 18,000.
En minskning av antalet riksdagsmän skulle, om de ständiga och särskilda
utskott som hos oss utbildats och visat sig i stort sett ändamålsenliga
och väl grundade skola bevaras, kunna drabba endast andra kammaren, där
ett visst överskott av ledamöter finnas, som icke kunnat insättas som vare
sig ordinarie eller suppleanter i dessa utskott och därigenom icke heller få
tillfälle till deltagande i det oavbrutna utskottsarbetet, under det att första
kammaren torde behöva sitt n. v. antal ledamöter för att över huvud kunna
utan dubblering av uppdragen besätta sina utskottsplatser. Å andra sidan
skulle, örn detta överskott väsentligen nedbringas, vilket torde kunna ske
utan särskild utredning genom Kungl. Maj:t, den proportionella valmetodens
användning vid andra-kammarvalen icke kunna i samma utsträckning som
f. n. torde vara fallet åstadkomma en allsidig och någorlunda riktig fördelning
av mandaten.
Annorlunda skulle saken ställa sig, därest andra-kammarvalen ordnades
på sådan grund, att de samfällda valen upphörde och att en var av de huvudgrupper,
som bilda det n. v. svenska samhället och som inbördes äga
lika betydelse oavsett numerären, finge ett med var och en av övriga grupper
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
lika antal representanter, vare sig dessa inom resp. grupper valdes proportionellt
eller icke. I sådant fall skulle utan olägenhet andra kammarens ledamotsantal
kunna i viss utsträckning minskas och ovan berörda överskott
sålunda väsentligen försvinna utan att därför andra kammarens övervikt i
numerärt avseende vid gemensam votering behövde rubbas. Då emellertid
frågan örn ändrad grund för andra kammarens bildande icke är aktuell och
icke ens lärer f. n. böra bli föremål för utredning, synes det utskottet icke
skäligt att n. v. antalet ledamöter av andra kammaren minskas.
Utskottet hemställer därför,
att---(= utskottet)---föranleda.»
2) av herrar Lindskog, Lundqvist och Wolgast, som inom utskottet yrkat,
att utskottet måtte hemställa, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit ville
anhålla om förutsättningslös utredning av frågan om antalet riksdagsmän.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.