Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring i bestämmelserna örn sättet för val av förstakammarledamötcr i stad, som utgör egen valkrets.

1938-02-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1938:4, Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring i bestämmelserna örn sättet för val av förstakammarledamötcr i stad, som utgör egen valkrets.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr i.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 23 februari 1938 kl. 10 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om viss ändring i bestämmelserna örn sättet för val

av förstakammarledamötcr i stad, som utgör egen valkrets.

Uti de likalydande till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 62 i

första kammaren av herr öman m. fl. och nr 121 i andra kammaren av herr

Arnemark m. fl. hemställes, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit

anhålla örn utredning och förslag till bestämmelser av innehåll, att i stad, som

utgör egen förstakammarvalkrets, skola vid val av stadsfullmäktige tillika

utses suppleanter för dessa med uppgift att vid förfall för stadsfullmäktige deltaga

i val av ledamöter till första kammaren.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Intill år 1921 valdes första kammarens ledamöter av landstingen och stadsfullmäktige

i de städer, som ej deltogo i landsting. Mellan dessa båda valkorporationer

förelåg bl. a. den skillnaden, att suppleantinstitutionen var införd

för de förra men däremot ej för de senare. Ett behov av tillgång till

suppleanter för ifrågavarande stadsfullmäktige visade sig emellertid föreligga

särskilt vid de tillfällen, då de förrättade val av ledamöter till första kammaren.

Bland annat på den grund hemställde 1913 års riksdag i skrivelse

till Kungl. Majit om förslag till sådana ändringar i kommunallag att vid val

av stadsfullmäktige skulle utses suppleanter att inträda såväl vid ordinarie

ledamots avgång som vid inträffande förfall. I den proposition, som i anledning

härav framlades för 1918 års lagtima riksdag, underströk föredragande

departementschefen särskilt suppleantinstitutionens behövlighet med

hänsyn till förstakammarvalen. Konstitutionsutskottet tillstyrkte också lagförslaget

med vissa ändringar i fråga om dess praktiska utformning. Såväl

det av utskottet som det i propositionen framlagda förslaget förföll emellertid

i följd av kamrarnas skiljaktiga beslut; under det att andra kammaren

biföll utskottets hemställan, avslog nämligen första kammaren densamma.

Första kammarens beslut synes dock icke haft sin grund i en principiellt avvisande

inställning emot suppleantinstitutionens införande utan i förslagets

enligt kammarens mening mindre tillfredsställande tekniska utformning.

Genom den år 1921 slutligt genomförda författningsreformen kom frågan

Bihang lill riksdagens protokoll IOHN. 0 sami. 2 avd. Nr 4.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

om suppleantinstitutionens införande i ett delvis annat läge. Som en följd

av beslutet om en förhöjd valrättsålder till de korporationer, som skulle

utse första kammarens ledamöter, överfördes nämligen valrätten från stadsfullmäktige

i de större städer, som icke deltogo i landsting, till särskilt utsedda

elektorer; vid val av dessa skulle jämväl utses suppleanter för dem. Den omständigheten,

alt stadsfullmäktige alltså efter de år 1921 genomförda grundlagsändringarna

icke längre i något fall var valkorporation till första kammaren,

anfördes också av konstitutionsutskottet vid 1928, 1930 och 1932 års

riksdagar — i dess av riksdagen godkända utlåtanden i ämnet — som ett

av skälen för att då avstyrka väckta förslag om införande av suppleantinstitutionen

för de kommunala fullmäktigeförsamlingarna.

Ett förändrat läge har emellertid åter inträtt i och med de vid 1937 års

riksdag genomförda grundlagsändringarna. Härigenom har, samtidigt som

en enhetlig rösträttsålder införts, valrätten till första kammaren helt återförts

till kommunallivets grund; elektorsinstitutionen har avskaffats, och förstakammarvalen

skola åter förrättas av landstingen och stadsfullmäktige i de

städer, som icke deltaga i landsting. I de av dessa städer, vilka tillhöra samma

valkrets som landstingsområde, skola stadsfullmäktige bland sina ledamöter

utvälja dem, som skola deltaga i riksdagsmannavalet; stadsfullmäktige

skola härvid inom sig jämväl utse suppleanter för dessa. I Stockholm och

Göteborg, som var för sig utgöra en valkrets vid förstakammarval, skola

stadsfullmäktige däremot omedelbart utse första kammarens ledamöter.

I Stockholm och Göteborg finnes alltså till skillnad från vad som gäller

i övriga valkretsar icke möjlighet att vid förhinder för valman att deltaga

i förstakammarvalet inkalla någon suppleant. Frågan örn införande av

stadsfullmäktigesuppleanter har därför för dessa båda städers del kommit

i ett liknande läge som före den år 1921 genomförda författningsreformen.

Med hänsyn till de förevarande valens rikspolitiska betydelse bör ett förhinder

för en stadsfullmäktig att deltaga i valet, såsom svår sjukdom eller

dylikt, icke få kunna utöva inflytande på valutgången. Utskottet anser därför

i likhet med motionärerna att även i Stockholm och Göteborg suppleant

bör finnas att tillgå för stadsfullmäktigeledamot, som är förhindrad deltaga

i förstakammarval.

En närmare utredning i ämnet genom Kungl. Maj:ts försorg synes emellertid

vara erforderlig såväl med hänsyn till frågan, vilka författningsändringar

som äro behövliga, som till frågan om den praktiska utformningen av

ett förslag i ämnet. Utskottet anser sig därför i denna del kunna inskränka

sig till att framhålla följande. Om man på sätt i motionerna föreslagits begränsar

suppleantinstitutionens användning till förstakammarvalen, förlora

de principiella erinringar, som åren 1928, 1930 och 1932 riktades mot dess

införande för kommunernas beslutande organ, sin giltighet. Förutsättningarna

och sättet för suppleants inkallande vid förstakammarval i Stockholm

och Göteborg synas böra vara desamma som beträffande stadsfullmäktigesuppleant,

vilken utsetts till valman för stad, tillhörande samma valkrets som

landstingsområde.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4. 3

Under åberopande av vad sålunda ovan anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen med bifall till de förevarande motionerna i

skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla örn utredning och

förslag till bestämmelser av innehåll, att i stad, som utgör

egen förstakammarvalkrets vid val av stadsfullmäktige tilllika

skola utses suppleanter för dessa med uppgift att vid

förfall för stadsfullmäktig deltaga i val av ledamöter till

första kammaren.

Stockholm den 22 februari 1938.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: herrar Reuterskiöld, Strömberg, Lindmark, Bergman, Rahmn*, Fredrik Ström*,

Karl August Johanson, Härdin, öman, Karl Andersson, Fast*, Andersson i

Ovanmyra, Vougt, Holmbäck, Lundqvist*, Andersson i Malmö, Eriksson i Tollered,

Arnemark, Hällgren och Fält.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer:

1) av herr Reuterskiöld, som ansett att utskottets yttrande bort hava följande

lydelse:

»Intill--— (= utskottet) -— — ■— densamma.

Genom —--(= utskottet) —- — — fullmäktigeförsamlingarna.

Ett förändrat---(= utskottet) — — — ledamöter. I Stockholm

-— --(= utskottet) —- — — suppleant.

Detta förhållande kan visserligen vid ett första påseeende, såsom också

av motionärerna framhållits, synas egendomligt och olämpligt, men utskottet

anser likväl starka skäl tala emot ett bifall till motionerna. Skulle suppleanter

utses, må vara allenast i de båda nämnda storstäderna, såsom kommunala

suppleanter för alla de fall då ordinarie stadsfullmäktig vore hindrad,

måste häremot dels göras alla de invändningar som gälla beträffande

kommunala fullmäktigsuppleanter i allmänhet, dels framhållas att det sedermera

endast bleve en tidsfråga, när sådana suppleanter måste införas

överallt, örn å andra sidan suppleant uteslutande skulle inträda vid förstakammarvals

förrättande, i regel sålunda vart 8:de år, är uppenbart, att bestämmelserna

härom icke kunna införas i kommunala vallagen, som blott

avser den kommunala och icke den politiska verksamheten, utan måste intagas

i riksdagsordningen, där övriga bestämmelser finnas örn suppleanter

vid sådana val, då suppleanterna icke hava någon annan uppgift; utskottet

kan icke finna en dylik grundlagsändring vara påkallad av något behov,

som måste tillgodoses. Men därjämte bör starkt understrykas, att dglika suppleanter

icke heller kunna anses förenliga med principen att det är de aktuellt

verksamma kommunalrepresentanterna som skola välja första-kammar
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

ledamöter; suppleanterna må antagas vara huru väl skickade som helst för

kommunala värv, så kvarstår här likväl det faktum, att de genom sitt val

till suppleanter för allenast första-kammarvalen icke erhållit några som

helst kommunala funktioner i egenskap av fullmäktige, oaktat första-kammarvalet

just är lagt i de kommunala fullmäktiges händer såsom representation

för staden. Vore fullmäktige vid sagda val uteslutande ett slags elektorer,

skulle saken ställa sig annorlunda, men 1937 års reform har uttryckligen

angivits bygga på en helt annan grund och lämnat elektorssynpunkterna alldeles

ur räkningen. Härtill kommer, att införandet av en dylik politisk

suppleantsinstitution ingalunda skulle innebära säkerhet mot alla sådana

missöden, som i motionerna antydas, och att medlet sålunda knappast bleve

effektivt ens i det synnerligen obetydliga antal fall, där en fulltalig väljarkår

vid första-kammarval kan utgöra nödvändig förutsättning för att utgången

av valet icke skall bliva annan än den på förhand beräknade.

Vägas skälen för och emot den föreslagna reformen, finner utskottet sålunda

skälen emot äga större bärvidd och starkare grund, och utskottet hemställer

därför,

att motionerna I: 62 och II: 121 icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.»

2) av herrar Fast, Andersson i Ovanmyra och Vougt, som anfört följande:

»Enligt § 6 moni. 1 riksdagsordningen, sådant detta lagrum lyder efter de

år 1937 genomförda grundlagsändringarna, skola första kammarens ledamöter

väljas av ''landstingen och stadsfullmäktige i de släder, som ej deltaga

i landsting’. Första kammaren skall alltså nu liksom före år 1921 utses av

kommunalt verksamma korporationer. Förstakammarvalens återförande helt

till kommunallivets grund var också ett led i den nyligen träffade uppgörelse,

varpå det citerade grundlagsstadgandet vilar, och som bl. a. innebar

avskaffandet av den förhöjda rösträttsåldern för urväljarna till första

kammaren. Genomförandet av det i motionerna framförda förslaget skulle

leda till ett sönderbrytande delvis av denna grund. Där föreslås nämligen

införande för Stockholm och Göteborg av en suppleantinstitution, vilken icke

skulle fungera för stadsfullmäktige som kommunalt verksamma organ enligt

kommunallagarna utan endast för stadsfullmäktige som förstakammarväljare.

De föreslagna suppleanterna skulle därför endast till namnet bliva

''stadsfullmäktige''suppleanter men i själva verket bliva ett slags elektorssuppleanter.

Genomförandet av motionärernas förslag skulle därför också obetingat

tarva grundlagsändring. Tillräckligt bärande skäl för en grundlagsrevision

i förevarande hänseende hava emellertid enligt vår mening icke anförts

av motionärerna och kunna icke heller anses föreligga. Vi lia därför

inom konstitutionsutskottet yrkat avslag på de förevarande motionerna.»

Stockholm 1938. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

380903

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:83 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om viss ändring i bestämmelserna örn sättet för val av förstakammarledamöter i stad, som utgör egen valkr a1 i texten