Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändring av gällande bestämmelser örn val till riksdagens andra kammare.

1938-03-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1938:5, Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändring av gällande bestämmelser örn val till riksdagens andra kammare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1938 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående

ändring av gällande bestämmelser örn val till

riksdagens andra kammare.

Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 156, av herr Westman m. fl. hemställes, »att riksdagen ville i

skrivelse till Kungl. Majit hemställa om utredning avseende införande av ett

rättvisare valsätt till riksdagens andra kammare med beaktande av den

orättvisa, som förenandet av landsbygden med städerna och större samhällen

i gemensamma valkretsar innebär för landsbygdens väljare.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Då genom grundlagsändringar år 1909 bestämmelserna örn majoritetsval

i enmansvalkretsar upphävdes och den proportionella valmetoden infördes

vid val till riksdagens andra kammare, upphävdes även den äldre valkretsindelningen,

enligt vilken land och stad principiellt hänfördes till skilda valkretsar.

Vid genomförande av dessa grundlagsändringar beslöts jämväl att

förstora valkretsarna, då enligt den proportionella valmetoden flera riksdagsmän

måste väljas i varje krets. Härvid sammanfördes de mindre städerna

med landsbygden. Det ansågs nämligen att dessa städer hade mera

gemensamt med den kringliggande landsbygden än med andra långt ifrån

varandra belägna städer, med vilka de eljest måst sammanföras för att

valkretsarna skulle kunna erhålla tillräckligt invånarantal för att äga rätt att

proportionellt välja tre riksdagsmän. Endast sex stadsvalkretsar omfattande

större städer anordnades. Genom beslut år 1921 förstorades valkretsarna

ytterligare. Enligt den lydelse § 30 lag om val till riksdagen då erhöll

och vilken alltjämt är gällande, bygger valkretsindelningen i princip på länsindelningen;

allenast tre ^stadsvalkretsar finnas, nämligen Stockholm, Göteborg

samt fyrstadskretsen Malmö—Hälsingborg—Landskrona—Lund.

Föreliggande motion åsyftar en utredning angående möjligheten att. vid

val till andra kammaren bilda särskilda valkretsar för landsbygden och särskilda

för städer och stadsliknande samhällen eller, såsom i motionen anges,

större samhällen. Det proportionella valsystemet förutsätter emellertid att

valkretsarna äro förhållandevis stora för att ett med hänsyn till partiernas

.storlek och röstetal rättvist resultat må kunna uppnås. Redan på grund härav

är en uppdelning, såsom motionärerna synas förutsätta, av vissa valkretsar

i särskilda kretsar för landsbygd och .särskilda för städer och stadsliknande

samhällen i hög grad olämplig. Jordbrukets intressen, vilkas tillgodoseende

Bihang till riksdagens protokoll 19,18. 5 sami. 2 avd. Nr 5.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.

synes vara motionärernas syftemål, torde även inom riksdagen hava en representation,

som väl motsvarar numerären av den befolkning, som är sysselsatt

inom denna näringsgren. Något för jordbruksbefolkningen bättre

resultat torde säkerligen icke kunna uppnås genom en uppdelning av valkretsar

på föreslaget sätt. Ej heller kan en dylik valkretsreglering utan stora

olägenheter verkställas. Det är sålunda ofta förenat med oöverstigliga svårigheter

att avgöra var gränsen skall dragas mellan landsbygd å elia sidan

samt städer och stadsliknande samhällen å den andra. Härtill kommer

en ständigt försiggående förskjutning från landsbygd till stadsliknande samhällen

eller industriorter. Denna gränsförskjutning skulle, därest landsbygd

och stad eller stadsliknande samhällen skildes i särskilda valkretsar, föranleda

ständiga ändringar i valkretsindelningen. Sådana ändringar torde

emellertid medföra en fara för att ovidkommande synpunkter därvid kunna

göra sig gällande, såsom att olika partier söka tillgodose sina särskilda intressen.

På grund av vad sålunda anförts hemställes,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 3 mars 1938.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg*, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid

Karlsson, Lindmark*, Sandegård, Bergman, Källman, Nils Andersson, Andrén*,

Lindskog, Andersson i Ovanmyra*, Vougt*, Holmbäck, Lundqvist, Eriksson i

Toftered*, Nilsson i Göteborg, Hållgren, Fält och Norén*.

* Ej närvarande vid justeringen.

4

Reservationer:

1) av herr Reuterskiöld, som ansett utskottets yttrande böra hava följande

lydelse:

»Motionärernas syfte är uppenbarligen att genom reform av valsystemet

bereda jordbruksnäringens folk lika stor praktisk möjlighet att vid val göra

sig hört som nu faktiskt finnes för befolkningen i städer och stadsliknande

samhällen både med hänsyn till de lättnader för valdeltagandet som dessa orter

erbjuda framför landsbygden och ännu mera med hänsyn till stadsbefolk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.

3

ningens större effektiva inflytande på nomineringen av kandidater till platser,

som kunna påräkna placering. Då landsbefolkningen icke har den inbördes

sammanhållning som inom städer och stadsliknande samhällen är möjlig när

det gäller att bestämma kandidater och icke kan vid nominering av kandidater

i lika utsträckning komma till städes som stadsbefolkningen inom sina

resp. partiorganisationer, blir ofta och lätt följden att vid för land och stad

gemensama val landsbygdsintressena icke bli realiter lika beaktade som stads

intressena. Att här förefinnas skilda intressen, även om åtskilligt kan vara gemensamt,

lär icke kunna av någon bestridas. Redan den väsentliga olikhet

som råder beträffande det huvudsakliga skatteunderlaget i stad, vilket utgöres

av verklig inkomst, och å landet, där fastigheternas garantiplikt måste

tagas i vidsträcktaste anspråk, oavsett vilken behållen inkomst de lämna, stryker

under detta förhållande.

Motionärerna hålla nu före att, örn ett särskiljande av land och stad kunde

göras i fråga om valkretsindelningen, detta skulle medföra för landsbygden

den fördelen, att dess folk icke behövde konkurrera med stadsorternas folk

om antalet representanter, utan konkurrensen begränsas till de olika organisationerna

på landsbygden sins emellan, vilka hava inbördes lika förutsättningar

för deltagande i valen. Och till en viss grad hava motionärerna rätt

häri, men det måste erinras, att fullt ut kan målet icke nås på denna väg, även

örn en viss förbättring kan vinnas genom åtgärder till underlättande av valdeltagandet

å landet.

Att åtskilja städer och landsbygd, då städerna hava en viss storlek, låter

sig väl göra, men att genomföra en dylik åtskillnad därhän, att till stad skulle

räknas alla stadsliknande eller tätare bebyggda samhällen, vilket, såsom motionärerna

i viss mån antytt, vore för målets vinnande nödvändigt, lärer icke

kunna, av rent praktiska skäl, ifrågakomma. Även om i vallagen skulle uppräknas

alla dylika samhällen, ändras förhållandena här så pass ofta och

snabbt, att vallagens uppräkning och fördelning på de olika valkretsarna av

orterna måste oavbrutet ändras, vilket varken vore önskvärt eller i praktiken

möjligt. Den enda väg, som här torde leda till målet, vore de samfällda valens

avskaffande och införande i stället för dessa av särskilda val för jordbruksfolket

och för en var av övriga med detta såsom väsentliga folkelement i riket

jämförliga folkgrupper. Valkretsindelningen bleve då icke rent geografisk

utan personlig och de röstberättigade uppfördes på särskilda röstlängder

för varje sådan huvudgrupp, vilken hade att inom de olika länen välja det

antal representanter vallagen bestämde för denna grupp utan att därvid några

inom annan grupp röstberättigade kunde med sina röster förrycka valet.

Huruvida valbarhet skulle vara begränsad till länsgruppernas egna x-östberättigade

eller icke, är en fråga, som här saknar betydelse. En detaljfråga blir

också, örn den sorn möjligen kunde tillhöra olika huvudgrupper, själv finge

avgöra vart han skulle hänföras eller örn detta skulle i annan ordning bestämmas.

Frågan örn valsystemets förändring i nu antydd riktning är emellertid icke

aktuell, och motionen avser heller icke detta, utan har begränsats till frågan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.

om det nuvarande valsystemets reform i sådan riktning att förhållandena

bleve bättre än de nu äro. Fasthåller man, att en dylik reform knappast kan

bliva slutgiltig eller fullt tillfredsställande, måste man dock å andra sidan

medgiva, att det bästa ej får bli fiende till det goda, och att de reformer, som

inom nuvarande valsystems ram möjligen kunna göras i antytt syfte, också

böra göras. Detta innebär, att, även om valkretsarna vid andrakammarvalen

ej kunna ordnas så, att alla stadsliknande eller tätare bebyggda samhällen

avskiljas från landsbygden, ett sådant avskiljande dock kan göras beträffande

alla städer och stadsliknande samhällen med mer än visst antal invånare;

när här faktiska ändringar i avseende å invånarantalet äga rum, lärer automatiskt

ett överförande till eller från stadsvalkretsarna före varje nytt ordinarie

val kunna ske och representantantalet därefter bestämmas, vilket lätt

kan verkställas genom Kungl. Maj:t. Mot sammanförandet av skilda städer

och stadsorter i gemensamma valkretsar inbördes kan icke med fog invändas

att de icke skulle hava något gemensamt sins emellan — om man till förmån

för sammanförandet av land och stad kan åberopa de nutida kommunikationerna

och befolkningens rörlighet, kan detta skäl med än större grund anföras

till förmån för särskilda stadsvalkretsar, då de olika stadsorterna alla

hava sin stadskaraktär som gemensam grund.

Med stöd av vad sålunda anförts hemställes,

att riksdagen måtte på det sätt bifalla motionen II: 156, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t, med hänvisning till

vad ovan sagts, hemställer om utredning avseende införande

av en lämpligare valkretsindelning vid val till riksdagens andra

kammare med beaktande av de olägenheter som förenandet

av landsbygden med städerna och större samhällen i gemensamma

valkretsar innebär för landsbygdens väljare.»

2) av herrar Andersson i Ovanmyra och Eriksson i Tolered.

Stockholm 1938. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

381023

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.