Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning angående inrättande av ett hälsovårdsdepartement.

1938-03-11 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1938:7, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning angående inrättande av ett hälsovårdsdepartement.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 11 mars 1938 kl. 5 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om utredning angående inrättande av ett hälsovårdsdepartement.

Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 74

i första kammaren av herr Ohlin m. fl. och nr 150 i andra kammaren av fröken

Hesselgren m. fl. hemställes, »att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t hemställa

om utredning rörande inrättande av ett hälsovårdsdepartement samt

om de förslag vartill utredningen kan föranleda».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Historik. Genom 1840 års departementalreform lädes grunden till den

nuvarande centralförvaltningens högsta instans. Reformen innebar att av

statsrådets tio ledamöter sju skulle vara chefer för var sitt av justitie-, utrikes-,

lantförsvars-, sjöförsvars-, civil-, finans- och ecklesiastikdepartementen;

de övriga tre statsråden skulle icke förestå departement. Snart gjorde

sig emellertid krav gällande på en ändring i denna organisation. De avsågo

huvudsakligen lättande av vissa departementschefers alltmer tyngande

arbetsbörda samt beredande av större utrymme inom Kungl. Maj:ts kansli

för tillvaratagande av vissa samhällsintressen, vilka med den fortgående utvecklingen

uppstått eller erhållit vidgad betydelse. En av de vägar på vilka

man sökt vinna nämnda mål var inrättande av nya statsdepartement. Härmed

förbands ock frågan om sammanslagning av redan befintliga departement.

En annan väg åsyftade avskiljande från departementens handläggning

av sådana grupper av ärenden, som ansåges lämpligen kunna och böra

handhavas av annan myndighet.

I förstnämnda hänseende gjordes misslyckade försök vid 1856—58 års

riksdag att inrätta ett departement för allmänna arbeten och kommunikationsanstalter,

vid 1868 års riksdag ett departement för dessa grupper av

ärenden samt för näringarna och vid 1885 års riksdag ett departement uteslutande

för näringarna. Först år 1900 inrättades ett nytt åttonde departement

för en av näringarna, nämligen jordbruket, varvid samtidigt statsrådsledamöternas

antal ökades från tio till elva.

Målsmän för de näringar, vilkas intressen icke särskilt kunnat tillgodoses

vid jordbruksdepartementets bildande, framställde snart krav på ett särskilt

departement; de sociala ärendenas växande betydelse framkallade behov

av särskilda anordningar för dessa ärendens behöriga handläggning;

och slutligen gjorde sig den alltsedan det första byggandet av statsjärnvä
Bihang

till riksdagens protokoll t!)38. S sami. 2 avil. Nr 7. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

gärna i Sverige uppställda fordran på ett bättre utrymme för kommunikationsväsendets

angelägenheter alltjämt gällande. Dessa olika strävanden

gåvo till resultat tre olika riksdagsskrivelser åren 1905, 1907 oell 1908.

Jämsides med nu nämnda krav på omläggning av departementsorganisationen

inriktades reformförslagen på sammanslagning av redan befintliga

departement. Härvid ville man till en början genom lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementens

sammanslagning dels underlätta inrättandet av nya

departement för vissa förvaltningsgrenar, dels åt försvarsväsendet bereda

större enhetlighet oell planmässighet i organisation och utförande.

I syfte att möjliggöra en blivande omläggning av departementsindelningen

utan hinder av den omständliga procedur, som gäller för ändringar i grundlag,

genomfördes vid 1918 års riksdag sådana grundlagsändringar, att de

tidigare bestämmelserna i regeringsformen om departementens antal och

benämningar utbyttes mot stadgande!!, att för särskilda grenar av rikets styrelse

skola finnas statsdepartement till ett antal, lägst åtta och högst tio, som

bestämmes i särskild av Konung och riksdag gemensamt stiftad lag, vilken

tillika angiver departementens benämning och huvudsakliga verksamhetsområden.

Bestämmelserna örn departementens antal inom nämnda gränser

samt om deras benämningar och huvudsakliga verksamhetsområden överfördes

alltså från grundlag till en särskild författning av lags natur. Den

närmare fördelningen av ärendena departementen emellan bestämmes av

Konungen genom särskild stadga. — Statsrådsledamöternas antal gjordes

samtidigt beroende på departementens antal, nämligen på så sätt att statsrådet

skall bestå av cheferna för departementen samt tre konsultativa

statsråd.

Någon omedelbar ändring i departementsindelningen skedde icke i och

med antagandet av 1918 års lag örn statsdepartement. Följande år antogs

emellertid en ny sådan lag — den ännu gällande lagen om statsdepartementen

av år 1919. Genom denna ökades departementens antal från åtta till

nio; lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen förenades till ett försvarsdepartement

samtidigt som civildepartementet uppdelades i två departement,

ett kommunikations- och ett socialdepartement, och ett nytt handelsdepartement

inrättades genom handelsärendenas utbrytning från finansdepartementet.

Redan år 1924 väcktes emellertid inom riksdagen ett visserligen av denna

avvisat förslag om minskning av departementens antal från nio till åtta genom

hopslagning av kommunikations- och handelsdepartementen. Två år

senare uttalade sig emellertid konstitutionsutskottet för utredning rörande

ändrad departementsindelning, däri inbegripen frågan om minskning av departementens

antal genom hopslagning av dessa två departement. Skrivelseförslaget

var föranlett av en proposition till 1926 års riksdag med förslag till

ny lag om statsdepartement, innebärande främst ecklesiastikdepartementets

omdaning till ett undervisningsdepartement genom kyrkoärendenas överflyttning

lill justitiedepartementet. I följd av kamrarnas skiljaktiga beslut

förföll dock frågan. Båda kamrarnas beslut får emellertid anses innebära

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

3

ett positivt uttalande för behovet av en reform av departementsorganisationen.

Andra kammaren hade nämligen i huvudsak bifallit propositionen, under

det att första kammaren bifallit konstitutionsutskottets utredningsförslag.

Riksdagen förutsatte därför också år 1928 en revision av lagen om

statsdepartement, då den i samband med en sådan revision begärde utredning

av frågan om ändring av ej mindre socialdepartementets än även andra

departements namn samt i nämnda sammanhang framläggande för riksdagen

av förslag i samma fråga.

Ett mera genomgripande förslag om ändrad departementsorganisation

väcktes vid 1930 års riksdag. Enligt detta förslag — som nära anknöt till

ett uttalande av vederbörande departementschef i den förut nämnda propositionen

till 1926 års riksdag — skulle Kungl. Majit erhålla frihet att bestämma

regeringsledamöternas och statsdepartementenas antal, dock med

den begränsningen att ett visst minimum skulle föreskrivas i lag, liksom

att fördela ärendena mellan regeringsledamöter och statsdepartement. Motionen

avstyrktes av konstitutionsutskottet och avslogs av riksdagen. Utskottet

hänvisade till att den föreslagna anordningen icke överensstämde

med svenska förvaltningsförhållanden sådana dessa historiskt utvecklat sig;

vissa grundläggande regler angående departementens antal borde alltjämt

givas i grundlag och i övrigt antalet departement och departementsindelningen

bestämmas av Konung och riksdag. Förslaget syntes utskottet kunna

leda till att vid bildandet av en regering antalet departement och fördelningen

av ärendena mellan departementen bestämdes mera med hänsyn till

personliga och partipolitiska förhållanden än till sakliga grunder.

Beträffande det ovan berörda spörsmålet om avskiljande från departementen

av vissa grupper av ärenden ha förslag härom vid flera tillfällen

framställts, till dess år 1909 följde upprättande av en regeringsrätt, till vars

prövning och avgörande överlämnades flertalet av de förut av Kungl. Majit i

statsrådet handlagda administrativa besvärsmålen såvitt de huvudsakligen

avsågo rättsfrågor. Senare har bl. a. konstitutionsutskottet vid 1926 års

riksdag ifrågasatt, huruvida icke i åtskilliga fall en överflyttning av ärenden

från Kungl. Majit i statsrådet till centrala verk skulle kunna ske, dock med

rätt för vederbörande att besvärsvägen draga frågan under Kungl. Majits

slutliga prövning. Frågan örn överflyttning av ärenden från Kungl. Majit i

statsrådet till centrala ämbetsverk har även därefter vid skilda tillfällen varit

föremål för riksdagens prövning.

Utskottet. De nu förevarande motionerna åsyfta i första hand hälsooch

sjukvårdsärendenas utbrytande från socialdepartementet och förläggande

under ett nytt departement, ett hälsovårdsdepartement, för behandling

av främst dessa ärenden.

Till stöd för tanken på inrättande av ett särskilt hälsovårdsdepartement

har anförts hälso- och sjukvårdsfrågornas betydelse för vårt folk. Men detta

förhållande kan icke ensamt utgöra tillräckligt stöd för den föreslagna reformen.

Mot förslaget kan med fog invändas, att de förevarande frågornas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

antal i högsta instans såvitt nu kan bedömas är allt för ringa för att de

lämpligen skola kunna utgöra den huvudsakliga grunden för ett nytt departements

verksamhet. Vidare kan erinras, att man vid genomförandet

av 1919 års dep a r tern en t a 1 ref o rm utgick ifrån att hälso- och sjukvårdsärenden

skulle ingå i ett och samma departement som de sociala ärendena i

egentlig mening. De förra stå också i så intimt samband med och i ett så

nära växelförhållande till de senare, till vilka de i vidsträckt bemärkelse

för övrigt måste räknas, att skälen mot dessa ärendens uppdelning på två

skilda departement enligt utskottets mening bliva övervägande.

Bakom motionärernas förslag ligger emellertid den riktiga tanken, att allt

för omfattande arbetsuppgifter numera torde få anses åvila socialdepartementet.

Till detta departements handläggning hör nämligen icke endast

huvudparten av de rent sociala ärendena utan därjämte ett betydande antal

viktiga ärenden av annan natur. Liksom civildepartementet från att hava

varit ett kombinerat inrikes-, social- och kommunikationsdepartement efter

kommunikationsärendenas utbrytning år 1919 blev ett enbart inrikes- och

socialdepartement, synes den sociala omvårdnadens snabba utveckling under

senare år nu motivera en närmare undersökning, om icke detta departements

verksamhetsområde borde begränsas och detsamma omdanas till ett

departement omfattande allenast de grupper av ärenden, som äro av rent social

natur. Den ledande tanken vid bestämmandet år 1919 av socialdepartementets

verksamhetsområde var nämligen, såsom ock namnet antyder, att

de sociala ärenden, som år 1912, i samband med socialstyrelsens inrättande,

hänförts till civildepartementet, skulle bilda kärnan i detta departement

och utgöra departementets huvuduppgift; i den mån de sociala uppgifterna

vidgades kunde sedan från socialdepartementet till annat departement

överflyttas de grupper av ärenden, som läge mera vid sidan av de i

egentlig mening sociala spörsmålen.

Frågan om en dylik överflyttning till annat eller andra departement är

endast en sida av det mera omfattande, likaledes aktuella problemet örn dels

en något jämnare fördelning av ärendena departementen emellan, dels ett

avskiljande av vissa ärenden från avgörande i statsrådet. I den sistnämnda

frågan må erinras örn utskottets ovan anförda uttalande från 1926 (sid. 3).

Utskottet finner denna fråga alltfort förtjäna närmare undersökning. Med

utgångspunkt i statsrådsprotokollens granskning har utskottet låtit verkställa

en översikt, vilken såsom bilaga fogas till detta betänkande, av sådana

grupper av ärenden, som inom de olika departementen regelbundet i

större antal återkomma hos Kungl. Majit i statsrådet. Den ifrågavarande

översikten anger icke något ställningstagande från utskottets sida i frågan

huruvida och vilka grupper av ärenden, som lämpligen skulle kunna decentraliseras.

Utskottet förbiser nämligen ingalunda, att likformigheten i dessa

ofta återkommande ärendens avgörande, vilken kunde motivera en utflyttning

från departementen, icke utesluter att ur andra synpunkter en diskretionär

prövning av Kungl. Majit kan vara önskvärd. Dock torde av denna

översikt framgå, att en viss decentralisering är möjlig, även örn någon mera

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

5

avsevärd minskning av arbetet inom flertalet av departementen därigenom

icke skulle bliva följden. Vad speciellt det arbetstyngda socialdepartementet

beträffar skulle sannolikt en även för departementschefen ganska avsevärd

arbetslättnad ernås, örn vid en ny ekonomisk kris handläggning av konkreta

ärenden angående krisens bekämpande i första hand åvilade annan myndighet

än detta statsdepartement, eller övertoges av särskild föredragande

hos Kungl. Majit.

Vid en i samband med frågan örn en jämnare fördelning av ärendena mellan

departement företagen undersökning av spörsmålet om överflyttning från

socialdepartementet till annat departement av de icke sociala ärendena lärer

i första hand böra komma under övervägande lantregeringsärendenas, däri

inbegripa polisärendenas, överförande till justitiedepartementet såsom ett

justitie- och inrikesdepartement. En sådan reform får dock icke medföra,

att det senare departementets arbetsuppgifter så väsentligen ökas, att den allmänna

översyn av lagstiftningsarbetet, som åvilar departementet, härigenom

äventyras. Vid prövning vidare av frågan örn de kommunala ärendenas utsöndring

från socialdepartementet bör eftersträvas, att dessa i största möjliga

utsträckning sammanföras i ett enda departement, så att den nuvarande

för deras allsidiga och sakkunniga bedömande olämpliga splittringen

såvitt möjligt undanröjes, och därvid även deras sammanhang med

lantregeringsärendena beaktas.

Att härvid kan uppkomma fråga om inrättande av ett fristående inrikesdepartement

för främst dessa och närbesläktade ärendens handläggning ligger

i sakens natur. I samband därmed torde dock en undersökning böra verkställas

angående möjligheten och lämpligheten av en sammanslagning av

andra departement. Konstitutionsutskottet ansåg som tidigare nämnts år

1926, att en sådan utredning borde inriktas på sammanslagning av kommunikations-

och handelsdepartementen; denna uppfattning delades väl av första

kammaren men icke av andra kammaren, i följd varav frågan om en utredning

av detta spörsmål då förföll. Frågan sammanhänger i viss mån med

en annan fråga, som numera kräver särskild uppmärksamhet, nämligen den

om de konsultativa statsrådens antal och arbetsuppgifter.

Beträffande de konsultativa statsråden vill utskottet erinra, att, eftersom

statsministern i regel icke samtidigt är departementschef, i allmänhet i statsrådet

ingå endast två administrativa konsultativa statsråd i egentlig mening.

Med hänsyn till att statsverksamheten avsevärt utvidgats under senare år

kan det finnas anledning taga under övervägande möjligheten att vid särskilt

behov tillsätta något ytterligare statsråd med specialuppgifter, men

utan departement, örn än utrustat nied särskilt kansli. Ett dylikt statsråd

skulle bl. a. kunna bidraga till att väsentligen lätta en av särskilda anledningar

alltför hårt tyngd departementschefs arbetsbelastning.

Utskottet vill härutöver framhålla, att utan några författningsändringar

riksdagen kan ställa medel till Kungl. Majits förfogande för anställande av

två eller flera statssekreterare inom samma departement, men en dylik

anordning lärer knappast kunna avsevärt minska departementschefens ar
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

betsuppgifter, då utskottet förutsätter att härmed icke följer någon ändrad

konstitutionell ställning för statssekreterarna.

Enligt utskottets mening är tiden inne för en närmare undersökning av frågan

om en departementalreform. Med vad ovan anförts har utskottet

velat fästa uppmärksamheten på vissa härmed sammanhängande spörsmål,

utan att uppdraga några bestämda riktlinjer för en sådan reform. En närmare

utredning i ämnet synes från riksdagens sida böra göras förutsättningslös,

och även andra spörsmål än de, som här berörts, lära, om anledning därtill

visar sig föreligga, komma under övervägande vid utredningen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla

örn en förutsättningslös utredning av frågan om en

departementalreform samt örn framläggande för riksdagen

av de förslag, vartill utredningen må föranleda.

2. att förevarande motioner måtte anses besvarade genom

vad utskottet ovan under 1. hemställt.

Stockholm den 11 mars 1938.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson,

Sandegård, Bergman, Källman, Andrén, öman*, Karl Andersson, Andersson

i Igelboda*, Lindskog, Fast, Andersson i Ovanmyra, Lundqvist*, Nordström

i Torsby, Nilsson i Göteborg, Fält, Wolgast* och Nilsson i Steneberg*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Särskilt yttrande

av herr Lundqvist, som anfört följande:

»Då jag delar utskottets uppfattning, att en utredning bör komma till

stånd, har jag biträtt utskottets beslut. Enligt mitt förmenande bör emellertid

en väsentlig lättnad i departementens arbetsbörda lämpligen kunna ernås

genom att avgörandet i olika frågor i betydligt större utsträckning än som

hittills skett överflyttas från Kungl. Majit till centrala ämbetsverk eller

andra myndigheter. Det hade därför varit önskvärt, att utskottet starkare

än som skett understrukit önskvärdheten av att vid den kommande utredningen

just denna fråga örn ökad decentralisering ägnades särskild uppmärksamhet

och att i anslutning därtill den översikt av ärenden, som i större

antal återkomma hos Kungl. Majit, även kompletterats med hl. a. i särskild

bilaga (sid. 10) upptagna ärenden.»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

7

Bilaga.

Förteckning över vissa ärenden, vilka i större antal pläga återkomma

till avgörande hos Kungl. Majit.

Granskningsåret * *% 1937—°/i 1038.

Justitiedepartementet.

Hela antalet ärenden 5,590. Antalet

ärenden.

1. Antagande av släktnamn. (K. F. den 5 december 1901; K. K. den 29

april 1921; K. K. den 27 november 1931) ..................... 2,959

2. Förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap (Lag den 23 maj

1924 om förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap) ____ 631

Ecklesiastikdepartementet.

Hela antalet ärenden 4,007.

1. Utdelning av statens räntefria studielån (K. reglemente den 19 juni

1919) ......................................................

2. Tillstånd till försäljning av kyrklig jord i vissa fall samt till upplåtelse

av sådan jord under tomträtt (Lag den 4 januari 1927).....

‘455

312

Försvarsdepartementet.

Hela antalet ärenden 5,886.

1. Ansökningar om antagande såsom officersaspirant i vissa fall .. . 221

2. Uppskov med viss värnpliktstjänstgöring ..................... 371

3. Hemförlovning av vissa värnpliktiga .......................... 94

4. Befrielse från värnpliktens fullgörande helt eller delvis (värnpliktslagen

den 30 juni 1936) ...................................... 933

Socialdepartementet.

Hela antalet ärenden 2,601.

1. Lån och subvention för främjande av enskild företagsamhet____ 2156

2. Beredskapsarbeten ........................................ s106

3. Statsbidrag till marklösen vid statskommunala reservarbeten...... 14

4. Understöd ur allmänna arvsfonden (lag den 8 juni 1928 örn allmänna

arvsfonden) ................................................ 445

5. Tillstånd att till prövning upptaga för sent ingivna ansökningar örn

ersättning av staten för fattigvård och barnavård (Lag den 14 juni

1918 örn fattigvården) ...................................... 31

6. Befrielse från skyldighet att skyddskoppympa barn (lag den 2 juni

1910 om skyddskoppympning) ............................... 16

1 Härav avse 78 st. uppskov med amortering m. m. och ett ärende studielånens utdelninc

367 st. sökande. 6

s Motsvarande siffra var år 1931 402.

* » » . » » 499.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

Kommunikationsdepartementet.

Hela antalet ärenden 2,836. ärenden.

1. Tillstånd att i vissa fall utbekomma körkort eller erhålla tillstånd

att framföra lättviktsmotorcykel ............................. 390

2. Tillstånd att i vissa fall utbekomma trafikkort................. 34

3. Statsbidrag till enskilda utfartsvägar .......................... 45

4. Tillstånd att uppsätta och nyttja radioanläggningar (lagen den 16

maj 1924 om utförande och nyttjande av elektrisk anläggning för

telegrafering eller telefonering utan tråd m. m.) ................ 72

Finansdepartementet.

Hela antalet ärenden 2,554.

1. Ärenden angående utförsel av

a) guld ................................................... 56

b) obligationer.............................................. 17

2. Ärenden angående ansökningar om

a) pension ................................................ 100

b) understöd ............................................. 139

3. Ansökningar om industrirestitution och tullrestitution. [Tulltaxeförordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316) och K. F. den 4 oktober 1929

(nr 307) om tullrestitution.] .......................• ••........ 35

4. Ansökningar om restitution av gummiskatt (K. F. den 2 juni 1922 örn

särskild skatt å automobilgummiringar.) ........................ 116

5. Ang. avstående av klandertalan för allmänna arvsfonden. (Lag den

8 juni 1928 om allmänna arvsfonden.) ........................ 76

6. Ang. besvär beträffande utskänkning av

a) pilsnerdricka ............................................ 13

b) rusdrycker ............................................. 20

(Rusdrycksförsäljningsförordningen den 14 juni 1917.)

7. Kommunala låneärenden .................................... 710

(Kommunallagarna.)

Jordbruksdepartementet.

Hela antalet ärenden 3,145.

1. Ärenden ang. avkortning av stödlån, ackordslån och sekundärlån 85

2. Ärenden ang. införsel av hästar m. m........................ 170

3. Ärenden ang. utsättande av fast fiskredskap å kronans vatten i

öppna havet ................................. 29

4. Ärenden ang. ersättning för av björn dödade husdjur........... 33 5 6

5. Ärenden ang. köttbesiktningstvång och befrielse från skyldighet att

vidtaga åtgärder för köttbesiktning. (Lag den 11 maj 1934 ang. köttbesiktning

och slakthus.) ........................•••........ 185

6. Ang. befrielse från påförd mjölkavgift (K. F. den 26 juni 1933 ang.

mjölkavgift.) ............................................. 71

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7. 9

Handelsdepartementet.

Hela antalet ärenden 2,124. Antalet

ärenden.

1. Äng. tillstånd att framdraga högspänningsledningar m. m......... 432

2. Ang. tillstånd att utföra antika saker m. m.................. 57

3. Ärenden ang. lotterier:

a) tillstånd till varulotterier ......................... 110

b) ansökningar om anslag av penninglotterimedel samt anordnande

av penninglotterier .......................... 130

4. Ärenden ang. tillstånd för utlänning

a) att vara ledamot i svensk bolagsstyrelse m. m............... 43

b) att här idka verksamhet .................................. 38

(K. F. den 18 juni 1864 om utvidgad näringsfrihet.)

Billang till riksdagens protokoll 1938. 5 sami. 2 avd. Nr 7.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

Bilaga till herr Lundqvists särskilda yttrande.

Antalet av Kungl. Maj.t under år 1937 utnämnda ämbets- och tjänstemän i

befattningar under 30:e lönegraden.

Justitiedepartementet:

1) Assessorer och adjungerande ledamöter i hovrätt ................ 16

2) Stadsfiskaler ................................................ 4

3) Sekreterare hos justitiekanslern ................................ 1

4) Fångvårdsstyrelsen ......................................... 1

22

Ecklesiastikdepartementet:

1) Lektorer .................................................... 35

2) Adjunkter .................................................. 206

3) övriga lärare ............................................... 8

4) Kyrkoherdar ................................................ 24

5) Stiftsnotarier m. fl. under 24 lönegraden .......................•___9

282

Försvarsdepartementet:

1) Tjänster i underlydande verk .................................. 4

2) Fänrikar ................................................... 260

3) Underlöjtnanter ............................................. 193

4) Löjtnanter .................................................. 438

5) Kaptener ................................................... 342

6) Musikdirektörer ............................................. 4

7) Bataljonsläkare .............................................. 22

8) » -veterinärer ......................................... 2

9) Regementsveterinärer .........................................2

1,267

Socialdepartementet:

1) Tjänster i underlydande centrala verk .......................... 30

2) Länsassessorer .............................................. 1''

3) Landsfogdar ................................................ 19

4) Häradsskrivare ............................................. 8

74

Kommunikationsdepartementet:

Tjänster i underlydande verk (med undantag för affärsverken) ...... 3

Finansdepartementet:

Befattningar f. o. m. 24—29 lönegraden .......................... 17

» f. o. m. 23 och därunder .............................14

31

Jordbruksdepartementet:

Befattningar f. o. m. 24—29 lönegraden .......................... 13

» f. o. m. 23 och därunder ............................ 8

Distriktsveterinärer ............................................. 12

Distriktslantmätare ............................................•.1®

43

Handelsdepartementet:

Befattningar f. o. m. 24—29 lönegraden .......................... 33

» f. o. m. 23 och därunder ...............................!!

44

Slockholm 1938. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

381 i 59

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:112 Skrivelse till Konungen med hemställan örn utredning angående en departementalreform. a1 i texten