Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa grundlagsändringar i syfte att bereda riksdagens kamrar rätt att under viss förutsättning var för sig avlåta framställningar till Kungl. Maj:t.

1938-03-18 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1938:8, Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa grundlagsändringar i syfte att bereda riksdagens kamrar rätt att under viss förutsättning var för sig avlåta framställningar till Kungl. Maj:t.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr S.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 24 mars 1938 kl. 10 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion

angående vissa grundlagsändringar i syfte att bereda

riksdagens kamrar rätt att under viss förutsättning

var för sig avlåta framställningar till Kungl. Maj:t.

Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 234, av herr Holmbäck hemställes, att riksdagen ville, i huvudsaklig

överensstämmelse med ettdera av alternativen i motionen bilagt utkast

till grundlagsändringar, förklara sådana ändringar i regeringsformen

och riksdagsordningen vilande, att vardera kammaren beredes rätt att var

för sig avlåta framställning till Kungl. Maj:t.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Riksdagens båda kamrar äga enligt grundlagen i alla frågor lika behörighet

och myndighet. Vad kamrarna sammanstämmande besluta, är enligt

§ 63 riksdagsordningen riksdagens beslut. Bliva kamrarna icke örn ett beslut

ense, skall frågan anses hava för den riksdagen förfallit utom beträffande

vissa i §§ 69—71 regeringsformen uppräknade frågor, vilka äro av sådan

beskaffenhet att de ansetts icke böra eller kunna uppskjutas, varvid frågan

avgöres genom gemensam votering. Vidare förrättas vissa val genom särskilda

nämnder eller valmän, av vilka vardera kammaren utser hälften. I

alla dessa fall utfärdas beslut i riksdagens namn. Vardera kammaren äger

fatta beslut i sina egna ordningsfrågor, arbetsordningar m. m.; sådant beslut

är dock icke att betrakta som riksdagsbeslut.

I motionen föreslås, att vardera kammaren erhåller rätt att beträffande

frågor, som beretts av vederbörande kammares tillfälliga utskott, avlåta

framställning till Kungl. Maj:t utan att medkammaren därom fattat enahanda

beslut. Kamrarna skulle sålunda enligt motionen förlänas behörighet

att var för sig utöva viss representativ funktion. Förslagets realiserande

innebure därför ett avsteg från en av grundvalarna för vårt svenska tvåkammarsystem.

Skall frågan örn tvåkammarsystemet upptagas till prövning,

bör detta emellertid ske från andra utgångspunkter än som skett i

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 5 samt. 2 avd. Nr 8—10.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8.

motionen. Några praktiska fördelar vore knappast heller att vinna genom

den föreslagna reformen. Utskottet hemställer därför,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 18 mars 1938.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: Herrar Hallén, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson, Sandegård,

Bergman, Karl Bodin*, Per Andersson, Anders Andersson, Härdin*, Andrén*,

Karl Andersson*, Lindskog, Fast*, Holmbäck, Nilsson i Göteborg*, Arnemark*,

Hällgren, Johansson i Tväråselet och Fält.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Holmbäck, som anfört:

»Utskottets uppfattning, att några praktiska fördelar knappast vore att

vinna genom den föreslagna reformen, kan jag icke dela. Tvärtom synes

det mig som en avgjord fördel, örn den dubbelbehandling av här förevarande

ärenden, som nu äger rum, kunde inskränkas eller borttagas. Denna dubbelbehandling

synes bliva helt onödig, sedan de 1937 antagna reglerna örn

sänkning av rösträttsåldern för urväljarna till första kammaren till 23 år

hunnit visa sina verkningar. Mot utskottets uttalande, att förslaget skulle

innebära ett avsteg från en av grundvalarna för vårt tvåkammarsystem, vill

jag göra gällande, att i Belgien, Danmark, England, Frankrike, Holland och

Schweiz, d. v. s. i samtliga de europeiska demokratier med tvåkammarsystem,

vilkas statsskick härrör från tiden före världskriget, vartdera av representationens

båda hus har självständig adressrätt till regeringen. Där dagordningsinstitutet

finnes, har det visserligen övertagit huvuddelen av adressernas

funktioner, men påpekas kan, att i Schweiz ofta förekomma adresser från

endera av representationens båda avdelningar av samma innebörd som våra

utredningsskrivelser.»

é

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.