Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om införande av obligatoriska fullmäktigeinstitutioner i samtliga borgerliga kommuner.

1938-03-22 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1938:9, Utlåtande i anledning av väckt motion om införande av obligatoriska fullmäktigeinstitutioner i samtliga borgerliga kommuner.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

3

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 24 mars 1938 kl. 10 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

införande av obligatoriska fullmäktigeinstitutioner i

samtliga borgerliga kommuner.

Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion nr 153 av herrar Eriksson i Toftered och Pettersson i Dahl hemställes,

»att riksdagen ville för sin del besluta sådan ändring av kommunalstyrelselagarna

för land och för stad § 8 att fullmäktigeinstitutioner i samtliga

kommuner obligatoriskt införas, och att i anledning härav nödiga ändringar

i övrigt av samma lagar genomföras».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har berett Svenska landskommunernas förbund tillfälle yttra sig

över förevarande motion. Det av förbundet avgivna yttrandet är som bilaga

fogat till förevarande utlåtande.

I lands- eller stadskommun med mera än 1,500 invånare skall den kommunen

tillkommande beslutanderätten, med vissa undantag, uppdragas åt

fullmäktige. Har kommunens invånareantal nedgått till 1,500 eller därunder,

skall beslutanderätten fortfarande utövas av fullmäktige, därest icke

stämman resp. allmän rådstuga annorlunda besluter. Kommun med 1,500

invånare eller därunder äger åt fullmäktige uppdraga beslutanderätten. Förslag

om upphävande av sådant beslut får icke väckas förrän fyra kalenderår

förflutit sedan fullmäktige trädde i verksamhet och skall beslutet, om det

godkännes, tillämpas från utgången av det kalenderår, varunder godkännandet

vunnit laga kraft. — För municipalsamhälle gälla motsvarande regler i

fråga om municipalfullmäktiges upprättande, fortbestånd och avskaffande.

— 1 församling med mera än 5,000 invånare skall den församlingen tillkommande

beslutanderätten, med vissa undantag, uppdragas åt kyrkofullmäktige;

undantag härifrån kan dock medgivas beträffande församling, som helt eller

delvis ingår i kyrklig samfällighet. Det representativa systemet är fakultativt

i församling med lägre invånarantal än det nyss nämnda. I övrigt gälla

för den kyrkliga kommunen motsvarande regler i fråga örn fullmäktigeinstitutionens

inrättande, fortbestånd och avskaffande som för den borgerliga

kommunen. — Fullmäktiges antal skall i borgerlig eller kyrklig kommun

med 2,000 invånare eller därunder vara 15—20. — I lands- eller stadskommun,

som sammanfaller med skoldistrikt, skall, där stads- eller kommunalfullmäktige

finnas, folk- och fortsättningsskoleväsendet utgöra en för

kommun gemensam angelägenhet, vilken kommunen som sådan har att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

vårda. I övriga fall handhaves denna angelägenhet av vederbörande församling.

I samband med den allmänna kommunallagsrevisionen år 1930 framfördes

inom riksdagen motionsvis förslag örn sänkning av den befolkningssiffra, vid

vilken representativt system i den borgerliga kommunen skall vara obligatoriskt.

Konstitutionsutskottet framhöll i anledning härav (utlåtande nr

30), att det funne en vidsträcktare obligatorisk tillämpning av det representativa

systemet inom den borgerliga kommunen icke vara påkallad. Utskottet

avstyrkte därför förslagen, vilka också avslogos av riksdagen. Sedermera

har riksdagen år 1934 och 1936 på hemställan av utskottet (utlåtande

nr 9 resp. nr 6) avslagit motionsvis framställda förslag örn att fullmäktigeinstitutionen

skulle göras obligatorisk för alla kommuner oberoende av deras

storlek, resp. örn sänkning av den befolkningssiffra, vid vilken kommunalfullmäktigeinstitutionen

är obligatorisk, från 1,500 till 1,000. Utskottet framhöll

härvid bl. a., att kommunerna frivilligt allt mera övergått till representativt

system och att något mera allmänt behov av en lagändring icke syntes

hava gjort sig gällande, varför tiden icke vore inne att till förnyad prövning

upptaga frågan örn vid vilket befolkningstal fullmäktigesystemet borde

vara obligatoriskt. I förevarande ämne framhöll dock utskottet härefter år

1937 i sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 18) med förslag till skrivelse

örn utredning angående det kommunala revisionsväsendet, att de mindre

landskommunerna utan fullmäktige icke kunde utfärda reglementen för kommunalnämnderna

och icke heller hade möjlighet att genomföra den för en

effektiv kassakontroll betydelsefulla centralisering av medelsförvaltningen,

som möjliggjorts genom lagändringar åren 1930 och 1931; båda dessa förhållanden

skulle emellertid kunna ändras antingen genom en sänkning av

det befolkningstal, vid vilket representativt system är obligatoriskt i den

borgerliga kommunen, eller genom en lagändring, som medgåve även mindre

kommuner utan fullmäktige att antaga reglementen för kommunalnämnden.

Utskottet. Av den av Svenska landskommunernas förbund förebragta

utredningen, till vars resultat utskottet ansluter sig, torde framgå, att tiden

nu kan anses vara inne att sänka det befolkningstal, vid vilket fullmäktigeinstitutionen

skall vara obligatorisk i borgerlig landskommun. Det representativa

systemet synes i anslutning till förbundets uttalande lämpligen böra

göras obligatoriskt i sådan kommun med mera än 700 invånare. Göres fullmäktigeinstitutionen

obligatorisk i så vidsträckt omfattning, vinnes därigenom

också den fördelen, att frågan örn ytterligare ändringar av det befolkningstal,

vid vilket beslutanderätten skall uppdragas åt fullmäktige, lärer

kunna anses avförd från dagordningen.

För städernas vidkommande har en motsvarande lagändring icke någon

omedelbar betydelse, eftersom de numera samtliga övergått till fullmäktigesystemet.

Den strävan efter likformighet mellan kommunallagarna för land

och stad, som kommit till uttryck i 1930 års lagstiftning i ämnet, föranleder

dock därtill, att samma ändring nu vidtages i lagen örn kommunalstyrelse

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

5

i stad som i lagen om kommunalstyrelse på landet.

I de kommuner, där fullmäktige enligt de föreslagna reglerna skola nytillsättas,

böra fullmäktigevalen ske instundande höst och fullmäktige ti''äda i

verksamhet den 1 januari 1939.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motion för sin

del ville antaga följande

1) Förslag

till

Lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen den G juni 1930 (nr 251) om

“ kommunalstyrelse på landet.

8

(Nuvarande lydelse:)

I kommun med mera än 1,500 invånare

skall den kommunen tillkommande

beslutanderätten, med de

undantag varom förmäles i 9 §, uppdragas

åt kommunalfullmäktige.

Har kommunens invånarantal nedgått

till 1,500 eller därunder, skall

beslutanderättien fortfarande utövas

av kommunalfullmäktige, därest icke

kommunalstämman annorlunda besluter.

Kommun med 1,500 invånare eller

därunder äger åt kommunalfullmäktige

uppdraga beslutanderätt, som

avses i första stycket. Förslag örn

upphävande av sådant beslut må icke

väckas förrän fyra kalenderår förflutit

sedan kommunalfullmäktige

trädde i verksamhet och skall, om

det godkännes, tillämpas från utgången

av det kalenderår, varunder godkännandet

vunnit laga kraft.

Beslut om införande eller avskaffan

dröjligen anmälas hos länsstyrelsen.

§•

(Föreslagen lydelse:)

I kommun med mera än 700 invånare

skall den kommunen tillkommande

beslutanderätten, med de undantag

varom förmäles i 9 §, uppdragas

åt kommunalfullmäktige.

Har kommunens invånarantal nedgått

till 700 eller därunder, skall beslutanderätten

fortfarande utövas av

kommunalfullmäktige, därest icke

kommunalstämman annorlunda besluter.

Kommun med 700 invånare eller

därunder äger åt kommunalfullmäktige

uppdraga beslutanderätt,

som avses i första stycket. Förslag

om upphävande av sådant beslut må

icke väckas förrän fyra kalenderår

förflutit sedan kommunalfullmäktige

trädde i verksamhet och skall, örn

det godkännes, tillämpas från utgången

av det kalenderår, varunder godkännandet

vunnit laga kraft,

e av kommunalfullmäktige skall oför
-

Denna lag skall träda i kraft den

1 juni 19.18; dock skall i kommun

med mera än 700 invånare, där kom
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

munalfullmäktige icke finnas, kommunens

beslutanderätt fortfarande

utövas å kommunalstämma intill den

1 januari 1939.

2) Förslag

till

Lag angående ändrad lydelse av 8 § lagen den 6 .juni 1930 (nr 252) om

komniunalstyrelse i stad.

8§.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

I stad med mera än 1,500 invånare

skall den stadskommunen tillkommande

beslutanderätten, med de undantag

varom förmäles i 9 §, uppdragas

åt stadsfullmäktige.

Har stadens invånarantal nedgått

till 1,500 eller därunder, skall beslutanderätten

fortfarande utövas av

stadsfullmäktige, därest icke allmänna

rådstugan annorlunda besluter.

Stad med 1,500 invånare eller därunder

äger åt stadsfullmäktige uppdraga

beslutanderätt, som avses i första

stycket. Förslag örn upphävande

av sådant beslut må icke väckas

förrän fyra kalenderår förflutit sedan

stadsfullmäktige trädde i verksamhet

och skall, om det godkännes,

tillämpas från utgången av det kalenderår,

varunder godkännandet

vunnit laga kraft.

Beslut om införande eller avskaffai

ligen anmälas hos länsstyrelsen.

I stad med mera an 700 invånare

skall den stadskommunen tillkommande

beslutanderätten, med de undantag

varom förmäles i 9 §, uppdragas

åt stadsfullmäktige.

Har stadens invånarantal nedgåit

till 700 eller därunder, skall beslutanderätten

fortfarande utövas av

stadsfullmäktige, därest icke allmänna

rådstugan annorlunda besluter.

Stad med 700 invånare eller därunder

äger åt stadsfullmäktige uppdraga

beslutanderätt, som avses i första

stycket. Förslag om upphävande

av sådant beslut må icke väckas

förrän fyra kalenderår förflutit sedan

stadsfullmäktige trädde i verksamhet

och skall, om det godkännes,

tillämpas från utgången av det kalenderår,

varunder godkännandet

vunnit laga kraft.

de av stadsfullmäktige skall ofördröj
-

Denna lag skall träda i kraft den

1 juni 1938.

Stockholm den 22 mars 1938,

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9

7

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid

Karlsson*, Lindmark, Sandegård, Bergman, Källman, Nils Andersson, Hagström*,

Fast*, Andersson i Ovanmyra, Lundqvist, Eriksson i Toftered, Nordström

i Torsby, Fält, Mosesson, Norén, Sundström i Skövde* och Nolin.

* Ej närvarande vid justeringen.

Bilaga.

Till Riksdagens Konstitutionsutskott.

Då Konstitutionsutskottet velat bereda Svenska landskommunernas förbund

tillfälle att avge yttrande över en i andra kammaren väckt motion med syfte

att få fullmäktiginstitutionen obligatoriskt införd i alla kommuner, får förbundets

styrelse härmed vördsamt anföra följande.

År 1918 satte man gränsen för det obligatoriska införandet av fullmäktigsystemet

i kommunerna vid 1,500 invånare och ansåg sig därmed ha tillmötesgått

även långt gående önskemål. Som man minnes hade regeringen i proposition

stannat vid siffran 3,000 invånare. Det har emellertid visat sig, att

man på många håll vill ta steget än längre; vid riksdagarna lia upprepade

gånger motioner väckts om sänkning av nämnda gränssiffra till 1,000 eller

om att göra fullmäktiginstitutionen obligatorisk för alla kommuner.

Det råder intet tvivel om att fullmäktigsystemet i det stora hela innebär

betydande fördelar för de allra flesta kommuner. På ett helt annat sätt än

stämmosystemet garanterar det konsekvens och kontinuitet i den kommunala

förvaltningen, i det att överraskningar och kupper från de olika partigrupperna

i kommunen därigenom försvåras. Detta gäller även små och medelstora

kommuner. Å andra sidan finns det på vissa håll bland de röstberättigade

en bestämd önskan att själva direkt få utöva medbestämmanderätt i de

kommunala angelägenheterna; intresset för kommunen och ansvarskänslan

för en rätt vård av dess uppgifter hålles därigenom vid starkt och kraftigt liv.

Att draga gränsen för det obligatoriska införandet av fullmäktigsystemet så,

att det tillfredsställer alla, är icke möjligt. Men styrelsen har den uppfattningen,

att den nuvarande gränsen (1,500 invånare) är väl hög. 1 många

kommuner med ett invånarantal under denna gräns kan stämmosystemet vålla

avsevärda olägenheter och borde icke bibehållas. Nu kan ju sägas, att det

står kommunen öppet att i så fall införa fullmäktige, men detta kan i åtskilliga

fall vara ganska svårt och föranleda bittra meningsbrytningar och strider.

Och på sina hål! kan det bli upprepade kastningar fram och tillbaka från

stämmosystemet till fullmäktigsystemet med all den osäkerhet och olägenhet,

som dylik brist på stabilitet medför. Det synes därför, som örn det fördelaktigaste

vore att göra fullmäktiginstitutionen obligatorisk i större utsträckning

än nu är fallet. Man kunde säkerligen med fördel och utan olägenhet

sänka folkinängdsgränsen till åtminstone 700 å 800 invånare.

Genom lagen örn skolstyrelse i vissa kommuner lia också formerna för

vården av folkskolans och fortsättningsskolans angelägenheter ställts i visst

beroende därav, örn i kommun fullmäktige äro införda eller icke. Finnas

fullmäktige och örn kommunen sammanfaller nied skoldistrikt, skall vården

av folk- och fortsättningsskoleväsendet överflyttas till den borgerliga kommunen

från den kyrkliga, överger kommunen fullmäktigsystemet, mäste

enligt gällande lagstiftning folk- och fortsättningsskoleväsendet återgå till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.

den kyrkliga kommunen. Dylikt kan inte anses lämpligt; större stadga vinnes

även i detta avseende, om fullmäktigsystemet i större utsträckning än nu

blir obligatoriskt.

Styrelsen anser sig ur olika synpunkter böra förorda detta, under samtidigt

framhållande av att inga bärande skäl tala för att tvinga den stora mängden

små kommuner på under 700 invånare eller något sådant att införa fullmäk
-

tige.

Till belysning av spörsmålet kunna tjäna vissa siffror, som framgått ur

en inom landskommunernas centralbyrå företagen undersökning. Uppgifterna

ansluta sig till tiden den 1 januari 1937 och torde icke få betraktas

som definitiva.

Hela antalet landskommuner med ett invånarantal under 1,500 uppgår till

1,562. Av nedanstående tabell framgår i vilken utsträckning kommunalmäktige

finnas inom dessa kommuner.

Invånarantal i

varje kommun.

Antalet

kommuner.

Därav antal kom- munalfullmäktige

absolut. i %.

Under

400..........

................. 313

3

0.96

400—

• 499..........

................. 168

2

1.2

500-

■ 599..........

................. 149

17

11.4

600-

■ 699..........

................. 139

11

7.9

700—

• 799..........

................. 138

18

13.0

800-

■ 899..........

................. 110

27

24.5

900-

■ 999..........

................. 110

31

28.2

1,000-

1,099..........

................. lil

38

34.2

1,100-

1,199..........

................. 93

42

45.2

1,200-

•1,299..........

................. 85

39

45.9

1,300—

-1,399..........

................. 82

51

62.2

1,400-

1,499..........

................. 64

62

96.9

Summa 1,562

341

21.83

Av de 769 kommuner, vars befolkningsmängd understiger 700 invånare, ha

blott 33 stycken infört fullmäktigsystemet d. v. s. 4.2 procent. Det långt

övervägande antalet av dessa små kommuner finner sig sålunda väl tillrätta

utan fullmäktige. Annorlunda ter sig bilden i fråga om övriga kommuner i

gruppen under 1,500 invånare. Av de 358 kommuner, som ha mellan 700

och 1,000 invånare ha icke mindre än 76 av dem infört fullmäktige, d. v. s.

21.2 procent och av de 435 kommuner, som lia en folkmängd av 1,000—1,499

invånare ha 232, d. v. s. 53.3 procent, infört fullmäktigsystemet. För kommuner

av denna storleksordning är tydligen fullmäktigsystemet att föredraga,

och man har ingen anledning att tveka att göra detsamma obligatoriskt

för kommuner med 1,000 invånare och däröver. Betraktar man kommunerna

med över 700 invånare t. o. m. 1,499 såsom en grupp — de uppgå^ sammanlagt

till 793 — så befinnes att icke mindre än 308 av dem, alltså 38.9

procent, infört fullmäktige, vilket vittnar örn att känslan av systemets fördelar

inom kommuner av sistnämnda storleksordning är ganska vida spridd.

Stockholm den 5 mars 1938.

Styrelsen för Svenska Landskommunernas Förbund

MAGNUS PALMSTIERNA.

Dess ordförande.

J. A. Zander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:151 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion örn införande av obligatoriska fullmäktigeinstitutioner i samtliga borgerliga kommuner. a1 i texten