Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn upphävande av §§ 5 och 6 lagen den 29 maj 1896
1938-05-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
S2LU 1938:5, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn upphävande av §§ 5 och 6 lagen den 29 maj 1896
Dokumentets text
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 5.
1
Nr 5.
Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1938 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag örn upphävande av §§ 5 och 6 lagen den 29
maj 1896 (nr 34) angående blindundervisningen samt
lagen den 7 juli 1921 (nr 408) om skyldighet för
landstingsområde och stad, som ej i landsting deltager,
att bidraga till kostnaden för vård av blinda
med komplicerat lyte.
Genom en den 17 december 1937 dagtecknad proposition, nr 17, vilken
hänvisats till lagutskott och därefter tilldelats andra lagutskottet, har Kungl.
Majit, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet förda protokoll,
föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
Lag
om uppbärande av §§ 5 och 6 lagen den 29 maj 1896 (nr 34) angående
blindundervisningen1 samt lagen den 7 juli 1921 (nr 408) örn skyldighet
för landstingsområde och stad, som ej i landsting deltager, att bidraga
till kostnaden för vård av blinda med komplicerat lyte.
Härigenom förordnas, att §§ 5 och 6 lagen den 29 maj 1896 angående
blindundervisningen samt lagen den 7 juli 1921 om skyldighet för landstingsområde
och stad, som ej i landsting deltager, att bidraga till kostnaden
för vård av blinda med komplicerat lyte skola upphöra att gälla
med utgången av juni 1938.
Enligt överenskommelse mellan statsutskottet och andra lagutskottet har
propositionen hänskjutits till behandling av sammansatt stats- och andra lagutskott.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för förslaget, får utskottet i
den mån redogörelse därför icke lämnas här redan, hänvisa till propositionen.
Enligt lagen den 29 maj 1896 (nr 34) angående blindundervisningen
med däri genom lagen den 17 juni 1932 (nr 256) vidtagna ändringar
skola erforderliga anstalter för blinda barns uppfostran och undervisning
upprättas av staten. Dessa anstalter utgöras av dels förskolor, till
vilka den grundläggande blindundervisningen är förlagd, och dels institut
1 Senaste lydelse av §§ 5 oell G, se 1932: 25G.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sand. 2 avd. Nr 5. 1
2
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 5.
och hantverksskolor för undervisningens fortsättande och avslutande. För
blinda med komplicerat lyte har upprättats en särskild vårdanstalt i Lund,
varest mottagas sådana blinda, som på grund av lyte icke kunna mottagas
i andra för abnorma avsedda anstalter. Anstalternas uppgift är att så långt
detta med hänsyn till skyddslingarnas lyten är möjligt uppfostra dem till
arbetsdugliga individer.
Jämlikt § 5 lagen angående blindundervisningen skall för vart och ett
blint barn, som på grund av bestämmelserna i lagen är intaget i på statens
bekostnad upprättad läroanstalt för blinda, av vederbörande landstingsområde
eller av stad, som ej deltager i landsting, erläggas en årlig
avgift af 400 kronor. Enligt § 1 lagen den 7 juli 1921 (nr 408) om skyldighet
för landstingsområde och stad, som ej i landsting deltager, att bidraga
till kostnaden för vård av blinda med komplicerat lyte skall vederbörande
landstingsområde eller stad erlägga en årlig avgift å likaledes 400
kronor för varje blind, som är dövstum eller sinnesslö eller lider av annat
med blindheten förenat lyte och är såsom skvddsling intagen i vårdanstalten
i Lund.
Till bestridande av statens kostnader för ifrågavarande blindundervisningsanstalter
hava för innevarande budgetår anvisats tillhopa 429,400
kronor, frånsett dyrtidstillägg och provisorisk avlöningsförstärkning. Bidragen
från landstingsområdena samt från städer, som ej deltaga i landsting,
hava för samma budgetår beräknats till 153,000 kronor.
Jämlikt § 6 lagen angående blindundervisningen äger landsting eller stadsfullmäktige
i stad, som ej deltager i landsting, bestämma en viss årlig avgift,
med vilken föräldrar eller målsmän, i den mån de därtill äga tillgång,
skola bidraga till täckande av kostnaderna för barns vistelse vid förskola,
institut eller hantverksskola. Motsvarande bestämmelse har meddelats i § 2
ovanberörda lag den 7 juli 1921.
Det i propositionen framlagda förslaget innebär, dels att landstingsområdenas
och vederbörande städers skyldighet att erlägga avgifter för elever vid
läroanstalterna för blinda och den ovan omförmälda vårdanstalten i Lund
upphäves, dels ock att staten icke av föräldrar och målsmän utkräver någon
avgift för nämnda elever. Staten skulle alltså i fortsättningen helt bära det
ekonomiska ansvaret för blindundervisningen och vården av blinda med
komplicerat lyte. I förstnämnda del grundar sig förslaget på en av kommunalskatteberedningen
den 13 december 1936 gjord framställning till Kungl
Majit.
Föredragande departementschefen, statsrådet Engberg, anför bland annat:
Vid anmälan år 1937 av frågan örn statens övertagande av dövstumundervisningsyäsendet
(propositionen nr 109) erinrade jag, att det tidigare ifrågasatts,
att landstingen skulle efter statens övertagande av dövstumundervisningen
gälda vissa avgifter för varje i dövskola undervisat barn. Dövstumundervisningsväsendet
skulle alltså i förevärande hänseende likställas med
blindundervisningsväsendet. Vederbörande utredningsman och de i ärendet
hörda myndigheterna vöre emellertid, yttrade jag, numera ense örn att sådana
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 5.
3
avgifter ej borde utgå. Denna ståndpunkt betingades i huvudsak av att
det befunnits önskvärt att även på denna väg främja önskemålet örn skatteutjämning
kommunerna emellan. För egen del funne jag det oegentligt, att,
sedan staten åtagit sig kostnaderna för dövstumundervisningens uppehållande,
några avgifter av här avsedd art skulle utkrävas av landstingen, varför
jag anslöt mig till utredningsmannens mening på denna punkt. Samtidigt
framhöll jag, att jag i likhet med utredningsmannen och myndigheterna
holle före, att målsman icke borde åläggas erlägga avgift för barn, som
intagits i statlig dövstumskola. I detta sammanhang erinrade jag om kommunalskatteberedningens
förutberörda framställning om avskrivande av de
från landstingen och vederbörande städer utgående avgifterna för blindskoleelevema
och uttalade, att förslag i ämnet borde föreläggas 1938 års riksdag.
Riksdagen lämnade utan erinran vad jag sålunda anfört.
I konsekvens härmed tillstyrker jag dels i likhet med de i ärendet hörda
myndigheterna kommunalskatteberedningens förslag om upphävande av
landstingsområdenas och vederbörande städers skyldighet att gälda avgifter
för elever vid läroanstalterna för blinda och omförmälda vårdanstalt i Lund,
dels ock att staten icke av föräldrar och målsmän utkräver någon avgift
för nämnda elever. Staten bör alltså i fortsättningen helt bära det ekonomiska
ansvaret för blindundervisningen och vården av blinda med komplicerat
lyte. Härigenom ökas statsverkets årliga utgifter med ; runt tal 150,000
kronor.
<: '' i. ", Avil! :.{> ''..''.i piUulJwlit
I statsverkspropositionen har föredragande departementschefen under
åttonde huvudtiteln beräknat (sid. 452 och 457), att ett bifall till nu förevarande
propostion nr 17 skulle för nästa budgetår medföra ett ökat anslagsbehov
av 74,000 kronor under vardera av punkterna (175 och 177) »Läroanstalter
för blinda: Omkostnader» och »Vårdanstalten i Lund för blinda
med komplicerat lyte: Omkostnader» eller sålunda sammanlagt 148,000
kronor.
Vid granskning av det genom propositionen framlagda förslaget har utskottet
icke funnit anledning till erinran mot detsamma. Utskottet får därför
hemställa,
att förevarande proposition måtte bifallas av riksdagen.
Stockholm den 18 maj 1938.
Pa sammansatta stats- och andra lagutskottets vägnar:
OSKAR HAGMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från statsutskottet: herrar Svensson i Kompersmåla, Nilsson i Landeryd, Jansson
i Falun, Jonsson i Eskilstuna*, Isacsson och Hansson i Rubbestad*; samt
från andra lagutskottet: herrar Hagman, Heiding, Hage, Skoglund, Pettersson i
Hällbacken, Olof Carlsson och Barnekow.
Utskottet.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.