Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn upphävande av §§ 5 och 6 lagen den 29 maj 1896

1938-05-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

S2LU 1938:5, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn upphävande av §§ 5 och 6 lagen den 29 maj 1896

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1938 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag örn upphävande av §§ 5 och 6 lagen den 29

maj 1896 (nr 34) angående blindundervisningen samt

lagen den 7 juli 1921 (nr 408) om skyldighet för

landstingsområde och stad, som ej i landsting deltager,

att bidraga till kostnaden för vård av blinda

med komplicerat lyte.

Genom en den 17 december 1937 dagtecknad proposition, nr 17, vilken

hänvisats till lagutskott och därefter tilldelats andra lagutskottet, har Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet förda protokoll,

föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om uppbärande av §§ 5 och 6 lagen den 29 maj 1896 (nr 34) angående

blindundervisningen1 samt lagen den 7 juli 1921 (nr 408) örn skyldighet

för landstingsområde och stad, som ej i landsting deltager, att bidraga

till kostnaden för vård av blinda med komplicerat lyte.

Härigenom förordnas, att §§ 5 och 6 lagen den 29 maj 1896 angående

blindundervisningen samt lagen den 7 juli 1921 om skyldighet för landstingsområde

och stad, som ej i landsting deltager, att bidraga till kostnaden

för vård av blinda med komplicerat lyte skola upphöra att gälla

med utgången av juni 1938.

Enligt överenskommelse mellan statsutskottet och andra lagutskottet har

propositionen hänskjutits till behandling av sammansatt stats- och andra lagutskott.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för förslaget, får utskottet i

den mån redogörelse därför icke lämnas här redan, hänvisa till propositionen.

Enligt lagen den 29 maj 1896 (nr 34) angående blindundervisningen

med däri genom lagen den 17 juni 1932 (nr 256) vidtagna ändringar

skola erforderliga anstalter för blinda barns uppfostran och undervisning

upprättas av staten. Dessa anstalter utgöras av dels förskolor, till

vilka den grundläggande blindundervisningen är förlagd, och dels institut

1 Senaste lydelse av §§ 5 oell G, se 1932: 25G.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sand. 2 avd. Nr 5. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 5.

och hantverksskolor för undervisningens fortsättande och avslutande. För

blinda med komplicerat lyte har upprättats en särskild vårdanstalt i Lund,

varest mottagas sådana blinda, som på grund av lyte icke kunna mottagas

i andra för abnorma avsedda anstalter. Anstalternas uppgift är att så långt

detta med hänsyn till skyddslingarnas lyten är möjligt uppfostra dem till

arbetsdugliga individer.

Jämlikt § 5 lagen angående blindundervisningen skall för vart och ett

blint barn, som på grund av bestämmelserna i lagen är intaget i på statens

bekostnad upprättad läroanstalt för blinda, av vederbörande landstingsområde

eller av stad, som ej deltager i landsting, erläggas en årlig

avgift af 400 kronor. Enligt § 1 lagen den 7 juli 1921 (nr 408) om skyldighet

för landstingsområde och stad, som ej i landsting deltager, att bidraga

till kostnaden för vård av blinda med komplicerat lyte skall vederbörande

landstingsområde eller stad erlägga en årlig avgift å likaledes 400

kronor för varje blind, som är dövstum eller sinnesslö eller lider av annat

med blindheten förenat lyte och är såsom skvddsling intagen i vårdanstalten

i Lund.

Till bestridande av statens kostnader för ifrågavarande blindundervisningsanstalter

hava för innevarande budgetår anvisats tillhopa 429,400

kronor, frånsett dyrtidstillägg och provisorisk avlöningsförstärkning. Bidragen

från landstingsområdena samt från städer, som ej deltaga i landsting,

hava för samma budgetår beräknats till 153,000 kronor.

Jämlikt § 6 lagen angående blindundervisningen äger landsting eller stadsfullmäktige

i stad, som ej deltager i landsting, bestämma en viss årlig avgift,

med vilken föräldrar eller målsmän, i den mån de därtill äga tillgång,

skola bidraga till täckande av kostnaderna för barns vistelse vid förskola,

institut eller hantverksskola. Motsvarande bestämmelse har meddelats i § 2

ovanberörda lag den 7 juli 1921.

Det i propositionen framlagda förslaget innebär, dels att landstingsområdenas

och vederbörande städers skyldighet att erlägga avgifter för elever vid

läroanstalterna för blinda och den ovan omförmälda vårdanstalten i Lund

upphäves, dels ock att staten icke av föräldrar och målsmän utkräver någon

avgift för nämnda elever. Staten skulle alltså i fortsättningen helt bära det

ekonomiska ansvaret för blindundervisningen och vården av blinda med

komplicerat lyte. I förstnämnda del grundar sig förslaget på en av kommunalskatteberedningen

den 13 december 1936 gjord framställning till Kungl

Majit.

Föredragande departementschefen, statsrådet Engberg, anför bland annat:

Vid anmälan år 1937 av frågan örn statens övertagande av dövstumundervisningsyäsendet

(propositionen nr 109) erinrade jag, att det tidigare ifrågasatts,

att landstingen skulle efter statens övertagande av dövstumundervisningen

gälda vissa avgifter för varje i dövskola undervisat barn. Dövstumundervisningsväsendet

skulle alltså i förevärande hänseende likställas med

blindundervisningsväsendet. Vederbörande utredningsman och de i ärendet

hörda myndigheterna vöre emellertid, yttrade jag, numera ense örn att sådana

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 5.

3

avgifter ej borde utgå. Denna ståndpunkt betingades i huvudsak av att

det befunnits önskvärt att även på denna väg främja önskemålet örn skatteutjämning

kommunerna emellan. För egen del funne jag det oegentligt, att,

sedan staten åtagit sig kostnaderna för dövstumundervisningens uppehållande,

några avgifter av här avsedd art skulle utkrävas av landstingen, varför

jag anslöt mig till utredningsmannens mening på denna punkt. Samtidigt

framhöll jag, att jag i likhet med utredningsmannen och myndigheterna

holle före, att målsman icke borde åläggas erlägga avgift för barn, som

intagits i statlig dövstumskola. I detta sammanhang erinrade jag om kommunalskatteberedningens

förutberörda framställning om avskrivande av de

från landstingen och vederbörande städer utgående avgifterna för blindskoleelevema

och uttalade, att förslag i ämnet borde föreläggas 1938 års riksdag.

Riksdagen lämnade utan erinran vad jag sålunda anfört.

I konsekvens härmed tillstyrker jag dels i likhet med de i ärendet hörda

myndigheterna kommunalskatteberedningens förslag om upphävande av

landstingsområdenas och vederbörande städers skyldighet att gälda avgifter

för elever vid läroanstalterna för blinda och omförmälda vårdanstalt i Lund,

dels ock att staten icke av föräldrar och målsmän utkräver någon avgift

för nämnda elever. Staten bör alltså i fortsättningen helt bära det ekonomiska

ansvaret för blindundervisningen och vården av blinda med komplicerat

lyte. Härigenom ökas statsverkets årliga utgifter med ; runt tal 150,000

kronor.

<: '' i. ", Avil! :.{> ''..''.i piUulJwlit

I statsverkspropositionen har föredragande departementschefen under

åttonde huvudtiteln beräknat (sid. 452 och 457), att ett bifall till nu förevarande

propostion nr 17 skulle för nästa budgetår medföra ett ökat anslagsbehov

av 74,000 kronor under vardera av punkterna (175 och 177) »Läroanstalter

för blinda: Omkostnader» och »Vårdanstalten i Lund för blinda

med komplicerat lyte: Omkostnader» eller sålunda sammanlagt 148,000

kronor.

Vid granskning av det genom propositionen framlagda förslaget har utskottet

icke funnit anledning till erinran mot detsamma. Utskottet får därför

hemställa,

att förevarande proposition måtte bifallas av riksdagen.

Stockholm den 18 maj 1938.

Pa sammansatta stats- och andra lagutskottets vägnar:

OSKAR HAGMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från statsutskottet: herrar Svensson i Kompersmåla, Nilsson i Landeryd, Jansson

i Falun, Jonsson i Eskilstuna*, Isacsson och Hansson i Rubbestad*; samt

från andra lagutskottet: herrar Hagman, Heiding, Hage, Skoglund, Pettersson i

Hällbacken, Olof Carlsson och Barnekow.

Utskottet.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.