Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1938/39 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.

1938-04-05 · 71 sidor, varav 69 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 69 av 71 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:10, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1938/39 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 5 april 1938 kl. 4 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1938/39 av utgifterna

under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande

anslagen till handelsdepartementet.

(Ira avd.)

A. Handelsdepartementet.

l:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag i propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och

behov under budgetåret 1938/39 (punkt 1, sid. 1—4, av vid propositionen

fogat utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari

1938), vilket förslag i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade

anslaget innebär en höjning med 1,900 kronor, avseende dels utbyte av en

ordinarie kontorsbiträdesbefattning mot en ordinarie kanslibiträdesbefattning,

dels ock viss ökning av anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för handelsdepartementet:
Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 statssekreterare och expeditionschef, arvode enligt

5 § i avlöningsreglementet.................... —

2 kansliråd .................................... B 30

3 förste kanslisekreterare ........................ B 26

2 andre kanslisekreterare ........................ B 21

1 registrator ................................... B 15

1 kansliskrivare ................................ B 11

1 förste expeditionsvakt .......................... B 7

2 kanslibiträden ................................ B 7

1 expeditionsvakt ............................... B 5

2 kontorsbiträden .............................. B 4

1

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 10.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Befattning Lönegrad

Tjänsteman å övergångsstat.

1 registrator ................................... B 22

Tjänstemän å extra stat.

1 förste kanslisekreterare ........................ B 26

1 andre kanslisekreterare ........................ B 21

Anm. Den å ordinarie stat upptagna registratorsbefattningen skall hållas

obesatt, så länge den å övergångsstat uppförda registratorn kvarstår i tjänst;

b) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1938/39:

Avlöningsstat,

1. Avlöning till departementschefen .......... kronor

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis.............................. >

3. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat, för
slagsvis

................................ »

4. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis

................................ »

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m... kronor 18,500

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis ...... > 2,000 »

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän, förslagsvis.......... »

24,000

103,600

7.600

15,700

20,500

6.600

Summa förslagsanslag kronor 178,000;

c) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 178,000 kronor.

2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 2, sid. 4) och under erinran, att för innevarande budgetår

anvisats oförändrat anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 30,000

kronor.

3:o) Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3, sid. 4—6)

att till Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen

för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 30,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

3

Departementschefen, som för nästa budgetår beräknat ett anslag av enahanda

storlek som det för innevarande budgetår anvisade, har beträffande

de för anslagets användning meddelade bestämmelserna ifrågasatt den ändringen,

att, i likhet med vad som gäller beträffande vissa vid luftskyddsinspektionen

anställda befattningshavare, dyrtidstillägg och provisoriskt dyrortstillägg

måtte få utgå å arvodet till assistenten vid krigsmaterielinspektionen

ävensom å ersättningen till det vid inspektionen anställda skrivbiträdet.

Närmare föreskrifter härutinnan hava synts departementschefen få i

sinom tid meddelas av Kungl. Maj:t.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Utövande av

statskontroll å krigsmaterieltillverkningen för budgetåret

1938/39 anvisa ett anslag av 30,000 kronor.

B. Kommerskollegium med underlydande myndigheter

och kårer.

4:o) Kommerskollegium: Avlöningar. Kungl. Maj:t hade föreslagit riksdagen

(punkterna 4 och 5 samt 10 och 11) att i avbidan på de propositioner

i ämnena, som kunde varda riksdagen förelagda, för budgetåret 1938,39 beräkna
dels

till Kommerskollegium: Avlöningar ett förslagsanslag av 569,100

kronor;

dels till Kommerskollegium: Omkostnader ett förslagsanslag av 147,500

kronor;

dels till Statens elektriska inspektion: Avlöningar ett förslagsanslag av

75,000 kronor;

dels ock till Statens elektriska inspektion: Omkostnader ett förslagsanslag

av 22,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i proposition nr 238, under åberopande av

vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden,

föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

kommerskollegium;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för kommerskollegium,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1938/39:

dels till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa

ett förslagsanslag av 586,900 kronor;

dels till Kommerskollegium: Omkostnader för budgetåret 1938/39 anvisa

ett förslagsanslag av 147,500 kronor;

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

statens elektriska inspektion;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens

elektriska inspektion, att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1938

39;

dels till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret 1938/39

anvisa ett förslagsanslag av 75,000 kronor;

dels ock till Statens elektriska inspektion; Omkostnader för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 22,000 kronor.

Departementschefen har inledningsvis erinrat därom, att frågorna örn

omorganisation av kommerskollegii industribyrås elektriska sektion samt

den under kollegium lydande elektriska inspektionen varit föremål för behandling

av inom handelsdepartementet tillkallade sakkunniga för elektriska

kontrollväsendet, vilka beträffande dessa spörsmål framlagt förslag i ett

den 3 juli 1936 avgivet betänkande angående kontrollen över elektriska

starkströmsanläggningar.

Under avlöningsanslaget till kommerskollegium har departementschefen

behandlat den statliga tillsynen över elektriska starkströmsanläggningar i ett

sammanhang, således såväl i de delar den berörde nämnda anslag som i vad

den anginge anslagen till statens elektriska inspektion.

Vad först beträffar den statliga tillsynen över elektriska starkströmsanläggningar

är densamma organiserad på följande sätt:

Kommerskollegii industribyrås elektriska sektion.

1 byrådirektör och överinspektör ..........................

1 förste byråingenjör ....................................

1 förste byråingenjör (å extra stat) ........................

1 kanslibiträde ..........................................

1 skrivbiträde ...........................................

B 29

B 24

B 24

B 7

B 2

Statens elektriska inspektion.

3 statsinspektörer över elektriska starkströmsanläggningar ........ B 27

2 assistenter (å extra stat) .................................... B 21.

Byrådirektören å industribyråns elektriska inspektion har att under vederbörande

kommerseråds inseende utöva den närmare tillsynen över befattningshavarna

inom statens elektriska inspektion. De tre statsinspektörerna

förestå var sitt distrikt samt biträda dessutom elektriska sektionen vid utredning

av ärenden rörande tillstånd att utföra starkströmsledningar (koncessionsansökningar)

och vid behandling av ansökningar om installatörbehörighet.

I fråga örn den statliga tillsynens nuvarande omfattning må framhallas,

att ehuru alla starkströmsanläggningar falla under tillsynsmyndighetens

kontroll, statligt besiktningsförfarande tillämpas huvudsakligen endast beträffande

sådana anläggningar, för vilka jämlikt bestämmelser i 1902 års

lag eller 1902 års stadga särskilt tillstånd av Kungl. Maj:t erfordras. Icke

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

5

tillståndspliktiga anläggningar, som företrädesvis utgöras av inom byggnad

inrymda konsumentanläggningar, bliva däremot endast i begränsad omfattning

föremål för statlig besiktning. Emellertid kan vid behov besiktning påkallas

genom särskild anmälan hos tillsynsmyndigheten. I stadgan finnas

vidare bestämmelser om att det åligger innehavare av anläggning med viss

högre spänning att med bestämda tidsintervall låta verkställa besiktning av

anläggningen eller delar av denna. Den statliga tillsynen kompletteras i

fråga om olika slag av konsumentanläggningar genom privat besiktningsverksamhet.

Beträffande omfattningen av den statliga tillsynen hava de sakkunniga

ansett, att genom lämplig förstärkning av den statliga tillsynspersonalen borde

icke blott ökad besiktningsfrekvens i fråga om tillståndspliktiga anläggningar

utan även en effektivare tillämpning av den redan nu till buds stående

möjligheten att påkalla statlig besiktning av andra anläggningar kunna

möjliggöras. Sakkunniga förordade dessutom, att tillsynsmyndigheten erhölle

bemyndigande att vid behov ålägga anläggningsägare att låta besiktiga

anläggning genom enskild besiktningsman, vilken sedan till myndigheten

finge avgiva förslag till erforderliga åtgärder. Det beslut tillsynsmyndigheten

efter prövning av förslaget fattade skulle anläggningsägare vara skyldig

ställa sig till efterrättelse på samma sätt, som örn statlig besiktningsman utfört

besiktningen.

Beträffande organisationen av tillsynsmyndigheten hava de sakkunniga

framhållit, att de först tagit under övervägande, huruvida tillsynens förläggande

under kommerskollegium kunde anses vara den mest ändamålsenliga

anordningen eller om en helt fristående organisation eller en överflyttning,

exempelvis till socialstyrelsen, vore att föredraga. Sakkunniga hava i detta

avseende förordat, att kommerskollegium fortfarande skulle vara chefsmyndighet

för statens elektriska inspektion. Utvecklingen på det elektriska området

har emellertid synts de sakkunniga påkalla en ombildning av industribyråns

elektriska sektion till en byrå för elektriska ärenden, på samma sätt

som både bergsstaten och fartygsinspektionen hava egna byråer inom kollegium.

Vidkommande statens elektriska inspektion hava sakkunniga ansett att,

under förutsättning att den föreslagna byrån för elektriska ärenden komme

till stånd och omhändertoge alla frågor av central natur, det statliga besiktningsarbetet

kunde i erforderlig omfattning utföras av tre statsinspektörer

och tre assistenter.

Efter att hava redogjort för de över sakkunnigbetänkandet infordrade utlåtandena

har departementschefen för egen del i detta ärende anfört följande:

Organisationen av den statliga tillsynen å elektriska starkströmsanläggningar

måste naturligen bliva beroende på ståndpunkttagande till frågan vad

nämnda verksamhet skall omfatta. Det torde därvid böra understrykas, alt

detaljerade statliga säkerhetsföreskrifter finnas meddelade rörande alla slag

av starkströmsanläggningar, men att bestämmelserna örn besiktningsväsendct

utformats med avseende huvudsakligen fästat vid sådana anläggningar,

för vilkas utförande särskilt tillstånd av Kungl. Majit erfordras enligt bestämmelser

i 1902 års lag och 1002 års stadga. Den omständigheten, att öv
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

riga anläggningar, däribland alla konsumentanläggningar, endast i begränsad

omfattning underkastas besiktning från statens sida, bär föranlett igångsättande

av enskild besiktningsverksamhet av olika slag. Emellertid torde

ej heller tillståndspliktiga anläggningar bliva föremål för statliga besiktningar

i den utsträckning, som ursprungligen förutsattes. Anledningen härtill

är framför allt den, att tillsynsorganisationen icke i erforderlig grad anpassats

efter den ofantliga utvecklingen på ifrågavarande område. Det torde

vara tillräckligt erinra därom att ingen personalförstärkning å statens elektriska

inspektion ägt rum efter år 1920. En effektivisering i berörda avseende

synes nödvändig.

I detta sammanhang må erinras, att det av Kungl. Majit för innevarande

års riksdag framlagda förslaget till ändringar i 1902 års lag innebär, bland

annat, att gällande skyldighet att söka Kungl. Majits tillstånd till utförande

av elektriska anläggningar utvidgas i vissa avseenden, i .samband med att

i lagen införes direkt bestämmelse örn behovsprövning vid meddelande av

sådana tillstånd. Bifallcs detta förslag, kommer behovet av effektivare

statlig tillsynsverksamhet å det elektriska starkströmsområdet att bliva än

mera framträdande. Jag förutsätter också, att elektriska inspektionen bör

hava möjlighet och sålunda jämväl vara berättigad att i den omfattning inspektionen

finner erforderlig besiktiga alla slag av starkströmsanläggningar,

oberoende av huruvida anmälan örn missförhållanden inkommit till inspektionen

eller ej.

Anledning till att utvidga den statliga kontrollen till att även omfatta en

regelbunden besiktning av samtliga eller åtminstone alla viktigare konsumentanläggningar,

en verksamhet som skulle nödvändiggöra en helt annan

organisation än den nuvarande, synes däremot ej föreligga. Ej heller förslagen

om införande av obligatorisk besiktningsplikt beträffande konsumentanläggningar

i förening med en allmän auktorisering av enskilda besiktningsorgan

anser jag mig kunna biträda. I likhet med kommerskollegium

har jag funnit den av sakkunniga för elektriska kontrollväsendet verkställda

utredningen, i fråga örn vars detaljer, i den mån de icke redan i det föregående

berörts, jag tillåter mig hänvisa till sakkunnigas betänkande, utvisa, att

sådana åtgärder i varje fall för närvarande icke erfordras samt att den ifrågasatta

regleringen i tillämpningen skulle vara förenad med betydande svårigheter.

Det torde sålunda även i fortsättningen huvudsakligen böra ankomma

på enskilda initiativ att ordna besiktningsväsendet beträffande konsumentanläggningarna.

Till vad sakkunniga föreslagit rörande anlitande av enskilda organ bilbesiktning

i särskilda fall ävensom rörande den kontroll, som skall åligga!

innehavare av anläggning, får jag anledning återkomma vid ett senare tillfälle.

Ifrågavarande bestämmelser ingå nämligen såsom detaljer i de av

de sakkunniga framlagda förslagen till ny stadga och nya säkerhetsföreskrifter.

Efter erforderlig överarbetning kommer jag att för Kungl. Majit

anmäla dessa förslag. Jag vill slutligen tillägga, att jag anser det för åstadkommande

av en på lämpligt sätt avpassad kontroll å konsumentanläggningar

vara av vikt, att kontakt upprätthålles mellan enskilda organ och

tillsynsmyndigheten. I sådant avseende må nämnas, att brandförsäkringsanstalternas

elektriska nämnd efter överläggningar med de sakkunniga omorganiserats

till svenska brandskyddsföreningens elektriska nämnd samt att

jämlikt medgivande av Kungl. Majit en representant för tillsynsmyndigheten

inträtt såsom ordförande i den nya nämnden.

Efter att sålunda hava angivit min ståndpunkt till tillsynsproblemeti allmänhet

övergår jag till själva organisationsfrågan. Jag utgår därvid från att

kommerskollegium alltjämt skall vara chefsmyndighet för en på lokal stat

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

7

uppförd elektrisk inspektion. Den senare synes mig fortfarande böra vara

förlagd till Stockholm. Den redogörelse jag i det föregående lämnat utvisar,

att åsikterna i detta avseende varit mycket delade. För egen del har jag

emellertid icke kunnat finna annat än att med hänsyn till de olika arbetsuppgifter,

som åvila tillsynsmyndigheten, fördelarna av en central förläggning

av inspektionen böra vara avgörande. Jag anser mig härutinnan kunna

helt instämma uti vad sakkunniga för elektriska kontrollväsendet samt i sitt

utlåtande den 30 november 1936 även kommerskollegium anfört till stöd för

ett bibehållande av nuvarande anordning. Särskilt vill jag understryka behovet

av att vid prövning av koncessionsansökningama hava tillgång till

biträde av statsinspektörerna. Förhållandena inom andra statliga inspektionsgrenar,

exempelvis fartygsinspektionen och yrkesinspektionen, beträffande

vilka en placering inom distrikten tillämpas, synas mig i berörda avseende

icke jämförliga.

I likhet med sakkunniga för elektriska kontrollväsendet och kommerskollegium

förordar jag, att den nuvarande elektriska sektionen å kollegii industribyrä

ombildas till en byrå för elektriska ärenden. En sådan åtgärd,

mot vilken erinran från intet håll framkommit, synes motiverad med hänsyn

till ifrågavarande ärendens betydelse och omfattning. I samband med inrättande

av den nya byrån inom kollegium bör den nuvarande befattningen såsom

byrådirektör och överinspektör ersättas med en byråchefsbefattning.

Med sistnämnda befattning bör icke förenas uppdrag att utföra inspektionsarbete.

Jag förordar även, att den nuvarande ordinarie förste byråingenjör - befattningen å sektionen för framtiden helt må utnyttjas för på byrån direkt

ankommande arbetsuppgifter. I överensstämmelse med vad såväl kollegium

som statskontoret framhållit rörande lämpligheten av att vid inträffande ledighet

kunna förvandla den andra av de båda förste byråingenjörsbefattningarna

till en tjänst för en person med juridisk-administrativ utbildning tillstyrker

jag, att denna befattning bibehålies å extra stat.

Vad angår personaluppsättningen i övrigt å byrån för elektriska ärenden

samt i anslutning därtill å den lokala inspektionen har jag efter närmare

övervägande av de förslag, som därutinnan framlagts å ena sidan av de sakkunniga,

å andra sidan av kommerskollegium, funnit mig böra biträda kollegii

förslag. Beträffande den tekniska personalen å byrån föreslår jag sålunda

en utökning endast med en amanuens i 18:e lönegraden för utförande

av bland annat erforderliga ritarbeten. I fråga örn kvinnliga befattningshavare

torde någon förstärkning av de å elektriska sektionen för närvarande

anställda arbetskrafterna icke vara erforderlig.

För genomförande av elen effektivisering av elektriska inspektionens verksamhet,

som enligt vad jag i det föregående framhållit torde vara av omständigheterna

i hög grad påkallad, synes mig viktigt, att antalet besiktningsdistrikt

icke minskas. Den av kollegium föreslagna åtgärden att inrätta

en fjärde statsinspektörsbefattning, närmast med tanke på det nuvarande

minsta distriktet, vilken befattning jämväl skulle ersätta den av sakkunniga

å central stat föreslagna byrådirektörsbefattningen för handläggande av

föreskriftsärenden m. m., anser jag under förhandenvarande förhållanden

vara lämplig. I detta sammanhang må framhållas, att de omfattande utredningar,

som under senare år verkställts, i varje fall tillsvidare torde komma

att underlätta föreskriftsarbetet. Antalet assistenter föreslår jag i enlighet

med båda förslagen skola ökas från två lill tre, varvid samtliga böra uppföras

å ordinarie stat i lönegrad B 21. Åt assistenterna synes även i fortsättningen

kunna anförtros uppdrag att fullgöra vissa åligganden av mera central

natur, varigenom de av sakkunniga föreslagna byråingenjörst jänsterna

å byrån för elektriska ärenden i varje fall tillsvidare må kunna undvaras.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Vid ettvart av de fyra inspektionsdistrikten torde erfordras en kontorsbiträdesbefattning

i lönegrad B 4. Även dessa befattningar synas skäligen böra

uppföras å ordinarie stat. Vad angår statsinspektörernas lönegradsplacering

vill jag uttala min principiella anslutning till det vid flera tillfällen framförda

förslaget att uppflytta ifrågavarande befattningshavare från lönegraden

B 27 till B 28 i samband med upphävande av den inspektörerna för

närvarande tillkommande rätten att uppbära särskilda förrättningsarvoden.

På sätt kommerskollegium förordat torde emellertid definitiv ståndpunkt

till denna fråga böra tagas först sedan pågående arbete med allmän lönerevision

för statstjänstemännen slutförts.

Huruvida den av mig förordade organisationen av elektriska byrån i framtiden

skall visa sig tillräcklig kan måhända vara i viss mån osäkert, särskilt

med tanke på att det förslag till ändringar i 1902 års lag, som i proposition

underställts årets riksdag, innebär vissa vid avgivandet av kommerskollegii

utlåtande över sakkunnigbetänkandet icke beräknade, nya uppgifter för kollegium.

Men å andra sidan torde först efter en tids erfarenhet kunna närmare

bedömas, vilket arbete ifrågavarande uppgifter komma att medföra. Därjämte

må framhållas, att lagändringarna föreslås skola träda i kraft den 1

juli 1939, under det att omorganisationsförslaget torde böra tillämpas redan

med ingången av budgetåret 1938/1939. Ytterligare uppskov torde nämligen

ur flera synpunkter vara olämpligt. Trots det trängande behovet av personalförstärkning

för tillsynsmyndigheten har således organisationsfrågan redan

måst anstå i avvaktan på överarbetningen av sakkunnigas lagförslag.

Vidare bör beaktas, att inom kollegium förestår en tidskrävande slutgranskning

av föreliggande förslag till moderna tekniska säkerhetsföreskrifter, vilka

liksom på Kungl. Majit ankommande administrativa följdförfattningar

till lagförslaget avses skola träda i kraft samtidigt med detta.

Förutom de ändringar i avlöningsstaten för kommerskollegium, vilka föranledas

av ovan omförmälda förslag rörande tillsynen över elektriska starkströmsanläggningar,

har kollegium förordat jämväl vissa andra på kollegii

avlöningsanslag för budgetåret 1938/39 inverkande ändringsförslag. Sålunda

har föreslagits, att, sedan den å övergångsstat uppförde kamreraren, vilken

varit förordnad å annan befattning utom kollegium och för vilken i

gällande avlöningsstat icke inräknats avlöning, numera erhållit begärt entledigande

från nämnda förordnande och återinträtt i tjänstgöring hos kollegium,

anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å övergångsstat borde

ökas med 8,496 kronor och anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å

ordinarie stat minskas med 7,221 kronor. Vidare har föreslagits, att en kontorsbiträdesbefattning

i lönegraden B 4 överfördes från bergsstatens övergångsstat

till kollegii ordinarie stat. Med hänsyn till omläggningen och utvidgningen

av kommerskollegii partiprisindex har en personalförstärkning

av en halvtidsamanuens i 18 :e samt ett kvinnligt skriv- och räknebbräde i

4:e lönegraden ansetts vara behövlig.

Ifrågavarande av kommerskollegium föreslagna ändringar i kollegii avlöningsstat

hava av departementschefen tillstyrkts.

Departementschefen har i detta sammanhang till behandling upptagit en

annan organisationsfråga, nämligen örn överflyttande till kommerskollegium

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 9

av riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbgrås avdelning för sjöfartsärenden.

Departementschefen har därvid erinrat om att sjöfartsavdelningen, som

inrättades i anledning av lagen den 16 oktober 1914 (nr 349) om tillsyn

å fartyg samt med denna sammanhängande författningar, varit under åren

1915—1937 förlagd till socialstyrelsens byrå för arbetarskyddsärenden. Jämlikt

beslut av 1937 års riksdag hade densamma jämte nämnda byrå i sin

helhet från och med den 1 januari 1938 överflyttats till riksförsäkringsanstalten,

som samtidigt i socialstyrelsens ställe blivit chefsmyndighet för

yrkesinspektionen. Å sjöfartsavdelningen vore anställda en byråassistent

med nautisk utbildning i lönegrad B 26 och ett kontorsbiträde i lönegrad

B 4, båda å ordinarie stat, samt dessutom en nautisk amanuens med avlöning

enligt lönegrad 15 i löneplanen för extra ordinarie personal.

Departementschefen har funnit praktiska skäl tala för, att de tre befattningarna

å sjöfartsavdelningen för framtiden förlädes till kommerskollegium.

I likhet med kollegium har departementschefen ansett för säkerställande

av att nödig hänsyn toges till de sociala synpunkterna lämpligt,

att avdelningen icke inordnades under någon av kollega byråer utan ställdes

direkt under ämbetsverkets chef. I samband därmed syntes departementschefen

benämningen byråassistent böra ändras till byrådirektör. Överinseendet

över den av yrkesunderinspektörerna utövade tillsynen över stuveriarbetet

vid lastning och lossning av fartyg samt utarbetandet av statistik

rörande olycksfall i sjömans- och stuveriyrkena syntes emellertid departementschefen

fortfarande böra ankomma på yrkesinspektionens chefsmyndighet.

Någon erinran syntes därvid ej vara att göra mot att, på sätt som

föreslagits, byråassistenten (byrådirektören) efter att hava överförts å kommerskollegii

stat förordnades till specialinspektör för nämnda tillsynsarbete

inom riksförsäkringsanstalten.

Departementschefen har vidare meddelat, att han vid anmälan den 17

december 1937 av förslag till ny sjöarbetstidslag, varom proposition avlåtits

till innevarande års riksdag, närmare utvecklat skälen för att åtgärder vidtoges

till tryggande av en tillfredsställande handläggning inom kommerskollegium

av ärenden rörande lagens tillämpning. Departementschefen har

nu framhållit, att den nautiska sakkunskap, som erfordrades vid ärendenas

behandling, skulle på ett naturligt sätt tillföras kollegium genom förenämnde

byråassistent för sjöfartsärenden. Vad beträffade den juridiskt-administrativa

förstärkning av kollegii arbetskrafter, varav behov tillika torde

föreligga, har departementschefen tillstyrkt, att för anlitande av juridiskt

utbildad arbetskraft, särskilt vid dc sociala sjöfartsfrågornas handläggning,

ett arvode av 2,000 kronor för år ställes till förfogande.

Sammanfattningsvis skulle vad ovan föreslagits medföra följande förändringar

i personalförteckningen för kommerskollegium, nämligen ökning

av antalet byråchefer från 6 till 7, borttagande av befattningen såsom byrådirektör

och överinspektör, införande av en befattning såsom byrådirektör

i lönegrad B 26 samt ökning av antalet kontorsbiträden från 16 till 18.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Förslagsanslaget till avlöningar, som för innevarande budgetår är uppfört

med 555,000 kronor, skulle för nästa budgetår uppgå till 586,900 kronor.

Anslaget till Kommerskollegium: Omkostnader är å riksstaten för innevarande

budgetår uppfört med 139,000 kronor.

För nästa budgetår hava anslagsposterna till expenser och till publikationstryck

ansetts böra ökas med respektive 8,500 kronor och 3,000 kronor. Vad

anginge försäljningsmedlen för sjömansrullor och publikationer hava dessa

med hänsyn till vad som influtit under budgetåret 1936/37 synts kunna

upptagas med ett från 7,500 kronor till 10,500 kronor förhöjt belopp. Anslaget

i sin helhet skulle alltså komma att ökas till 147,500 kronor.

Anslaget till Statens elektriska inspektion: Avlöningar är å riksstaten för

innevarande budgetår uppfört med 52,400 kronor.

Enligt vad ovan anförts skulle organisationen för framtiden endast upptaga

ordinarie tjänster, nämligen fyra statsinspektörer över elektriska stark - strömsanläggningar i B 27, tre assistenter i B 21 och fvra kontorsbiträden

i B 4.

För nästa budgetår har avlöningsanslaget beräknats till 75,000 kronor.

Anslaget till Statens elektriska inspektion: Omkostnader är å riksstaten

för innevarande budgetår uppfört med 15,000 kronor.

För nästa budgetår hava anslagsposterna till reseersättningar och till

expenser ansetts böra höjas med respektive 5,000 kronor och 2,000 kronor.

Anslaget i sin helhet skulle alltså komma att ökas till 22,000 kronor.

Utskottet. I likhet med departementschefen har utskottet funnit behov föreligga av

en effektivare statlig tillsynsverksamhet över de elektriska starkströmsanläggningarna

och ansluter sig utskottet till vad av departementschefen i denna

fråga anförts. Vidkommande organisationen av berörda tillsynsverksamhet

har utskottet funnit bärande skäl tala för att kommerskollegium alltjämt bör

vara chefsmyndighet för statens elektriska inspektion. Departementschefens

förslag om den elektriska sektionens å kommerskollegii industribyrå ombildande

till en byrå för elektriska ärenden synes utskottet vara av utvecklingen

på föreliggande området motiverat och tillstyrker utskottet alltså förslaget.

Mot den föreslagna personaluppsättningen å nämnda byrå samt å kommerskollegium

i övrigt har utskottet intet haft att erinra liksom ej heller mot

den gjorda beräkningen av kollega avlöningsanslag.

Den för statens elektriska inspektion förordade organisationen finner utskottet

.med hänsyn till behovet av en effektivisering av inspektionens verksamhet

vara lämplig. Utskottet tillstyrker berörda förslag och har intet att

invända mot den verkställda anslagsberäkningen.

De föreslagna ändringarna i omkostnadsstaterna för kommerskollegium

och för statens elektriska inspektion tillstyrkas jämväl av utskottet.

Liksom departementschefen har utskottet funnit praktiska skäl tala för

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

11

ett överflyttande till kommerskollegium av riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrås

avdelning för sjöfartsärenden och tillstyrker alltså förslaget

härom.

Vad departementschefen i övrigt i nu föreliggande proposition i skilda

avseenden föreslagit, har i de delar, om vilka utskottet icke särskilt yttrat

sig, icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet, som under nu förevarande punkt gör hemställan beträffande

kommerskollegii avlöningsanslag, kommer i fråga om kollegii omkostnadsanslag

samt statens elektriska inspektions avlönings- och omkostnadsanslag

att i efterföljande punkter hemställa om anvisande av medel.

Under åberopande av det anförda får utskottet alltså här hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för kommers
-

kollegium:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet.

......................................... —

7 byråchefer ...................................... B 30

1 navigationsskoleinspektör.......................... B 29

1 skeppsmätningsöverkontrollör och överinspektör .... B 29

1 byrådirektör...................................... B 28

1 byrådirektör...................................... B 26

3 förste aktuarier .................................. B 24

3 förste byråingenjörer.............................. B 24

1 förste byråinspektör.............................. B 24

1 redaktör ........................................ B 24

5 sekreterare...................................... B 24

1 sjöteknisk konsulent.............................. B 24

1 byråinspektör.................................... B 22

2 aktuarier ........................................ B 21

2 notarier.......................................... B 21

1 revisor och bokhållare............................ B 21

1 registrator ...................................... B 14

3 kansliskrivare.................................... B 11

1 förste expeditionsvakt ............................ B 7

8 kanslibiträden.................................... B 7

5 expeditionsvakter ................................ B 5

18 kontorsbiträden .................................. B 4

2 skrivbiträden .................................... B 2

Tjänstemän å övergångsstat.

1 kamrerare........................................ B 24

1 teknisk konsulent ................................ B 24

1 kansliskrivare .................................... B 11

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å extra stat.

1 förste byråingenjör................................ B 24

1 sekreterare ...................................... B 24;

Anm. 1. Den å ordinarie stat upptagna befattningen såsom revisor och

bokhållare skall'' hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde kamreraren

kvarstår i tjänst.

Anm. 2. En av de å ordinarie stat upptagna kontorsbiträdesbefattningarna

skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförda kansliskrivaren

kvarstår i tjänst.;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1938/39:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis.............................. kronor

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis.............................. »

3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis

................................ »

4. Särskilda arvoden, bestämda av Kungl. Majit »

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m. ... kronor 97,000

b) Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis...... » 13,000 »

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän, förslagsvis.......... »

402,800

20,900

16,100

6,000

110,000

31,100

Summa förslagsanslag kronor 586,900

c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 586,900 kronor.

5:o) Kommerskollegium: Omkostnader. Under hänvisning till vad utskottet

under närmast föregående punkt anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Kommerskollegium: Omkostnader

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 147,500

kronor.

6:o) Bergsstaten: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 6, sid. 8—10), vilket i förhållande till det för innevarande budgetår

anvisade anslaget innebär en minskning med 10,300 kronor, beroende på den

från och med den 1 september 1937 genomförda minskningen av antalet

bergmästardistrikt, hemställer utskottet,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

13

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för bergsstaten:
-

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

4 bergmästare .................................. B 29

3 gruvingenjörer ................................ B 22

4 kontor sbi träden ............................... B 4;

b) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att

tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1938/39:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis.............................. kronor 72,000

2. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänste
män,

förslagsvis ........................ » 600

Summa förslagsanslag kronor 72,600;

c) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa

ett förslagsanslag av 72,600 kronor.

7:o) Bergsstaten: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 7, sid. 10 och 11) att till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor.

Departementschefen har anfört, att på grund av en bergmästares avsked

och en gruvingenjörs utnämning å tjänst i kommerskollegium dessa personer

komma att med utgången av mars 1938 frånträda av dem innehavda

tjänsteboställen, nämligen bergmästarebostället i Filipstad respektive gruvingenjörsbostället

Stora gården i Kopparberg. För den händelse efter nämnda

tidpunkt några oundgängliga utgifter, såsom skatter och onera, skulle

komma att uppstå för dessa boställen innan frågan örn den framtida dispositionen

av dem blivit avgjord har departementschefen hemställt örn riksdagens

medgivande, att dylika utgifter finge bestridas för bostället i Filipstad

från bergsstatens omkostnadsanslag och för bostället i Kopparberg av

avkastningen å en genom markförsäljningar från bostället uppkommen, av

statskontoret förvaltad fond. Någon höjning av anslaget med anlednig härav

har icke ansetts behövlig, utan har departementschefen för nästa budgetår

räknat med oförändrat anslagsbelopp.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot beräkningen av förevarande

anslag liksom ej heller mot vad departementschefen i samband

därmed föreslagit, hemställer,

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor.

8:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 8, sid. 11 och 12), vilket i förhållande till det för innevarande

budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 200 kronor,

avseende anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret

1938/39:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till tjänsteman å ordinarie stat, för
slagsvis

................................ kronor 10,200

2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis

................................ » 14,900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. .. kronor 4,200

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis........ » 500 » 4,700

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän, förslagsvis.......... > 1,500

Summa förslagsanslag kronor 31,300;

b) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 31,300 kronor.

9:o) Sprängämnesinspektionen: Omkostnader. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, sid. 12) och under erinran, att för innevarande

budgetår anvisats samma anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av

5,500 kronor.

10:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. Under hänvisning till

vad utskottet ovan under punkt 4:o) anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för statens

elektriska inspektion:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 15

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

4 statsinspektörer över elektriska starkströmsanlägg
ningar

...................................... B 27

3 assistenter .................................... B 21

4 kontorsbiträden .............................. B 4;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska

inspektion, att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret

1938/39:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis ........................... kronor 71,600;

2. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjän
steman,

förslagsvis .................. » 3,400

Summa förslagsanslag kronor 75,000;

c) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 75,000 kronor.

liro) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. Under hänvisning

till vad utskottet ovan under punkt 4:o) anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 22,000 kronor.

12 :o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. Fartygsinspektionen: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 12 och 13, sid. 13

och 14), vilka i förhållande till de för innevarande budgetår anvisade anslagen

innebära beträffande förstnämnda anslag ingen ändring i fråga örn

beloppet och beträffande sistnämnda anslag en ökning med 6,000 kronor,

avseende reseersättningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Fartygsinspektionen: Avlöningar ett förslagsanslag

av 212,000 kronor;

b) till Fartygsinspektionen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 52,000 kronor.

13:o) Skeppsmätningsväscndct: Avlöningar. Skcppsmätningsväsendct:

Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 14

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

och 15, sid. 14 och 15) och under erinran, att någon ändring ej ifrågasatts

beträffande anslagsbeloppet, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Skeppsmätningsvåsendet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 16,500 kronor;

b) till Skeppsmätningsvåsendet: Omkostnader ett för
slagsanslag

av 9,800 kronor.

14.-o) Torvingenjörer: Avlöningar. Tor vingenjör er: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 16 och 17, sid. 15 och 16)

och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma anslagsbelopp,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Torvingenjörer: Avlöningar ett anslag av 6,000 kronor;
b)

till Torvingenjörer: Omkostnader ett anslag av 4,000

kronor.

15 :o) Instruktör i hemslöjd: Avlöning. Instruktör i hemslöjd: Reseersättningar.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 18 och

19, sid. 16 och 17) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats

samma anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Instruktör i hemslöjd: Avlöning ett anslag av 3,500

kronor;

b) till Instruktör i hemslöjd: Reseersättningar ett förslagsanslag

av 1,000 kronor.

16:o) Navigationsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 20, sid. 17—22) att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

navigationsskolorna;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för navigationsskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39;

dels ock till navigationsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa

ett förslagsanslag av 348,400 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

321,400 kronor.

Med hänsyn därtill, att Kungl. Majit beslutat förordna lektorn å maskintekniska

linjen vid navigationsskolan i Stockholm att vara rektor vid sam
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

17

ma skola, har kommerskollegium föreslagit, att lektorstjänsten för sådant

fall bör utbytas mot en befattning såsom adjunkt med nautisk utbildning.

Departementschefen, som funnit förslaget ur praktisk synpunkt fördelaktigt,

har ansett medgivandet böra lämnas i den formen, att dels antalet adjunktstjänster

i personalförteckningen för navigationsskolorna ökas från 19 till

20, dels ock till personalförteckningen fogas en anmärkning av innehåll att

en befattning som lektor å maskintekniska linjen skall hållas obesatt, så

länge en dylik befattningshavare innehar förordnande att vara rektor vid

navigationsskola.

Med erinran att vid 1931 års omorganisation av navigationsskolorna arvodet

till examensledaren i övermaskinist- och maskinistklasserna bestämts

till 1,500 kronor för år, därå emellertid skulle utgå dyrtidstillägg enligt de

för icke reglerade verk fastställda grunder, har departementschefen, då från

och med den 1 januari 1938 dyrtidstillägg komme att utgå enligt grunderna

för reglerade verk, föreslagit, att arvodet i fråga i staten upptages till 1,700

kronor, med rätt dock för Kungl. Maj :t att inom anslagspostens ram bestämma

det belopp, med vilket arvodet i varje särskilt fall skall utgå.

Vidare har föreslagits, att anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal höjes med 1,000 kronor för avlönande av den extra lärarkraft,

som erfordras såsom arbetshjälp åt rektorn vid navigationsskolan i

Stockholm för bestridande av undervisningen å maskintekniska linjen.

Den verkställda beräkningen av förevarande anslag liksom vad departementschefen

i samband därmed i skilda avseenden föreslagit har icke föranlett

någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för navigationsskolorna:
Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

5 rektorer, lön enligt kungörelsen den 19 november

1937 (nr 875) angående utsträckt tillämpning

av avlöningsreglementet för ordinarie lärare

vid statens undervisningsväsende ........ —

8 lektorer .................................... L 27

20 adjunkter .................................. L 23.

Anm. En befattning som lektor å maskintekniska linjen skall hållas obesatt,

så länge en dylik befattningshavare innehar förordnande att vara rektor

vid navigationsskola;

b) godkänna följande avlöningsstat för navigationsskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/

1939:

Bihang till riksdagens protokoll 19,18. 6 sami. Nr 10. i

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .................... kronor 288,400

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit...... » 1,700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................ » 66,000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjän
stemän,

förslagsvis ................ » 2,500

Summa kronor 358,600

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar ............ kronor 10,200

Nettoutgift kronor 348,400;

c) till Navigationsskolorna: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 348,400 kronor.

17:q) Navigationsskolorna: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 21, sid. 22—24), vilket i förhållande till det för innevarande

budgetår anvisade anslaget innebär dels en höjning av posten till

expenser med 4,200 kronor, dels ock en höjning av de under anslaget av

elevavgifter bestående uppförda särskilda uppbördsmedlen med 400 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Navigationsskolorna: Omkostnader

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 19,600

kronor.

18 :o) Navigationsskolorna: Kompletteringskurs vid tekniskt läroverk.

Praktisk utbildning av däcksbefäl för den svenska handelsflottan. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 22 och 23, sid. 24 och 25), vilka

i förhållande till de för innevarande budgetår anvisade anslagen innebära beträffande

förstnämnda anslag ingen ändring i fråga om beloppet och beträffande

sistnämnda anslag en minskning med 22,800 kronor, beroende i huvudsak

på att statsbidrag för skolskeppsverksamhet numera kunde ifrågakomma

endast till Abraham Rydbergs stiftelse, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Navigationsskolorna: Komplettering skurs vid tekniskt

läroverk ett anslag av 2,400 kronor;

b) till Praktisk utbildning av däcksbefäl för den svenska

handelsflottan ett reservationsanslag av 13,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

19

C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

19:o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 24, sid. 26—28) att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens

provningsanstalt, att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1938/89;

dels ock till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1938/39

anvisa ett förslagsanslag av 320,300 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

298,800 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt en av styrelsen för statens provningsanstalt

gjord framställning örn ökning av anslagsposten till tillfälliga biträden

från 41,000 kronor med 21,000 kronor till 62,000 kronor. Såsom skäl

härför har anförts dels de av statsmakterna beviljade löneförbättringarna

för ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare ävensom den fortgående

allmänna prisförhöjningen, dels att anstalten under den gångna 5-årsperioden

nödgats eftersätta behövliga metodundersökningar för sitt eget arbete,

varför sådana undersökningar nu måste utföras i ökad utsträckning, dels

ock att anstalten träffat anordningar för fortlöpande betongrörskontroll, vilken

kontroll beräknats kräva tillfälliga biträden till en sammanlagd kostnad

av omkring 15,700 kronor.

Vidare bär föreslagits ökning med 500 kronor av anslagsposten till särskilda

löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka den föreslagna anslagsökningen,

får hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalt,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret

1938/39:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis ............................ kronor 156,200

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis.............................. > 21,700

3. Avlöning till tjänsteman å extra stat, för
slagsvis

............................... » 8,100

4. Arvode, bestämt av Kungl. Majit.......... » 1,000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 52,900

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis ...... kronor 4,700 , 57,600

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

6. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis kronor 62,000

7. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän, förslagsvis.......... » 13,700

Summa förslagsanslag kronor 320,300;

b) till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 320,300 kronor.

20:o) Statens provningsanstalt: Omkostnader. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, sid. 28—30), vilket i förhållande till det

för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär dels ökning med 6,000

kronor, avseende reseersättningar, dels ökning med 2,500 kronor, avseende

expenser, dels ock ökning med 5,500 kronor, avseende övriga utgifter, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av

82,500 kronor.

21 :o) Statens provningsanstalt: Nyanskaffning av tekniska apparater

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, sid. 31) och under

erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma anslagsbelopp, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Nyanskaffning

av tekniska apparater m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

22 :o) Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien. Bidrag till

ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet

inom kraft- och bränsleområdet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkterna 27 och 28, sid. 31—35) och under erinran, att för innevarande

budgetår anvisats samma anslagsbelopp, som nu äskats, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien

ett anslag av 40,000 kronor;

b) till Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien: Teknisktvetenskaplig

forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet

ett reservationsanslag av 90,000 kronor.

23:o) Utrustning m. m. för flygteknisk försöksanstalt. Kungl. Majit hade

föreslagit riksdagen (punkt 29, sid. 35 och 36) att, i avbidan på särskild

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

21

proposition i ämnet, till Utrustning m. m. för flygteknisk försöksanstalt för

budgetåret 1938/39 beräkna ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

Vidare hade Kungl. Maj:t såsom kapitalinvestering under rubriken Statens

allmänna fastighetsfond (bilaga 9) föreslagit riksdagen att i avbidan

på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till Uppförande

av byggnader för flygteknisk försöksanstalt för budgetåret 1938/

39 beräkna ett reservationsanslag av 742,000 kronor.

Sedermera bär Kungl. Majit i proposition nr 56, under åberopande av vid

propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över liandelsärenden,

föreslagit riksdagen att

dels till Utrustning m. m. för flygteknisk försöksanstalt för budgetåret

1938;39 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 150,000

kronor;

dels ock till Uppförande av byggnader för flygteknisk försöksanstalt för

budgetåret 1938/39 såsom kapitalinvestering i statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett reservationsanslag av 742,000 kronor.

Departementschefen har inledningsvis meddelat att ingenjörsvetenskapsakademien

i skrivelse den 10 februari 1936 hemställt, att Kungl. Majit måtte

uppdraga åt särskilda sakkunniga att utarbeta förslag till en huvudsakligen

för tillgodoseende av flygindustriens behov avsedd aerodynamisk försöksanstalt

samt i övrigt vidtaga åtgärder för upprättande av en dylik anstalt.

Jämlikt Kungl. Majits bemyndigande samma dag tillkallade departementschefen

i anslutning till det sålunda anförda professorn vid tekniska högskolan

I. V. Malmer för att inom handelsdepartementet verkställa utredning

rörande inrättande av en vetenskaplig försöksanstalt för flygindustriens

behov.

Till fullgörande av detta uppdrag har utredningsmannen den 16 september

1937 avgivit betänkande med förslag angående inrättande av en flygteknisk

försöksanstalt.

Departementschefen har i propositionen lämnat en ingående redogörelse

för berörda betänkande ävensom myndigheternas däröver avgivna yttranden.

För egen del har departementschefen i ärendet anfört följande:

Med den utveckling flygväsendet tagit på skilda områden är det av betydelse

för ett land att hava tillgång till egen flygkonstruktiv verksamhet. För

en flygindustri, byggd på inhemska konstruktioner, är flygteknisk försöksverksamhet

en nödvändig förutsättning. Av utredningen i ärendet framgår

också, att i andra länder inrättats flygtekniska försöksanstalter, där vetenskaplig

forskning i flygindustriens intresse bedrives. Dessa anstalter äro, örn

också icke alltid till namnet, av statlig karaktär. Med hänsyn till de kostnader,

som äro förbundna med en dylik anstalt, torde en sådan icke heller i

vårt land kunna komma till stånd utan statens medverkan. De industrier,

som för närvarande i Sverige (inverka flygmatcriel, äro aktiebolaget svenska

järnvägsverkstäderna, Linköping, svenska aeroplanaktiebolaget, Trollhättan,

aktiebolaget Götaverken, Göteborg, och Nohabs flygmotoraktiebolag, Troll
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

hättan. Ue två förstnämnda bolagen samarbeta under ett särskilt bolag, aktiebolaget

förenade flygverkstäder, Stockholm. Såsom jag framhöll vid

igångsättandet av den nu slutförda utredningen, måste ståndpunkttagandet

till frågan örn anordnande av en flygteknisk försöksanstalt i vårt land bliva

beroende av den svenska flygindustriens ställning till spörsmålet om upptagande

och garanterande av självständig konstruktionsverksamhet. Ehuru

någon bindande utfästelse om dylik verksamhet icke gjorts av de berörda

industrierna, torde likväl de av kommerskollegium åberopade uttalanden,

som i sådant hänseende skett, få anses utgöra tillräcklig grund för att en

försöksanstalt av här ifrågavarande slag kommer till stånd. Av kommerskollegii

utlåtande framgår också, att behov av dylik anstalt torde göra sig

gällande inom de närmaste åren. På grund av vad sålunda anförts och då

viss tid måste förflyta innan institutionen, sedan dess anordnande beslutats,

hinner färdigställas och kan träda i verksamhet, tillstyrker jag, att medel

för påbörjande genom statens försorg av en flygteknisk försöksanstalt anvisas

å riksstaten för nästkommande budgetår.

I fråga om anstaltens omfattning och arbetsuppgifter biträder jag utredningsmannens

förslag. Anstaltens syfte bör alltså närmast vara att bedriva

för flygindustriens konstruktiva verksamhet erforderliga vetenskapliga undersökningar

och sålunda icke att utföra provning av material eller färdig

materiel. Jag tillstyrker förslaget, att den flygtekniska försöksanstalten, åtminstone

tillsvidare, begränsas att omfatta en aerodynamisk och en hållfasthetsavdelning

samt, anknuten till någon av dessa avdelningar, en flygmekanisk

avdelning. Någon särskild avdelning för sjöflygplan, på sätt föreslagits

i en reservation till rikskommissionens för ekonomisk försvarsberedskap

yttrande, finner jag alltså för närvarande ej erforderlig. De laboratorieundersökningar

av specialnatur, som behövas för dylika plan, torde i den utsträckning,

som tillsvidare kan anses erforderlig, kunna, såsom utredningsmannen

förutsatt, utföras vid Chalmers tekniska högskola. Anmärkas må i

detta sammanhang, att enligt vad erfarenheten från utlandet giver vid handen

sådana specialundersökningar icke med nödvändighet behöva vara förlagda

till den flygtekniska försöksanstalten, även örn där finnes anordnad

särskild avdelning för undersökning i övrigt av sjöflygplan. Ej heller torde

för närvarande påkallas inrättande vid försöksanstalten av något motorforskningslaboratorium.

Det tomtområde, som förordas för anstaltens förläggning,

bör emellertid vara tillräckligt för att medgiva utbyggande av ett

sådant laboratorium, örn behov därav framdeles skulle yppa sig.

Vad angår undersökning av material delar jag utredningsmannens mening,

att, åtminstone tillsvidare, något materiallaboratorium ej bör inrättas vid

försöksanstalten utan materialforskning får ske vid redan bestående institutioner

såsom statens provningsanstalt och metallografiska institutet samt

vid materialprovningsavdelningar vid industriföretagen. Sveriges industriförbunds

av kommerskollegium understödda förslag, att även vid försöksanstalten

skulle i viss utsträckning handhavas dylika materialfrågor, vilka för

sådant fall närmast borde förläggas till hållfasthetsavdelningen, kan visserligen

synas förtjäna beaktande, men torde med ställningstagande därtill

kunna anstå i avvaktan på resultaten av den av utredningsmannen föreslagna

anordningen. Jag utgår härvid i likhet med utredningsmannen från att

materialforskningen sammanhålles av ett centralorgan, som uppgör program

för forskningen vid de olika laboratorierna. Som dylikt centralorgan torde

kunna tjänstgöra det flygtekniska råd, vars inrättande jag i det följande

ämnar tillstyrka. Till centralorganets förfogande för bekostande av ifrågavarande

materialundersökningar torde, såsom utredningsmannen föreslagit,

böra anvisas visst årligt belopp.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

23

Provningsverksamhet bör vid försöksanstalten äga rum allenast örn och i

den omfattning anstaltens huvuduppgift, forskningsarbetet, ej därigenom

menligt påverkas. Provning av material kan företagas vid nyssnämnda provningsinstitutioner.

Vad provning av färdig materiel beträffar synes lämpligt

att, på sätt utredningsmannen förutsatt, provning av utrustningsmateriel, såsom

exempelvis radioapparater och navigationsinstrument, företages vid flygvapnets

försökscentral, oavsett om materielen är avsedd för militär eller civil

flygning. Färdiga motorer och flygplan torde böra provas antingen vid

nämnda försökscentral eller vid vederbörande industriföretag under luftfartsmyndighetens

kontroll. Är det fråga om leveranser för militärt ändamål,

synes provningen närmast ankomma på flygvapnet. Slutligt ståndpunkttagande

till spörsmålet om provningen av de färdiga produkterna torde emellertid

ej nu vara nödvändigt; frågan torde i sinom tid få avgöras med ledning

av de erfarenheter, som så småningom vinnas på området.

Den aerodynamiska avdelningen utgör försöksanstaltens centrala del, och

utredningsmannen har beträffande denna verkställt en i detalj längre gående

utredning än i fråga om anstalten i övrigt. Vad hållfasthets- och flygmekaniska

avdelningarna angår torde utredningsmannen hava avsett, att närmare

bestämning av erforderliga anordningar lämpligast bör ske i den mån

behovet därav, allteftersom arbetet med anstaltens utförande fortskrider,

bättre kan överblickas. Men även beträffande den aerodynamiska avdelningen

har utredningsmannen förutsatt viss ytterligare utredning. Vid beräkning

av engångskostnaderna för försöksanstalten har sålunda för tunnelmodell

och modellförsök upptagits ett belopp av 4,000 kronor. Vidare hava

särskilda belopp beräknats, avseende bland annat ritningar och oförutsedda

utrustningskostnader. Vid det remissförfarande, utredningsmannens förslag

underkastats, har någon invändning ej riktats mot den utformning utredningsmannen

givit försöksanstalten, under förutsättning att dess arbetsuppgifter

begränsades på föreslaget sätt. Från ingenjörsvetenskapsakademiens

sida har dock uttalats, att förslaget till vindtunnelns anordnande borde i

visst hänseende bliva föremål för vidare utredning. Liknande erinran har

av flygförvaltningen gjorts beträffande de föreslagna våg- och propellerprovningsanordningarna.

För egen del finner jag av vad i ärendet förekommit

framgå, att en försöksanstalt i enlighet med utredningsmannens

förslag skulle vara ägnad att fylla sin uppgift i det stora hela tillfredsställande.

Härmed är icke sagt, att vissa jämkningar i förslaget skulle vara uteslutna.

Det torde ej vara lyckligt att vid inrättandet av en institution av

förevarande art låsa sig alltför fast vid vissa bestämda anordningar. Såsom

utredningsmannen själv förutsatt kan under byggnads- och utrustningsarbetets

gång visa sig lämpligt, att utformningen i ett eller annat avseende blir

annorlunda än nu tänkts. Det lärer bliva nödvändigt, att arbetet med anstaltens

utförande bedrives under fortlöpande kontroll av sakkunnig. Eventuellt

kan visa sig ändamålsenligt, att försöksanstaltens blivande ledning

nises i så god tid, att den kan följa arbetet med anstaltens tillkomst. Under

förutsättning att arbetena i huvudsak hålla sig inom av statsmakterna beräknad

kostnadsram, torde härvid hinder icke böra möta mot att sådana

jämkningar i nu föreliggande förslag göras, som av sakkunniga prövas välbefogade

och sorn ej föranleda rubbning i de arbetsuppgifter, försöksanstalten

enligt angivna riktlinjer skulle hava. Vid de överväganden, som sålunda

kunna komma alt ske, torde jämväl vad ingenjörsvetenskapsakademien

och flygförvaltningen i nyssberörda avseende anfört kunna bliva föremål

för prövning.

1 likhet med utredningsmannen finner jag nödvändigt, att försöksanstalten

förlägges intill eller i närheten av en flygplats, så belägen att den är lätt till
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

gänglig för dem, som måste hava beröring med anstalten. Vad angår de

alternativ, som härvid kunna ifrågakomma, torde, såsom kommerskollegium

framhållit, på de av utredningsmannen anförda skälen en förläggning till

visst flygindustriellt företag icke vara lämplig. En förläggning till militär

flygplats torde erbjuda fördelar, bland annat ur kostnadssynpunkt. Utredningen

giver emellertid vid handen, att Stockholm i dylikt fall skulle vara

uteslutet såsom förläggningsort, enär plats för försöksanstalten å Järvafältet

i närheten av flygvapnets flygfält vid Barkarby ej torde kunna beredas. Vid

sådant förhållande hava såväl utredningsmannen som kommerskollegium

förordat, att anstalten förlägges till Bromma flygplats, där erforderligt område

kan förvärvas från Stockholms stad. Ehuru jag icke är oförstående för

de erinringar, som kunna riktas mot detta förslag, synes i förevarande läge

någon bättre förläggningsort vara svår att finna. Vad särskilt beträffar

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens invändning, att Bromma flygplats i en

jämförelsevis nära framtid i huvudsak måste reserveras för reguljär lufttrafik,

må framhållas, att provflygningarna för försöksanstaltens räkning, även

örn anstaltens flygmekaniska avdelning så småningom erhåller större omfattning

än den nu planerade, knappast torde behöva inverka hindrande på

trafikflygningen. Erinras må för övrigt, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

funnit de skäl, som tala för försöksanstaltens förläggning i anslutning

till ett flygfält i Stockholms närhet, böra tillmätas avgörande betydelse. De

i vissa yttranden berörda planerna på anordnande av reservflygfält, dit anstalten

kunde placeras, torde för närvarande lå anses avförda från dagordningen.

Det av utredningsmannen föreslagna området vid Bromma flygfält

synes vara av tillräcklig storlek att kunna tillgodose framtida eventuella behov

av utvidgningar vid anstalten samt jämväl i övrigt vara lämpligt för

ändamålet. Den betingade köpeskillingen, 342,000 kronor, har av byggnadsstyrelsen

funnits skälig. För egen del vill jag på anförda grunder giva min

anslutning till utredningsmannens förslag. Skulle emellertid innan ärendet

ännu slutligen avgjorts någon fördelaktigare lösning inom samma kostnadsram

till äventyrs yppa sig, torde jag få ånyo underställa frågan Kungl. Maj:t,

som därvid bör hava frihet att besluta efter omständigheterna.

Mot de av utredningsmannen beräknade engångskostnaderna för försöksanstaltens

uppförande och utrustning m. m. har icke framkommit anledning

till erinran. Kostnaderna skulle sålunda sammanlagt uppgå till för byggnader

1,008,500 kronor och för utrustning m. m. 903,500 kronor. Härtill

komma kostnaderna för markförvärvet, 342,000 kronor. Jag tillstyrker att

sistnämnda belopp anvisas å riksstaten för nästkommande budgetår. Utgående

från att byggnaderna icke hinna färdigställas under ett år, föreslår

jag vidare, att för byggnadsändamål under nämnda budgetår upptages ett

belopp av 400,000 kronor. Dessa båda belopp, tillhopa 742,000 kronor, torde

böra anvisas såsom reservationsanslag under kapitalbudgeten, statens allmänna

fastighetsfond. För anskaffande av utrustning och inventarier m. m.

torde under nästa budgetår böra vara tillräckligt med ett belopp av 150,000

kronor. Jag förutsätter, att härav jämväl må bestridas den ersättning, som

kan befinnas böra utgå lill sådan sakkunnig kontrollant av arbetet, varom

förmälts i det föregående, samt andra eventuella administrationskostnader

under byggnadstiden. Beloppet torde böra anvisas såsom särskilt reservationsanslag

under tionde huvudtiteln.

I likhet med utredningsmannen finner jag övervägande skäl tala för att

försöksanstalten organiseras som en självständig civil institution. Jag biträder

likaledes förslaget, att anstalten icke blott i ekonomiskt hänseende utan

även rent formellt får karaktär av statlig organisation. Härvid bör emellertid,

såsom utredningsmannen framhållit, tillses, att förefintliga möjligheter

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

25

för anstalten till smidig anpassning efter industriens och utvecklingens behov

tillvaratagas.

Vad angår försöksanstaltens organisation i övrigt ansluter jag mig till förslaget,

att anstalten skall stå under inseende av en styrelse, bestående av representanter

för de av anstaltens verksamhet berörda intressena. Styrelsens

närmare sammansättning torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma,

därvid jag emellertid förutsätter, att utredningsmannens förslag åtminstone

i huvudsak följes. Utredningsmannen har tänkt sig, att på det sålunda

bildade organet skulle ankomma icke blott försöksanstaltens administrativa

ledning utan även planläggandet av den flygtekniska försöksverksamheten

såväl vid anstalten som vid de utomstående institutioner, där, enligt

vad förut anförts, viss hithörande verksamhet skulle bedrivas. Liksom

utredningsmannen är jag övertygad om lämpligheten av att ett organ bildas

med den planläggande och sammanhållande uppgift, som enligt förslaget

skulle komma att anförtros försöksanstaltens styrelse. Jag delar emellertid

de i yttrandena från flera håll framkomna betänkligheterna beträffande

spörsmålet huruvida en dylik uppgift skall kunna på ett ur rationellt vetenskapliga

och industriella synpunkter tillfredsställande sätt skötas av en

sålunda sammansatt anstaltsstyrelse, varom här är fråga. I likhet med

kommerskollegium anser jag mig därför böra förorda, att sistnämnda uppgift

icke anförtros anstaltsstyrelsen utan i stället överlämnas åt ett särskilt

flygtekniskt råd, bildat av sakkunniga personer. Ledamöterna i rådet böra

utses av Kungl. Maj :t. Antalet ledamöter och den närmare sammansättningen

av rådet torde få bero på ytterligare överväganden.

I fråga örn personalorganisationen innebär utredningsmannens förslag, att

som chef för försöksanstalten skulle stå en överdirektör, förordnad för sex

år i sänder med avlöning enligt lönegraden A 2 för ordinarie befattningshavare

eller således 15,000 kronor örn året. Övrig personal skulle utgöras av

bland andra dels vid den aerodynamiska avdelningen en ordinarie avdelningschef

i lönegraden B 29, en ordinarie förste avdelningsingenjör i lönegraden

B 26, en extra ordinarie avdelningsingenjör i 24:e lönegraden samt en

extra ordinarie avdelningsingenjör för det fysikaliska laboratoriet i 22 :a lönegraden,

dels vid hållfasthetsavdelningen en ordinarie avdelningschef i lönegraden

B 29, en extra ordinarie och en extra avdelningsingenjör i 22 :a lönegraden

samt en ordinarie försöksledare i lönegraden B 20, dels ock vid flygmekaniska

avdelningen en extra ordinarie avdelningsingenjör i 24 :e lönegraden

med flygtillägg å 3,000 kronor örn året. Därjämte skulle finnas

diverse odinarie, extra ordinarie och extra befattningshavare i lägre lönegrader

samt arbetarpersonal och tillfälliga biträden. De sammanlagda årliga

avlöningskostnaderna hava uppskattats till 225,000 kronor, dyrtidstillägg

oberäknat.

Då försöksanstalten icke kommer att träda i verksamhet under nästkommande

budgetår, behöver för närvarande anslag till årskostnaderna icke

äskas. Ej heller torde det vara nödvändigt eller ens lämpligt att nu i detalj

fastslå försöksanstaltens blivande stater. Vissa frågor av övervägande principiell

natur beträffande anstaltens personalorganisation torde emellertid

redan i detta sammanhang böra prövas, .lag vill härvid ansluta mig lill de

synpunkter, som kommit lill uttryck såväl i kommerskollegii som i siatskontorets

yttrande, nämligen att anställningsformen åtminstone för de högre

tjänstemännen, å vilka ansvaret för försöksverksamhetens ändamålsenliga

bedrivande främst vilar, bör bliva sådan, att rättelse i händelse av olämpligt

personval icke omöjliggöres eller över hövan försvåras. 1 detta syfte tillstyrker

jag kommerskollegii förslag, att de av mig nyss särskilt uppräknade

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

ordnande under viss tid samt att ersättningen till dem följaktligen bestämmes

att utgå i form av årsarvode. Beträffande arvodenas belopp förordar jag på

av kommerskollegium åberopade skäl, att arvodet till anstaltens chef fastställes

till 17,000 kronor. Likaledes kan jag biträda kommerskollegii förslag

om ett årsarvode till var och en av de båda avdelningscheferna å 12,000 kronor

och till förste avdelningsingenjören vid aerodynamiska avdelningen å

10,000 kronor. I likhet med kollegium förutsätter jag, att med dessa fyra

befattningar förenas pensionsrätt enligt bestämmelserna i 3 kap. civila

tjänstepensionsreglementet. Vad angår den övriga ingenjörspersonalen torde

ersättning böra utgå med belopp, som Kungl. Majit efter förslag av styrelsen

bestämmer under hänsynstagande till de för vederbörande befattningshavare

stadgade kompetensfordringarna och arbetsuppgifterna.

För av mig här ej särskilt angivna, av utredningsmannen i lönegrader

inordnade befattningshavare torde lönegradsplaceringen kunna bibehållas.

Jag förordar emellertid att, i avvaktan på någon erfarenhet av försöksanstaltens

verksamhet, tillsvidare icke inrättas några tjänster å ordinarie stat utan

samtliga ifrågavarande befattningar upptagas såsom extra ordinarie eller

extra.

Vidkommande slutligen driftskostnaderna må bär allenast erinras, att

dessa av utredningsmannen beräknats till 205,000 kronor om året. Det torde

icke vara anledning att nu närmare ingå på ifrågavarande beräkningar, vilka

emellertid synas kunna godtagas såsom ägnade att skänka en i huvudsak

tillförlitlig uppfattning om de medelsanspråk, som kunna komma att ställas

på statsverket från anstaltens sida. Framhållas må emellertid tillika i detta

sammanhang, att statsverket kan beräknas bliva gottgjort viss del av anstaltens

årskostnader genom inflytande avgifter för vid anstalten beställda

undersökningar. Det torde, på sätt utredningsmannen föreslagit, böra ankomma

på Kungl. Majit att bestämma de grunder, efter vilka dessa avgifter

skola utgå. Härvid bör uppenbarligen tillses, att beloppen avpassas under

vederbörligt hänsynstagande till de industrier, som anstalten har till uppgift

att betjäna.

Utskottet. Kungl. Majits förslag innebär inrättande av en flygteknisk försöksanstalt,

varigenom förutsättningar skulle skapas för flygteknisk forskning och experimentverksamhet,

möjliggörande en flygindustri, som byggde sin verksamhet

på inhemska konstruktioner. Då det givetvis ur skilda synpunkter är

av utomordentlig vikt för ett land att på förevarande område äga tillgång

till en självständig industri, finner utskottet sig böra tillstyrka, att en dylik

anstalt genom statens försorg kommer till stånd.

Vad beträffar försöksanstaltens omfattning och arbetsuppgifter kan utskottet

helt ansluta sig till vad departementschefen härutinnan föreslagit.

Utskottet delar även departementschefens uppfattning om lämpligheten av

att planläggandet av den ifrågasatta försöksverksamheten anförtros åt ett

särskilt flygtekniskt råd.

Departementschefen har beträffande anstaltens personalorganisation icke

räknat åtminstone tills vidare med inrättande av några tjänster på ordinarie

stat, utan ansett de högre befattningshavarna böra tillsättas på förordnande

under viss tid med ersättning i form av arvode och övriga befattningshavare

upptagas såsom extra ordinarie eller extra. Utskottet ansluter sig till vad

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

27

departementschefen sålunda föreslagit och har intet att erinra mot för befattningshavarna

vid försöksanstalten förordad löneställning. Såsom departementschefen

emellertid framhållit, behöver för närvarande anslag till avlöningskostnader

icke anvisas, enär anstalten icke kommer att träda i verksamhet

under nästa budgetår. Ej heller är det behövligt att nu i detalj

fastställa anstaltens blivande stater.

I fråga örn engångskostnaderna för försöksanstaltens uppförande och utrustning

m. m. må framhållas, att enligt departementschefens förslag försöksanstalten

lämpligen borde förläggas till Bromma flygplats, där erforderligt

område kunde förvärvas för en köpeskilling av 342,000 kronor. För

byggnadsändamål har departementschefen för nästa budgetår räknat med

ett belopp av 400,000 kronor. Dessa båda belopp, tillhopa 742,000 kronor,

hava synts departementschefen böra anvisas bland utgifter å kapitalbudgeten.

För anskaffande av utrustning och inventarier m. m. har departementschefen

för nästa budgetår begärt ett belopp av 150,000 kronor, att anvisas

såsom särskilt anslag under tionde huvudtiteln.

Utskottet bär intet haft att erinra mot de sålunda för ifrågavarande ändamål

begärda medelsanvisningarna.

Vad departementschefen i övrigt i nu föreliggande proposition anfört har

ej heller i de delar, örn vilka utskottet icke särskilt yttrat sig, givit utskottet

anledning till erinran.

Utskottet kommer i särskilt utlåtande denna dag att göra hemställan om

anvisande av ovanberörda kapitalinvesteringsanslag å 742,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får utskottet under nu förevarande punkt

hemställa,

att riksdagen må till Utrustning m. m. för flygteknisk försöksanstalt

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 150,000 kronor.

24 :o) Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom Sveriges

geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans

räkning inmutade, m. m. Undersöknings- oell förberedande gruvarbeten

inom Västerbottens län. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkterna

30 och 31, sid. 36—41) att

dels till Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom Sveriges

geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans räkning

inmutade, m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 85,000 kronor;

dels ock till Undersöknings- och förberedande gruvarbeten inom Västerbottens

län för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 350,000

kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottet.

För innevarande budgetår hava för ifrågavarande ändamål anvisats respektive

85,000 och 310,000 kronor.

För nästa budgetår föreslås den ändringen, att anslaget till undersökningsoch

förberedande gruvarbeten inom Västerbottens län ökas med 40,000

kronor.

Beträffande förstnämnda anslag förutsättes, att — på sätt nu är medgivet

— anslaget må tagas i anspråk jämväl för likvid av jordägarandelar i av

staten inmutade fyndigheter å enskild mark. I fråga om båda anslagen

förutsättes — liksom tidigare — att under arbetenas gång förskjutningar må

efter beslut av Kungl. Majit kunna ske i de olika arbetsprogrammen och i

samband därmed jämkningar vidtagas i kostnadsfördelningen mellan de

olika anslagsposterna.

Kungl. Majits förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet

hemställer alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som

genom Sveriges geologiska undersöknings försorg äro eller

kunna varda för kronans räkning inmutade, m. m. ett reservationsanslag

av 85,000 kronor;

b) till Undersöknings- och förberedande gruvarbeten inom

Västerbottens län ett reservationsanslag av 350,000 kronor.

25 :o) Djupundersökningar vid Racke jaure malmfält. Kungl. Majit har

föreslagit riksdagen (punkt 32, sid. 41—46) att till Djupundersökningar vid

Rackejaure malmfält för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av

360,000 kronor.

Departementschefen har erinrat därom, att med anledning av vid 1935 års

riksdag väckta motioner örn anvisande av visst anslag för statens deltagande

i en djupundersökning av malmfyndigheten Rackejaur i Malå socken av

Västerbottens län, uttalade nämnda års riksdag, att de synpunkter, som i

motionerna framförts, hade synts riksdagen böra komma under övervägande.

Det hade emellertid icke varit möjligt för riksdagen att, innan närmare utredning

verkställts, taga ställning till de i motionerna berörda spörsmålen av

teknisk och ekonomisk art. Riksdagen hemställde för den skull, att Kungl.

Maj :t, sedan vederbörande intressenter inkommit med framställning i ämnet,

efter verkställd utredning måtte vidtaga de åtgärder, som befunnes erforderliga.

I en till kommerskollegium ställd, av kollegium och Sveriges geologiska

undersökning med gemensamt yttrande den 14 oktober 1937 överlämnad

skrift har nu Bolidens gruvaktiebolag hemställt, att staten såsom ägare av

den på jordägareandelen belöpande hälften av malmfyndigheten Rackejaur

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

29

måtte deltaga med halva det för en djupundersökning av fyndigheten erforderliga

beloppet. De sammanlagda kostnaderna för denna undersökning beräknades

uppgå till 1,100,000 kronor, fördelade på tre år med respektive

720,000 kronor, 290,000 kronor och 90,000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt, att de begärda undersökningarna snarast

komma till stånd. Vad anginge sättet för undersökningarnas bedrivande

syntes departementschefen myndigheternas förslag, att arbetet utfördes för

statens och gruvbolagets gemensamma räkning och att vardera parten sålunda

svarade för hälften av kostnaderna, vara det i förhandenvarande läge

lämpligaste.

De framlagda kostnadsberäkningarna hava icke föranlett någon erinran

från departementschefens sida. För bestridande av den å staten belöpande

andelen i första årets kostnader skulle alltså å riksstaten för budgetåret 1938/

39 upptagas ett anslag å 360,000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag, får hemställa,

att riksdagen må till Djupundersökningar vid Racke jaure

malmfält för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 360,000 kronor.

26 :o) Geologisk-geofysisk undersökning av sydvästra Skånes kritområdc.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 33, sid. 46—52) att till Geologisk-geofysisk

undersökning av sydvästra Skånes kritområde för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Departementschefen har meddelat, att Sveriges geologiska undersökning i

skrivelse den 2 oktober 1937 anhållit, att Kungl. Majit ville vidtaga åtgärd

för anvisande för budgetåret 1938/39 av ett reservationsanslag å 465,000 kronor

för utförande av en geologisk-geofysisk undersökning av sydvästra Skånes

kritområde. Förslaget i fråga åsyftar en förundersökning, avsedd att

utgöra underlag för fortsatta undersökningsarbeten genom djupborrning av

de geologiska horisonter under kritformationen i sydvästra Skåne, vilka möjligen

kunna innehålla fyndigheter av salt, olja och gas.

Departementschefen har tillstyrkt, att de föreslagna undersökningarna

komma till stånd ävensom ansett, att arbetsprogrammet fördelades över flera

budgetår. Kostnaderna hava beräknats till 490,000 kronor, av vilket belopp

100,000 kronor ansetts böra anvisas för nästa budgetår.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag,

får hemställa,

att riksdagen må till Geologisk-geofysisk undersökning av

sydvästra Skånes kritområde för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Utskottet.

U tskottel.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

27 :o) Vissa kostnader för statens gruvegendom. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 34, sid. 52 och 53) och under erinran, att för innevarande

budgetår anvisats samma anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för statens gruvegendom

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av

10,000 kronor.

28 :o) Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, sid. 53—55), vilket i

förhållande till det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär oförändrade

grunder och belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium

att under budgetåret 1938/39 utdela lärlingsunderstöd,

utlärlingspenningar och statspremier med tillämpning av de

för budgetåret 1937/38 i detta avseende fastställda grunder

och med iakttagande att nya statsunderstöd må, vart och ett

å 400 kronor, beviljas för utbildning av högst 100 lärlingar;

b) medgiva, att till understöd åt hantverksföreningar för

utdelning av lärlingspremier må under budgetåret 1938/39

användas högst 3,000 kronor;

c) till Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning lios

hantverksmästare för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 40,000 kronor.

29:o) Befrämjande av hemslöjden. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 36, sid. 55—58) att till Befrämjande av hemslöjden för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 51,500 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

41,500 kronor.

För nästa budgetår föreslås, att anslaget till befrämjande av hemslöjden

bestämmes till 51,500 kronor att disponeras för följande ändamåli

1) till understöd åt de provinsiella hemslöjdsföreningarna . . kronor 22,000

2) till Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund ...... » 13,000

3) till Föreningen för svensk hemslöjd .................. » 12,000

4) till Kungl. Majits förfogande för olika hemslöjdsändamål

samt till bestridande av statens hemslöjdsråds verksamhet

.............................................. » 4,500

Summa kronor 51,500.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

31

Nämnda förslag innebär en ökning av de under 1) och 2) upptagna posterna

med respektive 7,000 kronor och 3,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka den begärda anslagsökningen, får

hemställa,

att riksdagen må till Befrämjande av hemslöjden för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 51,500 kronor.

30 :o) Befrämjande av hemslöjden inom Bohuslän. Bidrag till Svenska

slöjdföreningen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 37 och

38, sid. 58—62) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats

samma anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Befrämjande av hemslöjden inom Bohuslän ett reservationsanslag

av 30,000 kronor;

b) såsom Bidrag till Svenska slöjdföreningen ett anslag

av 10,000 kronor.

31:o) Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga örn hantverk

och småindustri. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39, sid. 62—

65) att till Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om hantverk

och småindustri för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av

30,000 kronor.

Anslaget till upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om hantverk

och småindustri på landsbygden är för innevarande budgetår uppfört

med 15,000 kronor.

Anslaget i fråga syftar till att genom en inom vederbörande län inrättad

organisation, som kan taga initiativ till och leda verksamheten, underlätta

för vissa befolkningsgrupper på landsbygden att genom idkande av hantverk

eller småindustri stärka de försörjningsmöjligheter, som äro förenade med

ett mindre jordbruk.

I avseende å statsbidragets belopp har kommerskollegium förordat, att

bidraget höjes med 15,000 kronor till 30,000 kronor. Därvid har kollegium,

utöver fortsatt bidrag å sammanlagt 21,000 kronor till ifrågavarande verksamhets

uppehållande inom Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands

län, räknat med visst behov av medel för understöd jämväl inom andra delar

av riket. Departementschefen har funnit sig böra tillstyrka den av kollegium

föreslagna anslagshöjningen.

Departementschefen har vidare tillstyrkt komincrskollegii förslag, att den

begränsning av anslagets användning, som orden »på landsbygden» innebure,

U sköttel.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

måtte i fortsättningen bortfalla. Liksom kollegium har departementschefen

därvid förutsatt, att, i överensstämmelse med motiven i samband med anslagets

tillkomst, landsbygdens behov av bidrag särskilt beaktades.

Utskottet. Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den begärda anslagshöjningen

liksom ej heller mot vad departementschefen i övrigt under denna

punkt föreslagit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Upplysnings- och organisationsverksamhet

i fråga om hantverk och småindustri för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

32:o) Resestipendier för yrkesutbildning. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 40, sid. 66) att till Resestipendier för yrkesutbildning för

budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

Uti en inom första kammaren av herr F. Ström väckt motion (nr 26) har

hemställts, att riksdagen måtte besluta att lämna sitt bifall till beviljandet av

det av kommerskollegium för budgetåret 1937/38 till resestipendier för yrkesutbildning

begärda anslaget å 50,000 kronor, av vilket belopp 28,000 kronor

vörö avsedda till stipendier för genomgående av kurser och skolor samt

studieresor inom landet samt 22,000 kronor till studieresor utomlands, alternativt

att det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet måtte höjas med 5,000

kronor att utgå till utländska studieresor åt svenska tekniker.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

40,000 kronor.

I skrivelse den 21 augusti 1937 har kommerskollegium — efter att hava

framhållit, att, ehuru goda skäl kunde åberopas för ett högre anslag och

särskilt för en höjning av det för stipendier för utlandsresor avsedda delbeloppet,

kollegium i avvaktan på ytterligare erfarenheter dock ej nu ville

påyrka någon höjning av anslagsbeloppet eller ändring av dess fördelning

— hemställt örn åtgärds vidtagande för beredande å 1938/39 års riksstat för

ifrågavarande ändamål av ett anslag till enahanda belopp som det för löpande

budgetår beviljade eller 40,000 kronor.

Departementschefen har biträtt kollegii hemställan. Av anslaget syntes

departementschefen böra avses liksom innevarande budgetår högst 12,000

kronor till stipendier för utlandsresor och högst 28,000 kronor för övriga

stipendier.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

33

Vidkommande det motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet erinra därom,

att riksdagen för budgetåret 1936/37 anvisade för här ifrågavarande ändamål

ett anslag av 15,000 kronor, av vilket belopp, jämte förefintliga reservationer,

7,200 kronor utdelades för studier utomlands. Av det för budgetåret

1937/38 beviljade anslaget av 40,000 kronor utgjorde delbeloppet till stipendier

för utlandsresor 12,000 kronor. Anslaget har sålunda under senare år

undergått en icke oväsentlig höjning. Att, såsom motionären föreslagit, nu

ytterligare höja anslaget, möjliggörande en ökning av berörda delpost finner

sig utskottet icke böra förorda. Framhållas må därjämte, att kommerskollegium

ansett sig i avvaktan på ytterligare erfarenheter icke böra påyrka

någon höjning av anslagsbeloppet eller ändring av dess fördelning. Vid angivna

förhållanden finner sig utskottet böra avstyrka den föreliggande

motionen.

Mot departementschefens beräkning av förevarande anslag, som upptagits

med samma belopp som för innevarande budgetår, har utskottet intet haft

att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen I: 26, till Resestipendier för yrkesutbildning

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 40,000 kronor.

33:o) Bidrag till standardiseringsverksamheten. Beträffande Kungl. Maj:ts

förslag om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 41) avgiver utskottet

framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

34: o) Motion om anslag till experimentverksamhet i syfte att ur skogsprodukter

utvinna motorbränsle. Uti en inom andra kammaren av herr

O. W. Lövgren väckt motion (nr 95) har hemställts, att riksdagen för i

motionen angivet syfte anslår ett belopp av 250,000 kr., varvid återbetalningsskyldighet

till staten skall gälla, därest metoden skulle visa sig ekonomiskt

bärkraftig, och då genom erhållen vinst å rörelsen, samt att riksdagen

måtte hos Kungl. Maj:t anhålla örn uppdrag åt kungl, flygförvaltningen,

kungl, marinförvaltningen och kungl, arméförvaltningen att genom

utsedda representanter följa dessa undersökningar.

Av motionen inhämtas, bland annat, följande:

Motionären har funnit angeläget, att från statens sida åtgärder vidtagas

i syfte att stödja den s. k. lutmetoden, vilken innebär att ur avfallsluten

från cellulosafabriker — liksom även ur såväl barr- som lövved —

framställa produkter, som kunna lämpa sig för motorbränsle. Produkter,

Bihanr) till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 10■ 3

Utskottet
-

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

som framställts enligt nämnda metod, hava endast kunnat åstadkommas i

mindre kvantitet, enär framställning endast har skett laboratoriemässigt.

Det har synts motionären vara ett allmänt intresse, att dessa laboratorieförsök

kunde fortsättas i större skala för att därigenom dels kontrollera

metodens lämplighet vid stordrift, dels ock vidtaga ingående prov avseende

produktens olika användningsområden. De kostnader, som skulle bliva

förbundna med fortsatta experiment och undersökningar, voro, framhåller

motionären, närmast att hänföra till byggandet av en försöksanläggning i

halvstor skala, vilka kostnader för en komplett fabrik inklusive driftskostnader

skulle belöpa sig till c:a 250,000 kronor.

Otskottet. Utskottet vill erinra därom, att vid föregående års riksdag förelåg motion

om anslag till en experimentverksamhet i syfte att ur skogsavfall utvinna

motorbränsle. I sitt över motionen avgivna utlåtande framhöll statsutskottet,

bland annat, att den i motionen angivna metoden icke vore den enda

på ifrågavarande område. En intensiv försöksverksamhet hade nämligen

bedrivits, varvid ett flertal olika metoder med skilda utgångsmaterial kommit

till användning, för vilka utskottet i sitt utlåtande närmare redogjorde.

Då det för vårt land vore av utomordentlig vikt, att frågan örn en inhemsk

produktion av flytande bränsle — främst bensin — på ett eller annat

sätt bragtes till lösning, vore det också, framhöll utskottet, angeläget, att

statsmakterna ekonomiskt understödde och befrämjade verksamheten på

området. Att emellertid utan en förberedande ingående granskning av problemet

i hela dess vidd för det dåvarande anvisa medel för bedrivande av

försöksverksamhet efter det i motionen angivna förfaringssättet syntes utskottet

icke böra komma ifråga. Utskottet uttalade den uppfattningen, att

vad som å förevarande område i första hand borde åtgöras vore, att en

prövning skedde i syfte att utröna, vilken metod, som med hänsyn till våra

inhemska råvaruresurser och förhållanden i övrigt i vårt land kunde för

oss befinnas mest lämpad för ett praktiskt och ekonomiskt utnyttjande.

Innan säkra hållpunkter härutinnan vunnits, syntes utskottet ett definitivt

ståndpunkttagande från riksdagens sida till den föreliggande frågan icke

kunna tagas. Utskottet ansåg sig i anledning av motionen böra föreslå,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhöll, att Kungl. Majit måtte

låta verkställa en skyndsam utredning rörande möjligheterna att inom vårt

land framställa syntetiskt motorbränsle.

Riksdagen beslöt i enlighet med vad utskottet sålunda föreslagit.

Med anledning härav anmodade Kungl. Majit den 25 juni 1937 ingenjörsvetenskapsakademien

att utarbeta redogörelse över kända metoder för

framställning av syntetiskt motorbränsle samt att därmed inkomma jämte

yttrande i ämnet. Nämnda redogörelse och yttrande hava, enligt vad utskottet

under hand inhämtat, ännu icke inkommit till Kungl. Majit.

Vidkommande det nu motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet framhålla,

att utskottet alltjämt är av den uppfattningen, att problemet örn

framställning av syntetiskt motorbränsle bör i hela dess vidd ingående

granskas, innan från statens sida åtgärder vidtagas för ett mera direkt

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

35

ekonomiskt understödjande av på området framkomna skilda metoder. Då

härtill kommer, att, såsom ovan nämnts, utredning i nu angivna avseende

pågår, synes utskottet avgörande skäl tala för att frågan om statsunderstöd

i det av motionären angivna syftet bör anstå i avvaktan på resultatet

av nämnda utredning. Då utskottet emellertid anser frågan örn utvinnande

av flytande bränslen ur svenska råmateriel vara av största betydelse, vill

utskottet framhålla angelägenheten av att ovannämnda utredning i möjligaste

mån påskyndas.

Under åberopande av det anförda och då utskottet förutsätter, att även

den av motionären angivna metoden kommer att bliva föremål för en ingående

granskning i samband med ovanberörda utredning, finner utskottet,

att den föreliggande motionen icke bör föranleda anvisande av särskilt

anslag för ändamålet.

Utskottet hemställer,

att motionen II: 95 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

D. Sjöfart och handel.

35 :o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 42, sid. 68—73) att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

lotsstyrelsen;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för lotsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39;

dels ock till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 217,700 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört medi

201,000 kronor.

Departementschefens förslag innebär, att befattningen såsom extra ordinarie

verkmästare i 20 :e lönegraden hos styrelsen måtte uppföras å ordinarie

stat i lönegraden B 20. Vidare har föreslagits sådan ökning av grundavlöningsposten,

att densamma lämnar tillgång till avlönande av — utöver

en nu befintlig extra ordinarie ritare i 14 :e lönegraden — ytterligare två dylika

befattningar i sagda lönegrad. Slutligen har för anlitande av viss tillfällig

personal grundavlöningsposten ansetts böra ytterligare höjas med

tillhopa 6,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

under förevarande punkt föreslagit, får hemställa,

Utskottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för lotsstyrel
-

sen:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generallotsdirektör ........................ A 3

2 byråchefer.................................... B 30

1 Överfyringenjör ............................... B 30

2 fyringenjörer.................................. B 26

1 sekreterare.................................... B 26

1 byråingenjör .................................. B 24

1 kamrerare .................................... B 22

1 aktuarie ...................................... B 21

1 byggmästare .................................. B 20

1 materialförvaltare.............................. B 20

2 verkmästare .................................. B 20

1 registrator ............... B 11

1 förste expeditionsvakt.......................... B 7

2 kanslibiträden ................................ B 7

2 expeditionsvakter .............................. B 5

1 kontorsbiträde ................................ B 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 byggmästare ............ B 21

1 kassör och bokhållare.......................... B 21

1 verkmästare .................................. B 21

Tjänsteman å extra stat.

1 byråingenjör ................................ B 24.

Amri. 1. Den å ordinarie stat upptagna byggmästartjänsten och en av de

å samma stat upptagna verkmästartjänsterna skola hållas obesatta, så länge

å övergångsstat uppförda byggmästaren och verkmästaren kvarstå i tjänst.

Armi. 2. En av de å ordinarie stat upptagna kanslibiträdesbefattningama

skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde kassören och bokhållaren

kvarstår i tjänst.

b) godkänna följande avlöningsstat för lotsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis.............................. kronor 133,400

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, för
slagsvis.

............................... » 21,700

3. Avlöning till tjänsteman å extra stat, förslagsvis > 8,100

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

37

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 40,900

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis...... .»_4,900 kronor 45,800

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän, förslagsvis.......... » 8,700

Summa förslagsanslag kronor 217,700;

c) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos

lotsstyrelsen för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 217,700 kronor.

36:o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 43, sid. 74—81) att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

lots- och fyrstaten;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för lots- och

fyrstaten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39;

dels ock till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 4,372,000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

4.282.000 kronor.

Departementschefen har föreslagit, att fyra för närvarande vakantsatta

tjänster, nämligen tre lotsbefattningar i 6:e lönegraden och en fyrmästarbefattning

å 3:e klass fyr, indragas från och med den 1 juli 1938.

Med förmälan att å varje distriktsexpedition i de sex lotsdistrikten funnes

anställda ett expeditionsbiträde och ett kontorsbiträde och att av denna

personal samtliga expeditionsbiträden men allenast tre kontorsbiträde!! vore

upptagna å ordinarie stat, har departementschefen föreslagit, att de tre

extra ordinarie kontorsbiträdesbefattningarna, vilkas innehavare varit anställda

i lotsverkets tjänst under avsevärd tid, nämligen en från 1920, en

från 1921 och en från 1925, upptagas å ordinarie stat.

Departementschefen har vidare funnit sig böra tillstyrka ett av lotsstyrelsen

framlagt förslag om uppflyttning i högsta klass av Rödkallens fyr och

örn uppförande å ordinarie stat av en icke-ordinarie fyrbiträdesbefattning å

fyrskeppet »Västra Banken». I samband med uppflyttningen i högre klass av

Rödkallens fyr, vilken uppflyttning borde äga rum från och med den 1 juli

1938, hava en fyrmästarbefattning å 2:a klass fyr samt en fyrvaktarbefattning

å 2:a och 3:e klass fyr ansetts böra utbytas mot enahanda befattningar

å lia klass fyr.

Anslagsposterna till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat och till avlöningar

till icke-ordinarie personal hava ansetts böra ökas med respektive

36.000 kronor och 12,000 kronor på grund av att den lotspersonalen tillagda

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

semesterrätten inverkar på dessa poster i avseende å ett halvt år. Beträffande

sistnämnda anslagspost har vidare föreslagits en ökning med 25,000

kronor till följd av under innevarande budgetår verkställd samt ytterligare

emotsedd ökning av antalet befattningar.

DiikoUet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den verkställda

beräkningen av förevarande anslag eller vad departementschefen i samband

därmed anfört, får hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för lots- och

fyrstaten:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

Distriktsbef&l och personal å distriktsexpeditionerna.

3 lotskaptener...................................... 13

3 » 12

6 lotslöjtnanter .............................................. 11

1 distriktsf yrmästare................................. 10

6 expeditionsbiträden................................ 6

6 kontorsbiträden................................... 2

Lotspersonal.

15 överlotsar......................................... 10

22 lotsförman........................................ 9

19 » 7

30 »> 6

287 lotsar ........................................ 6

81 » ........................................ 5

Fyrpersonal.

12 fyrmästare å l:a klass fyrskepp.................... 10

27 » » lia » fyr......................... 10

1 » » gasstation............................ 10

6 » * 2:a klass fyrskepp.................... 8

28 > » 2:a » fyr......................... 8

1 » » 3:e » fyrskepp.................... 6

16 » » 3:e » fyr......................... 6

24 fyrvaktare » l:a » fyrskepp.................... 5

28 » »Ira » fyr......................... 5

1 » » gasstation............................ 5

7 » » 2:a och 3:e klass fyrskepp ............. 4

31 » » 2:a » 3:e » fyr.................. 4

100 fyrbiträden....................................... 3

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 39

Befattning Lönegrad

Personal & tjänstefartyg.

1 befälhavare....................................... 11

7 maskinister....................................... 8

Tjänstemän å övergångsstat.

2 överlotsar........................................ 10

2 lotsförman....................................... 9

5 * 7

5 lotsar............................................ 6.

Anm. 1. 2 lotsförmanstjänster i 9:e lönegraden å ordinarie stat må

tillsättas endast i den mån 2 överlotsar å övergångsstat avgå från sina befattningar.

Anm. 2. 2 lotsförmanstjänster i 7:e lönegraden å ordinarie stat må tillsättas

endast i den mån 2 lotsförman i 9:e lönegraden å övergångsstat avgå

från sina befattningar.

Anm. 3. 5 lotsförmanstjänster i 6:e lönegraden å ordinarie stat må

tillsättas endast i den män 5 lotsförman i 7:e lönegraden å övergångsstat

avgå från sina befattningar.

Anm. i. 5 lotstjänster i 5:e lönegraden å ordinarie stat må tillsättas

endast i den mån 5 lotsar i 6:e lönegraden å övergångsstat avgå från sina befattningar.

b) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis .......................... kronor 2,374,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis .......................... » 44,000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningarm. m.,

förslagsvis.......... kronor 572,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis----_ » 22,000 » 594,000

4. Särskilda löneförmåner till

ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän:

a. Lotspersonalens andel

i lotspenningar, förslagsvis.

............ » 1,120,000

b. Kost eller kostpen
ningar

till personalen

å fyrskepp m. m., förslagsvis

............ » 130,000

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

c.

d.

e.

f.

Ersättningar för mist
signalering,

förslagsvis kronor 15,000

Fyrskeppstillägg, förslagsvis

............ » 75,000

Provisoriskt dyrorts
tillägg,

förslagsvis ... » 12,000

Provisoriskt lönetill
lägg,

förslagsvis..... » 8,000

kronor 1,360,000

Summa förslagsanslag kronor 4,372,000;

c) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare d lotsoch

fyrstaten för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 4,372,000 kronor.

37:o) Lotsverket; Omkostnader. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 44, sid. 81—90) att till Lotsverket: Omkostnader för budgetåret 1938/

39 anvisa ett förslagsanslag av 1,462,000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

1.352.000 kronor,

I fråga om anslagsposten till reseersättningar har departementschefen föreslagit,

att medel beredas för möjliggörande av ökning av antalet övningar vid

var och en av lotsverkets livräddningsanstalter från en till två årligen. Det

härför erforderliga beloppet har beräknats till 4,000 kronor. Vidare har med

hänsyn till belastningen förevarande anslagspost ansetts böra ökas med

6.000 kronor. Posten skulle sålunda för nästa budgetår ökas med sammanlagt

10,000 kronor.

Beträffande anslagsposten till expenser har departementschefen ej haft

något att erinra mot den till följd av den beräknade belastningen å ifrågavarande

post för utgifter, vilka för närvarande bestridas därifrån, föreslagna

höjningen med 200 kronor för bränsle, lyse och vatten samt med 9,800

kronor för övriga expenser. Anslagsposten i fråga skulle vid sådant förhållande

ökas med tillhopa 10,000 kronor.

Vidkommande anslagsposten till övriga utgifter har departementschefen

föreslagit en höjning av medelsanvisningen för förbrukningsartiklar med

25.000 kronor. Vidare har delposten till reparation och underhåll av byggnader

ansetts böra ökas med 100,000 kronor. Departementschefen har funnit

sig böra biträda en av lotsstyrelsen gjord framställning om bemyndigande

för styrelsen att tilldela person, som ej är anställd vid lotsverket

eller livbåtssällskapet, belöning för arbete med räddning av skeppsbrutna till

belopp av högst 250 kronor. Någon uppräkning av vederbörlig anslagspost

har med anledning härav icke ansetts behövlig. Med hänsyn till det anförda

och då delposten å 35,000 kronor till bidrag till lotsbåtar icke blir behövlig

efter utgången av innevarande budgetår, skulle anslagsposten till övriga

utgifter komma att ökas med 90,000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

41

Den verkställda beräkningen av förevarande anslag och vad departementschefen

i samband därmed anfört har utskottet lämnat utan erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Lotsverket: Omkostnader för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 1,462,000 kronor.

38:o) Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Beträffande Kungl.

Maj:ts ifrågavarande förslag (punkt 45, sid. 90—118) har riksdagen redan

fattat beslut; varom härmed

erinras.

39:o) Bottenundersökning m. m. av farleden mellan Kalmar och Färjestaden.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 46, sid. 118—121) att

till Bottenundersökning m. m. av farleden mellan Kalmar och Färjestaden

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 9,000 kronor.

Med hänsyn därtill, att kommunikationerna mellan Kalmar och Färjestaden

under vintertiden måste betecknas såsom otillfredsställande, har departementschefen

funnit erforderligt, att en förberedande undersökning vidtages,

vilken undersökning bör omfatta ej blott frågan om anordnandet av

fast fyrbelysning utan även möjligheten att genom upprensning av farleden

nedbringa det eljest behövliga antalet fyrar. Mot den beräknade kostnaden,

9,000 kronor, för ifrågavarande arbeten, som äro avsedda att utföras genom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg, har departementschefen icke haft

någon erinran att göra.

Utskottet, som tillstyrker att för här ifrågavarande ändamål medel anvisas

i den omfattning, som av departementschefen föreslagits, hemställer,

att riksdagen må till Bottenundersökning m. m. av farleden

mellan Kalmar och Färjestaden för budgetåret 1938/39

anvisa ett reservationsanslag av 9,000 kronor.

40:o) Sjöhistoriska museet: Avlöningar. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 47, sid. 122—127), vilket i förhållande till det för

innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 2,600 kronor,

avseende i huvudsak anställande av en extra ordinarie värmeledningsskötare

och reparatör i 7 :e lönegraden, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för sjöhistoriska museet,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret

1938/39:

Utskottet.

Utskottet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis.

............................... kronor 11,700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit ...................... > 7,800

3. Avlöningar till övrig icke-or
dinarie

personal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 13,200

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis...... » 1,200 » 14,400

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis.................. » 1,100

Summa förslagsanslag kronor 35,000;

b) till Sjöhistoriska museet: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 35,000 kronor.

41 :o) Sjöhistoriska museet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 48, sid. 127 och 128), vilket i förhållande till det för innevarande

budgetår anvisade anslaget innebär en med hänsyn i huvudsak till

belastningen å detsamma föranledd höjning av anslaget med 4,200 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöhistoriska museet: Omkostnader

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 12,900

kronor.

42:o) Sjöhistoriska museet: Uppordnande av samlingarna m. m. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 49, sid. 128—130), vilket i förhållande

till det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär dels minskning

med 2,000 kronor, dels ock den ändringen, att från anslaget skola bestridas

kostnaderna jämväl för konservering av ritningar m. m., medförande

viss ändring i anslagsrubriken, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöhistoriska museet: Uppordnande

av samlingarna m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett resn

vationsanslag av 8,000 kronor.

43:o) Sjöhistoriska museet: Monterutrustning och inredning m. m. Sjöhistoriska

museet: Underhåll av samlingarna. Med tillstyrkande av Kungl.

Majits förslag (punkterna 50 och 51, sid. 131—133), vilka i förhållande till

de för innevarande budgetår anvisade anslagen innebära beträffande förstnämnda

anslag ingen ändring i anslagsbeloppet och beträffande sistnämnda

anslag en ökning med 400 kronor, hemställer utskottet,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

43

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Sjöhistoriska museet: Monterutrustning och inredning

m. m. ett reservationsanslag av 10,000 kronor;

b) till Sjöhistoriska museet: Underhåll av samlingarna ett

reservationsanslag av 3,100 kronor.

44 :o) Statens isbrytarverksamhet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 52, sid. 133—138) att till Statens isbrytarverksamhet:

Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 90,500 kronor.

För bestridande av drift- och underhållskostnader för statens isbrytarfartyg

är för innevarande budgetår anvisat ett förslagsanslag av 225,000

kronor.

Departementschefen har erinrat därom, att besättningen å isbrytarfartygen

— Atle och Ymer — utgjordes delvis av till flottan hörande personal,

som under kommendering till tjänstgöring å fartygen kvarstode i sina befattningar

å flottans personalstater. I övrigt bemannades fartygen med för helt

år eller kortare tid särskilt anställd personal. I den mån personal av sistnämnda

kategori tillhörde flottans stam, frånträdde den därvid beställning

på flottans stat. Utgifterna för denna personal bekostades följaktligen helt av

det under tionde huvudtiteln anvisade anslaget till drift- och underhållskostnader

för statens isbrytarfartyg, medan däremot avlöningarna till den förstnämnda

kategorien utginge från vederbörliga anslag under fjärde huvudtiteln.

Samtliga underhållskostnader samt driftkostnader i egentlig mening

ävensom sjötillägg bestriddes från det under tionde huvudtiteln uppförda

anslaget.

Med anledning av den vid olika tillfällen väckta frågan rörande lämpligheten

av det nuvarande bemanningssystemet för isbrytarfartygen lät chefen

för försvarsdepartementet den 24 februari 1937 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande

igångsätta en utredning av spörsmålet. De tillkallade utredningsmännen

avgåvo den 15 september 1937 utlåtande med förslag i ämnet. Utredningsmännens

förslag gick väsentligen ut på att bemanningen av isbrytarfartygen

skulle överföras till att helt och hållet utgöra ett flottan åvilande

bestyr, för vilket ändamål en utökning av flottans personalstater hade

föreslagits, motsvarande i stort sett det sammanlagda bemanningsbehovet

för Ymer. Departementschefen har tillstyrkt berörda förslag.

I fråga om sättet för redovisning av kostnaderna för isbrytarverksamheten

har departementschefen tillstyrkt utredningsmännens förslag, att samtliga

kostnader för statens isbrytarverksamhet — således jämväl kostnaderna för

fartygens bemanning — skulle bestridas från anslag under tionde huvudtiteln.

Kostnaderna skulle fördelas på två anslag, ett avlöningsanslag och ett

omkostnadsanslag.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottet.

Från avlöningsanslaget skulle utbetalas lönekostnaderna för å isbrytarfartygen

kommenderad personal under den tid, tjänstgöringen å dessa fartyg

varade. Kostnaderna för värnpliktigas avlöning, vilka kostnader ej vore beroende

av isbrytartjänsten, avsågos dock att liksom tidigare belasta vederbörligt

anslag under fjärde huvudtiteln. Enligt verkställda beräkningar skulle

lönekostnaderna under tionde huvudtiteln, dyrortstillägg medräknade, uppgå

till omkring 90,500 kronor om året.

Vad omkostnadsanslaget beträffade vore, framhåller departementschefen,

de utgifter, för vilka medel borde beräknas under detta anslag, av i stort

sett två slag, nämligen dels driftkostnader, vari borde inräknas sjötillägg och

mässpenningar åt personalen, och dels underhållskostnader. Berörda kostnader

hava, under förutsättning att isbrytartjänsten komme att omfatta för

Ymer 8 månader och för Atle 3 månader, av departementschefen ansetts

kunna för nästa budgetår beräknas till sammanlagt i runt tal 150,000 kronor.

Härtill skulle emellertid läggas ett belopp av 15,500 kronor, avseende

utrustande av radioanläggningen å Atle med en modern sändare för telegrafi

och telefoni. Omkostnadsanslaget skulle härigenom uppgå till 165,500 kronor.

Departementschefen har vidare tillstyrkt, att staten ersatte isbrytarombuden

sådana med uppdraget förenade utgifter, för vilka ersättningsskyldighet

ej åvilade annan uppdragsgivare. Dessa utgifter, som beräknats till

sammanlagt 400 kronor örn året och vore avsedda att belasta omkostnadsanslaget,

hava ej ansetts böra föranleda ändring i förenämnda anslagsberäkning.

Utskottet finner bärande skäl tala för den föreslagna redovisningen av

kostnaderna för statens isbrytarfartvg och tillstyrker således, att nämnda

kostnader för framtiden helt bestridas från anslag under tionde huvudtiteln.

Enligt det föreliggande förslaget skulle för ändamålet å riksstaten uppföras

två anslag, ett avlöningsanslag och ett omkostnadsanslag. Utskottet har

intet att erinra mot den sålunda ifrågasatta anordningen liksom ej heller mot

den verkställda beräkningen av de båda anslagen.

Beträffande frågan örn arvoden av statsmedel till isbrytarombuden har

utskottet i likhet med departementschefen funnit skäligt, att staten ersätter

ombuden sådana med deras uppdrag förenade utgifter, för vilka ersättningsskyldighet

ej åvilar annan uppdragsgivare. Departementschefens förslag härutinnan

tillstyrkes av utskottet.

Hemställan om medelsanvisning under omkostnadsanslaget kommer utskottet

att göra under närmast efterföljande punkt.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet under nu förevarande

punkt hemställa,

att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet: Avlöningar

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av

90,500 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

45

45 :o) Statens isbrytarverksamhet: Omkostnader. Beträffande Kungl.

Maj:ts förslag under punkt 53 får utskottet, under hänvisning till vad utskottet

under närmast föregående punkt anfört, hemställa,

att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet: Omkostnader

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av

165,500 kronor.

46:o) Ersättning åt sjömanshusen. Kungl. Majit hade föreslagit riksdagen

(punkt 54, sid. 138 och 139) att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kunde varda riksdagen förelagd, till Ersättning åt sjömanhusen för budgetåret

1938/39 beräkna ett anslag av 356,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i proposition nr 210, under åberopande av

vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden,

föreslagit riksdagen att

1) såsom Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader för budgetåret

1938/39 under tionde huvudtiteln anvisa ett anslag av 356,000 kronor;

2) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 25 februari 1938 förordade förslaget till pensions- och

understödsväsende för sjöfolk ävensom bemyndiga Kungl. Majit att meddela

erforderliga föreskrifter i ämnet i huvudsaklig överensstämmelse med

grundlinjerna för samma förslag;

3) för budgetåret 1938/39 under elfte huvudtiteln anvisa

till Handelsflottans pensionsanstalt: Förbättring av pensioneringen in
om

fjärde klassen ett förslagsanslag av 35,000 kronor,

till Handelsflottans pensionsanstalt: Förbättring av pensioneringen inom

de tre första klasserna ett anslag av 31,000 kronor,

till Handelsflottans pensionsanstalt: Tilläggspensioner under januari

1938—februari 1939 ett förslagsanslag av 146,000 kronor,

till Handelsflottans pensionsanstalt: Uppflyttning av vissa pensionsta
gare

från tredje till andra klassen ett förslagsanslag av 5,000 kronor samt

till Handelsflottans pensionsanstalt: Förvaltningsbidrag ett anslag av

1,500 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling föreliaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herrar T. Ström och F. Domö (nr 271) och den andra inom andra kammaren

av herr A. Andersson i Falkenberg (nr 401), vari hemställts, att

riksdagen ville besluta, att sjömanhus, som enligt propositionen nr 210 skulle

indragas, må bibehållas under förutsättning, att därav icke föranledes

ökade kostnader för statsverket eller sjömanshuskassan;

dels en inom första kammaren av herr S. Larsson i Varberg väckt motion

(nr 272) vari hemställts örn sådan ändring i Kungl. Maj:ts proposition

nr 210, att sjömanshusen i Varberg och Falkenberg bibehållas, eller örn

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

detta av någon anledning ej kan ske, desamma sammanslås, med förläggningsort

i Varberg;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr P. Granath m. fl. (nr 282) och den andra inom andra kammaren

av herr G. Nyblom m. fl. (nr 412), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att Hudiksvalls sjömanshus skall bibehållas i den för sjömanshusen

nya organisationsplan, som föreslagits i Kungl. Maj:ts proposition nr 210;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren avherr

G. Ehrnberg (nr 283) och den andra inom andra kammaren av herr

A. S. Karlsson i Granebo m. fl. (nr 414), vari hemställts, att riksdagen vid

behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 210 måtte uttala sig för bibehållande

av sjömanshuset i Simrishamn samt vidtaga den jämkning i anslaget

till sjömanshusen, som härav kan föranledas;

dels ock en inom andra kammaren av herr E. Lindmark m. fl. väckt

motion (nr 413), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att sjömanshuset

i Skellefteå icke skall upptagas bland de till indragning nu föreslagna

sjutton sjömanshusen utan bibehållas i sin nuvarande omfattning.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna I: 271, I: 272, I: 282, I: 283 och II: 413.

Departementschefen har inledningsvis erinrat därom, att Kungl. Majit den

15 juni 1934 uppdragit åt kommerskollegium att med biträde av sakkunniga

verkställa utredning i fråga örn sjömanshusens organisation. De sakkunniga

hava den 30 december 1937 till kommerskollegium överlämnat en promemoria

med utredning och förslag i fråga om huvudgrunderna för den

framtida organisationen av sjömanshusen m. m., vilken promemoria av

kollegium med eget utlåtande jämte infordrade yttranden den 15 februari

1938 överlämnats till Kungl. Maj:t.

Här nedan lämnas en kortfattad redogörelse över den av de sakkunniga

verkställda utredningen.

I fråga om sjömanshusens organisation hava de sakkunniga framhållit,

att de ingått på en redogörelse för av dem undersökta möjligheter till förenklingar

i den nuvarande organisationen med hänsyn dels till sjömanshusens

befattning med de värnpliktigas inskrivning och redovisning, dels till

sjöfolkets civila registrering ävensom på- och avmönstring med därmed i

mera omedelbart samband stående angelägenheter, dels ock till andra sjömanshusens

uppgifter. De sakkunniga hade härvid inriktat sig på en

centralisering av sjömanshusorganisationen antingen genom sjömanshusens

ersättande med ett centralregister eller genom indragning av vissa sjömanshus.

De sakkunniga hava meddelat, att resultatet av undersökningarna blivit,

att de sakkunniga funnit sig böra föreslå indragning av de 17 mindre sjömanshus,

där antalet årligen förekommande mönstringar vore jämförelsevis

mycket ringa. Förslaget innebure indragning av sjömanshusen i Simrishamn,

Lidköping, Västerås, Ronneby, Hudiksvall, Jönköping, Haparan
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

47

da, Varberg, Falkenberg, Södertälje, Söderköping, Skellefteå, Piteå, Kungälv,

Vadstena, Linköping och Uppsala.

De sakkunniga hava i anslutning till detta sitt förslag understrukit, att

av den i skilda avseenden framlagda utredningen syntes få anses med tydlighet

framgå, att en centralisering av sjömanshusorganisationen i nu angiven

omfattning icke kunde väntas för vare sig sjöfolket, fartygen, vederbörande

sjöfartsorter eller de myndigheter, som avsåges skola övertaga de

indragna sjömanshusen hittills åvilande funktioner, föranleda några nämnvärda

olägenheter, då verksamheten vid de till indragning föreslagna sjömanshusen

vore av förhållandevis mycket ringa omfattning. Däremot läge

det i öppen dag, att framträdande fördelar ur organisatoriska och andra

synpunkter skulle vinnas genom den koncentrering av verksamheten vid

sjömanshusen, som skulle bliva följden av en centralisering i åtminstone

här ifrågasatt utsträckning.

De sakkunniga, som närmare utvecklat skälen för sitt ståndpunktstagande,

hava ytterligare framhållit, att om —- i trots av de skäl, som ansetts

motivera en centralisering av sjömanshusen i åtminstone här föreslagen omfattning

— det likväl skulle av den ena eller den andra anledningen befinnas

kunna ifrågakomma att bibehålla något av de till indragning föreslagna

sjömanshusen, ett dylikt bibehållande icke under några förhållanden

borde få föranleda ökade kostnader för vare sig statsverket eller sjömanshuskassorna.

En oeftergivlig förutsättning för någon dylik jämkning i den

framlagda organisationsplanen — en jämkning, vilken emellertid bestämt

frånråddes — borde sålunda vara, att därav föranledda kostnader bestredes

i särskild ordning och då förslagsvis genom att vederbörande stad, vars intressen

kunde förmenas vara av frågan berörda, påtoge sig dessa kostnader

under villkor, som prövades vara betryggande för arbetsuppgifternas behöriga

utförande.

I anslutning till sitt förslag örn indragning av vissa sjömanshus hade de

sakkunniga vidare framlagt förslag örn ny indelning av riket i sjömanshusdistrikt,

om sjömanshustjänstemännens vid nämnda sjömanshus ställning

och om förfogandet över kapitaltillgångarna vid desamma m. m.

De sakkunniga hava framhållit, att indragningarna påkallade vissa ändringar

i sjömanshusförordningens bestämmelser örn på- och avmönstring

samt inskrivning.

Efter att hava redogjort för myndigheternas yttranden över de sakkunnigas

förslag örn centralisering av sjömanshusorganisationen har departementschefen

i nu berörda fråga anfört följande:

Frågan örn en omorganisation av sjömanshusen har sedan avsevärd tid

stått på dagordningen och varit föremål för ett flertal utredningar, vilka

dock hittills icke lett lill något positivt resultat. Tidigare invändningar från

riksdagens sida mot förslag i ämnet hava närmast bottnat i den uppfattningen,

att nied frågans avgörande borde anstå tills den kunde i ett sammanhang

upptagas i hela dess vidd. Förutsättningar för en allsidig behandling

av ärendet äro genom deli inom kommerskollegium nu verkställda utredningen

för handen. Vissa detaljspörsmål torde visserligen behöva ytter
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

ligare beredas, men i de grundläggande punkterna föreligger tillräckligt

material för definitiva beslut. Med hänsyn bland annat till den av riksdagen

uttalade och för övrigt inom intresserade kretsar allmänt närda önskan

att snarast möjligt få statens ställning i ekonomiskt hänseende till sjömanshusens

verksamhet slutligt fastställd, framstår det såsom angeläget, att ärendet

nu bringas till ett avgörande.

Det av kommerskollegium tillstyrkta förslaget till cn viss centralisering av

sjömanshusorganisationen har i det stora flertalet yttranden ansetts väl motiverat.

För egen del ansluter jag mig till denna ståndpunkt. Under utredningen

har diskuterats lämpligheten av att, i stället för allenast indragning avvissa

sjömanshus, verkställa en genomgripande förändring av hela sjömanshusinstitutionen

genom de lokala registrens och sjömanshusens slopande

samt inrättande av ett centralregister i förening med lokala mönstringsförrättare.

Resultatet av undersökningarna rörande verkningarna av en dylik

långtgående centralisering beträffande de värnpliktigas inskrivning och

redovisning, den civila inskrivningen och registreringen av sjöfolket samt

sjömanshusens ekonomiska förvaltning m. m. synes emellertid visa, att de

fördelar, som pä detta sätt skulle kunna uppnås, icke uppväga de olägenheter,

vilka, åtminstone för närvarande, skulle bliva förbundna därmed. Att

även en centralisation i den begränsade omfattning, som förslaget innebär,

medför vissa olägenheter är uppenbart. Emellertid torde dessa icke kunna

tillmätas någon väsentlig betydelse för den verksamhet, som genom sjömanshusorganisationen

utövas; de synas i främsta rummet beröra intressen avrent

personlig eller lokal karaktär. I varje fall torde nackdelarna vara förhållandevis

små, jämfört med fördelarna av den koncentration av verksamheten,

som genom indragningarna vinnes. Av de invändningar, vilka riktats

mot förslaget, lära ur allmänhetens synpunkt särskilt få beaktas de, vilka

härleda sig från farhågor att indragningarna skulle bereda sjöfarten och

näringslivet svårigheter genom ogynnsam inverkan på möjligheterna att få

mönstringarna av sjöfolket snabbt och effektivt verkställda. Genom ändringar

i sjömanshusförordningens mönstringsbestämmelser av i huvudsak

den innebörd, kommerskollegium angivit, torde emellertid de sålunda befarade

menliga inverkningarna kunna i allt väsentligt undvikas. I detta sammanhang

må med anledning av de erinringar, som av magistraten i åtskilliga

städer framställts mot övertagande av sjömanshusombudsmännens

mönstringsbestyr, framhållas, att förslaget i denna del icke innebär annat

än utsträckt tillämpning av en redan nu gällande princip. Nämnas må

emellertid också, att enligt kollega förslag, mot vilket ej synes vara något

att erinra, det skall ankomma på Kungl. Majit att om omständigheterna finnas

därtill föranleda föranstalta om förordnande av särskild mönstringsförrättare.

Jämväl övriga invändningar, som riktats mot de föreslagna indragningarna,

torde genom vad kommerskollegium anfört hava blivit övertygande bemötta.

De till indragning föreslagna sjömanshusen äro, såsom tidigare

nämnts, följande, nämligen sjömanshusen i Simrishamn, Lidköping, Västerås,

Ronneby, Hudiksvall, Jönköping, Haparanda, Varberg, Falkenberg, Södertälje,

Söderköping, Skellefteå, Piteå, Kungälv, Vadstena, Linköping oell

Uppsala. I enlighet med chefens för marinen, av kommerskollegium biträdda

förslag torde organisationsändringarna böra träda i kraft först den 1

juli 1939. Förordnande härom torde, därest erinran från riksdagens sida

ej möter, få i sinom tid meddelas av Kungl. Majit. I samband därmed torde

till slutlig prövning få upptagas vissa med förevarande organisationsspörsmål

sammanhängande detaljfrågor, såsom förfarandet med kapitaltillgångarna,

redovisningen av arkivalierna samt vidtagandet av övergångsanord
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

49

ningar beträffande understödstagare vid indragna sjömanshus ävensom

kommerskollegii förenämnda förslag till ändring i sjömanshusförordningen.

Redan nu vill jag såsom min mening framhålla, att lösningen av berörda

frågor lämpligen synes kunna ske enligt de av kollegium angivna riktlinjer,

för vilka redogörelse i det föregående lämnats.

Med avseende å frågan om ny distriktsindelning för de bibehållna sjömanshusen

ävensom om ny fördelning av sjömanshusen mellan de olika sjörullföringsområdena

lärer, på sätt kommerskollegium ifrågasatt, det få ankomma

på kollegium att i sinom tid, efter samråd med chefen för marinen,

avgiva slutligt, närmare utformat förslag.

Vad angår sjömanshustjänstemännen vid de till indragning föreslagna sjömanshusen

torde, såsom kommerskollegium ansett, beträffande flertalet,

med hänsyn till befattningarnas karaktär av bisysslor, någon pension icke

kunna ifrågakomma. Ett undantag utgör ombudsmannen vid sjömanshuset

i Simrishamn. Till frågan om pension åt denne befattningshavare återkommer

jag senare. Emellertid må här framhållas att det jämlikt § 8 mom. 5

sjömanshusförordningen är kommerskollegium obetaget att, örn i visst fall

särskilda billighetsskäl skulle kunna påvisas för någon mindre ersättning

åt avgående ombudsman, taga under övervägande att tilldela vederbörande

gratifikation från sjömanshuskassa.

Vidkommande frågan om avlöningar och omkostnader hava de sakkunniga

framlagt förslag till normallönestat för de bibehållna sjömanshusen

(sid. 46—49 samt bilaga A i statsrådsprotokollet) ävensom verkställt beräkningar

rörande sjömanshusens övriga omkostnader d. v. s. verkliga driftkostnader

utöver avlöningar (sid. 49—51 samt bilaga B i statsrådsprotokollet).

Enligt de sakkunnigas sålunda verkställda beräkningar skulle kostnaderna

för de till bibehållande föreslagna 30 sjömanshusen komma att gestalta sig

på följande sätt:

Avlöningar, inkl. dyrtidstillägg efter 12 °/o .............. kronor 376,308

Vikariatsersättningar under semester, inkl. dyrtidstillägg . . » 22,000

Extra biträden vid behov, vikariatsersättningar vid sjukdom

m. m., inkl. dyrtidstillägg .......................... » 30,000

Omkostnader i övrigt ................................ » 116,000

Summa kronor 544,308.

Härtill hava de sakkunniga anfört, att ifrågavarande beräkningar grundade

sig på ett dyrtidstillägg av allenast 12 % mot nu utgående 14 %, vartill

komme, att i desamma icke inginge några mot provisorisk avlöningsförstärkning

svarande belopp, vilka enligt verkställd beräkning uppginge till sammanlagt

omkring 12,000 kronor. Med hänsyn härtill borde tillkomma ett

belopp av tillhopa 16- å 17,000 kronor, varigenom hela kostnaden för sjömanshusen,

frånsett kostnad för personalens pensionering, skulle komma

att uppgå till i runt tal 561,000 kronor.

Departementschefen, som lämnat en redogörelse för myndigheternas yttranden

över nu berörda del i dc sakkunnigas förslag, har härutinnan anfört

följande:

Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 10■ 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

På sätt den vid dagens protokoll fogade bilagan A1 utvisar, sluta de i juni

1937 utgående avlöningarna —• inklusive dyrtidstillägg enligt de för oreglerade

verk fastställda grunder — till befattningshavarna vid de efter indragningen

bibehållna sjömanshusen å ett sammanlagt belopp av i runt tal 362,400

kronor samt den föreslagna normallönestatens avlöningskostnader — inklusive

dyrtidstillägg efter 12 procent — vid motsvarande sjömanshus, avseende

avlöningen i näst högsta löneklassen i respektive lönegrader, å en summa av

i avrundat tal 376,300 kronor. Utöver sistnämnda summa hava ytterligare

beräknats dels för vikariatsersättningar under semester ■—- inklusive dyrtidstillägg

— ett belopp å 22,000 kronor, dels för extra biträden vid behov, vikariatsersättningar

vid sjukdom m. m. — inklusive dyrtidstillägg —- ett belopp

å 30,000 kronor, dels ock för provisorisk avlöningsförstärkning samt för uppräkning

— enligt nu gällande procentsats — av dyrtidstillägg ett belopp av

17.000 kronor. Enär övriga årliga driftkostnader i båda fallen uppskattats

till i avrundat tal 116,000 kronor, utvisar en jämförelse mellan i juni 1937

utgående kostnader, (362,400 + 116,000 =) 478,400 kronor, och de efter

organisationens genomförande beräknade kostnaderna, (376,300 + 22,000 +

30.000 + 17,000 + 116,000 —) 561,300 kronor, en ökning av 82,900 kronor.

Emellertid är att märka, att de i förenämnda summa å 362,400 kronor ingående

dyrtidstillägg utgått i enlighet med den för juni 1937 gällande procentsatsen.

För en riktig jämförelse med de efter omorganisationen beräknade

avlöningskostnaderna lärer sistnämnda summa böra uppräknas med ett belopp

av omkring 5,000 kronor, varvid ökningen skulle stanna vid i runt tal

78.000 kronor.

De beräkningar, vilka ligga till grund för förslaget till normallönestat, synas

i stort sett kunna godtagas. Vad .statskontoret erinrat beträffande vissa

delar av förslaget finner jag sålunda, med hänsyn till de upplysningar, som

av kommerskollegium därutinnan lämnats, icke böra föranleda ett frångående

av det resultat, vartill de sakkunniga kommit. Ej heller i fråga örn

övriga kostnadsberäkningar har jag funnit anledning till erinran. Jag förutsätter

emellertid att möjligheterna för kostnadernas nedbringande, i enlighet

med kommerskollegii uttalande i ämnet, bliva föremål för ämbetsverkets uppmärksamhet.

Det torde få ankomma på kollegium att fastställa avlöningsoch

omkostnadsstat för sjömanshusen ävensom de villkor och bestämmelser

rörande avlöningsförmånernas åtnjutande, som kunna befinnas erforderliga.

De sakkunniga hava härefter till behandling upptagit spörsmålet om storleken

av det statsbidrag, som skäligen borde utgå till sjömanshusen. De

sakkunniga hava framhållit att enligt de utredningar, som tidigare verkställts

i denna fråga, sjömanshusens arbete för statsverkets räkning ansetts

motsvara 75 procent av deras hela arbetsbörda men att de anslag, som under

årens lopp utgått till sjömanshusen, icke utgjort nöjaktig ersättning för de

bestyr, vilka staten sålunda pålagt dem.

De sakkunniga hava framhållit, att med utgångspunkt från förutnämnda

belopp av 561,000 kronor, vartill sjömanshusens årliga förvaltningskostnader

kunde beräknas uppgå, skulle statens bidrag, beräknat efter 75 %, utgöra

420,750 kronor. Emellertid uppginge den sjömanshusen tillkommande inkomsten

av sportler årligen i genomsnitt till omkring 60,000 kronor, varjämte

kostnaderna för de olika sjömanshusen jämlikt sjömanshusförordningen

genom kommerskollegii försorg tillhandahållna blanketter årligen ut
-

1 Ej tilir intagen.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

51

gjorde i genomsnitt omkring 4,600 kronor. Det syntes de sakkunniga skäligt,

att vid beräkning av statens anslag till sjömanshusen sistnämnda två

belopp ginge i avräkning. På grund härav borde ifrågavarande anslag

fastställas att tillsvidare årligen utgå med ett från 146,000 kronor till

(420,750 — 64,600 med viss avrundning =) 356,000 kronor förhöjt belopp.

Departementschefen, som lämnat en redogörelse för myndigheternas yttranden

över de sakkunnigas förslag rörande statsbidrag till sjömanshusen,

har härutinnan för egen del anfört följande:

De sakkunnigas av kommerskollegium tillstyrkta förslag om ökning till

356,000 kronor av det nu såsom ersättning till sjömanshusen för dem åvilande

bestyr med värnpliktigas inskrivning och redovisning samt andra arbeten

för statsverkets räkning utgående anslaget å 146,000 kronor, ansluter sig till

den ståndpunkt, statsmakterna tidigare intagit, eller att sjömanshusens arbete

för staten motsvarar ungefär 75 procent av hela deras arbetsbörda. Då

jag i det föregående godtagit de sakkunnigas beräkningar av sjömanshusens

förvaltningskostnader efter omorganisationen, biträder jag jämväl nu förevarande

förslag. Jag utgår härvid i likhet med kommerskollegium från att

anslagets storlek icke skall behöva undergå årliga förändringar, alltefter förvaltningskostnadernas

växlingar, utan att det tillsvidare bibehålies vid nu

beräknade belopp, därest ej omständigheter av större betydelse påkalla en

ändring. På de av kollegium anförda skäl förordar jag, att det sålunda förhöjda

anslaget må utgå redan under nästinstundande budgetår, liksom även

att dispositionen och fördelningen av anslaget anförtros kollegium.

Såsom villkor för statsanslagets åtnjutande torde, i enlighet med vad statskontoret

framhållit, böra gälla — utöver att avlönings- och omkostnadsstaterna

för sjömanshusen skola fastställas av kommerskollegium — skyldighet

för sjömanshusdirektionerna att underkasta sig revision från statens sida av

samtliga räkenskaper. Härjämte torde böra uppställas fordran på anslutning

till statens pensionsanstalt. Till denna fråga återkommer jag under närmast

följande avdelning.

Ej minst med hänsyn till angelägenheten att få frågan om statens ställning

i ekonomiskt hänseende till sjömanshusens verksamhet slutligt avgjord,

har det från riksdagens sida sedan lång tid tillbaka framstått som ett önskemål,

att spörsmålet örn sjömanshusinstitutionens organisation bragtes till

lösning. Utskottet vill därför uttala sin tillfredsställelse över att ett fullständigt

förslag i detta ärende nu omsider blivit framlagt.

Utskottet kommer i det följande att yttra sig rörande de delar av föreliggande

proposition, som blivit till utskottets förberedande behandling överlämnade,

nämligen frågorna örn sjömanshusens organisation, avlöningar

och omkostnader vid sjömanshusen samt statsbidrag till sjömanshusen. Till

övriga delar av propositionen — pensions- och understödsväsendet samt anslagen

till handelsflottans pensionsanstalt — kommer riksdagen att i annan

ordning taga ställning.

Vad till en början beträffar frågan örn sjömanshusens framtida organisation

har den i ärendet verkställda utredningen bibragt utskottet den uppfattningen,

att goda skäl tala för att en centralisering av sjömanshusen bör

komma lill stånd. I likhet med departementschefen och flertalet av de i ärendet

hörda myndigheterna har utskottet funnit den för en dylik centralisering

Utskottet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

lämpligaste formen vara indragning av de sjömanshus, där verksamheten

vore förhållandevis ringa. De sakkunnigas av departementschefen tillstyrkta

förslag innebär i sådant avseende indragning av 17 sjömanshus. En koncentrering

av verksamheten vid sjömanshusen i den omfattning, som sålunda

föreslagits, har utskottet funnit vara med sådana fördelar förenad, att

utskottet kan ansluta sig till förslaget härom. Framhållas må, att förutom

de i ärendet hörda statliga myndigheterna såväl Sveriges allmänna sjöfartsförening

som Sveriges redareförening och Sveriges fartygsbefälsförening till-''

styrkt förslaget i fråga, medan Svenska maskinbefälsförbundet och Svenska

sjöfolksförbundet, på sätt av yttrandena i ärendet framgår, funnit skäl tala

för en ännu längre gående centralisering på området.

I motioner, som utskottet haft att behandla i samband med föreliggande

proposition, har påyrkats, att vissa av de till indragning föreslagna sjömanshusen

måtte bibehållas. Sålunda har ifrågasatts ett bibehållande av sjömanshusen

i Varberg, Falkenberg, Hudiksvall, Simrishamn och Skellefteå.

Utskottet vill med anledning av motionerna i fråga framhålla, att de mera

väsentliga erinringar, som av motionärerna framställts mot indragning avberörda

sjömanshus, enligt vad utskottet kunnat finna blivit av de i ärendet

hörda myndigheterna övertygande bemötta. Då enligt utskottets mening

i motionerna icke heller framförts några nya skäl av beskaffenhet att böra

föranleda avvikelse från det framlagda centraliseringsförslaget, har utskottet

funnit sig böra avstyrka motionerna i fråga.

Vidare har uti två likalydande motioner hemställts, att de sjömanshus,

som enligt den föreliggande propositionen skulle indragas, måtte bibehållas

under förutsättning, att därav icke föranleddes kostnader för statsverket eller

sjömanshuskassan. Utskottet vill med anledning härav framhålla, att ett

bifall till motionerna skulle innebära, att möjligheter i så fall bereddes

för ett bibehållande av även sådana sjömanshus, vilkas verksamhet vore

av den ringa omfattning, att ett kvarblivande av sjömanshuset icke vöre av

några som helst förhållanden motiverade. Med hänsyn till de icke önskvärda

konsekvenser, som förslaget i fråga skulle i skilda avseenden komma att

medföra, anser sig utskottet böra avstyrka berörda motioner.

Med anledning av den föreslagna centraliseringens inverkan på mönstringsbestyret

synes utskottet i likhet med departementschefen befarade menliga

inverkningar härutinnan kunna i allt väsentligt undvikas genom de ändringar,

som föreslagits i sjömanshusförordningens mönstringsbestämmelser,

innebärande att påmönstring av hel besättning och utfärdande av sjömansrulla

i svensk hamn även får verkställas av föreståndare för tullanstalt i

stad. Departementschefen har emellertid därjämte tillstyrkt ett av kommerskollegium

framställt förslag av innebörd att det skall ankomma på

Kungl. Maj-.t att örn omständigheterna finnas därtill föranleda föranstalta

örn förordnande av särskild mönstringsförrättare. Utskottet finner nämnda

förslag välbetänkt och anser en anordning i överensstämmelse därmed vara

ägnad att motverka den oro, som givit sig tillkänna från de större av de

till indragning föreslagna sjömanshusen.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

53

Vad departementschefen i övrigt beträffande förevarande organisationsspörsmål

och därmed sammanhängande detaljfrågor anfört har icke föranlett

någon erinran från utskottets sida.

Utskottet övergår härefter till behandling av de för sjömanshusen uppgjorda

avlönings- och omkostnadsstaterna. Vidkommande först det framlagda

förslaget till normallönestat för de bibehållna sjömanshusen har utskottet

icke funnit något att erinra mot de till grund för lönestaten liggande

beräkningarna. I fråga om sjömanshusens övriga omkostnader har utskottet

ej heller haft något att invända mot den verkställda beräkningen av desamma.

Enligt förslaget skulle hela kostnaden för sjömanshusen, frånsett

kostnad för personalens pensionering, komma att utgöra i runt tal 561,000

kronor.

Vad slutligen beträffar frågan om statsbidrag till sjömanshusen har

nämnda bidrag, som för närvarande utgår med 146,000 kronor, föreslagits

höjt till 356,000 kronor. Då ifrågavarande belopp är utmätt med hänsyn

därtill, att, såsom i tidigare utredningar i ärendet framhållits, sjömanshusens

arbete för staten ansetts motsvara cirka 75 procent av hela deras arbetsbörda,

har utskottet funnit sig böra tillstyrka, att statsbidraget bestämmes

till nu angivna belopp.

Vad departementschefen i övrigt i skilda avseenden uti den föreliggande

propositionen föreslagit har, i vad propositionen ankommer på statsutskottets

handläggning, icke föranlett någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

a) att motionerna 1:271, 1:272 och 11:401, 1:282 och

II: 412, I: 283 och II: 414 samt II: 413 icke må av riksdagen

bifallas;

b) att riksdagen må såsom Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader

för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag

av 356,000 kronor.

47 :o) Läkarundersökning av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 55, sid. 139), vilket i förhållande till det för innevarande budgetår

anvisade anslaget innebär en nied hänsyn till anslagsbelastningen föranledd

höjning med 18,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för

budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 65,000 kronor.

48 :o) Beredande av billigare biljettkostnader för sjöfolk vid resor till

och från hemorten i vissa fall. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

56, sid. 140 och 141) att till Beredande av billigare biljettkostnader för sjöfolk

vid resor till och från hemorten i vissa fall för budgetåret 1938/39 anvisa

ett förslagsanslag av 100,000 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

50,000 kronor.

Den ifrågasatta anslagshöjningen är föranledd av ökad belastning å anslaget.

Med förmälan att järnvägsstyrelsen ansett sig icke kunna utan vidare bekosta

tillhandahållandet av erforderliga rekvisitionsblanketter, utan hade

desamma i stället tillhandahållits av vederbörande sjöfolksorganisationer, har

departementschefen funnit sig böra föreslå, att blanketterna tillhandahölles

genom järnvägsstyrelsens försorg och att blankettkostnaderna finge bestridas

av förevarande anslag.

Utskottet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den begärda anslagsökningen

liksom ej heller mot förslaget, att kostnaderna för tillhandahållande

genom järnvägsstyrelsens försorg av erforderliga rekvisitionsblanketter

må bestridas från förevarande anslag, hemställer,

att riksdagen må till Beredande av billigare biljettkostnader

för sjöfolk vid resor till och från hemorten i vissa fall

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 100,000

kronor.

49 :o) Bidrag till handelshögskolan i Stockholm. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, sid. 141 och 142), vilket i förhållande till

det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med

4,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till handelshögskolan i

Stockholm för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 40,000

kronor.

50 :o) Bidrag till handelshögskolan i Göteborg. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 58, sid. 142—144) att såsom Bidrag till handelshögskolan

i Göteborg för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 15,000

kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för budgetåret 1937/38 uppfört med

10,000 kronor.

För innevarande budgetårs anslag gällde, att friplatser eller nedsättning

i undervisningsavgift skulle beredas med 4,000 kronor, utöver vad för sådant

ändamål disponerats under läsåret 1936/1937 eller 4,650 kronor, alltså

med tillhopa 8,650 kronor.

Departementschefen har föreslagit, att anslaget för nästa budgetår höjes

med 5,000 kronor. Bidraget har synts departementschefen böra utgå under

förutsättning, att verksamheten vid högskolan fortsattes efter i huvudsak

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

55

samma plan som hittills samt att högskolan för beredande av friplatser åt

elever eller nedsättning i undervisningsavgifter —- utöver vad för sådant ändamål

disponerats under löpande läsår — av statsanslaget ställde till förfogande

ett belopp av minst 1,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

får hemställa,

att riksdagen må såsom Bidrag till handelshögskolan i

Göteborg för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 15,000

kronor.

51 :o) Befrämjande av exporthandeln på avlägsna marknader. Kungl.

Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 59, sid. 144—149) att till Befrämjande

av exporthandeln på avlägsna marknader för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

Anslaget till exportstipendier är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört

med 25,000 kronor.

Departementschefen har funnit skäl föreligga för en omläggning i viss mån

av principerna för ifrågavarande bidragstilldelning, i huvudsak innebärande,

att stipendier av statsmedel måtte kunna tilldelas personer, som utan att

företräda någon speciell exportartikel vilja verka för främjande av svensk

utrikeshandel. Denna exportfrämjande verksamhet syntes departementschefen

böra äga rum i form av marknadsundersökningar i syfte att utröna

möjligheterna för svensk export men också, örn så kunde ske, genom att

förmedla förbindelser mellan svenska och utländska intressenter.

Med hänsyn till det ändamål, som med anslaget skulle tillgodoses, har

anslagets nuvarande rubrik, Exportstipendier, ansetts böra ändras till »Befrämjande

av exporthandeln på avlägsna marknader».

I fråga om anslagets storlek har detsamma ansetts böra för nästa budgetår

uppföras med oförändrat belopp.

Utskottet tillstyrker den av departementschefen föreslagna omläggningen

av principerna för ifrågavarande bidragstilldelning. Då utskottet ej heller

funnit anledning till erinran mot det begärda anslagsbeloppet, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till Befrämjande av exporthandeln på avlägsna

marknader för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 25,000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

52:o) Bidrag till svenska handelskanirar i utlandet. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt (50, sid. 149—155), vilket i förhållande till det

opaginerad Kontrollera mot PDF

5G

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en ökning nied 14,500

kronor, avseende höjning av understöden dels till handelskammaren i London

med 7,000 kronor, dels ock till handelskammaren i New York med

7,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska handelskamrar

i utlandet för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av

100,000 kronor.

53:o) Förvaltningskostnader för statens sekundärlånefond för rederinäringen.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, sid. 155 och

156) och under erinran, att utgifterna för den nämnd, som handhar den

med berörda lånefond avsedda lånerörelsen, hittills täckts från å fonden

inflytande inkomster, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förvaltningskostnader för statens sekundärlånefond

för rederinäringen för budgetåret 1938/39

anvisa ett reservationsanslag av 3,000 kronor.

E. Patent- och registreringsväsendet m. m.

54 :o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 62, sid. 156) och under erinran, att för innevarande

budgetår anvisats samma anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Avlöningar

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av

981,100 kronor.

55 :o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, sid. 156—159), vilket i förhållande till

det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär dels en för möjliggörande

av möblering m. m. av vissa nytillkommande lokalutrymmen föranledd

ökning av anslagsposten till expenser med 32,300 kronor, dels ock

ökning med 1,500 kronor, avseende den i anslagsposten till övriga utgifter

ingående delposten till reproduktionsverksamheten, varjämte särskilda uppbördsmedlen

minskats med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 275,500 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

57

56:o) Bidrag till uppfinnarekontoret. Särskilda kostnader för föreningsm.

fl. register. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 64 och 65,

sid. 159 och 160), vilka i förhållande till de för innevarande budgetår anvisade

anslagen innebära beträffande förstnämnda anslag ingen ändring i

fråga örn beloppet och beträffande sistnämnda anslag en med hänsyn till

belastningen föranledd höjning med 10,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) såsom Bidrag till uppfinnarekontoret ett anslag av 8,000

kronor;

b) till Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register ett

förslagsanslag av 130,000 kronor.

57 :o) Avsättning till försäkringsinspektionens fond. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, sid. 160—162), vilket i förhållande till

det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med

10,000 kronor, varjämte staten för försäkringsinspektionen ökats med 2,200

kronor, avseende posten till dyrtidstillägg, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39:

Stat.

Utgifter:

Avlöningar.

1. Avlöningar till tjänstemän å

ordinarie stat, förslagsvis .. kronor 68,000

2. Arvoden och särskilda ersätt
ningar,

bestämda av Kungl.

Majit.................... » 6,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordi
narie

personal:

a. Grundavlöningar
m.

m..... kronor 14,000

b. Avlöningsförhöjnin
-

gar m. m.,

förslagsvis » 1,000 »

4. Särskilda löneförmåner till

ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis .... >

5. Dyrtidstillägg, förslagsvis ...._»

15,000

3,350

>000 kronor 103,350

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Pensionskostnader.

Pensionsavdrag motsvarande belopp, att till
godoföras

civila tjänstepensionsfonden..... kronor 2,000

Omkostnader.

1. Reseersättningar, förslagsvis .. kronor 1,200

2. Expenser, förslagsvis ........ » 11,100

3. Hyror, förslagsvis............ » 14,050

4. Publikationstryck, förslagsvis » 5,300 ,

Summa kronor 137,000.

Särskilda uppbördsmedel:

Registreringsavgifter, förslagsvis.. kronor 700

Försålda publikationer, förslagsvis » 100

Hyresmedel .................• » 600 kronor > 1>40o

Nettoutgift kronor 135,600;

b) såsom Avsättning till försäkringsinspektionens fond för

budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 120,000 kronor.

F. Diverse.

58 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Beträffande

Kungl. Maj:ts framställning om anslag för ifrågavarande ändamål (punkt

67) avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

59 :o) Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten. Bidrag

till internationella byrån i Paris för utställningar. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 68 och 69, sid. 163 och 164), vilka i

förhållande till de för innevarande budgetår anvisade anslagen innebära beträffande

förstnämnda anslag ingen ändring i fråga om beloppet och beträffande

sistnämnda anslag en minskning med 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) såsom Bidrag till internationell patrulleringstjänst i

norra Atlanten ett förslagsanslag av 13,000 kronor;

b) såsom Bidrag till internationella byrån i Paris för utställningar

ett förslagsanslag av 1,000 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

59

60 :o) Bidrag till underhållande av en fyr å Kap Spartel. Bidrag till

patentunionens internationella byrå i Bern. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkterna 70 och 71, sid. 164) och under erinran, att för innevarande

budgetår anvisats samma anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) såsom Bidrag till underhållande av en fyr å Kap Sportel

ett förslagsanslag av 3,000 kronor;

b) såsom Bidrag till patentunionens internationella byrå

i Bern ett förslagsanslag av 3,000 kronor.

61 :o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 72, sid. 165 och 166) att till Avsättning till fonden

för idrottens främjande för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 6,000,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av fru Ruth Gustafson och herr A. Andersson i Tungelsta väckt

motion (nr 173), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Majit uttala, att hinder icke möter för Kungl. Majit att disponera medel ur

»fonden för idrottens främjande» jämväl för åtgärder, som avse att främja

ett sunt friluftsliv.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

I riksstaten för budgetåret 1937/38 är såsom inkomst av vadhållning vid

idrottstävlingar upptaget ett belopp av 6,000,000 kronor. Härav är ett belopp

av 1,000,000 kronor avsett att användas för allmänna budgetära ändamål.

Vidare är å riksstatens utgiftssida för innevarande budgetår upptaget ett förslagsanslag

till avsättning till fonden för idrottens främjande å 5,000,000 kronor.

över detta anslag skall enligt Kungl. Majits brev till statskontoret

den 25 juni 1937 till nämnda fond föras vad av omförmälda inkomst under

budgetåret överstiger 1,000,000 kronor.

I förslaget till riksstat för nästa budgetår har inkomsten av vadhållningar

vid idrottstävlingar beräknats till 7,000,000 kronor. Riksstatsförslaget innefattar,

att av detta belopp 1,000,000 kronor skola användas för tillgodoseende

av allmänna budgetära ändamål. Med hänsyn härtill har anslaget

till avsättning till fonden för idrottens främjande för nästa budgetår ansetts

böra bestämmas till 6,000,000 kronor. De till fonden avsatta medlen föreslås

få liksom hittills efter Kungl. Majits närmare beprövande användas till

främjande av gymnastik och idrott.

Vidkommande det motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet erinra därom,

att Kungl. Majit den 28 maj 1937 tillkallat särskilda sakkunniga — den s. k.

fritidsutredningen — för att verkställa utredning och avgiva förslag rörande

Utskottet.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

underlättande och tryggande av möjligheterna för den icke jordägande befolkningen

att idka friluftsliv m. m. Ifrågavarande uppdrag har, enligt vad

utskottet inhämtat, icke ännu slutförts.

Då den i föreliggande motion väckta frågan äger visst samband med ovanberörda

sakkunniguppdrag, synas utskottet, i avvaktan på resultatet av

nämnda utredning, åtgärder i av motionärerna angivet syfte icke böra vidtagas.

Utskottet finner sig därför böra avstyrka motionen i fråga.

Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt har icke föranlett någon erinran

från utskottets sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Avsättning till fonden för idrottens

främjande för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 6,000,000 kronor;

b) att motionen II: 173 icke må till någon riksdagens åt-''

gärd föranleda.

62 :o) Avsättning till lotterimedelsfonden. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 73, sid. 166) att till Avsättning till lotterimedelsfonden för

budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor.

Med förmälan att en proposition med förslag angående vissa riktlinjer för

penninglotterirörelsens fortsatta bedrivande i riket anmälts i annat sammanhang,

har departementschefen framhållit, att förslaget i fråga innebure,

bland annat, inrättande av en lotterimedelsfond, till vilken viss del av inflytande

lotterimedel skulle föras över ett under tionde huvudtiteln för ändamålet

uppfört förslagsanslag. Enligt vad departementschefen i berörda

proposition anförde, kunde avsättningen till lotterimedelsfonden för budgetåret

1938/39 beräknas till omkring 1,200,000 kronor.

Utskottet. Med erinran att riksdagen i huvudsak godkänt av departementschefen i

propositionen nr 24 angivna riktlinjer för en nyorganisation av penninglotteriväsendet

i riket, får utskottet, som icke funnit anledning till erinran

mot Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt, hemställa,

att riksdagen må till Avsättning till lotterimedelsfonden

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 1,200,000

kronor.

63:o) Statlig lagerhållning. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag örn anslag

till ifrågavarande ändamål (punkt 74) kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket härmed

anmäles.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

61

64 :o) Försöksverksamhet beträffande oljelagring. I proposition nr 233

har Kungl. Majit, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av

statsrådsprotokollet över handelsärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga inom handelsdepartementet överarbetat förslag till förordning

angående handel med vissa mineraloljor;

dels till Försöksverksamhet beträffande oljelagring för budgetåret 1938/39

under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor;

dels ock till Försöksanläggningar för oljelagring för budgetåret 1938/39

såsom kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

Vidare har uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första

kammaren av herr N. Holmström m. fl. (nr 293) och den andra inom andra

kammaren av herr E. Hagberg i Malmö m. fl. (nr 427) hemställts, att riksdagen

måtte besluta,

att § 2 i förslag till förordning angående handel med vissa mineraloljor

skall erhålla följande lydelse:

»Den som för försäljning i oförändrat skick till avnämare inom riket

från utrikes ort inför olja, som i 1 § sägs, vare skyldig att vid envar tid

under året av sådan olja hålla lager inom riket, motsvarande minst 30 °/o

av den myckenhet, han av dylik olja under nästföregående kalenderår försålt

till avnämare inom riket.

Sistnämnda myckenhet---ur riket.

Olja, som är---utom riket.»;

att § 4 i samma förordning skall erhålla följande lydelse:

»Den som vid oljeraffinaderi inom riket bedriver raffinering av olja, som

i 1 § sägs, vare skyldig att vid envar tid under året av sådan olja hålla

lager inom riket, motsvarande minst 30 °/o av den myckenhet, han av dylik

olja under nästföregående kalenderår förbrukat för raffineringen.

Han vare ock pliktig---nästföregående månad.»;

att sista meningen i förordningen gives följande lydelse: »Denna förordning

träder i kraft den 1 juli 1938, dock att skyldigheten att hålla lager

skall inträda först i den mån Konungen därom förordnar»;

att för utsprängning av bombsäkra rum för budgetåret 1938/1939 anvisa

ett anslag av 2 milj. kronor;

att till bestridande av kostnader för cisternanläggningar samt till utlämnande

av lån för dylika anläggningar för budgetåret 1938/1939 å kapitalbudgeten,

fonden för förlag till statsverket, anvisa ett anslag av 2 milj.

kronor;

alt till försöksverksamhet beträffande oljelagring för budgetåret 1938/

1939 å driftbudgeten under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 20,000 kronor;

att till försöksanläggningar för oljelagring för budgetåret 1938/1939 å

kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor; samt

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

att, i den mån sprängningsarbeten kunna igångsättas före den 1 juli 1938,

för budgetåret 1937/1938 anvisat anslag för oförutsedda utgifter får tagas

i anspråk för ändamålet.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionen 1: 293.

Departementschefen har erinrat därom, att 1937 års riksdag med bifall

till Kungl. Maj:ts proposition nr 323 angående anslag till statlig lagerhållning

m. m. beslöt dels medgiva att upphandling och upplagring av varor intill

ett sammanlagt belopp av 70 miljoner kronor finge verkställas för statens

räkning, dels ock anvisa för budgetåret 1937/38 ett förslagsanslag av 2 miljoner

kronor för bestridande av administrationskostnader, lagerhyror och andra

lagringskostnader m. m. I yttrande, som före propositionens avlåtande

avgivits i ärendet den 27 april 1937, hade rikskommissionen för ekonomisk

försvarsberedskap uttalat, att beträffande vissa varuslag bristande tillgång å

ändamålsenliga lagerlokaler reste hinder mot en mera väsentlig ökning av

lagertillgången. Detta gällde i framträdande grad bensin och andra flytande

bränslen. Kommissionen, som funnit anskaffandet i någorlunda betydande

omfattning av bombsäkra lagerutrymmen för flytande bränslen vara utomordentligt

viktigt ur beredskapssynpunkt, förordade fördenskull, att åtgärder

snarast vidtoges för utrönande av möjligheterna att åstadkomma sådana utrymmen

genom insprängning i berg, samt att, därest undersökningarna ledde

till gynnsamt resultat, arbeten igångsattes för att bringa dylika lagringslokaler

till stånd antingen i statens egen regi eller efter överenskommelse med

enskilda företag.

Till det vid förenämnda proposition fogade statsrådsprotokollet anförde

departementschefen att han delade rikskommissionens av kommerskollegium

biträdda mening rörande vikten av att bombsäkra lagringsutrymmen för flytande

bränslen bereddes. Departementschefen framhöll tillika, att, därest

en utredning skulle giva vid handen, att dylika lagringsutrymmen lämpligen

kunde utföras såsom beredskapsarbeten för arbetslöshetens bekämpande inom

landets stenindustridistrikt, de för sådana arbeten avsedda medlen i viss

utsträckning torde kunna tagas i anspråk för ändamålet. Vad departementschefen

sålunda uttalat, föranledde icke någon erinran från riksdagens sida.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade departementschefen sedermera

vissa personer att vara utredningsmän rörande anordnande av lagringsutrymmen

för flytande bränslen. Efter fullgjort uppdrag hava utredningsmännen

den 29 december 1937 avgivit betänkande i ämnet.

Departementschefen har lämnat en närmare redogörelse över utredningsmännens

förslag ävensom myndigheternas däröver avgivna yttranden.

För egen del har departementschefen i ärendet anfört följande:

Såsom inledningsvis erinrats är frågan örn särskilda statliga åtgärder för

upplagring av flytande bränslen inom landet icke ny. En fullständig utredning

i ämnet sådan som den nu verkställda har dock tidigare icke förelegat.

Utredningsmännens undersökningar och de därvid uppnådda resultaten möj
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

63

liggöra ett bedömande av frågan ur olika därå inverkande synpunkter. Med

hänsyn till den betydelse tillgången av flytande bränslen äger för hela vårt

näringsliv är det av vikt, att statsmakterna nu taga ställning till de spörsmål,

som sålunda framförts.

Problemet, sådant det behandlats av utredningsmännen, kan sägas omfatta

två huvudspörsmål, nämligen dels säkerställandet av en viss lagerhållning

dels ock lagrens skyddande mot skadegörelse. Vad dea första frågan

beträffar är naturligtvis den främsta förutsättningen för att en upplagring

skall komma till stånd, att erforderliga lagringsutrymmen stå till förfogande;

därjämte behövs emellertid att trygghet vinnes för att tillgängliga utrymmen

också bliva utnyttjade. Vad angår frågan om skydd för den upplagrade

varan har denna fråga, ehuru i sig själv fristående, ett mycket nära samband

med den förstnämnda. Om en ökning av lagerhållningen och därav

föranledd ökning av utrymmena för lagring finnes böra vidtagas, måste

nämligen anledningen härtill närmast sökas i en önskan att trygga vår försörjning

i händelse av avspärrning. Men skall detta syfte uppnäs — och

därvid torde böra räknas även med möjligheten av vårt eget lands indragande

i krigiska förvecklingar — böra anstalter tillika träffas, som såvitt möjligt

hindra anordningarnas omintetgörelse genom påverkan utifrån. Särskilt örn

anordningarna, på sätt utredningsmännen föreslagit, utföras genom statens

försorg, framstår det såsom naturligt att sistberörda synpunkt vinner beaktande.

Beträffande till en början behovet av en lagertillgång å flytande bränslen

inom landet framgår det av utredningen, att icke vare sig nuvarande genomsnittliga

lager av de varor, örn vilka här är fråga, eller tillgängliga lagringsutrymmen

äro av tillfredsställande omfattning. Med omförmälda varor avser

jag i likhet med utredningsmännen dels de färdiga produkterna bensin samt

motor- och pannbrännoljor ävensom fotogen och andra raflinerade brännoljor

dels ock råolja. Av utredningen får anses ådagalagt, att en lagerhållning

inom landet av dessa oljor till myckenhet motsvarande minst 30 procent

av årsförbrukningen är ur beredskapssynpunkt önskvärd. Det torde

också vara tydligt, att en dylik lagerhållning icke kan påräknas med mindre

särskilda åtgärder vidtagas från statens sida. Jag delar utredningsmännens

uppfattning, att sådana åtgärder äro av omständigheterna påkallade. Utredningsmännens

förslag finner jag mig också böra i princip tillstyrka. Av

vad utredningsmännen anfört inhämtas, att en lagerhållning av angivna

storlek kan vid den reglering av oljeförbrukningen, som förutsättes ske vid

avspärrning eller krig, antagas förslå för landets försörjning med olja under

ett halvt års tid.

En sådan upplagring erfordrar, på sätt utredningen visar, anläggandet av

nya lagringsutrymmen med en kapacitet av omkring 200,000 kbm. Med

hänsyn till vad förut anförts bör tillses, att anordningarna så vilt möjligt,

såväl ur förläggningssynpunkt som med avseende å beskaffenheten, äro

skyddade mot skadegörelse, därvid särskilt faran för angrepp genom bombanfall

från luften bör beaktas. Utredningsmännens förslag örn oljans för
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

väring i plåtcisterner i utsprängda hålrum i berg har både av statens provningsanstalt

och av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vitsordats vara den

enda för närvarande kända säkert pålitliga förvaringsmetoden ur anförda

synpunkter. I den mån åtgärder böra vidtagas för omedelbart tillgodoseende

av behovet av lagringsutrymmen, torde därför detta förslag böra läggas

till grund. Emellertid är det icke otänkbart, att även andra förvaringssätt

kunna utexperimenteras. Då det i varje fall ej torde kunna ifrågakomma

att till en början föranstalta örn lagringsanordningar i mer än begränsad

omfattning, tillstyrker jag att jämsides med åtgärder av den art utredningsmännen

föreslagit möjlighet lämnas till utförande av vetenskapligt-praktiska

undersökningar av andra förslag, som kunna yppa sig till frågans lösning.

För dylik försöksverksamhet torde för nästa budgetår särskilda medel

böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande i form av reservationsanslag. Ett

belopp av 20,000 kronor lärer få anses tillräckligt.

Det är uppenbarligen ur beredskapssynpunkt ett önskemål, att erforderliga

lagringsutrymmen anskaffas snarast möjligt. I den mån staten skall ställa

medel till förfogande för anläggningarna måste emellertid å andra sidan beaktas,

att desamma, särskilt om de utföras i den form som utredningsmännen

förordat, erbjuda möjlighet till en arbetsreserv av ganska betydande mått.

Det synes därför lämpligt, att anslag för ändamålet beräknas å den särskilda

anslagsplan, för vilken chefen för finansdepartementet redogjort vid anmälan

av finansplanen. För anläggningar vilka verkställas enligt utredningsmännens

förslag, alltså genom placering av plåtcisterner i utsprängda hålrum i

berg, synas medel böra anvisas över två särskilda anslag, avseende det ena

kostnaderna för sprängning och övriga med hålrummens iordningställande

förenade arbeten samt det andra kostnaderna för cisterner med tillbehör. För

nästkommande budgetår torde i överensstämmelse med vad utredningsmännen

föreslagit böra för vartdera ändamålet beräknas 2,000,000 kronor. Enligt

utredningsmännens beräkningar skulle dessa belopp förslå för anordnande

av lagringsutrymmen med en kapacitet av tillhopa 40,000 kbm.

Emellertid är det önskvärt, att möjlighet samtidigt beredes till utförande

av försöksanläggningar enligt andra grunder än de av utredningsmännen förordade,

därest det efter vederbörlig prövning av sakkunniga skulle visa sig

att förutsättningar för ett tillfredsställande resultat förefinnas. För detta ändamål

torde för nästa budgetår böra stå till förfogande ett belopp av förslagsvis

1,000,000 kronor. Ifrågavarande belopp bör, med hänsyn till det

försöksbetonade syftet, få tagas i anspråk oavsett att sådana förhållanden

icke föreligga, vilka enligt principerna för anslagsplanen berättiga till användande

av de i denna upptagna anslagen. Beloppet bör därför anvisas i

vanlig ordning å riksstaten. Efter samråd med chefen för finansdepartementet

förordar jag, att medelsanvisningen sker å kapitalbudgeten, fonden för

förlag till statsverket. På grund av ovissheten rörande beloppets fördelning

å olika slag av arbeten torde ställningstagande till frågan örn avskrivning

helt eller delvis av beloppet få tillsvidare anstå. Anvisningen bör få formen

av reservationsanslag.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

65

Utredningsmännen hava avsett, alt sprängningskostnaderna skulle stanna

å statsverket. Jag biträder denna tanke. Kostnaderna för cisternerna däremot

skola enligt utredningsmännens mening återgäldas genom att de företag,

som utnyttja vederbörande anläggning, erlägga byra motsvarande skälig

återbäring å beloppet jämte ränta. I likhet med utredningsmännen förordar

jag att — då anslaget lill cisternerna lämpligen bör kunna utgå av lånemedel

— hyresbeloppet bestämmes så att skälig ränta, förslagsvis 4 procent,

därigenom kommer att erläggas å det utestående kapitalet. Vad frågan om

återbäring å detta beträffar torde det få läggas i Kungl. Maj:ts hand att

vid hyrans bestämmande taga den hänsyn härtill, som kan finnas nödig.

För den händelse upplagringen sker för statens egen räkning, i vilket fall

den torde äga rum genom försorg av statens reservförrådsnämnd, bör motsvarande

hyresbelopp bestridas av de medel, som för detta ändamål kunna

stå till nämndens förfogande. Berörda förslag angående viss hyra för cisternerna

utgår från den förutsättningen att staten är ägare eller har nyttjanderätt

till den mark, där anläggningen göres. Därest så icke är fallet, bör enligt

utredningsmännens mening cisternanläggningen utföras icke av staten utan

av vederbörande företag, vilket för ändamålet skulle kunna erhålla lån från

ifrågavarande anslag; sprängningsarbetet och sprängningskostnaderna skulle

även i detta fall helt åvila statsverket. Jag ansluter mig till vad utredningsmännen

sålunda föreslagit. Å lånebeloppet bör i detta fal1, erläggas ränta

enligt nyss angivna grunder, varjämte bör iakttagas att en tillfredsställande

amortering kommer till stånd. Underhållet av cisternanläggningarna torde

i enlighet med vad utredningsmännen föreslagit alltid böra ankomma på

dem, åt vilka de upplåtits.

Anläggningsarbetet torde böra bedrivas under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ledning och kontroll; försöksanläggning, varom förut nämnts, synes

dock även kunna få utföras i annan ordning. Det bör eftersträvas att

anläggningarna förläggas till platser, som ur skyddssynpunkt äro lämpliga.

Vidare bör i överensstämmelse med vad kommerskollegium anfört söka åstadkommas

sådan förläggning, att lagringsutrymmena kunna inordnas i den

ordinarie lagerhållningen utan att orsaka extra kostnader för distribution.

Av anslagens upptagande å den särskilda anslagsplanen följer, att hänsyn

därjämte måste tagas till behovet av nya arbetstillfällen å i frågakommande

förläggningsort. Vid frågans avgörande bör, på sätt utredningsmännen framhållit,

samråd i lämplig utsträckning äga rum med övriga vederbörande myndigheter.

För säkerställande av en upplagring av den storlek, som bär förutsatts, är

det nödvändigt att, såsom utredningsmännen föreslagit, lagringsskyldighet i

därefter avpassad omfattning ålägges företagarna. Den fördyring av varan i

form av byra, ränta å för varuinköp investerat kapital, svinn m. m., som

föranledes av en dylik skyldighet i den mån nuvarande medellager därigenom

överskridcs, torde icke vara av den storleksordning, att några allvarligare

betänkligheter häremot behöva resa sig. Utredningsmännen hava beräknat

utgiftsökningen till 0.2 öre per liter försåld vara. Lagringsskyldigheten bör i

Bihang Ull riksdagens protokoll 1038. C> sami. .\''r K). 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

enlighet med förslaget åvila dels importör med avseende å produkter, vilka

av honom försäljas i oförändrat skick, dels ock den, vilken bedriver raffinaderi

i riket, med avseende å olja, som därvid användes. Med importör bör

jämställas den som från inhemskt oljeraffinaderi inköper där raffinerad olja

för försäljning till avnämare i riket. Slutligen bör oljeraffinaderi, som direkt

till förbrukare inom riket säljer raffinerad olja, vara skyldigt att, utöver råoljelagret,

jämväl hålla lager av raffinerad olja. Oljeraffinaderi, som säljer

importerad olja i oförändrat skick, bör naturligtvis behandlas på samma sätt

som annan importör. Med anledning av vad generaltullstyrelsen och kommerskollegium

anfört, torde den ändringen böra vidtagas i utredningsmännens

förslag, att olja, som finnes i frihamn eller å tullager, anses befintlig

inom riket. Jag förordar vidare, att i den förordning, som lärer böra utfärdas

i ämnet, icke angives någon viss minimiprocent, till vilken lagringen skall

uppgå, utan att det överlämnas åt Kungl. Maj:t att bestämma härutinnan.

Denna ståndpunkt synes överensstämma med den av utredningsmännen såsom

övergångsstadgande till förordningen föreslagna bestämmelsen, att skyldigheten

att hålla lager skall inträda först i den mån Kungl. Maj:t därom

förordnar. Hinder lärer sålunda icke böra möta för Kungl. Majit att, om

omständigheterna så skulle anses påkalla, i avvaktan på att för den 30-procentiga

lagringen erforderliga lagringsutrymmen hinna iordningställas, föreskriva

viss lägre procentsats. Det må i detta sammanhang erinras, att högre

procentsats än 30 icke ifrågakommer enligt nu föreliggande plan.

Jag har i det föregående utgått från att icke blott färdigprodukter utan

även råolja skulle bliva föremål för upplagring. För nyttiggörande av här

lagrad råolja erfordras, att densamma kan undergå raffinering inom landet.

Jag delar utredningsmännens uppfattning angående önskvärdheten av att en

raffineringsindustri kommer till stånd av större betydelse än den för närvarande

här förefintliga. I likhet med utredningsmännen anser jag emellertid

icke lämpligt, att, åtminstone för närvarande, ett statligt oljeraffinaderi inrättas.

Däremot tillstyrker jag, att, i den omfattning som kan befinnas ändamålsenlig,

medverkan från statens sida lämnas till främjande av uppkomsten

av oljeraffinaderier genom enskild företagsamhet. Berörda medverkan kan

lämpligen i detta sammanhang ske i den form, utredningsmännen föreslagit,

nämligen därigenom att Kungl. Majit erhåller rätt att om så prövas erforderligt

för befordrande av avsättningen av inom landet raffinerad olja

ålägga importör av färdigprodukter att från vederbörande raffinaderi inköpa

olja, som där raffinerats. I fråga örn den myckenhet olja, ett

dylikt inköpsåläggande bör omfatta, synes kommerskollegii förslag, att

åläggandet bör avse icke viss i förväg bestämd mängd och visst raffinaderi

utan allenast viss procentsats inom landet raffinerad olja, förtjäna

att övervägas. En förutsättning härför är emellertid, därest flera raffinaderier

sålunda kunna ifrågakomma såsom inköpskälla, att fördelningen av inköpen

mellan dem äger rum på sådant sätt, att syftet med den av utredningsmännen

föreslagna anordningen tillgodoses. I förordningen synes utredningsmännens

förslag till stadgande i ämnet böra bibehållas, nämligen att

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

67

på framställning av visst oljeraffinaderi Kungl. Maj:t skall äga föreskriva

inköp från raffinaderiet till myckenhet, som Kungl. Majit bestämmer. Jämväl

vad angår det pris, till vilket dessa inköp skola ske, anser jag utredningsmännens

förslag böra godtagas. Jag kan således ej dela den av ledamöter i

kommerskollegium uttalade uppfattningen, att berörda pris borde fastställas,

icke, såsom utredningsmännen föreslagit och i yttrandena i övrigt lämnats

utan erinran, av Kungl. Majit utan av en särskild nämnd av sakkunniga. De

av sagda ledamöter riktade invändningarna mot utredningsmännens förslag

finner jag, i likhet med kommerskollegii chef, icke motivera ett frångående

av detta. Jag vill för övrigt erinra, att Kungl. Majit torde äga möjlighet att

vid frågans bedömande anlita all den sakkunskap, som härför kan finnas

erforderlig. Att i förordningen fastlåsa inköpsskyldighetens omfattning eller

grunderna för prisets bestämmande synes ej heller lämpligt.

Emellertid torde det ej vara uteslutet, att en inhemsk oljeraffineringsindustri

kan utvecklas utan att tvångsåtgärder av det slag, som nyss berörts, behöva

vidtagas. De möjligheter, som härutinnan kunna yppa sig, få bliva

föremål för närmare prövning. Härav följer, att dea, vilken planerar anläggande

av ett oljeraffinaderi inom landet, icke får under alla förhållanden

räkna med, att avsättningen kommer att tryggas genom sådant åläggande av

Kungl. Majit, varom i det föregående talats.

Beträffande utredningsmännens förslag till författningsbestämmelser i de

delar, som här ej särskilt angivits, har jag i huvudsak ej något att erinra;

dock torde den tid, inom vilken i förslaget avsedd uppgiftsskyldighet skall

vara fullgjord, böra ökas från 14 dagar till en månad, enär vissa svårigheter

eljest, enligt vad i ärendet blivit upplyst, torde uppstå för vederbörande lagerhållare.

Förordning i ämnet torde, på sätt föreslagits, böra träda i kraft

den 1 juli 1938.

Vad angår övervakningen av lagringsskyldigheten och handhavandet av

övriga med nu föreslagna anordningar förenade förvaltningsuppgifter torde

icke vara nödvändigt att i detta sammanhang taga ståndpunkt till berörda

spörsmål. Under nästkommande budgetår torde spörsmålen i fråga — i vidare

mån än som kan föranledas därav att nyssnämnda uppgiftsskyldighet

rörande lagerhållningen synes, för att möjliggöra en överblick över förhållandena,

böra träda i tillämpning omedelbart -—- knappast bliva aktuella. Omförmälda

lageruppgifter torde tillsvidare kunna bevaras och granskas inom

handelsdepartementet. Några särskilda anstalter härför lära ej behöva vidtagas.

Skulle så emellertid bliva fallet, synes få ankomma på Kungl. Majit

att träffa det avgörande, som därvid må finnas lämpligast. Eventuella förvaltningskostnader

torde för detta fall kunna bestridas av för Kungl. Majit

tillgängliga medel. Mot vad utredningsmännen anfört angående de uppgifter,

vilka i händelse av en med tillämpning av förordningens bestämmelser

utökad inhemsk raffineringsindustri böra anförtros statens provningsanstalt,

synes någon anledning till erinran ej föreligga.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottet. Såsom av departementschefen framhållits, äro nuvarande genomsnittliga

lager av flytande bränslen icke av tillfredsställande omfattning. Med hänsyn

till den betydelse, som tillgången av dessa oljor äger för vårt land, har det

synts departementschefen angeläget, att statliga åtgärder vidtagas för säkerställande

av en ur beredskapssynpunkt önskvärd lagerhållning. Därvid har

räknats med en lagring, motsvarande minst 30 procent av årsförbrukningen

En sålunda bestämd lagerhållning skulle, enligt vad i ärendet framhållits, antagas

vid en förutsatt reglering av oljeförbrukningen under avspärrning eller

krig förslå för landets försörjning med olja under ett halvt års tid.

Då, såsom upplysts, för en dylik upplagring nuvarande cisternanläggningar

icke torde vara tillräckliga, finner utskottet angeläget, att nya lagringsutrymmen

anskaffas. Såsom tillförlitlig lagringsmetod hade av utredningsmännen

i ärendet i främsta rummet förordats lagring i plåtcisterner, förvarade

i utsprängda hålrum i berg. Utskottet delar emellertid departementschefens

mening, att för tillgodoseendet av behovet av lagringslokaler även

andra tekniska metoder än den nu angivna böra undersökas. Utskottet tillstyrker

därför Kungl. Maj:ts förslag att för dylik försöksverksamhet anvisas

under tionde huvudtiteln ett särskilt anslag av 20,000 kronor. Härutinnan

överensstämmer motionärernas yrkande med Kungl. Maj:ts förslag.

För utförande av de av utredningsmännen föreslagna lagringsanläggningarna

har departementschefen ansett medel böra anvisas under anslag å

beredskapsstat, och lärer proposition härom komma att senare föreläggas

riksdagen. Emellertid har departementschefen funnit önskvärt, att, därest

förutsättningar för ett tillfredsställande resultat förefinnas, möjlighet jämväl

beredes till utförande av anläggningar enligt andra grunder än de av

utredningsmännen förordade. Utskottet, som anser medel härför böra ställas

till Kungl. Maj:ts förfogande, tillstyrker att bland utgifter till kapitalinvesteringar

anvisas för nu ifrågavarande ändamål ett anslag av 1,000,000

kronor. Jämväl detta motionärernas yrkande överensstämmer med Kungl.

Maj:ts förslag.

Såsom av propositionen framgår, är arbetet med de anläggningar, vilka

skulle verkställas enligt utredningsmännens ovanberörda förslag, avsett att

bedrivas under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ledning och kontroll, under

det att sådana försöksanläggningar, varom ovan nämnts, synts departementschefen

dock även kunna få utföras i annan ordning. Häremot torde

intet vara att erinra. Utskottet vill dock ifrågasätta, huruvida icke, med

hänsyn därtill, att marinförvaltningen sedan länge sysslat med hithörande

problem, utförandet av det anläggningsarbete, varom här är fråga, lämpligen

bör ske med användande jämväl av den erfarenhet, som ämbetsverket torde

äga på förevarande område.

Till det i propositionen framlagda förslaget till förordning angående handel

med vissa mineraloljor jämte de delar av föreliggande motioner, som äga

samband med berörda förslag, kommer riksdagen att i annan ordning taga

ställning.

Vidkommande ifrågavarande motioner, i vad de avse anvisande av medel

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

69

för nästkommande budgetår för utsprängning av bombsäkra rum och för

bestridande av kostnader för cisternanläggningar samt till utlämnande av

lån för dylika anläggningar ävensom i vad avser det i motionerna gjorda

yrkandet att för ifrågavarande sprängningsarbeten måtte få tagas i anspråk

anslag för oförutsedda utgifter, kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande.

Utskottet kommer i särskilt utlåtande denna dag att göra hemställan örn

anvisande bland utgifter till kapitalinvesteringar av ovanberörda anslag å

1,000,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får utskottet under nu förevarande punkt

hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna I: 293 och II: 427 i här behandlade delar, till Försöksverksamhet

beträffande oljelagring för budgetåret 1938/

39 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

65 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, sid. 168) och under erinran, att för

innevarande budgetår anvisats samma anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 120,000 kronor.

66:o) Traktatberedningen. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt

76, sid. 168 och 169) att till Traktatberedningen för budgetåret 1938/39 anvisa

ett förslagsanslag av 35,000 kronor.

För bestridandet av kostnaderna för traktatberedningen har — med undantag

för budgetåret 1933/34, då ett särskilt anslag var anvisat för ändamålet

— tionde huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar genom

sakkunniga tagits i anspråk. Med hänsyn till utvecklingen på det handelspolitiska

området torde man, framhåller departementschefen, böra räkna

med traktatberedningen såsom en institution av tämligen varaktig natur.

På grund härav och i betraktande jämväl av institutionens allmänna struktur

har det ej synts departementschefen lämpligt, att tionde huvudtitelns

kommittéanslag fortsättningsvis belastas med kostnaderna för densamma.

Ett särskilt anslag har därför ansetts böra anvisas för ändamålet. För nästa

budgetår har beräknats ett belopp av 35,000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker, att ett särskilt förslagsanslag för ifrågavarande

ändamål uppföres i riksstaten, får i enlighet med Kungl. Majits förslag

hemställa,

Utskotlet.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

att riksdagen må till Traktatberedningen för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 35,000 kronor.

67 :o) Extra utgifter. Utskottet, som ansett, att jämnande av huvudtitelns

slutsumma bör ske med anlitande av anslaget till extra utgifter, får med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77, sid. 169) och under erinran,

att för innevarande budgetår anvisats samma anslagsbelopp, hemställa,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1938/

39 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor; dock att

i anslaget må göras den jämkning, som kan erfordras för

jämnande av huvudtitelns slutsumma.

68:o) Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare i statens

tjänst. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande

ändamål (punkt 78) avgiver utskottet framdeles under riksdagen

utlåtande; vilket härmed

anmäles.

69 :o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Beträffande

Kungl. Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt

79) avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

Stockholm den 5 april 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,

Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Hansén, Asplund, Borell, Nilsson i Landeryd, Gustafsson

i Benestad, Ström i Lidköping och Domö; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Törnkvist,

Jeppsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Svensson, Andersson i Prästbol,

Ward, Isacsson och Hansson i Rubbestad; dock att vid behandlingen av punkterna

46:o)—09:o) i stället för herr Olof Olsson deltagit herr Magnusson i Kalmar samt i stället

för herr Jonsson i Eskilstuna herr Lindberg i Umeå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lo
-

ll

Reservationer:

vid punkt U6:o) (Ersättning åt sjömanshusen)

1) av herrar J. B. Johansson, Oscar Olsson, Asplund, Ström och Domö,

vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:271 och 11:401;

2) av herrar Hansén, Asplund och Lindberg i Umeå, vilka ansett, att utskottet

bort tillstyrka motionen 11:413.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:464 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till extra utgifte a1 i texten
  2. Rskr. 1938:10 Skrivelse till Konungen angående vissa av Kungl. Maj:t gjorda framställningar i avseende å utgifterna för budgetåret 1938/39 under riksstatens tionde huvudtitel s. 1 i texten