Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar i fråga om anslag för budgetåret 1938/39 till gymnastiska centralinstitutet.

1938-04-22 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:108, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar i fråga om anslag för budgetåret 1938/39 till gymnastiska centralinstitutet.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

11

Nr 108.

Ankom till riksdagens kansli den 22 april 1938 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar i fråga

om anslag för budgetåret 1938/39 till gymnastiska

centralinstitutet.

(2:a avd.)

l:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1938/39 har

Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkten 212, sid. 529—540 av

det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1938) föreslagit riksdagen att dels å

personalförteckningen för gymnastiska centralinstitutet under rubriken

tjänstemän å ordinarie stat från och med den 1 januari 1939 uppföra en

professorsbefattning i kroppsövningarnas fysiologi och hygien i lönegraden

B 30, dels godkänna i statsrådsprotokollet intagen avlöningsstat för gymnastiska

centralinstitutet, att tillämpas under budgetåret 1938/39, dels

ock till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1938/39

anvisa ett förslagsanslag av 144,400 kronor.

I statsrådsprotokollet har erinrats, att samtliga de kommittéer och

sakkunnigberedningar, som under de senaste årtiondena behandlat frågan

örn institutets organisation, vitsordat behovet av en professur i fysiologi

vid gymnastiska centralinstitutet. Tanken har närmare utvecklats

av 1924, 1927 och 1931 års sakkunniga, vilka förordat, att vid institutet

skulle inrättas en professur i kroppsövningarnas fysiologi och hygien,

vars innehavare skulle förfoga över ett fysiologiskt laboratorium.

Kungl. Majit har nu på framställning av institutets direktion förelagt

riksdagen förslag i ämnet, vilket innebär, att ifrågavarande professur

skulle inrättas från och med den 1 januari 1939, i samband varmed det

nuvarande arvodet å 6,500 kronor till en lärare i fysiologi skulle indragas.

Professurens innehavare förutsättes icke skola åläggas större undervisningsskyldighet

iin en universitetsprofessor. Med hänsyn härtill och för

att befattningshavaren skall kunna bliva i tillfälle att i erforderlig ut
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

sträckning ägna sig åt vetenskapligt forskningsarbete, föreslås inrättande

från och med den 1 januari 1939 jämväl av en assistentbefattning i fysiologi

med ett arvode av 4,500 kronor.

I övrigt ifrågasattes för närvarande ingen annan förändring beträffande

ifrågavarande anslag, än att arvodet åt läraren i anatomi på grund av

ökad tjänstgöring föreslås höjt med 550 kronor till 5,650 kronor.

Departement selie] en har beträffande den föreslagna professuren anfört

bland annat:

»Yttre omständigheter, bland annat institutets lokala förhållanden, hava

hittills förhindrat förslagets genomförande. Jag anser, att denna ur många

synpunkter så betydelsefulla fråga nu bör bringas till en lösning. Behovet

av den ifrågasatta professuren har vid de tidigare utredningarna så

uttömmande ådagalagts, att det icke torde vara behövligt att ytterligare

vitsorda detsamma. Jag vill endast fästa uppmärksamheten på att den

nya befattningen kommer att bliva av betydelse icke blott för den vid

institutet meddelade utbildningen utan för vårt folks fysiska fostran

över huvud taget och för det praktiska arbetslivet. Enligt min mening

har det allmänna en viktig förpliktelse i dessa hänseenden. Runt örn

i världen har värdet av vetenskaplig forskning på ifrågavarande område

uppmärksammats av de ansvariga statsmyndigheterna. I Danmark, Belgien,

Tyskland, Polen, Italien, Rumänien och Japan finnas sedan åtskilliga år

statliga forskningsinstitut för fysisk fostran, väl utrustade och försedda

med vetenskapligt skolade arbetskrafter. För det land, som skapat den

Lingska gymnastiken och där den idrottsliga verksamheten vuxit i intensitet

och omfattning därhän, att den kan sägas på ett betydelsefullt sätt

ingripa i medborgarnas liv, måste det vara ej blott en hederssak utan

framförallt en angelägenhet av samhällelig vikt, att icke längre se denna

sak försummad. Jag betraktar därför såsom ett av de mest trängande

behoven på den fysiska fostrans område, att ifrågavarande hos oss hittills

undanskjutna ämnesområde erhåller en företrädare med professors

kompetens och tjänsteställning, vilken till sitt förfogande har ett välutrustat

fysiologiskt laboratorium. Att befattningen bör knytas till gymnastiska

centralinstitutet, därom råder, såsom den lämnade redogörelsen

utvisar, icke några delade meningar bland företrädarna för den akademiska

undervisningen. Mot benämningen av den ifrågasatta professuren

har ej heller någon erinran framkommit.

Universitetskanslern, som i övrigt vitsordat professurens behövlighet,

har yppat betänkligheter mot att förslaget örn professurens inrättande

nu genomföres, detta främst med tanke på de genom universitetsberedningens

betänkande aktualiserade, universiteten och karolinska institutet

berörande organisationsfrågorna. Dessa betänkligheter kan jag icke dela.

Jag kan nämligen för min del icke finna, att något av de spörsmål örn

ändringar med avseende av förefintliga akademiska lärarbefattningar

eller inrättande av nya sådana, som upptagits till diskussion av beredningen,

inverkar eller kan komma att inverka på föreliggande fråga.

Belysande är ju också, att såväl universiteten som karolinska institutet

enstämmigt ansett en professur i kroppsövningarnas fysiologi och hygien

hava sin rätta plats vid gymnastiska centralinstitutet. Jag anser därför,

att denna fråga kan prövas fristående från spörsmålet om universitets
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108. 13

väsendets organisation. Den av kanslern och statskontoret berörda omständigheten,

att frågan om centralinstitutets organisation så sent som

vid 1934 års riksdag var föremål för omprövning, synes mig så mycket

mindre motivera ett uppskov som den föreliggande frågan, enligt vad som

framgår av redogörelsen i det föregående, uttryckligen undantogs från

realbehandling vid nämnda tillfälle. Ett mycket starkt skäl för att

frågan redan vid 1938 års riksdag bringas till ett avgörande ligger enligt

min mening däri, att den blivande innehavaren av professorsbefattningen

i så fall kan få tillfälle att medverka vid planläggningen av den nya

byggnad för centralinstitutet, som måste uppföras under den närmare

framtiden. Jag erinrar örn att 1937 års riksdag anvisat medel till utredning

angående ifrågavarande nybyggnad. I det följande ämnar jag framlägga

förslag örn beräknande av medel till en arkitekttävling för ändamålet.

Jag vill tillägga, att hinder icke synes möta att provisoriskt bereda

den nye professorn arbetsutrymmen i institutets nuvarande lokaler. Såsom

direktionen framhållit, finnas nämligen redan användbara laboratorielokaler

inom institutet, som utan särskild kostnad kunna iordningställas

för ändamålet.»

Utskottet, som i det följande tillstyrker, att medel för nästa budgetår

anvisas till den av departementschefen omnämnda arkitekttävlingen, har

funnit sig böra biträda förslaget örn inrättande av en professur i kroppsövningarnas

fysiologi och hygien vid gymnastiska centralinstitutet från

och med den 1 januari 1939. Jämväl i övrigt förordar utskottet Kungl.

Maj:ts nu föreliggande förslag.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må

a) å personalförteckningen för gymnastiska centralinstitutet

under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat från

och med den 1 januari 1939 uppföra en professorsbefattning

i kroppsövningarnas fysiologi och hygien i lönegraden

B 30;

b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska

centralinstitutet, att tillämpas under budgetåret 1938/39:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 58,350

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,

förslagsvis................. » 6,100

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp......kronor 68,150

b. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis. » 800 » 68,950

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

4. Avlöning till övrig icke-ordinarie per
-

sonal .........................kronor 6,200

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis

....................... »_4,800

Summa förslagsanslag kronor 144,400;

c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för

budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 144,400

kronor.

2:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkten 213, sid. 541 av ovannämnda protokollsutdrag),

vilket innebär en av stegrade bränslepriser betingad anslagsökning

med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:

Omkostnader för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 6,900 kronor.

3:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkten 214, sid. 541—543), vilket innebär

en anslagshöjning med 18,500 kronor, till större delen belöpande

på utrustning av ett fysiologiskt laboratorium, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:

Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av 22,900 kronor.

4:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. Gymnastiska centralinstitutet:

Särskild undervisning i idrott och gymnastik m. m.

Gymnastiska centralinstitutet: Anordnande av kostnadsfria övningar

i gymnastik för medlemmar av Stockholms förenade studentkårer.

I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkten 215, sid. 543 och 544),

vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier ett

reservationsanslag av 3,000 kronor;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning

i idrott och gymnastik m. m. ett anslag av 5,500

kronor;

c) till Gymnastiska centralinstitutet: Anordnande av

kostnadsfria övningar i gymnastik för medlemmar av

Stockholms förenade studentkårer ett anslag av 1,000

kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

15

5:o) Gymnastiska centralinstitutet: Allmän arkitekttävling rörande

nybyggnad för institutet. I ovannämnda proposition (nr 1) har Kungl.

Majit (punkten 216) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

angående allmän arkitekttävling rörande nybyggnad för gymnastiska

centralinstitutet, som kunde varda riksdagen förelagd, till Gymnastiska

centralinstitutet: Allmän arkitekttävling rörande nybyggnad för institutet

beräkna för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 3 mars 1938 dagtecknad proposition

(nr 229), under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit

riksdagen att till Gymnastiska centralinstitutet: Allmän arkitekttävling

rörande nybyggnad för institutet för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av 35,000 kronor.

Institutets nuvarande byggnader äro belägna i Stockholm å en delvis

kronan, delvis Stockholms stad tillhörig tomt av omkring 3,500 kvadratmeter

inom kvarteret Fyrmörsaren i hörnet av Hamngatan och Beridarebansgatan.

De staden tillhöriga tomtdelarna omfatta 1,250 kvadratmeter.

Byggnaderna, som uppförts i olika omgångar (senast år 1896), hava sedan

lång tid tillbaka visat sig vara otillräckliga och mindre lämpliga för

undervisningen vid institutet. Med idrottens upptagande bland institutets

arbetsuppgifter har därjämte uppstått ett oavvisligt krav på

öppna platser för idrottsövningar.

Flera förslag till lösandet av institutets lokalfråga hava framlagts,

men frågan har tills vidare fått vila, bland annat i avvaktan på institutets

omorganisation. Efter statsmakternas beslut i organisationsfrågan

år 1934, har lokalfrågan åter upptagits. Då de tidigare framlagda planerna

på att för ändamålet disponera nuvarande krigsskolans lokaler

inom Karlbergs slott övergivits, har man räknat med uppförande av helt

nya lokaler åt institutet på härför lämpad plats. Då denna anläggning

måste bliva av stor omfattning, har ett ingående utredningsarbete ansetts

nödvändigt före byggnadsföretagets igångsättande.

I enlighet med Kungl. Majits förslag anvisade riksdagen för budgetåret

1937/38 ett reservationsanslag av 5,000 kronor till utredning angående

nybyggnad för institutet.

I skrivelse den 8 februari 1938 har byggnadsstyrelsen avgivit preliminär

utredning rörande förevarande byggnadsfråga och hemställt örn

anvisande av ett anslag å 40,000 kronor till anordnande av en allmän

arkitekttävling för upprättande av förslag till en nyanläggning för institutet.

I sin skrivelse har byggnadsstyrelsen framhållit, att man vid den

preliminära utredningen utgått från ett lokalbehov, som angivits i ett

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

med stöd av erfarenheter, vunna efter studier i utlandet, upprättat

lokalprogram, som godkänts av direktionen över institutet.

Beträffande valet av plats för nyanläggningen har byggnadsstyrelsen

framlagt fem alternativa förslag.

Alternativ A: 1 avser uppförande av nybyggnader för institutet å

ett av arméstabens stall m. m. för närvarande disponerat område mellan

Sturevägen i väster, Valhallavägen i söder och Svea artilleriregementes

kasernområde i öster. Byggnadsstyrelsen har funnit detta område icke

kunna bereda plats för alla för institutet avsedda anläggningar.

Alternativ A: 2 innebär ett kombinerat utnyttjande för centralinstitutet

av den i alternativ A: 1 omnämnda platsen och höjdplatån norr

örn Stadion. Byggnadsstyrelsen har ansett en förläggning enligt detta

alternativ komma att medföra en för institutets verksamhet menlig splittring

av de ifrågasatta anläggningnrna.

Alternativ A: 3 avser nybyggnader å ett norr örn Östermalms

idrottsplats mitt emot Livregementets till häst kaserner beläget område,

begränsat av Sturevägen, Östermalms idrottsplats, Tennisstadion och

Gasverksvägen. Byggnadsstyrelsen har ansett detta område vara det ur

olika synpunkter för institutet mest lämpliga.

Alternativ B innebär förläggning av institutet till ett område å

kronoegendomen Johanneshov inom Brännkyrka församling.

Det här avsedda området, framhåller byggnadsstyrelsen, vore beläget

å höjden strax söder örn Skanstullsbron och upptoges för närvarande

bland annat av Johanneshovs idrottsplats, vilken anläggning enligt vad

styrelsen erfarit bekostats av kommunen och sålunda torde tillhöra denna,

under det att själva marken tillhörde kronan. Ifrågavarande idrottsplats,

som på grund av sitt mot norr oskyddade läge vore föga använd,

skulle ingå i nyanläggningen för centralinstitutet och därvid utnyttjas

såsom idrottsplats, medan marken söder örn denna idrottsplats skulle

tagas i anspråk för de för institutet erforderliga byggnaderna samt

tränings- och lekfältet. Utrymme för framtida utvidgningar skulle möjligen

kunna beredas söder örn den väg, som begränsade området mot

nämnda väderstreck. Bortsett från att ifrågavarande område läge mycket

starkt utsatt för nordliga vindar, vilket för övningarna på idrottsplatsen

och även för verksamheten vid institutet i övrigt måste bliva besvärande,

vore området mindre lämpligt för ifrågavarande ändamål med

hänsyn till att detsamma enligt den för ifrågavarande trakt projekterade

nya stadsplanen komme att bliva omgiven av starkt trafikerade gator

och en relativt hög bebyggelse med hyreshus.

Alternativ C slutligen avser uppförande av institutets nybyggnader

vid Järvafältet.

Den s. k. Örs gård, som vore belägen inom Järvafältets sydostligaste

del strax väster om Råstasjön, syntes byggnadsstyrelsen ur många synpunkter

vara lämplig för centralinstitutet. Visserligen vore platsen belägen

på längre avstånd från staden än de tidigare berörda områdena,

men syntes detta icke hava någon större praktisk betydelse med hänsyn

till de nya vägförbindelser, som inom en nära framtid torde bliva genomförda.

Även kommunikationerna med karolinska institutet komme att

bliva goda.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

17

Kostnaderna för en anläggning i huvudsaklig enlighet med det

uppgjorda programmet hava av byggnadsstyrelsen beräknats sålunda:

Administrationsbyggnaden........

4 gymnastiksalar (2 flyglar).......

Brottnings-, dans- och fäktlokaler . .

Förbindelseleder................

Bostäder för vaktmästare och maskinist

........................

Värmecentral..................

Yttre ledningsarbeten............

Tränings-, lek- och tennisplaner. . . .

Vägar, planeringar och stängsel

Bad- och simhall...............

Idrottshall....................

Yttre ledningsarbeten............

Vägar och planeringar...........

kronor 1,050,000

» 675,000

» 325,000

» 125,000

» 50,000

» 100,000

» 50,000

» 175,000

» 75,000 kronor 2,625,000

» 700,000

» 600,000

» 25,000

» 50,000 » 1,375,000

Summa kronor 4,000,000.

De sålunda angivna kostnaderna å sammanlagt 4,000,000 kronor avsåge

en förläggning av centralinstitutet till ovannämnda område norr

örn Östermalms idrottsplats framför Livregementets till häst kasernetablissement

(alternativ A: 3) och förutsatte att, förutom den större

gymnastiksalen, den i programmet ingående idrottsplatsen ställdes på

framtiden. Därest centralinstitutet skulle förläggas till Örs gård, tillkomme,

utöver ovan angivna kostnader, dels 250,000 kronor för idrottsplatsens

anordnande, dels ock 300,000 kronor för framdragande av erforderliga

ledningar och vägar ävensom för planering och stängsel, varför

den totala kostnaden i detta fall skulle uppgå till omkring 4,550,000

kronor. Den i kostnadsberäkningen gjorda uppdelningen av kostnaderna

i två huvudposter å 2,625,000 kronor och 1,375,000 kronor skulle vid

en förläggning till Örs gård bliva 2,825,000 kronor och 1,725,000 kronor.

Till här ovan angivna kostnader borde läggas ett belopp av förslagsvis

70,000 kronor för konstnärlig utsmyckning.

Departementschefen har för egen del, efter att hava framhållit angelägenheten

av en snabb lösning av byggnadsfrågan, anfört följande:

»Såsom byggnadsstyrelsens framställning ger vid handen, gäller det

nu närmast att underställa riksdagen frågan örn anordnande av en allmän

tävling bland svenska arkitekter rörande förslagsritningar för de

tillärnade nybyggnaderna. Då erfarenheten ådagalagt lämpligheten ur

arkitektoniska och praktiskt-ekonomiska synpunkter av sådana tävlingar,

när det gäller byggnader av större omfattning eller av mera speciell

beskaffenhet, anser jag mig böra tillstyrka förslaget, att en sådan tävling

anordnas.

Byggnadsstyrelsens framställning innefattar dels vissa förslag i fråga

örn nyanläggningens allmänna utformning, dels ock förslag beträffande

byggnadernas förläggning.

Bedömandet av den förstnämnda frågan synes mig icke bereda några

väsentligare svårigheter. Utformandet av själva byggnadsprogrammet

Bihang till riksdagens -protokoll 1938. 6 sami. Nr 106—108. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande A7r 108.

har skett linder hänsynstagande till rön, som inhämtats vid besök vid

likartade institutioner i utlandet. Det förefaller mig visserligen, som örn

byggnadsprogrammet, under intryck från länder, där kraven på standarden

hos anläggningar av denna art på grund av särskilda omständigheter

drivits i höjden, erhållit ganska betydande mått. Möjligheterna

att vidtaga inskränkningar i avseende å anläggningens omfattning och

beskaffenhet, utan eftersättande av dess ändamålsenlighet, böra därför

under frågans fortsatta behandling icke lämnas obeaktade. Av byggnadsstyrelsens

framställning inhämtas emellertid, att kostnadsramen är

väsentligt mycket snävare än fallet varit i fråga örn de motsvarande

förslag, som vid ärendets tidigare behandling framställts.

Däremot bereder bedömandet av frågan om nybyggnadernas förläggning

betydande svårigheter. Då det tävlingsprogram, som skall ligga

till grund för arkitekttävlingen, självfallet måste utgå från vissa lokala

förutsättningar, låter det sig icke göra att uppskjuta ett ställningstagande

till förläggningsfrågan till en senare tidpunkt.

Gymnastiska centralinstitutet, vars främsta uppgift är att utbilda

gymnastik- och idrottslärare för våra skolor, bör erhålla en sådan förläggning,

att övningsskolavdelningar av tillfredsställande kvalitet i fråga

örn såväl lokaler som utrustning och lärarkrafter bekvämt stå till förfogande.

Vidare bör institutet för utbildningen i lek och idrott hava

tillgång till för detta ändamål lämpade övningsplatser. Det är också

av vikt, att centralinstitutet så förlägges, att högskolan kan bedriva sin

verksamhet i kontakt med den frivilliga verksamheten för fysisk fostran

i vårt land. Detta är betydelsefullt bland annat med tanke på berörda

professur i rörelsefysiologi, som under sådana förhållanden kan få god

tillgång till material för forskningar i fråga om kroppsövningarnas fysiologi

och hygien. Som en huvudsynpunkt vid bedömandet av frågan

örn institutets förläggning framstår också, att kostnaderna nedbringas

så långt detta låter sig göra, utan att institutets värde som centralanstalt

för utbildning i gymnastik och idrott förminskas. Utgår man från

att nybyggnadsföretaget måste medföra nyanläggning av idrotts- och

övningsplatser, springa kostnaderna i höjden. Kunna däremot för institutets

räkning utnyttjas redan befintliga idrottsanläggningar, är det

möjligt att föra byggnadsfrågan i hamn för väsentligt lägre kostnader.

Det är huvudsakligen från dessa utgångspunkter, som de föreliggande

förslagen till institutets förläggning enligt min mening måste bedömas.

Enligt det föregående har byggnadsstyrelsen verkställt en uttömmande

inventering av de möjligheter i detta hänseende, som nu förefinnas i

Stockholm och i dess närmaste omgivningar. Då det synes mig önskvärt,

att landets enda lärarutbildningsanstalt för fysisk fostran även i fortsättningen

förlägges till huvudstaden, som för studier och utbildning på

förevarande område torde erbjuda de bästa förutsättningarna, anser jag

mig kunna acceptera den utgångspunkt för lokalinventeringen, som ligger

däri, att styrelsen utgått från att institutet bör förläggas till Stockholm

eller dess omnejd.

Ur alla de synpunkter, som ovan berörts, skulle en tillfredsställande

förläggning av centralinstitutet erhållas genom bifall till alternativet

A: 3, innebärande institutets förläggning norr örn Östermalms idrottsplats

mitt emot livregementets till häst kaserner. Läroanstalter av olika

slag skulle finnas relativt lätt tillgängliga, och i närheten ligga två

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10S. 19

stora idrottsanläggningar, Östermalms idrottsplats och Stadion. Området

är beläget ej långt "från lämplig övningsterräng, och dess allmänna

karaktär passar väl för institutets ändamål. Med hänsyn till militära

ändamål, för vilka området förklarats behövligt, har det emellertid

ansetts icke låta sig göra att reservera området för institutet. På grund

härav kan den blivande arkitekttävlingen icke inriktas på en förläggning

av institutet till berörda område.

En förläggning av institutet enligt alternativ C till Örs gård å Järvafältet

kan ur vissa synpunkter te sig såsom ett ganska tilltalande uppslag.

Det tomtområde, som angivits kunna ställas till förfogande, är

avsevärt, utvidgningsmöjligheterna synas tryggade och den omgivande

terrängen är lämplig. Detta omdöme förutsätter dock, att försvarsväsendets

behov icke i framtiden påkalla inskränkningar i området elle*

sådana förändringar i den omgivande terrängen, att olägenheter uppstå

för centralinstitutet. Med hänsyn härtill torde det icke nu kunna med

bestämdhet förutsägas, huruvida en förläggning till denna plats kommer

att i framtiden vara till fördel för institutet. Detta alternativ är icke

mindre än 550,000 kronor dyrare än något av de andra, på grund av

att idrottsplats måste anordnas, ledningar framdragas långa sträckor

och vägar anläggas. Visserligen är det tänkbart, att pa denna plats

kostnaderna skulle kunna nedbringas därigenom, att vissa anläggning^

kunde utnyttjas gemensamt för den civila och den militära gymnastiker

idrottsutbildningen och kostnaderna för dessa anläggningar under

sådana förhållanden delas mellan institutet och försvarsväsendet. Emellertid

föreligger ingen utredning, örn och i vad man försvarsväsendet

har behov av en idrottsplats med ifrågavarande belägenhet eller över

huvud taget rörande planerna på en militär gymnastik- och idrottsskolas

anordning. Med hänsyn till centralinstitutets behov förefaller

det mig sannolikt, att, örn ett sadant sambruk skulle komma till stand,

det kunde uppstå mycket stora svårigheter att friktionsfritt tillgodose

de anspråk på anläggningarna, som från ömse sidor skulle komma att

ställas. Den omständighet, som emellertid enligt min mening får tillmätas

avgörande betydelse vid bedömandet av detta alternati\, är den

dåliga tillgången på närbelägna övningsavdelningar vid skolor. Inom

räckhåll finnes intet allmänt läroverk, och de skolor av annan art, som

finnas tillgängliga — kommunal mellanskola och folkskolor synas

icke vara tillräckliga eller lämpliga för institutets behov. Elevernas

förflyttningar mellan institutet och vederbörande skolor skulle på grund

härav bliva mycket tidsödande och försvara en ändamålsenlig planläggning

av arbetet vid institutet. Givetvis kommer skolväsendet i bolna

kommun att undergå utveckling, men i vilken riktning denna kommer

att gå, kan icke nu" bedömas. Att vid prövningen av föreliggande fråga

bortse från eller till sin betydelse reducera sistberörda förhållanden

under hänvisning till en oviss framtid finner jag icke försvarligt. Jag

finnér mig av nu anförda skäl icke kunna tillstyrka, att det fortsatta

utredningsarbetet inriktas pa en förläggning av institutet till Örs gäld

å Järvafältet.

Alternativ B, vilket innebär institutets förläggande till kronoegendomen

Johanneshov inom Brännkyrka församling, synes mig föga tilltalande.

Området är olämpligt beläget bland annat med hänsyn till de ofördelaktiga

vindförhållandena. Visserligen vore det måhända möjligt att in
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

bespara anläggningskostnaderna för en idrottsplats, genom att Johanneshovs

idrottsplats skulle kunna tänkas efter överenskommelse bliva tagen

i anspråk för institutets räkning. Inom en nära framtid kommer emellertid

området av allt att döma att vara centrum för en omfattande

bostadsbebyggelse, och de nackdelar, som härigenom uppkomma för institutets

del, synas mig avgörande vid ett ställningstagande till detta

alternativ, vilket därför av mig avstyrkes.

Alternativ A: 1, innebärande en förläggning av institutet till ett område

mellan Sturevägen, Valhallavägen och Svea artilleriregemente, är

ur flera synpunkter fördelaktigt, även örn området utan utvidgning icke

bereder utrymme för alla de projekterade anläggningarna. En förläggning

av institutet till denna plats har emellertid mött motstånd från

de militära myndigheterna, som avstyrkt detta alternativ, emedan området

åtminstone tills vidare vore erforderligt för militära ändamål. Med

hänsyn härtill är jag förhindrad att förorda institutets förläggning till

denna plats. Av samma skäl måste jag också under nuvarande förhållanden

avstyrka alternativet A: 2, innebärande ett kombinerat utnyttjande

av nyssnämnda plats och höjdplatån nordost om Stadion.

Jag har alltså efter den närmare prövning, jag ägnat byggnadsstyrelsens

förslag, icke funnit mig kunna tillstyrka något av de fem alternativa

förläggningsförslag, som av byggnadsstyrelsen satts i fråga.

Efter ingående överväganden har jag emellertid kommit till den uppfattningen,

att institutets förläggningsfråga likväl bör kunna lösas på ett

i det stora hela tillfredsställande sätt, genom att för ändamålet tages i

anspråk den berörda höjdplatån nordost örn Stadion mellan denna anläggning

och Östermalms idrottsplats samt allmänna barnbördshuset.

Detta område har redan reserverats för ändamålet. I detta hänseende

må erinras, att 1924 års sakkunniga för utredning angående gymnastiska

centralinstitutets verksamhet och därmed sammanhängande frågor

i skrivelse till chefen för ecklesiastikdepartementet den 14 mars 1925

anhöllo om vidtagande av åtgärder för att berörda område måtte reserveras

såsom blivande tomt för institutet. I anledning av denna framställning

hördes riksmarskalksämbetet, som i skrivelse den 19 maj 1925

meddelade, att ämbetet samma dag anmodat intendenten för Djurgården

att iakttaga, att området i fråga skulle tills vidare reserveras för

eventuellt framtida upplåtande som byggnadsplats för centralinstitutet.

Ett förläggande av institutet till denna plats innebär alltså ett fullföljande

av en redan uppgjord plan, som fortfarande är av den aktuella

innebörd, att den kan realiseras som en för framtiden bestående

lösning av institutets byggnadsfråga. Platsen i fråga uppfyller alla de

förutsättningar, som enligt vad jag i det föregående anfört "böra gälla i

fråga örn institutets förläggning. Närliggande delar av staden erbjuda

god tillgång på skolor av olika slag, och förhållandena i detta hänseende

torde komma att inom en snar framtid ytterligare förbättras. I

övningsskolhänseende erbjuder alltså detta alternativ lika stora fördelar

som alternativen A: 1—3. På ömse sidor örn området ligga Stadion och

Östermalms idrottsplats, den sistnämnda skild från området allenast

genom en smal, föga trafikerad väg och Stadion i dess omedelbara grannskap.

Så beläget, kan institutet upprätthålla den nära kontakt med den

fria idrottsliga verksamheten, som i det föregående framställts såsom

ett önskemål. I detta avseende överträffar förevarande alternativ de

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

21

övriga alternativen. I fråga om tillgången till fri övningsterräng vid en

förläggning till nu förevarande plats hänvisar jag till vad institutets

lärarkollegium anfört i sitt förut återgivna yttrande.

Som ett skäl emot en lösning av byggnadsfrågan efter dessa riktlinjer

har angivits, att området i fråga icke skulle kunna bereda tillräckligt

utrymme för institutets räkning. Härvid synes man dock hava förbisett,

att institutet som nämnts på båda sidor kommer att omgivas av förstklassiga

idrottsanläggningar, av vilka institutet kan få begagna sig för

sin verksamhet.

Vad först beträffar Östermalms idrottsplats, inhämtas av handlingarna

i ärendet, att denna idrottsplats med undantag för vissa delar, vilka

för bestämd tid upplåtits till aktiebolaget Tennisstadion, av Kungl.

Djurgårdens förvaltning upplåtits på arrende till Sveriges centralförening

för idrottens främjande för en tid av sammanlagt 40 år från och

med den 1 april 1929 till och med den 31 mars 1969. Enligt arrendebestämmelserna

är centralföreningen, örn för allmänt behov större eller

mindre del av det upplåtna området skulle erfordras, skyldig att efter

minst sex månaders förut skedd uppsägning avträda lägenheten eller

erforderlig del därav utan rätt till annan ersättning än för å avträdd

del befintlig byggnad, värderad på visst, i bestämmelserna angivet sätt.

Härav framgår, att det allmänna är oförhindrat att utnyttja området

för gymnastiska centralinstitutet, exempelvis för uppförande av den

idrottshall, som icke torde kunna beredas utrymme å höjdplatån nordost

om Stadion. Denna idrottshall kan, enligt vad jag inhämtat, för en

relativt begränsad kostnad förenas med höjdplatån genom en enkel viadukt

över den väg, som enligt vad nyss sagts skiljer höjdplatån från

Östermalms idrottsplats.

Vad Stadion beträffar böra hinder icke heller möta att för institutets

räkning i män av behov utnyttja denna staten tillhöriga anläggning,

varvid jag självfallet förutsätter, att banorna och anläggningen i övrigt

hållas i fullgott skick och användas på sådant sätt, att de även i fortsättningen

kunna i samma utsträckning som eljest begagnas för tävlingsidrott.

På detta sätt skulle stadionanläggningen kunna komma till nytta

för den fysiska fostran i vida högre grad än nu är fallet. Det bör anmärkas,

att arbetet vid centralinstitutet är förlagt till sådana tider, att

några intressekollisioner med den frivilliga idrottens tävlingar icke behöva

uppstå.

Institutets byggnader böra alltså enligt min mening förläggas till omförmälda

höjdplatå utom idrottshallen, som förlägges till Östermalms

idrottsplats, vilken medelst en viadukt förbindes med höjdplatån. För

institutets räkning utnyttjas Östermalms idrottsplats i övrigt — för närvarande

tills vidare utan annan förändring av nu gällande arrendeupplåtelse

än som betingas av idrottshallens förläggande till idrottsplatsen

— ävensom Stadion. Detta förslag innebär, förutom de fördelar, som

i det föregående framhållits, den påtagliga vinsten, att för institutet

icke behöva anläggas särskilda idrottsplatser, utan att för detta ändamål

kunna utnyttjas redan befintliga, högklassiga sådana anläggningar.

Skulle det vid frågans fortsatta behandling visa sig fördelaktigare att

placera idrottshallen, vars tillkomst är en angelägen sak, på annat närliggande

område, som för ändamålet kan komma att stå till förfogande,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

har jag intet att erinra häremot. Möjligheten av en sådan lösning bör

beaktas vid arkitekttävlingen.

Mot förslaget kan invändas, att gymnastiska centralinstitutet kommer

att ligga långt från karolinska institutet, dit för närvarande elevernas

undervisning i anatomi och fysiologi är förlagd. Intet av de förutberörda

alternativen kan emellertid i detta hänseende anses vara nämnvärt

fördelaktigare.

Vad beträffar institutets utvidgningsmöjligheter, därest det förlägges

till nu ifrågavarande plats, vill jag betona, att institutets behov synas

mig för överskådlig tid bliva väl tillgodosedda, örn byggnadsförslaget i

stort sett genomföres enligt byggnadsstyrelsens program, vilket kan ske

på nämnda plats. Det är visserligen riktigt att vid uppgörande av

byggnadsförslag planera med hänsyn till framtiden, men även härutinnan

är det nödvändigt att iakttaga en viss begränsning. I den mån

några som helst hållpunkter saknas för bedömande av ett framtida utvidgningsbehov,

är man hänvisad till lösa antaganden eller rena^ gissningar,

som icke synas mig böra tillmätas något inflytande pa frågans

avgörande.

På grund av den läggning, byggnadsstyrelsens föreliggande förslag erhållit,

har det alternativ, som nu av mig förordats, icke varit föremål

för vederbörande myndigheters särskilda bedömande. På grund härav

anmodade jag direktionen över gymnastiska centralinstitutet i skrivelse

den 1 mars 1938 att till Kungl. Majit inkomma med yttrande, huruvida

direktionen ansåge sig kunna förorda, att centralinstitutet förlädes till

omförmälda höjdplatå under förutsättning, att såväl Östermalms idrottsplats

som Stadion hnge, i den mån så lämpligen kunde ske, av institutet

begagnas för den vid institutet bedrivna undervisningen. Med anledning

härav har direktionen i utlåtande den 2 mars 1938 anfört, att direktionen,

under förutsättning att institutet erhölle bestämd rätt att i

nödig utsträckning begagna såväl berörda idrottsplats som Stadion, ville

tillstyrka en förläggning av institutet till nämnda höjdplatå. I en framtid

syntes dock Östermalms idrottsplats böra helt upplåtas åt institutet.

Direktionen förutsatte dessutom, att tomten hnge minst den utsträckning,

som framginge av byggnadsstyrelsens skrivelse till direktionen den

22 januari 1938. Direktionen ville därjämte framhålla angelägenheten

av att åtgärder i god tid vidtoges för att möjliggöra framtida utvidgning

samt för att förhindra innestängande bebyggelse.

Riksmarskalksämbetet har vidare i utlåtande den 3 mars 1938 tillstyrkt,

att ifrågavarande område upplåtes till nybyggnad för centralinstitutet

med en av djurgårdsintendenten föreslagen inskränkning av innebörd,

att uppfartsvägen från Planterhagsvägen till allmänna barnbördshuset

bibehålies oförändrad och sålunda får bilda gräns för området i

nordost. I övrigt har ämbetet förklarat sig förutsätta, att djingår dsförvaltningen,

i likhet med vad tidigare vid liknande tillfällen varit

fallet, gottgöres för genom upplåtelsen mistade arrendeinkomster.

Mot vad av direktionen, respektive riksmarskalksämbetet sålunda yttrats,

har jag intet att i huvudsak erinra. Den beskärning av tomtområdet,

som nödvändiggöres vid ett bibehållande av berörda uppfartsväg

till barnbördshuset, synes kunna ske utan olägenhet för centralinstitutet.

Jag förordar således, att den arkitekttävling rörande förslagsritningar

till nybyggnad för gymnastiska centralinstitutet, till vilken anslag nu

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

bör äskas av riksdagen, skall avse institutets förläggande till omförmälda

höj dplatå nordost om Stadion och i övrigt huvudsakligen grunda sig på

den av byggnadsstyrelsen föreslagna byggnadsplanen. Innan medel ställas

till förfogande för tävlingen, torde ärendet, i vad det avser ifrågavarande

områdes ianspråktagande för centralinstitutets nybyggnad, få

underställas Hans Maj:t Konungens prövning.

Kostnaderna för ett realiserande av det av mig förordade alternativet

torde kunna hållas inom det av byggnadsstyrelsen angivna beloppet av

4,000,000 kronor. . o

Ståndpunkt torde icke behöva i detta sammanhang fattas till fragan

örn sättet för utnyttjande av den tomt, varpå centralinstitutets byggnader

nu äro belägna och som, i den mån den icke tillhör staden eller

behöver tagas i anspråk för stadsplaneregleringen, kan disponeras för

andra statliga ändamål eller försäljas.

Det anslag till anordnande av arkitekttävlingen, som för nästa budgetår

bör anvisas, synes mig kunna begränsas från av byggnadsstyrelsen

äskade 40,000 kronor till 35,000 kronor, vilket belopp lämpligen bör

anvisas i form av reservationsanslag.»

Den av departementschefen förordade arkitekttävlingen synes böra

komma till stånd. Utskottet har intet att erinra mot att anslag för

ändamålet anvisas för budgetåret 1938/39.

Vid besök å ort och ställe har utskottet tagit i närmare skärskådande

de platser, som enligt det ovanstående ifrågasatts som förläggningsplatser

för centralinstitutet. Utskottet har därvid kommit till den uppfattningen,

att den av departementschefen förordade förläggningen av centralinstitutets

huvudbyggnader till höjdplatån nordost örn Stadion erbjuder

en lämplig lösning av institutets byggnadsfråga. Utskottet tillstyrker

därför, att som förutsättning för arkitekttävlingen må gälla, att

nybyggnaderna för institutet förläggas på sätt av departementschefen

angivits, d. v. s. idrottshallen till Östermalms idrottsplats eller eventuellt

på annat näraliggande område och nybyggnaderna i övrigt till nämnda

höjdplatå.

Utskottet förordar, att till bestridande av kostnaderna för arkitekttävlingen

anvisas ett anslag av 35,000 kronor. Ej heller i övrigt har

utskottet något att erinra mot vad av departementschefen föreslagits.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:

Allmän arkitekttävling rörande nybyggnad för institutet

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av

35,000 kronor.

Stockholm den 22 april 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Utskottet.

Närvarande: Se under utskottets utlåtande nr 107.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:224 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar i fråga om anslag för budgetåret 1988/39 till gymnastiska centralinstitutet. s. 4 i texten