Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående yrkesinspektionens organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1938-04-26 · 16 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:110, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående yrkesinspektionens organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

1

Nr 110.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1938 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

yrkesinspektionens organisation m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1938/39 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln, innefattande

anslagen till socialdepartementet, föreslagit riksdagen (punkterna 28, 29,

33 och 34) att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1938/39 såsom förslagsanslag beräkna

dels till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar 1,760,000 kronor,

dels till Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader 180,000 kronor,

dels till Yrkesinspektionen: Avlöningar 500,000 kronor,

dels ock till Yrkesinspektionen: Omkostnader 195,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 231, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden den 12 mars 1938,

föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordade personalförteckningar för

riksförsäkringsanstalten, att tillämpas den ena från och med den 1 juli till och

med den 31 december 1938 och den andra från och med den 1 januari 1939,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,

att tillämpas under budgetåret 1938/39,

dels till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa

ett förslagsanslag av 1,722,400 kronor,

dels till Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader för budgetåret 1938/39 anvisa

ett förslagsanslag av 180,000 kronor,

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

yrkesinspektionen, att tillämpas från och med den 1 januari 1939,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för yrkesinspektionen,

att tillämpas under budgetåret 1938/39,

dels till Yrkesinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa ett

förslagsanslag av 481,000 kronor,

dels ock till Yrkesinspektionen: Omkostnader för budgetåret 1938/39 anvisa

ett förslagsanslag av 200,000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling föreliaft
dels

två likalydande motioner, väckta den ena, nr 281, inom första kammaren

av herr H. Sten m. fl. samt den andra, nr 420, inom andra kammaren

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 110. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

[Statsutskottets utlåtande Nr 110.

av herr N. V. Sandström m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av propositionen nr 231 måtte besluta att placera skogs- och flottledsinspektören

i lönegraden B 28 och dennes ordinarie assistent i lönegraden

B 21,

dels ock en inom första kammaren av herr K. Wistrand väckt motion, nr

297, vari hemställts, att riksdagen måtte i avvaktan å den av departementschefen

bebådade allmänna översynen av arbetarskyddslagstiftningen avslå

den i proposition nr 231 föreslagna utvidgningen av yrkesinspektionen utöver

vad beträffar dess centrala organisation, ävensom besluta att i stället för

sekreteraretjänsten å riksförsäkringsanstaltens arbetarskyddsbyrå uppföra en

byrådirektör stjänst samt å ämbetsverkets stat upptaga medel för avlönande

på denna byrå av en amanuens med administrativ kompetens.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna I: 281 och 297.

Behovet av en omorganisation.

Av Kungl. Majit tillkallade sakkunniga, vilka antagit benämningen 1937

års arbetarskyddskommitté, hava den 30 december 1937 avgivit betänkande

med förslag till effektivisering av yrkesinspektionen (statens off. utredn.

1937:52). I detta betänkande, vilket varit föremål för sedvanlig remissbehandling,

föreslås dels åtskilliga ändringar i arbetarskyddslagstiftningen,

dels ock en utbyggnad av yrkesinspektionens organisation i syfte att öka

inspektionens effektivitet.

Förslagen till lagändringar hava av Kungl. Maj:t framlagts i propositionen

nr 265, vilken hänskjutits till andra lagutskottets behandling.

I nu förevarande proposition (nr 231) behandlas de sakkunigas förslag, i

vad det avser organisatoriska förändringar. Rörande behovet av en effektivare

yrkesinspektion har föredragande departementschefen därvid anfört

följande.

Det torde icke kunna råda något tvivel därom, att yrkesinspektionen i vårt

land för närvarande lider av åtskilliga brister samt att en effektivisering av

densamma är starkt av behovet påkallad, om den på ett tillfredsställande sätt

skall kunna fullgöra sina uppgifter. Enligt min mening torde på arbetarskyddets

område åtskilliga förbättringar stå att vinna redan genom vissa

ändringar i arbetarskyddslagen. De förslag till ändringar i

sagda lag, som framlagts av 1937 års arbetarskyddskommitté, avhandlar

jag i annat sammanhang. Jag vill emellertid framhålla, att frågan om lagstiftningsåtgärder

till främjande av ett förbättrat arbetarskydd icke därmed

synes mig tillfredsställande löst. Vid en av mig planerad allmän översyn av

gällande arbetarskyddslagstiftning avser jag att låta lagbestämmelserna i

ämnet bliva föremål för en omprövning av bland annat nu berörda synpunkt.

Bland de lagändringar, som av de sakkunniga föreslagits och av mig tillstyrkts,

åsyfta vissa ett främjande av den i första hand på arbetsgivarna och

arbetarna ankommande säkerhetstjänsten. Ehuru på detta område

statsmakternas möjligheter att påverka utvecklingen äro jämförelsevis begränsade,

synes det mig böra här betonas, att åtgärder i nu berörda avse
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

3

ende äro av synnerlig vikt för det praktiska arbetarskyddets utveckling

och effektivitet. Såväl arbetsgivare som arbetare hava här ett område, där

genom rationell samverkan betydelsefulla resultat kunna uppnås. Det är

mig angeläget att understryka, hurusom ett ökat intresse för säkerhetstjänstens

främjande på arbetsplatserna knappast lär kunna vinnas annorledes

än genom en målmedveten upplysningsverksamhet och

klokt lagd propaganda för åtgärder i syfte att uppnå förbättrad arbetshygien

och effektiva skyddsanordningar. Statens organ kunna härvid medverka

i råd och dåd. Och alldeles särskilt bör man från chefsmyndighetens

och yrkesinspektionens sida kräva oavlåtlig uppmärksamhet för vikten av

formfri samverkan med de lokala organen för säkerhetstjänsten.

I detta syfte, liksom över huvud för uppnående av en effektiv tillsyn är

det emellertid nödvändigt att avsevärt utbygga yrkesinspektionen.

I nuvarande läge äro åtgärder av denna innebörd otvivelaktigt att anse såsom

de mest angelägna bidragen från statsmakternas sida för att skapa förutsättningar

för det väsentligen förbättrade arbetarskydd, varav ett klart

dokumenterat behov föreligger.

Medan yrkesinspektionens verksamhet hittills varit huvudsakligen inriktad

på förekommande av olycksfall, har jämförelsevis litet åtgjorts till förhindrande

av ohälsa. Därest det förslag örn tillskapande av ett statens institut

för folkhälsan, vilket förelagts årets riksdag och enligt vilket vid institutet

skulle inrättas en särskild avdelning för yrkeshygien, bifalles, torde

ett betydelsefullt steg vara taget till avhjälpande av de brister på det hygieniska

området, som för närvarande vidlåda arbetarskyddet.

Därefter har departementschefen till närmare behandling upptagit vissa

förslag till omläggning av yrkesinspektionens organisation, på sätt framgår

av det följande.

Yrkesinspektionens chefsmyndighet.

Uppdraget att vara yrkesinspektionens chefsmyndighet har från och med

den 1 januari 1938 överflyttats från socialstyrelsen till riksförsäkringsanstalten.

I samband därmed har byrån för arbetarskyddsärenden överflyttats

till sistnämnda ämbetsverk.

De sakkunniga föreslå nu, att den tekniska personalen å denna byrå dels

utökas med en överingenjör (B 29), en förste byråingenjör (B 26) och en

extra ordinarie byråingenjör, dels ock minskas med en byråassistent (B 26)

och en teknisk amanuens ävensom ett kontorsbiträde (B 4), motsvarande

nuvarande personal å arbetsskyddsbyråns sjöfartsavdelning, vilken förutsättes

överflyttad till kommerskollegium.

Vid sidan härav föreslå de sakkunniga en förstärkning av den juridiskt och

medicinskt utbildade personalen ävensom av biträdespersonalen. Slutligen

förordas, att till chefsmyndighetens förfogande ställes ett årligt anslag för

verkställande av specialundersökningar å arbetarskyddets område.

Efter redogörelse för de i denna del avgivna yttrandena (prop. sid. 19—24)

yttrar departementschefen härutinnan bland annat följande.

Därest yrkesinspektionen skall kunna effektivt fullgöra sina uppgifter, är

det givetvis nödvändigt, att inspektionens chefsmyndighet är utrustad på

sådant sätt, att den har möjlighet att med kraft leda verksamheten och utöva

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

överinseendet över de lokala organen. Den av de sakkunniga verkställda

utredningen har övertygat mig om att för närvarande sådan möjlighet icke

finnes och att detta främst har sin grund i otillräckliga tekniska arbetskrafter.

Jag är därför i likhet med de sakkunniga av den uppfattningen, att

den tekniska personalen å arbetarskyddsbvrån måste avsevärt

förstärkas. Till vad de sakkunniga i berörda hänseende föreslagit kan jag i

huvudsak ansluta mig. Med hänsyn till vad lönenänmden uttalat i ämnet

vill jag emellertid förorda, att i stället för den ifrågasatta överingenjörstjänsten

i lönegraden B 29 inrättas en byrådirektörstjänst i lönegraden B 28.

Vidare föreslår jag den jämkningen, att den av de sakkunniga ifrågasatte

icke ordinarie byråingenjören placeras såsom byråingenjör å extra stat i

lönegraden B 21. I övrigt tillstyrker jag sakkunnigförslaget. Enligt min

mening bör således den tekniska personalen förstärkas med 1 ordinarie byrådirektör

i lönegraden B 28, 1 ordinarie förste byråingenjör i lönegraden B 26

och 1 byråingenjör å extra stat i lönegraden B 21. Jag utgår härvid från att

den sålunda förstärkta personalen skall kunna medhinna även det merarbete,

som må bliva en följd av de av mig förordade lagändringarna. I detta sammanhang

anser jag mig böra framhålla, att det bistånd, som byrån lärer

kunna påräkna från den yrkeshygieniska avdelningen vid statens institut för

folkhälsan, torde komma att i vissa avseenden icke oväsentligt underlätta

den tekniska personalens arbete.

Med anledning av den ifrågasatta överflyttningen till kommerskollegium

av arbetarskyddsbyråns avdelning för sjöfartsärenden får jag

hänvisa till att chefen för handelsdepartementet vid anmälan denna dag av

frågorna örn anslag till kommerskollegium och statens elektriska inspektion

(prop. nr 238) efter samråd med mig förordar sagda överflyttning att genomföras

från och med den 1 juli 1938. I samband därmed skulle de nuvarande

tjänsterna å sjöfartsavdelningen — 1 byråassistent i lönegraden B

26, 1 amanuens och 1 kontorsbiträde i lönegraden B 4 — överföras till kommerskollegium,

därvid emellertid byråassistenen skulle betecknas byrådirektör.

I nämnda proposition förordas vidare, att överinseendet över den av

underinspektörerna utövade tillsynen över stuveriarbetet vid lastning och

lossning av fartyg samt utarbetandet av statistisk rörande olycksfall i sjömans-

och stuveriyrkena fortfarande böra ankomma på yrkesinspektionens

chefsmyndighet. Därvid har förutsatts, att byråassistenten (byrådirekören)

skulle efter överflyttningen förordnas till specialinspektör för nämnda tillsynsarbete

inom riksförsäkringsanstalten. Vid bifall till detta förslag skulle

alltså sjöfartsavdelningen inom arbetarskyddsbyrån komma att försvinna.

Vad härefter angår den juridiskt utbildade personalen å

arbetarskyddsbyrån, anser jag mig icke nu kunna biträda förslaget om

sekreteraretjänstens ombildning till en byrådirektörstjänst. Mot en dylik

åtgärd talar dels den omständigheten att befattningen så nyligen uppflyttats

från lönegraden B 24 till lönegraden B 26, dels ock det förhållandet

att man för närvarande saknar möjlighet att bedöma i vad man hans arbete

framdeles kommer att ökas. Även örn i vissa avseenden en ökning kommer

att inträda, så kan denna ökning — såsom ock de sakkunniga påpekat —

förutses delvis uppvägas av en minskning på andra områden. Bland annat

torde överflyttningen av sjöfartsavdelningen till kommerskollegium medföra

en viss lättnad i sekreterarens arbetsbörda. Jag förordar alltså, att sekreterartjänsten

bibehålies i lönegraden B 26.

Däremot förordar jag, i anslutning till de sakkunnigas förslag, att den nuvarande

amanuenstjänsten ersättes med en notarietjänst i lönegraden B 21.

Vad beträffar behovet av en läkare å arbetarskyddsbyrån, torde detta

trots tillkomsten av statens institut för folkhälsan förefinnas, framför allt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

o

emedan hygienisk kontroll bör kunna utövas på arbetsplatserna. Läkaren

torde alltså böra få till huvudsaklig uppgift att i viss omfattning företaga

inspektionsresor till arbetsplatserna — särskilt arbetsplatser inom sådana

yrken, där risken för uppkomsten av ohälsa i arbetet är stor — men

därjämte att i löpande ärenden av medicinsk natur tjänstgöra såsom sakkunnig

åt chefsmyndigheten. I betraktande av det intima samarbete, som bör

äga rum mellan chefsmyndigheten och institutet för folkhälsan, torde det

emellertid icke vara nödvändigt, att läkaren å arbetarskyddsbyrån ägnar

hela sin arbetstid åt byrån. Vid sådant förhållande synes han icke böra

inplaceras i lönesystemet utan i stället avlönas med ett årligt, av Kungl.

Majit bestämt arvode. Detta arvode lärer lämpligen kunna beräknas till

5,000 kronor, å vilket belopp dyrtidstillägg icke bör utgå. Jag räknar med

att det skall bliva möjligt att för ett dylikt arvode förvärva en väl kvalificerad

kraft, som kan åtaga sig regelbunden tjänstgöring inom anstalten och som

också är villig att för anstaltens räkning företaga erforderliga tjänsteresor.

Den utökning av chefsmyndighetens arbetsuppgifter och tekniskt skolade

arbetskrafter, som av mig förordats, betingar enligt min mening även en förstärkning

av byråns biträdespersonal. Jag hemställer därför, att å byrån

måtte nyinrättas en extra ordinarie kontorsbiträdestjänst i 4:e lönegraden

och en extra ordinarie skrivbiträdestjänst i 2:a lönegraden. Samtidigt tillstyrker

jag, att den nuvarande extra ordinarie kontorsbiträdesbefattningen

överföres å ordinarie stat med placering i lönegraden B 4.

Vad angår kravet på anvisande av ett särskilt anslag för vissa specialundersökningar

å arbetarskyddets område, anser jag mig icke

kunna förorda detsamma. Jag hänvisar till att erforderliga undersökningar

av ifrågavarande slag i stor utsträckning torde kunna verkställas å den yrkeshygieniska

avdelningen av statens institut för folkhälsan samt att man,

i den mån så ej kan ske, torde kunna räkna med att arbetsgivare och arbetare

framdeles liksom hittills skola lämna sin medverkan.

Enligt departementschefens förslag skulle alltså personalen å riksförsäkringsanstaltens

arbetarskyddsbyrå efter genomförandet av de föreslagna förändringarna

bliva följande:

a) Tjänstemän å ordinarie stat: 1 byråchef (B 30), 1 byrådirektör (B 28),

1 förste byråingenjör (B 26), 1 sekreterare (B 26), 1 förste byråingenjör (B

24), 1 byråingenjör (B 21), 1 notarie (B 21), 1 kansliskrivare (B 11), 1

kanslibiträde (B 7) och 1 kontorsbiträde (B 4).

b) Tjänsteman å extra stat: 1 byråingenjör (B 21).

c) Extra ordinarie tjänstemän: 1 amanuens, 1 kontorsbiträde och 1 skrivbiträde.

Därtill skulle komma en läkare med elt arvode av 5,000 kronor för

år.

Frånsett överflyttningen till kommerskollegium av arbetarskyddsbyråns

sjöfartsavdelning skulle personaländringarna å byrån — liksom de organisatoriska

förändringar, vilka i det följande förordas beträffande yrkesinspektionen

— genomföras först från och med ingången av nästa kalenderår.

Den allmänna yrkesinspektionen.

För utövande av tillsynstjänsten i allmänhet är riket för närvarande indelat

i nio yrkesinspektionsdistrikt. Personalen utgöres av 9 yrkesinspektörer

(13 28), 9 yrkesinspektörsassistenter (B 21) och 18 yrkesunderinspektörer

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

(B 16), samtliga å ordinarie stat, ävensom 2 yrkesinspektörsassistenter och 9

kontorsbiträden såsom extra ordinarie befattningshavare.

Å varje distrikt tjänstgöra 1 yrkesinspektör, minst 1 yrkesinspektörsassistent

samt i regel 2 yrkesunderinspektörer och 1 kontorsbiträde. Utöver denna

personal tjänstgöra med placering i de mest arbetstyngda distrikten i regel

2 extra ordinarie befattningshavare med ingenjörsutbildning.

De sakkunniga föreslå en ökning av antalet inspektionsdistrikt från 9 till

11 med Luleå och Borås såsom nya stationsorter och framlägga i samband

därmed förslag till ny distriktsindelning.

Vidare föreslå de sakkunniga, att ett visst antal yrkesinspektörsassistenter

uppflyttas från lönegraden B 21 till B 24 samt att assistenttiteln utbytes mot

titeln distriktsingenjör respektive förste distriktsingenjör. Härjämte föreslås

yrkesunderinspektörerna uppflyttade från lönegraden B 16 till B 18 med titeln

distriktsinspektor.

Enligt de sakkunnigas mening bör såsom norm för inspektionsverksamheten

gälla, att arbetsställen med fler än 9 arbetare samt mindre arbetsställen

med stor olycksfalls- eller hälsorisk besökas för inspektion en gång om året

och övriga arbetsställen minst en gång vart annat år. Tillsyn å arbetsställen

med minst 10 arbetare borde, såvitt det gäller industriella företag, i allmänhet

utövas av ingenjörsutbildad personal. Med utgångspunkt härifrån och

med ledning av yrkesinspektionens uppgifter rörande antalet arbetsställen

hava de sakkunniga uppskattat behovet av tekniskt utbildad personal på sätt

framgår av följande sammanställning.

Distrikt

Yrkes-

P e r s o n a

Förste distrikts-

1 b e h o v

Distrikts-

Distrikts-

inspektör

ingenjör

ingenjörer

inspektörer

l:a distriktet . . .

........... 1

1

3

3

2:a > . . .

........... 1

1

1

3

3:e * ...

........... 1

1

1

3

4:e » .. .

........... 1

1

I

3

5:e »

........... 1

1

3

5

6:e > . . .

........... 1

1

1

3

7:e » '' ...

........... 1

1

1

3

8:e » .. .

........... 1

1

1

3

9:e »

........... 1

1

1

2

10:e » ...

........... 1

1

—

2

Ilie > . . .

........... 1

1

~

2

Summa 11

11

13

32

Därutöver hava de sakkunniga räknat med ytterligare 4 befattningshavare

med ingenjörsutbildning, därav två såsom extra ordinarie och två såsom

extra. Av distriktsinspektörerna förutsättes likaledes en del erhålla extra ordinarie

anställning. Kontorspersonalen föreslås samtidigt utökad med 11

kanslibiträden i lönegraden B 7 och 2 extra ordinarie kontorsbiträden i 4:e

lönegraden.

Beträffande de över sakkunnigförslaget i denna del avgivna yttrandena får

utskottet hänvisa till propositionen, sid. 36—39.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

7

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Vad först angår distrikts! udel ningen för den allmänna yrkesinspektionen,

är jag ense med de sakkunniga därom, att det nuvarande indelningssättet

bör i princip bibehållas men att en ökning av distriktens antal

från nio till elva bör äga ruin. Det framlagda förslaget till distriktsindelning

synes mig även i stort sett ändamålsenligt. Då det liksom hittills torde

få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma de särskilda distriktens omfattning,

synes mig emellertid definitiv ståndpunkt till förslaget rörande den närmare

utformningen av distriktsindelningen icke behöva tagas i detta sammanhang.

Mot de sakkunnigas förslag rörande station sorterna hava riktats

vissa anmärkningar, därvid bland annat föreslagits, att Vänersborg skulle

i stället för Borås bliva stationsort för det ifrågasatta Västergötlandsdistriktet

samt att Umeå och ej Luleå skulle bliva stationsort för det nya elfte distriktet.

Frågan örn stationsorterna kan givetvis slutgiltigt ordnas, först sedan

distriktsindelningen fastställts. Ej heller denna fråga bör därför nu definitivt

prövas. Någon anledning att räkna med större avvikelser från de sakkunnigas

förslag i nu berörda hänseende lärer emellertid icke föreligga.

Beträffande de särskilda befattningshavarnas löneplacer

i n g och benämningar biträder jag de sakkunnigas förslag om bibehållande

av yrkesinspektörstjänsterna i lönegraden B 28.

Med hänsyn till de betydande rekryteringssvårigheter, som yppat sig med

avseende å yrkesinspektörsassistenttjänsterna, anser jag det vidare i likhet

med de sakkunniga nödvändigt, att assistenterna erhålla förbättrade avlöningsvillkor.

Jag tillstyrker därför förslaget örn uppdelning av assistentbefattningarna

i två lönegrupper, därav den ena med placering i lönegraden

B 24 och den andra med placering i lönegraden B 21. I överensstämmelse

med förslaget förordar jag även, att vederbörande befattningshavare hädanefter

benämnas förste distriktsingenjörer respektive distriktsingenjörer.

Onekligen torde vissa skäl kunna anföras även till stöd för förslaget att

uppflytta yrkesunderinspektörstjänsterna från lönegraden B 16 till högre lönegrad.

Frågan härom synes emellertid böra upptagas till prövning i samband

med den allmänna granskning av de statliga befattningarnas lönegradsplacering,

vilken är avsedd att inom en nära framtid äga rum. Med hänsyn

härtill anser jag, att befattningarna tillsvidare böra kvarstå i nuvarande lönegrad.

Då den ifrågasatta benämningen å dessa tjänster synes mig mindre

lämplig, får jag vidare i likhet med riksförsäkringsanstalten förorda, att någon

förändring med avseende å underinspektörernas benämning icke vidtages.

Med avseende å biträdespersonalen tillstyrker jag, att i stället för de nuvarande

extra ordinarie kontorsbiträdestjänsterna inrättas dels ordinarie kontorsbiträdestjänster

i lönegraden B 4, dels ock extra ordinarie skrivbiträdestjänster

i 2:a lönegraden.

Vidkommande härefter frågan örn behovet av personal för den

allmänna inspektionstjänsten möta givetvis stora svårigheter att någorlunda

exakt uppskatta detsamma. Mot det sätt, varpå de sakkunniga gått till väga

vid beräkningen av behovet, bar jag emellertid i huvudsak icke något

att erinra. Med anledning av de anmärkningar, som riktats mot den norm

för inspektionsverksamheten, som av de sakkunniga tillämpats, vill jag

framhålla, att vid bedömande av inspektionsbehovet för varje särskilt arbetsställe

givetvis icke antalet arbetare vid arbetsstället kan få tillmätas avgörande

betydelse. Detta hindrar emellertid icke, att det kan vara berättigat att

vid uppskattningen av den för tillsynen erforderliga personalen på sätt de

sakkunniga gjort ställa inspektionsbehovet i en viss relation till arbetsplatsernas

storlek.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

Då jag i likhet med de sakkunniga räknar med 11 distrikt, följer därav

att jag liksom dessa även räknar med 11 yrkesinspektörstjänster.

Även antalet befattningar såsom förste distriktsingenjör respektive distriktsingenjör

uppskattar jag i överensstämmelse med de sakkunnigas förslag.

Lika med de sakkunniga beräknar jag vidare antalet underinspektörstjänster

— av de sakkunniga benämnda distriktsinspektörstjänster — till 32.

Dock synes mig antalet ordinarie underinspektörer icke behöva beräknas

till i genomsnitt mer än två för varje distrikt. Jag anser därför, att av ifrågavarande

tjänster blott 22 böra upptagas såsom ordinarie och de övriga 10

såsom extra ordinarie.

Vad biträdespersonalen beträffar, har man enligt min mening att räkna

med 1 ordinarie kontorsbiträdestjänst för varje distrikt, alltså sammanlagt

11 kontorsbiträdestjänster i lönegraden B 4. Härutöver torde erfordras 11

extra ordinarie skrivbiträdestjänster.

Vid bifall till vad sålunda förordats skulle personalbeståndet för den

allmänna yrkesinspektionen bliva följande:

a) Tjänstemän å ordinarie stat: 11 yrkesinspektörer (B 28), 11 förste distriktsingenjörer

(B 24), 13 distriktsingenjörer (B 21), 22 underinspektörer

(B 16) och 11 kontorsbiträden (B 4).

b) Extra ordinarie tjänstemän: 2 distriktsingenjörer, 10 underinspektörer

och 11 skrivbiträden.

c) Extra tjänstemän: 2 aspiranter till distriktsingenjörstjänst.

Den kvinnliga yrkesinspektionen.

Den kvinnliga yrkesinspektionen består för närvarande av en yrkesinspektris

(B 26), två yrkesinspektrisassistenter (B 18) och ett extra ordinarie

kanslibiträde i 7:e lönegraden. Dessutom tjänstgör under någon del av året

en extra befattningshavare. Samtliga äro stationerade i Stockholm, och

någon distriktsindelning finnes icke för ifrågavarande inspektion.

Till belysande av den kvinnliga inspektionens nuvarande arbetsuppgifter

hava de sakkunniga anfört bland annat följande.

Den kvinnliga inspektionens huvuduppgift vore att öva tillsyn å arbetarskyddslagstiftningens

efterlevnad beträffande sådant arbete, vartill kvinnor

användes. Enligt 22 § av instruktionen för yrkesinspektionen hade yrkesinspektrisen

dessutom att verka för förbättring av de kvinnliga arbetarnas levnadsförhållanden,

såsom beträffande kost och bostad samt hälso- och sjukvård,

ävensom för utvecklande bland dem av spar-, understöds- och försäkringsväsen

samt utbildnings- och studiearbete. Denna föreskrift följdes väl

numera ej strängt efter ordalydelsen, men den kvinnliga inspektionens befattningshavare

måste dock alltjämt i stor utsträckning syssla med rådgivning i

vissa sociala frågor, som rörde kvinnors användande i arbete.

Genom den kvinnliga inspektionens kontroll fritoges i allmänhet icke övriga

tillsynsorgan från sina skyldigheter i fråga om sådant arbete. I viss utsträckning

förekomme det likväl, att så skedde. Bland annat hade det med

chefsmyndighetens godkännande inom flertalet inspektionsdistrikt utbildat

sig en praxis att till den kvinnliga inspektionen helt överlämna vissa mindre

arbetsställen, där övervägande kvinnlig arbetskraft användes och där de tek
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

9

niska problemen vore av enklaste slag. Arbetsställe, varmed så förfarits,

bleve föremål för yrkesinspektörs uppmärksamhet endast om detta särskilt

påkallades av befattningshavare inom den kvinnliga inspektionen. Samma

anordning — som hade till syfte att förekomma dubbelinspektion och minska

arbetsbördan på distrikten — tillämpades i stor utsträckning även med

avseende å restauranger.

För att kunna utnyttja alla yrkesinspektionens arbetskrafter på bästa möjliga

sätt hava de sakkunniga förordat, att en arbetsfördelning mellan den

allmänna och den kvinnliga inspektionen genomföres i något större utsträckning

än hittills. I sådant hänseende föreslås, att — med fritagande i huvudsak

av övriga tillsynsorgan — till den kvinnliga inspektionen överlämnas tillsynen

å sömnadsindustrin och restaurangerna ävensom kontrollen över förhållanden

rörande arbetstid och minderårigas användande i arbete inom den

kvinnliga inspektionens tillsynsområde. Såsom konsekvens härav ifrågasätta

de sakkunniga en mindre justering av 23 § arbetarskyddslagen.

Med utgångspunkt härifrån föreslå de sakkunniga, att den kvinnliga inspektionskåren

utökas med 5 befattningshavare under bibehållande väsentligen

av gällande centrala organisation, därvid emellertid försöksvis en befattningshavare

borde placeras i vardera av landets två största industristäder,

Malmö och Göteborg. Av de nya befattningshavarna borde tre vara yrkesinspektriser

i lönegraden B 24 och två extra yrkesinspektrisassistenter i 18:e

lönegraden. Därjämte borde en av de nuvarande yrkesinspektrisassistentbefattningama

uppflyttas från lönegraden B 18 till B 21. Slutligen föreslås,

att det nuvarande extra ordinarie kanslibiträdet överföres å ordinarie stat

samt att ett extra ordinarie kontorsbiträde nyanställes.

Två av de sakkunniga hava reserverat sig mot förslaget, i vad detsamma

avser den kvinnliga yrkesinspektionen. En av reservanterna anser, att all

inspektionspersonal — såväl manlig som kvinnlig — bör till lämpligt anta)

placeras på de olika distrikten och vara underställd distriktschefen. Den

andra reservanten förordar ett bibehållande i huvudsak av nuvarande organisationsform

men med ett mindre antal befattningshavare än vad sakkunnigmajoriteten

föreslagit.

Vid remissbehandlingen av sakkunnigförslaget (prop. sid. 46—48) hava

ett flertal myndigheter och sammanslutningar i anslutning till den förra

reservationen förordat, att den kvinnliga inspektionen skulle inordnas i den

allmänna inspektionen.

Departementschefen har för egen del yttrat följande:

Av den lämnade redogörelsen framgår, att den kvinnliga yrkesinspektionen

— delvis på grund av uttryckliga beslut av chefsmyndigheten, delvis ock

med stöd allenast av den praxis, som utbildat sig i ämnet — efter hand fått

övertaga den huvudsakliga tillsynen beträffande vissa slag av arbetsplatser,

där kontrollen tidigare jämsides utövats av den allmänna och den kvinnliga

inspektionen. De sakkunniga föreslå nu, att man skulle ytterligare något

utvidga den kvinnliga inspektionens arbetsområde i syfte att diirmed

åvägabringa en viss minskning i den allmänna inspektionens åligganden och

samtidigt förhindra onödigt dubbelarbete.

Med anledning av de anmärkningar, som från flera håll riktats mot dessa

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

förslag, anser jag mig böra framhålla, att jag icke är av den uppfattningen,

att ett genomförande av detsamma skulle medföra någon mera genomgripande

omläggning av den kvinnliga inspektionen eller beröva denna inspektion

dess nuvarande karaktär av specialinspektion med huvudsakligen sociala

uppgifter. Med hänsyn härtill och då förslaget synes mig ändamålsenligt,

får jag i princip ansluta mig till detsamma. Jag vill i detta sammanhang

erinra, att jag vid remiss till lagrådet av förut omnämnda förslag till ändringar

i arbetarskyddslagen förordat den jämkning i 23 § nämnda lag, som

av de sakkunniga ifrågasatts.

I vilken utsträckning och på vilket sätt, en överflyttning av tillsynsuppgifter

lämpligen bör ske, torde närmare få bedömas av yrkesinspektionens

chefsmyndighet, på vilken det bör ankomma att utfärda erforderliga anvisningar

i ämnet.

Vad angår antalet av de befattningshavare, som behövas

för den kvinnliga inspektionsverksamheten, har detsamma — frånsett biträdespersonalen

— av de sakkunniga uppskattats till åtta, medan den nuvarande

personalen blott omfattar tre befattningshavare. För min del är jag

icke beredd att nu tillstyrka en så betydande personalförstärkning utan föreslår,

att inspektionspersonalen tills vidare utökas till fem befattningshavare.

Med hänsyn till de särskilda uppgifter, som tillkomma och även framgent

böra åvila den kvinnliga yrkesinspektionen, är jag av den uppfattningen att

inspektionens befattningshavare alltjämt böra sammanhållas såsom

en självständig kår under egen ledning och alltså icke

inordnas under den allmänna inspektionen. Jag ansluter mig således i denna

del till sakkunnigmajoritetens och riksförsäkringsanstaltens ståndpunkt.

Lika med de sakkunniga finner jag vidare, att en decentralisering

av den kvinnliga inspektionsverksamheten bör kunna medföra betydande fördelar.

Enligt min mening bör därför riket för den kvinnliga inspektionens

del indelas i fyra distrikt, nämligen ett östligt med stationsort i Stockholm,

ett sydligt med stationsort i Malmö, ett västligt med stationsort i Göteborg

och ett nordligt med stationsort i Sundsvall eller Härnösand. Det östra distriktet

torde böra förestås av yrkesinspektrisen samt vart och ett av de övriga

distrikten av en distriktsinspektris. Yrkesinspektrisen, vilken liksom hittills

bör vara placerad i lönegraden B 26, skulle närmast under chefsmyndigheten

hava ansvaret för och ledningen av inspektionsverksamheten i hela riket.

För distriktsinspektriserna, som alltså böra sortera direkt under yrkesinspektrisen,

föreslår jag en placering i lönegraden B 22. Då det här framlagda

förslaget örn distriktsindelning tills vidare endast bör hava karaktär av

en försöksanordning, förordar jag, att distriktsinspektrisbefattningarna uppföras

å extra stat. Hos yrkesinspektrisen bör vidare tjänstgöra en yrkesinspektrisassistent

med placering i lönegraden B 18.

Mot de sakkunnigas förslag, att det hos yrkesinspektrisen tjänstgörande

extra ordinarie kanslibiträde! överföres till ordinarie stat har jag icke något

att erinra. Däremot saknas, med den av mig föreslagna anordningen, skäl

att därutöver anställa ytterligare biträdespersonal. Jag vill i detta sammanhang

tillfoga, att jag utgår från att distriktsinspektriserna i sådana städer,

som utgöra stationsorter för den allmänna yrkesinspektionen, skola — i den

mån så låter sig göra — få för skrivgöromål och liknande arbete disponera

den biträdespersonal, som finnes anställd för den allmänna inspektionens

behov.

Då enligt mitt förslag antalet yrkesinspektrisassistenter skulle minskas

från två till en, torde en yrkesinspektrisassistentbefattning få uppföras å

övergångsstat. Enär det är att antaga, att åtminstone en av de nuvarande

assistenterna skall erhålla befattning såsom distriktsinspektris, lärer sagda

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

11

förhållande icke komma att medföra någon nämnvärd kostnadsökning för

statsverket.

Enligt dessa beräkningar skulle alltså för den kvinnliga yrkesinspektionen

upptagas följande befattningar:

a) Tjänstemän å ordinarie stat: 1 yrkesinspektris (B 26), 1 yrkesinspektrisassistent

(B 18) och 1 kanslibiträde (B 7).

b) Tjänsteman å övergångsstat: 1 yrkesinspektrisassistent (B 18)''.

c) Tjänstemän å extra stat: 3 distriktsinspektriser (B 22).

Skogs- och flottledsinspektionen.

För tillsyn å efterlevnaden av skogshärbärgeslagen och lagen om skyldighet

i vissa fall att vid flottled anordna härbärgen åt flottningsarbetarna tillsattes

enligt beslut av 1919 års riksdag en specialinspektör inom yrkesinspektionen.

Denne inspektör, som numera benämnes skogs- och flottledsinspektör och är

placerad i lönegraden B 27, har inom sitt verksamhetsområde att jämväl i huvudsak

fullgöra de uppgifter, som eljest ankomma på yrkesinspektör. Till

skogs- och flottledsinspektörens hjälp äro anställda dels en ordinarie assistent

med placering i lönegraden B 20 och ett ordinarie kontorsbiträde i lönegraden

B 4, dels ock vissa icke ordinarie befattningshavare, däribland en biträdande

assistent med sex månaders årlig tjänstgöring.

De sakkunniga förorda, att skogs- och flottledsinspektören under benämningen

skogsinspektör erhåller samma tjänsteställning som yrkesinspektör - na och att helårsassistenten vid skogs- och flottledsinspektionen i lönehänseende

jämställes med distriktsingenjör inom den allmänna yrkesinspektionen.

Departementschefen har för sin del erinrat, att frågan om lönereglering för

skogs- och flottledsinspektionens arbetskrafter helt nyligen (1937 års riksdag)

varit föremål för statsmakternas prövning, därvid de krav på löneförbättring,

som nu framförts av de sakkunniga, avvisats. Med hänsyn härtill och då några

nya skäl för bifall till förslagen icke anförts, anser sig departementschefen

förhindrad att biträda de sakkunnigas förslag. Tillräcklig anledning att

ändra skogs- och flottledsinspektörens tjänstetitel synes honom icke heller

föreligga. Departementschefen räknar alltså med att personalförhållandena

vid skogs- och flottledsinspektionen i allo lämnas orubbade.

Riksförsäkringsanstaltens avlönings- och omkostnadsanslag.

Beträffande riksförsäkringsanstaltens personalbestånd föreslås, frånsett arbetarskyddsbyrån,

att å ordinarie stat uppföras 30 icke-ordinarie befattningar,

nämligen 1 ledamot och byrådirektör i lönegraden B 28, 1 aktuarie,

1 byråingenjör och 3 notarier i lönegraden B 21, 1 kansliskrivare i lönegraden

B 11, 8 kanslibiträden i lönegraden B 7 och 15 kontorsbiträdet! i lönegraden

B 4.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 110.

Utskottet.

Omorganisationen av arbetarskvddsbyrån medför vidare beträffande den

ordinarie personalen dels från och med den 1 juli 1938 en minskning

med 1 byråassistent (B 26) och 1 kontorsbiträde (B 4) på grund av sjöfartsavdelningens

överflyttning till kommerskollegium, dels ock från och med den

1 januari 1939 en ökning med 1 byrådirektör (B 28), 1 förste byråingenjör

(B 26), 1 notarie (B 21) och 1 kontorsbiträde (B 4).

Vidare föreslås inrättande av 3 sekreteraretjänster å extra stat i lönegraden

B 24 med placering å första och andra skaderegleringsbyrån samt byrån

för försäkringsplikts- och fiskarförsäkringsärenden. Dessutom tillkommer

från och med den 1 januari 1939 å arbetarskyddsbyrån en byråingenjör

å extra stat i lönegraden B 21.

Vid bifall till vad Kungl. Maj:t sålunda och i övrigt förordat skulle riksförsäkringsanstaltens

avlöningsanslag komma att höjas från 1,562,000 kronor

till 1,722,400 kronor. Omkostnadsanslaget föreslås samtidigt höjt från

143,700 kronor till 180,000 kronor.

En utförlig redogörelse för nu berörda förhållanden återfinnes i propositionen,

sid. 56—67.

Yrkesinspektionens avlönings- och omkostnadsanslag.

Yrkesinspektionens avlöningsanslag är i gällande riksstat upptaget till

358,400 kronor. Den föreslagna omorganisationen från och med den 1 januari

1939 medför en ökning av ifrågavarande anslag till 476,000 kronor. Omkostnadsanslaget

föreslås tillika höjt från 143,000 kronor till 200,000 kronor.

En detaljerad redogörelse för berörda förhållanden återfinnes i propositionen,

sid. 68—71.

I likhet med föredragande departementschefen anser utskottet en effektivisering

av yrkesinspektionen av behovet påkallad. Till de riktlinjer, som av

departementschefen för sådant ändamål uppdragits i organisatoriskt hänseende,

kan utskottet ock i allt väsentligt ansluta sig.

Utskottet tillstyrker sålunda i första hand, att yrkesinspektionens chefsmyndighet

förstärkes på sätt Kungl. Maj:t föreslagit. Däremot anser sig utskottet

icke kunna biträda det i motionen I: 297 framförda yrkandet örn

ytterligare förstärkning av den juridiska personalen å riksförsäkringsanstaltens

arbetarskyddsbyrå, då enligt utskottets förmenande tillräcklig erfarenhet

örn arbetets omfattning därstädes ännu icke föreligger.

Kungl. Maj:ts förslag rörande den lokala yrkesinspektionen anser sig utskottet

likaledes kunna godtaga, ehuru utskottet i likhet med åtskilliga hörda

myndigheter och sammanslutningar funnit vissa skäl tala för ett inordnande

av den kvinnliga yrkesinspektionen i den allmänna. Utskottet kan icke dela

den i motionen I: 297 uttalade uppfattningen, att med en omorganisation av

den lokala yrkesinspektionen bör anstå, till dess resultatet av den i proposi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Ho
-

ld

tionen bebådade allmänna översynen av arbetarskyddslagstiftningen föreligger.

Utskottet avstyrker alltså ifrågavarande motion jämväl i denna del.

Vad härefter angår skogs- och flottledsinspektionen, har i motionerna

1:281 och 11:420 yrkats uppf lynning i lönegrad av skogs- och flottledsinspektören

från B 27 till B 28 och av dennes ordinarie assistent från B 20 till

B 21. Utskottet vill icke bestrida, att skäl kunna anföras för att i lönehänseende

jämställa ifrågavarande befattningshavare med yrkesinspektör respektive

distriktsingenjör inom den allmänna yrkesinspektionen. Då emellertid

förevarande spörsmål så sent som år 1937 varit föremål för riksdagens prövning

samt utskottet förutsätter, att de i motionerna anförda synpunkterna

vederbörligen beaktas vid den allmänna översyn av de civila statstjänstemännens

lönegradsplacering, som inom den närmaste framtiden avses komma till

stånd, anser sig utskottet icke kunna för närvarande tillstyrka bifall till de i

ämnet väckta motionerna.

Kungl. Maj:ts förslag i här ej särskilt avhandlade delar har icke heller givit

utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda får utskottet därför hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å herr Wistrands samt herrar Stens m. fl. och Sandströms

m. fl. motioner (1:297 och 281 samt 11:420) må

I) godkänna följande personalförteckning för riksförsäkringsanstalten,

att tillämpas från och med den 1 juli till och

med den 31 december 1938:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —

5 byråchefer...................................... B 30

3 ledamöter och byrådirektörer..................... B 28

1 förste aktuarie................................... B 26

1 sekreterare...................................... B 26

1 förste aktuarie................................... B 24

3 förste byråingenjörer............................. B 24

4 sekreterare...................................... B 24

9 aktuarier........................................ B 21

4 byråingenjörer................................... B 21

11 notarier......................................... B 21

15 kontorsskrivare.................................. B 15

1 kassör.......................................... B 14

1 materialförvaltare................................ B 14

9 kansliskrivare.................................... B 11

1 förste expeditionsvakt............................ B 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

%

14 Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.

Befattning Lönegrad

33 kanslibiträden................................... B 7

6 expeditionsvakter................................ B 5

90 kontorsbiträden.................................. B 4.

Tjänstemän å extra stat.

1 förste byråingenjör............................... B 24

3 sekreterare...................................... B 24

1 aktuarie........................................ B 21

1 byråingenjör..................................... B 21

2 notarier......................................... B 21;

II) godkänna följande personalförteckning för riksförsäkringsanstalten,

att tillämpas från och med den 1 januari 1939:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —

5 byråchefer...................................... B 30

3 ledamöter och byrådirektörer..................... B 28

1 byrådirektör..................................... B 28

1 förste aktuarie................................... B 26

1 förste byråingenjör............................... B 26

1 sekreterare...................................... B 26

1 förste aktuarie................................... B 24

3 förste byråingenjörer............................. B 24

4 sekreterare...................................... B 24

9 aktuarier........................................ B 21

4 byråingenjörer................................... B 21

12 notarier......................................... B 21

15 kontorsskrivare.................................. B 15

1 kassör.......................................... B 14

1 materialförvaltare................................ B 14

9 kansliskrivare.................................... B 11

1 förste expeditionsvakt............................ B 7

33 kanslibiträden................................... B 7

6 expeditionsvakter................................ B 5

91 kontorsbiträden.................................. B 4

Tjänstemän å extra stat.

1 förste byråingenjör............................... B 24

3 sekreterare...................................... B 24

1 aktuarie........................................ B 21

2 byråingenjörer................................... B 21

2 notarier......................................... B 21;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.

15

lil) godkänna följande avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,

att tillämpas under budgetåret 1938/39:

Avlöningsstat.

Befattning Lönegrad

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis...........................kronor 848,000

2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis

.............................. » 62,800

3. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Majit.............. » 26,600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 600,000

b. Avlöningsförhöjningar,

m. m., förslagsvis .. » 75,000 ,> 675,000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän, förslagsvis....... » 110,000

Summa förslagsanslag kronor 1,722,400;

IV) till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 1,722,400 kronor;

V) till Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 180,000 kronor;

VI) godkänna följande personalförteckning för yrkesinspektionen,

att tillämpas från och med den 1 januari 1939:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

11 yrkesinspektörer................................. B 28

1 skogs- och flottledsinspektör...................... B 27

1 yrkesinspektris................................... B 26

11 förste distriktsingenjörer.......................... B 24

13 distriktsingenjörer................................ B 21

1 assistent........................................ B 20

1 yrkesinspektrisassistent........................... B 18

22 underinspektörer................................. B 16

1 kanslibiträde.................................... B 7

12 kontorsbiträden.................................. B 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 yrkesinspektrisassistent........................... B 18

Tjänstemän å extra stat.

3 distriktsinspektriscr.............................. B 22;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr lid
-

VII) godkänna följande avlöningsstat för yrkesinspektionen,

att tillämpas under budgetåret 1938/39:

Avlöningsstat.

Befattning Lönegrad

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis............................ kronor 385,500

2. Avlöning till en tjänsteman å övergångsstat,

förslagsvis............................ » 2,900

3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis

............................... » 9,800

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 64,800

b. Avlöningsförhöjningar,

m. m., förslagsvis..... » 8,000 ,> 72,800

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän, förslagsvis........ » 10,000

Summa förslagsanslag kronor 481,000;

VIII) till Yrkesinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 481,000 kronor;

IX) till Yrkesinspektionen: Omkostnader för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 200,000 kronor.

Stockholm den 26 april 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Malmö, Asplund,

Nilsson i Landeryd, Andrén, Ström i Lidköping, Nilsson i Fredriksfält, Larsson i Varberg,

Nisser, von Heland, Bäcklund och Bäckström; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Törnkvist,

Jonsson i Eskilstuna, Svensson, Ward, Lindberg i Umeå, Isacsson, Danielsson, Olsson

i Staxäng och Hansson i Rubbestad.

Stockholm 1938. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

381773

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:238 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående yrkesinspektionens organisation m. m. s. 1 i texten