Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande Nr lil

1938-04-26 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:111, Statsutskottets utlåtande Nr lil

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

1

Nr lil.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1938 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning ari Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till främjande av bostadsförsörjning

för mindre bemedlade, barnrika familjer rn. m. jämte

motioner.

(4:e avd.)

l:o) Bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer.! årets

statsverksproposition har Kungl. Majit under femte huvudtiteln, punkten 23,

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1938/39 beräkna, till Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer, ett förslagsanslag av 1,450,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 3 mars 1938 dagtecknad proposition,

nr 190, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över soeialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen dels godkänna

ej mindre de grunder för utlämnande av lån och bidrag av statsmedel

för beredande av bostäder i egnahem åt mindre bemedlade, barnrika

familjer, som av departementschefen förordats, än även de av honom förordade

ändrade grunderna för främjande av bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer i hyreshus; dels medgiva, att Lånefonden för

bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer må disponeras

jämväl för beredande av bostäder i egnahem åt sådana familjer; dels ock

för budgetåret 1938/39 under femte huvudtiteln anvisa till Främjande av

bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer ett förslagsanslag

av 1,500,000 kronor.

I samband med förevarande proposition hava inom andra kammaren

väckts följande motioner, nämligen

dels en av herr N. A. Larsson i Östersund, nr 432, vari hemställts dels att

riksdagen måtte besluta medgiva mindre bemedlade barnrika familjer på

landsbygden, tillhörande de befolkningsgrupper, vilka enligt utfärdade bestämmelser

äga möjlighet erhålla lån ur arbetarsmåbrukslånefonden, att

komma i åtnjutande av bostadsanskaffningslån för såväl nybyggnad som

förbättring och ombyggnad av äldre bostadshus på följande grunder: Under

de första tjugu åren skola bostadsanskaffningslån utgöras dels till I * * 4/o av en

stående ränte- och amorteringsfri del och dels till r79 av en räntefri amorteringsdel.

Sedan amorteringsdelen helt återbetalats, skall förfaras med

den stående delen på sätt föreslagits i Kungl. Majits proposition; dels ock

Bihang till riksdagens protokoll 11)38. 6 sami. Nr lil-—114.

1081 88

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

att vederbörande utskott måtte anmodas låta i lagtexten utforma erforderliga

jämkningar och förändringar, vilka kunna stå i samband med ovan

ställda yrkande;

dels av herrar T. G. von Seth och II. Lundqvist, nr 438, vari, under framhållande

att starka skäl förelåge för statlig bostadssubvention även åt

sådana barnrika familjer vilka ej bebo egna hem, hemställts, dels att riksdagen

antingen ville i skrivelse till Kungl. Majit uttala sig för eller provisoriskt

besluta att som komplettering till den av Kungl. Majt i förevarande

proposition nr 190 föreslagna bostadsanskaffningslåne- och familjebidragsverksamheten

även hyreshjälp med statsbidrag i enlighet med motionens

riktlinjer måtte kunna utgå till behövande barnrika familjer å den egentliga

landsbygden, dels att riksdagen i och för finansierande av denna verksamhet

och av andra ovan anförda skäl måtte reducera den stående amorteringsochfräntefria

delen av bostadsanskaffningslånen från 20 till 15 procent;

dels av herr C. O. Nolin m. fl., nr 439, vari hemställts, att riksdagen vid

behandlingen av propositionen nr 190 ville föreskriva, att statens egnahemsbyrå

göres till centralorgan för den bostadsanskaffningslåne- och familjebidragsverksamhet,

som i propositionen föreslås med avseende å den egentliga

landsbygden;

dels och av herr N. V. Sandström m. fl., nr 440, vari — under framhållande

som önskvärt att subvention lämnades även till familjer som förhyra

bostad i redan befintliga privata fastigheter —- hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att det av Kungl. Majit i propositionen nr 190 föreslagna

anslaget å 1,500,000 kronor till främjande av bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer skall, vad städer och stadsliknande samhällen

beträffar, utgå med den vidgade omfattning, som av motionärerna angivits,

men i övrigt i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som i propositionen

förordats.

I en inom första kammaren av herr J. Larsson väckt motion, nr 140, har

hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning

angående inrättande av en lånefond, varur lån på bekväma och

billiga villkor kan erhållas speciellt för utförande av vatten- och avloppsledningar,

centralvärme samt badrum i såväl nybyggnader som äldre fastigheter

på landsbygden, samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen

kan ge anledning.

I enlighet med förslag i 1937 års statsverksproposition beslöt riksdagen

att för budgetåret 1937/38 anvisa dels ett förslagsanslag av 1,000,000 kronor

till familjebidrag, dels ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor såsom

kapitalökning till lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer. Tillhopa ha under budgetåren 1935/38 till sagda lånefond

anvisats 30,000,000 kronor.

Hyreshus. Förevarande anslag hava i allt väsentligt — och enligt grunder,

prövade av 1935 års riksdag — varit avsedda att underlätta tillkomsten av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

3

stadskommunala billiga hyresbostäder åt mindre bemedlade familjer med tre

eller flera minderåriga barn. Statliga lån (sekundärlån inom 95 procent av

fastighetsvärdet efter avdrag för tomtvärdet) och årliga familjebidrag (30—50

procent å standardhyran) hava lämnats för anskaffning genom nybyggnad

(eller i begränsad utsträckning inköp av lämpliga äldre fastigheter) av bostäder

om minst två rum och kök eller likvärdig lägenhetstyp för uthyrning

till reducerade hyror. Organ för byggande och förvaltning av genom statsbidrag

anskaffade bostäder hava varit kommuner eller erkända allmännyttiga

företag.

Egna hem. Med stöd av riksdagens tidigare uttalanden har statens byggnadslånebyrå

redan bemyndigats försöksvis utvidga sin ifrågavarande subventionsverksamhet

att omfatta jämväl egna hem, dock endast inom städer

och stadsliknande samhällen. Denna verksamhet föreslås nu skola ske efter

en vidgad ram med dess utsträckning jämväl till landsbygden.

För anskaffning respektive förbättring av egna hem på landsbygden skulle

beviljas lån upp till 90 procent av anskaffnings- (tomtkostnaden inberäknad)

respektive förbättringsvärdet, varav 50 procent 20-årigt amorteringslån, 20

procent uppsägningsbart stående lån och 20 procent räntefritt lån, avsett

att efterskänkas. Resterande 10 procent skall bestridas av lånesökanden

genom egen antingen arbets- eller kapitalinsats.

Härtill skulle komma ett årligt familjebidrag, räknat å den normala årliga

bostadskostnaden, häri inbegripet underhåll och uppvärmning, med 30 procent

för familj med 3 barn och därefter stigande procentsatser upp till 70

procent för 8 eller flera barn. Familjebidraget må ej överstiga de årliga

ränte- och annuitetsbeloppen.

Till åskådliggörande av hur denna för landsbygden avsedda subvention

verkar må hänvisas till följande ur propositionen hämtade exempel, avseende

ett enfamiljshus örn 3 rum och kök. Anskaffningskostnaderna förutsättas

hava uppgått till 10,000 kronor, vari ingår tomtvärde å 1,000 kronor.

Bostadsanskaffningslån erhålles till 90 procent av anskaffningskostnaderna

= 9,000 kronor.

50 % = 5,000 kronor löpa som 20-årigt amorf.-lån (6.85 %)= kr. 342:50

20 % = 2,000 » » utan amorf, efter 3.8 % ränta.. = » 66: —

20 % = 2,000 » » » ränta och amortering = » -—: —

408: 50

Beräknade övriga årliga utgifter för fastigheten..............= krdjöSö: —

Summa kr. [standar dhyr a) 793: 50

Å denna standardhyra av cirka 795 kronor beräknas därefter familjebidraget.

Finnas i en barnrik familj 3 minderåriga barn, uppgår familjebidraget

till 30 procent av 795 kronor, d. v. s. kronor 238: 50. Denna familj skall

erlägga en annuitet å kronor (342: 50 + 66 — 238: 50 =) 170. Är barnantalet 4.

‘) Specifikation: Uppvärmning kronor 150, skatter kronor 65, vattenförbrukning kronor

25, sotning kronor 5, försäkring kronor 40, underhåll och reparation kronor 100. Summa

kronor 385.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

blir familjebidraget 40 procent av standardhyran, och familjens annuitet

uppgår till kronor 90:50. Är barnantalet åter 5, blir annuiteten kronor 11,

och är barnantalet än högre utgår ingen annuitet.

Bostadsanskaffningslån må icke beviljas med mindre vederbörande kommun

åtager sig att gentemot staten ansvara dels för hela den förlust, som kan

uppkomma å bostadsanskaffningslånet i följd av att egnahemmet genom vanvård

sjunker i värde eller att låntagaren under tid, för vilket familjebidrag

utgår, underlåter att erlägga föreskrivet ränte- eller annuitetsbelopp, dels

ock för en fjärdedel av den förlust, som i följd av sådan underlåtenhet efter

nyss angivna tid kan uppkomma å lånet.

För enfamiljshus, avsedda för barnrik familj i stad eller stadsliknande samhälle,

skulle likaledes beviljas lån upp till 90 procent av anskaffningsvärdet. I förhållande

till landsbygden skulle dock gälla den skillnaden att tomtkostnaden

— så länge familjen är barnrik — förutsattes täckt av kommun samt att ingen

del av lånet förutsättes skola efterskänkas. Staten lämnar alltså dels ett

20-årigt amorteringslån, uppgående till 60 procent av anskaffningsvärdet, och

dels ett stående lån, uppgående till 30 procent av sagda värde. Även här

förutsättes en egen insats av 10 procent av anskaffningsvärdet.

Vidare utgår på samma sätt som i landsbygdskommuner familjebidrag.

Till åskådliggörande av hur denna för städerna avsedda subvention

verkar må hänvisas till följande exempel:

Anskaffningskostnaderna antagas uppgå till 11,000 kronor, varav egen insats

1,000 kronor och för tomt 1,000 kronor. Bostadsanskaffningslån erhålles

till 90’ procent av anskaffningskostnaden, den av kommunen tillhandahållna

tomten oberäknat. Härav är:

Annuitet

60 procent 20-årigt amorteringslån ...................................... 411

30 procent stående, räntelöpande lån.................................... _99

510

Värme, vatten, försäkring, underhåll m. m............................. 415

Summa (standardhyra) kr. 925

Standardhyran fastställes till 920 kronor. Under nu nämnda förutsättningar

bliva bostadskostnaderna följande.

(Ammi- familje- , Omkost-_Bostads
tet

bidrag) nader kostnad

3- barnsfamilj

4-

5-

6- »

(510 — 276) =234 + 415 =649

510 — 368) = 142 + 415 = 557

(510 - 460) = 50 + 415 = 465

(510 — 510) = 0 + 415 =415

För familjer med 6 eller flera barn kan familjebidraget i nu antagna fall

ej helt utgå, då ju familjebidraget ej skulle få överstiga annuiteten till staten.

Beträffande städer och därmed jämförliga samhällen skall, där byggnadslånebyrån

så beslutar, i stället för vad som föreskrives i fråga örn landsbygden

gälla, att bostadsanskaffningslån för bostad inom kommunen eller

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

5

viss del av densamma icke må beviljas med mindre kommunen åtager sig

att gentemot staten ansvara för liela den förlust, som kan uppkomma å

lånet i följd av att egnahemmet genom vanvård sjunker i värde eller att

låntagaren underlåter erlägga föreskrivet ränte- eller annuitetsbelopp. Detta

innebär en skärpning av det kommunala ansvaret i det att hela ansvarsskyldigheten

och icke endast en fjärdedel står kvar även sedan familjebidrag

upphört att utgå.

Anslagsbehov. För hyressubvention till de barnrika familjerna har, landsbygden

inräknat, föreslagits ett anslag av 1,500,000 kronor för budgetåret

1938/39. Då av kapitalet i lånefonden för de barnrika familjernas bostadsförsörjning,

30,000,000 kronor, cirka hälften eller omkring 15,000,000 kronor

ej är disponerat, har någon kapitalökning till denna fond ej nu ansetts erforderlig.

Beträffande de framtida totala subventionskostnaderna må erinras, att

dessa för städerna beräknats uppgå till 5.5 miljoner kronor, då alla mindre

bemedlade, barnrika familjer hade kommit i åtnjutande av de förmåner, verksamheten

avser. För landsbygden skulle motsvarande kostnader uppgå till

11 å 12 miljoner kronor per år.

För att underlätta tillkomsten av hyresbostäder, lämpade för mindre bemedlade,

barnrika familjer, bosatta i städer och stadsliknande samhällen, har

alltsedan år 1935 pågått en statlig subventionering under samverkan med

kommuner och allmännyttiga bostadsföretag. Utskottet tillstyrker departementschefens

förslag att denna verksamhet må fortgå. Uti normerna för densamma

skulle dock vidtagas den ändring att familjebidragsprocenten — nu

högst 50 procent av hyran — förhöjes till 60 procent för familjer med 6—7

och till 70 procent för familjer med 8 eller flera barn under 16 år. Ifrågavarande

jämkning har tillkommit efter förslag från statens byggnadslånebyrå

enligt ett av 1937 års riksdag uttryckt önskemål.

Vad därefter angår det nu framlagda nya och ekonomiskt rätt vittutseende

förslaget örn att subventioneringen av de barnrika familjernas bostadsförsörjning

skall utsträckas jämväl till egnahemsbebyggelse avses därmed bland

annat att underlätta bostadsförsörjningen för de barnrika familjerna på landsbygden.

Visserligen låta hyreshusen tvivelsutan lättare anpassa sig efter

familjernas och i all synnerhet de barnrika familjernas efter hand skiftande

utrymmesbehov. Särskilt vad landsbygden beträffar torde dock starka skäl

tala för att den statliga understödsverksamheten bör inriktas på enfamiljsbebyggelsen

i eget hem. Bortsett från lönebostäderna, till vilkas förbättring

statsunderstöd i annan form lämnas, är en dylik bebyggelse ej endast den

på landsbygden mest brukliga utan också med hänsyn till den spridda bosättningen,

den goda marktillgången och frånvaron av en mera rörlig bostadsmarknad

den mest naturliga bostadsformen. Att bostaden bör ägas av familjen

och ej till densamma uthyras framstår av skilda orsaker som önskvärt

och är för övrigt naturligt redan för att undvika den omgång, som ordnandet

av frågan om bostadens underhåll eljest medför.

Den här föreslagna nya hjälpformen är avsedd att som en påbyggnad av

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

de redan existerande understödsformema användas för sådana flerbarnsfamiljer,

som — på sätt bostadssociala utredningen uttryckt det — till följd

av arten av familjeförsörjarens sysselsättning icke kunna komma i fråga för

arbetarsmåbrukslån och som ej kunna finansiera en tillräcklig örn- eller tillbyggnad

med hjälp av enbart bostadsförbättringsbidrag och vilka ej heller

äro tillräckligt ekonomiskt bärkraftiga för att erhålla vanliga egnahemslån.

En omfattande upprustning av den mindre bemedlade landsbygdsbefolkningens

bostäder har visserligen — delvis på statens initiativ och med rätt

stora statliga kapitalutlägg — på senaste tiden ägt rum. Det oaktat torde

ifrågavarande bostadsbestånd alltjämt inom stora delar av landet få anses

som efterblivet, och dess ytterligare förbättring är att betrakta som ett

viktigt socialt krav. Med avseende å bostadstillgången å landsbygden

rent kvantitativt sett förtjänar framhållas, att, trots den flykt från landsbygden,

som är ovedersäglig — och som ifrågavarande förslag också i sin

mån avser att motverka — och trots den minskade nativiteten familjebildningen

på landsbygden dock, enligt vad sociala bostadsutredningen påvisat,

alltjämt ökar med en hastighet, som långt överstiger den under tidigare perioder

fram till och med världskriget. Detta beror —■ förutom på den upphörda

emigrationen — främst på att de stora, kring sekelskiftet födda årsgrupperna

kommit in i de äktenskapsbildande åldrarna och börjat inträda i den ålder,

då antalet minderåriga barn är störst.

Med hänsyn till sålunda anförda förhållanden vill utskottet tillstyrka, att

staten efter i huvudsak de former, som i propositionen föreslagits, understödjer

egnahemsbebyggelse åt landsbygdens bamrika familjer, och utskottet

har ej heller funnit anledning till erinran mot att den försöksvis påbörjade

subventioneringen av liknande egna hem i städerna ytterligare utsträckes

efter de riktlinjer härför, som av departementschefen angivits.

Erinras må, att ifrågavarande subventionering skall ske under kommunens

förmedling och att kommunen även står i ett, låt vara begränsat, ansvar för

betalningen av utlämnat lån, varigenom skapas vissa garantier för att verksamheten

bedrives med tillbörlig ekonomisk varsamhet.

För såväl nybyggnad som förbättring kan understöd ifrågakomma. Byggnad

skall utgöras av enfamiljshus av lämplig typ för det avsedda ändamålet,

innehållande minst två rum och kök. Bostaden skall, där så kan ordnas inom

rimlig kostnad, vara försedd med vattenledning och central uppvärmningsanordning,

varjämte bostaden även i övrigt bör utrustas så, att hygienen befordras

och det husliga arbetet underlättas. Ifrågavarande normer —- avseende

såväl stad som landsbygd — liksom bestämmelserna i övrigt synas utskottet

i stort sett lämpligt avvägda.

Motionsvis har föreslagits, att ifrågavarande understödsverksamhet skall

liksom annan egnahemsverksamhet omhänderhavas av statens egnahemsstyrelse.

Utan att vilja bestrida, att vissa skäl kunna anföras för detta alternativ

anser sig utskottet dock böra erinra, att statens byggnadslånebyrå redan omhänderhar

subventioneringen av de för barnrika familjer avsedda hyreshusen

samt att motsvarande nu till egna hem utsträckta verksamhet bör behandlas

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

7

enhetligt, ej minst med hänsyn till de rätt ofta svårbedömbara frågorna, huruvida

ett område bör i nu förevarande hänseende betraktas som stad eller

landsbygd.

De övriga i anslutning till propositionen väckta motionerna syfta alla till

en ytterligare utsträckning av samhällets hjälp till de barnrika familjernas

bostadsförsörjning. I detta avseende har i motionen II: 432 särskilt erinrats

örn skogs- och flottningsarbetarnas hårda levnadsbetingelser samt deras

familjers ofta nog ytterst bristfälliga bostadsförhållanden. Utskottet vill icke

bestrida, att för dessa och andra med dem ekonomiskt likställda befolkningsgrupper

ytterligare statlig hjälp till lösande av bostadsfrågan kan visa sig

vara erforderlig, men anser, att denna fråga bör bli föremål för närmare utredning.

Utskottet förväntar, att Kungl. Majit ägnar frågan erforderlig uppmärksamhet.

Beträffande till sist motionen 1:140 örn en lånefond för vatten- och avloppsledningar

i fastigheter på landsbygden vill utskottet endast erinra, att

Kungl. Majit den 14 januari 1938 med behjärtande av de svårigheter, som

bristen på vatten- och avloppsledningar medför särskilt för landsbygdens

husmödrar uppdragit åt 1937 års utredning angående det mindre jordbrukets

arbetsförhållanden att utreda och inkomma med förslag rörande detta

spörsmål.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må

a) — med avslag å motionerna lii 432, 438, 439 och 440 —

godkänna ej mindre de grunder för utlämnande av lån och

bidrag av statsmedel för beredande av bostäder i egnahem åt

mindre bemedlade, barnrika familjer, som av departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 3 mars

1938 förordats, än även de av departementschefen förordade

ändrade grunderna för främjande av bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer i hyreshus;

b) medgiva, att lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer må disponeras jämväl för beredande

av bostäder i egnahem åt sådana familjer;

c) till Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer för budgetåret 1938/39 under femte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1,500,000 kronor.

II. att motionen I: 140 ej må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

2:o) Bostadsbyggande på landsbygden. I årets statsverksproposition

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen i avbidan på särskild proposition i

ämnet

under femte huvudtiteln, punkt 24, att till Bidrag till främjande av bostadsbyggande

på landsbygden beräkna ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor;

å kapitalbudgeten att till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden beräkna ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

Sedermera har Kungl. Majit i förenämnda proposition, nr 190, föreslagit

riksdagen dels godkänna de av departementschefen förordade ändrade grunderna

för såväl bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden

som ock låneverksamheten ur Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

å landsbygden; dels och för budgetåret 1938/39 anvisa

under femte huvudtiteln till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på

landsbygden ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor;

å kapitalbudgeten, statens utlåningsfonder, till Lånefonden för främjande

av bostadsbyggande på landsbygden ett reservationsanslag av 3,000,000

kronor.

För budgetåret 1937/38 anvisade riksdagen dels för förbättringsbidrag

för bostadsbyggande på landsbygden ett anslag av 5,500,000 kronor, dels för

nybyggnadslån i form av kapitalökning för lånefonden för främjande av

bostadsbyggande på landsbygden ett engångsanslag av 3,000,000 kronor. I

samband med att sagda anslag ställdes till egnahemsstyrelsens förfogande, utfärdades

den 30 juni 1937 nya bestämmelser för verksamheten (nr 654), enligt

vilka nytt ansökningsförfarande utsattes till den 1 september 1937.

Departementschefen har anfört följande:

De erfarenheter, som från skilda delar av landet föreligga rörande den hittills

bedrivna verksamheten till främjande av bostadsbyggande på landsbygden,

äro i hög grad gynnsamma. Jag kan därför helt ansluta mig till

bostadssociala utredningens förut återgivna omdöme örn den hittillsvarande

verksamhetens betydelse.

Den av mig tidigare i dag föreslagna utvidgningen av verksamheten för

barnrika familjers bostadsförsörjning onödiggör icke ett fortsättande av nu

ifrågavarande verksamhet. Förbättringsbidragen utgöra en till beloppet

relativt begränsad engångshjälp för upprustning av dåliga bostäder. Denna

engångshjälp kan komma även sådana familjer till del, som icke äro barnrika.

Förbättringsbidragen skulle därför hava en uppgift att fylla, även om de

förordade speciella åtgärderna för barnrika familjers bostadsförsörjning på

landsbygden hade vidtagits i alla landsbygdskommuner. Båda de ifrågavarande

linjerna för den statliga bostadspolitiken på landsbygden böra sålunda

jämsides bestå och komplettera varandra. Av skäl, som jag redan framhållit,

torde dessutom under åtskilliga år framåt i många av landets kommuner, i

regel måhända de fattigaste, ingen eller blott obetydlig verksamhet för barnrika

familjers bostadsförsörjning komma till stånd. Här få otvivelaktigt förbättringsbidragen,

i fortsättningen liksom hittills, användas även till nödtorftig

upprustning av barnrika familjers bostäder. Flera kommunala myndigheter

hava i sina yttranden över bostadssociala utredningens förslag rörande

åtgärder till förbättring av de barnrika familjernas bostadsfråga framhållit

synpunkter av ungefärligen denna innebörd.

Under nu angivna förhållanden finner jag det nödvändigt, att ytterligare

medel anvisas för bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden

och förordar, att ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor måtte anvisas för

budgetåret 1938/39.

Med sina från praktiskt taget alla håll erkända förtjänster har dock förbättringsverksamheten

varit behäftad med vissa brister, vilka påtalats bland

annat i bostadssociala utredningens förutnämnda betänkande. Det utredningsuppdrag,

som byggnadsstyrelsen jämte medicinalstyrelsen, statens egnahemsstyrelse,

statens byggnadslånebyrå samt bostadssociala utredningen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

9

erhöllo den 8 oktober 1937, innefattade bland annat framläggandet av förslag

till avhjälpande av ifrågavarande brister. I sin skrivelse den 21 februari 1938

hava sagda utredningsmyndigheter framlagt preliminära förslag i detta hänseende.

Vissa av dessa förslag torde utan dröjsmål böra realiseras.

Sålunda förordar jag, att i fortsättningen bostadsförbättringsbidrag må

kunna utgå även för förbättring av vattentäkt. Vidare hava starka skäl anförts

för en höjning av bostadsförbättringsbidraget med högst 200 kronor och av

nybyggnads- respektive lantarbetarbostadslån med högst 500 kronor, varför

jag förordar, att maximigränserna för bidrag och lån höjas till 1,200 respektive

3,500 kronor.

Behovet av tillgång till goda typritningar och arbetsbeskrivningar har

understrukits av en rad kommunala myndigheter vid remissbehandlingen av

bostadssociala utredningens betänkande den 11 november 1937. De av utredningsmyndigheterna

föreslagna typritningarna avse visserligen endast nybyggnader,

men jag förväntar, att strävandena att åstadkomma goda planlösningar

för dessa även komma att medföra uppslag till förbättrade planlösningar

vid ombyggnader av äldre hus. Därest riksdagen ej däremot framställer

erinran, torde därför av nu ifrågavarande anslag ett belopp av högst

40,000 kronor få disponeras för uppgörande av typritningar och ett belopp

av högst 3,500 kronor för utarbetande och tryckning av byggnadstekniska

anvisningar.

Med hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört får utskottet

tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag må

I) godkänna de av föredragande departementschefen förordade

ändrade grunderna för såväl bidrag till främjande av bostadsbyggande

på landsbygden som ock låneverksamheten ur

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande å landsbygden;
II)

för budgetåret 1938/39 anvisa

a) under femte huvudtiteln till Bidrag till främjande av

bostadsbyggande vå landsbygden ett reservationsanslag

av 2,500,000 kronor;

b) under rubriken Statens utlåningsfonder till kapitalinvestering

i Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på

landsbygden ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

3:o) Lånefonden för lantarbetarbostäder. I årets statsverksproposition

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition

i ämnet å kapitalbudgeten till lånefonden för lantarbetarbostäder för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 190 föreslagit riksdagen

att å kapitalbudgeten, statens utlåningsfonder, till Lånefonden för lantarbetarbostäder

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 500,000

kronor.

Vid 1935 års riksdag beslöts i enlighet med Kungl. Majits förslag att

inrätta en fond för lån till ägare och brukare av jordbruksfastighet för upp
-

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

Utskottet.

förande av nya lantarbetarbostäder å fastigheten. Lån ur denna fond kunna

även beviljas för ombyggnad och annat mera omfattande förbättringsarbete

beträffande dylika bostäder. Bestämmelser rörande lån från fonden äro meddelade

i kungörelsen den 28 juni 1935 (nr 439) med däri gjorda ändringar

i kungörelsen den 18 juni 1937 (nr 629). Enligt bestämmelserna i nämnda kungörelser

må lån ej överstiga 70 procent av de för byggnadsföretaget uppskattade

kostnaderna och må för varje särskild bostadslägenhet uppgå till

högst 3,000 kronor. Å lånebelopp skall erläggas ränta efter 3.6 procent.

Lånen skola återbetalas genom amorteringar under 20 år med början tredje

kalenderåret efter det, då lånet beviljades. Verksamheten handhaves av

statens egnahemsstyrelse.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må under rubriken Statens utlåningsfonder till

kapitalinvestering i Lånefonden för lantarbetarbostäder för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

4:o) Hein för åldringar och änkor. I årets statsverksproposition har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen i avbidan på särskild proposition beräkna

för budgetåret 1938/39 dels under femte huvudtiteln till Bidrag till anordnande

av hem för åldringar och änkor ett reservationsanslag av 200,000 kronor

dels ock till Lånefonden för samma ändamål ett reservationsanslag av

500,000 kronor.

I propositionen nr 190 har departementschefen anfört följande:

Behovet av samhälleliga åtgärder för att tillhandahålla åt åldringar — främst

folkpensionärer — och änkor ändamålsenliga bostäder till överkomlig hyra

synes mig till fullo styrkt och har jämväl vitsordats vid den verkställda utredningen.

Jag håller det också för synnerligen angeläget, att stat och kommuner

samverka för att tillgodose sagda behov. Det föreliggande förslaget har

emellertid vid den ingående prövning, som ägnats frågan i socialdepartementet,

icke funnits vara av beskaffenhet att kunna läggas till grund för erforderliga

åtgärder på området. Vid sådant förhållande har jag sett mig nödsakad

att förorda, att ärendet blir föremål för fortsatt beredning, därvid de vid

remissbehandlingen av byggnadslånebyråns promemoria framkomna synpunkterna

böra tillgodogöras samt särskild vikt fästas vid strävandet att hyresnivån

bör nedbringas till belopp, som kunna rymmas inom folkpensionärernas

budget. Av vad jag anfört framgår, att jag icke är beredd föreslå, att framställning

göres till innevarande års riksdag angående anslag till bidrag till anordnande

av hem för åldringar och änkor samt till lånefonden för anordnande

av hem för åldringar och änkor, för vilka båda ändamål, såsom jag

nyss erinrat, medel beräknats å riksstatens femte huvudtitel, respektive kapitalbudgeten.

Vad sålunda i ärendet förekommit har utskottet härmed velat för riksdagen

omförmäla.

Stockholm den 26 april 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

11

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Malmö,

Svensson i Kompersmåla, Asplund, Nilsson i Landeryd, Andrén, Ström i Lidköping,

Nilsson i Fredriksfält, Jonsson i Lycksele, Larsson i Varberg, von Heland

och Bäcklund; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde,

Törnkvist, Svensson, Andersson i Prästbol, Ward, Lindberg i Umeå, Isacsson,

Danielsson, Olsson i Staxäng och De Geer i Hanaskog.

Reservationer:

1) av herr Johmsson i Fredrikslund, Andrén och Olsson i Staxäng, som

beträffande l:o) (de barnrika familjernas bostadsförsörjning) ansett, att utskottet

bort uttala sig för ett övervägande av möjligheterna för dels en komplettering

av den för landsbygden avsedda bostadssubventioneringen med

hjälp i särskilda fall även åt sådana barnrika familjer, som ej bebo egna hem,

dels ock — i samband med pågående utredning örn egnahemsverksamhetens

omorganisation — en inordning i statens egnahemsstyrelse av statens byggnadslånebyrå;
-

2) av herr Magnusson i Skövde.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.