Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående anslag till underhåll av Tullgarns slott m. m.

1938-05-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:121, Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående anslag till underhåll av Tullgarns slott m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

1

Nr 121.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1938 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående

anslag till underhåll av Tullgarns slott m. m.

(l:a avd.)

I proposition nr 257 har Kungl. Majit, under åberopande av vid propositionen

fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslagit

riksdagen att dels besluta att förvaltningen av Tullgarns slottsegendom skall

i den utsträckning, som föreslagits i statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 3 mars 1938, från och med den 1 juli 1938 övertagas av domänstyrelsen,

dels medgiva att Tullgarns slott med tillhörande park och trädgård

må från och med den 1 juli 1938 upplåtas till Konungens personliga bruk under

hans livstid, dels ock till Underhåll av Tullgarns slott m. m. å driftbudgeten

under första huvudtiteln för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 63,200 kronor.

Departementschefen har inledningsvis erinrat därom, att Tullgarns slott

samt Tullgarns kungsgård jämte därtill hörande, gårdar äro upplåtna till

Konungens disposition, samt att Tullgarns slottsförvaltning i skrivelse den

16 augusti 1930 till riksmarskalksämbetet framhållit, att hovförvaltningen

årligen åsamkades betydande utgifter för underhållet av slottet, varför ett

ärligt anslag av statsmedel borde ställas till riksmarskalksämbetets förfogande

för slottets underhåll.

Vidare har departementschefen redogjort för en av riksmarskalksämbetet,

med anledning av slottsförvaltningens ovannämnda framställning, den 10 december

1930 till Kungl. Majit avlåten skrivelse och för av domänstyrelsen

och byggnadsstyrelsen i ärendet avgivna utlåtanden.

I skrivelse den 4 februari 1938 har riksmarskalksämbetet ånyo upptagit

ärendet samt därvid hemställt, att till Konungens disposition under dennes

livstid måtte upplåtas Tullgarns slott med tillhörande byggnader och park,

att till slottets, byggnadernas och parkens underhåll måtte för budgetåret

1938/39 anvisas ett anslag av 62,700 kronor, mot det att hovförvaltningen

avstode från de arrendeavgifter, som för närvarande utginge till nämnda

underhåll, samt att till förvaltning av domänstyrelsen måtte överlämnas Tullgarns

kungsgård jämte därtill hörande gårdar.

Till stöd för framställningen har riksmarskalksämbetet åberopat innehållet

i en av Tullgarns slottsförvaltning till ämbetet den 24 januari 1938 avlåten

skri ilse.

L nang till riksdagens protokoll 1938. 6 samt. Nr 121—123.

118388 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

I denna skrivelse hade slottsförvaltningen framhållit, att hovförvaltningens

årliga utlägg för slottet numera uppginge till omkring 20,000 kronor. Härutöver

räknade slottsförvaltningen emellertid med betydande engångskostnader

för bland annat nya bostäder och förbättring av redan befintliga på

grund av verkningarna av den nya lantarbetstidslagen och vissa ändringar

i hälsovårdsstadgan. Enligt verkställda beräkningar uppginge dessa kostnader

beträffande de av slottsförvaltningen utarrenderade gårdarna till 75,300

kronor och beträffande de gårdar, varav slottsförvaltningen ägde uppbära

arrendemedlen, till 87,575 kronor, eller sålunda tillhopa 162,875 kronor.

Beträffande storleken av det för slottets underhåll erforderliga anslaget

hade slottsförvaltningen beräknat sammanlagda anslagsbeloppet till 62,700

kronor enligt följande fördelning:

Slottsförvaltningen ......................................................... kronor 6,000

Pensioner m. m................................................................ » 3,400

Byggnaders underhåll ........................ » 27,000

Underhåll av park och trädgård ....................................... » 22,000

» » elektriska anläggningen .............................. » 700

» » vattenledningen .......................................... » 800

Diverse omkostnader ......................................................... » . 2,800

Summa kronor 62,700

Slottsförvaltningen påpekade i detta sammanhang, att sammanlagda beloppet

av de av hovförvaltningen disponerade arrendemedlen efter år 1921

i medeltal uppgått till 35,272 kronor årligen.

Över riksmarskalksämbetets framställning hava utlåtanden avgivits av

byggnadsstyrelsen och domänstyrelsen, vilka tillstyrkt den ifrågavarande

framställningen.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

I förhållande till övriga kungliga slott intager Tullgarn i så måtto en särställning,

att några medel för dess underhåll icke anvisas å riksstaten. I

stället disponeras för ändamålet de arrendeavgifter, som inflyta från vissa

av slottsförvaltningen och domänstyrelsen utarrenderade, till slottsegendomen

hänförda gårdar. Denna särställning för Tullgarn synes närmast vara betingad

av vissa historiska skäl, vilka numera sakna relevans, och bygger därjämte

på den förutsättningen att inkomsterna i stort sett skulle förslå för

utgifternas bestridande. Så har emellertid icke blivit fallet, utan tillskott till

underhållskostnaderna har under en följd av år på grund av de för ändamålet

avsedda inkomsternas otillräcklighet måst lämnas av hovförvaltningen. Då

dessa tillskott uppgått till betydande belopp och hovförvaltningens utgifter

under den närmaste framtiden skulle ytterligare stegras, kan nämnda förutsättning

icke längre anses föreligga. I och för sig innebära också de hittillsvarande

anordningarna ett avsteg från de grunder, som numera bruka

tillämpas för den ekonomiska förvaltningen av statens egendom. Det har

med hänsyn härtill framstått som ett önskemål att få en ändring till stånd.

Enligt det nu ifrågavarande av riksmarskalksämbetet framlagda förslaget

skulle samtliga utarrenderade gårdar ställas under domänstyrelsens förvaltning

och slottets inkomster av arrendeavgifter upphöra. Medel för bestridande

av kostnader för slottets underhåll skulle därefter anvisas över riks
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

3

staten. För min del tillstyrker jag, att en sådan omläggning genomföres från

och med nästa budgetår. Staten kommer därefter att direkt svara för de med

slottets underhåll förenade utgifterna och tillgodogöra sig inkomsterna. Härav

följer att samma regler bli gällande för dispositionen av Tullgarn som för

annan statens egendom. Självfallet utgår jag dock från, att slottet med därtill

hörande park och trädgård även efter omläggningen skall upplåtas till

Konungens personliga bruk under hans livstid. Jag tillstyrker alltså riksmarskalksämbetets

hemställan även i denna del. Till den fortsatta upplåtelsen

bör riksdagens medgivande inhämtas.

Vid bestämmandet av storleken av det område, som skall upplåtas till

Konungen, bör en vid slottsförvaltningens skrivelse den 24 januari 1938 fogad

kartskiss tjäna till ledning.

I samband med domänstyrelsens övertagande av förvaltningen av samtliga

arrendegårdarna måste vissa förhållanden ordnas, som sammanhänga med

den nuvarande anordningen för slottets underhåll. Såsom allmän princip

vid övertagandet bör gälla, att de naturaprestationer, som föreskrivits i de av

slottsförvaltningen ingångna arrendeavtalen, liksom ock de förmåner, som i

övrigt må tillkomma slottet, bibehållas oförändrade.

Enligt vad jag inhämtat, finnas föreskrifter örn naturaprestationer intagna

allenast i det av slottsförvaltningen med arrendatorn av kungsgården träffade

avtalet. Värdet av dessa prestationer uppskattas till i runt tal 3,000 kronor

per år, med vilket belopp domänstyrelsens arrendeinkomst av kungsgården

således kommer att minskas under tiden för nu gällande arrendeavtal. Då

jag delar styrelsens uppfattning, att domänverket endast bör belastas med

kostnader, som äro hänförliga till egendomsförvaltningen, anser jag mig böra

förorda, att ersättning utgår till domänstyrelsen med belopp, svarande mot

prestationernas uppskattade värde. Ersättning bör jämväl utgå för de förmåner

av fritt liusbehovsvirke och fri vedbrand, som för närvarande tillkomma

slottet. Enligt uppgift torde värdet av sistnämnda förmåner kunna

uppskattas till 500 respektive 2,750 kronor.

Å Kungl. Majit torde få ankomma att meddela vid överlåtelsen av arrendegårdarna

erforderliga beslut.

Det för nästa budgetår till slottets underhåll erforderliga anslaget uppskattar

riksmarskalksämbetet till 62,700 kronor. Av slottsförvaltningens

statförslag framgår, att därvid räknats med ett belopp av 3,000 kronor till

ved och kol för driften av växthus. Då kostnaden härför bör belasta första

huvudtitelns anslag till ved och kol för de kungl, hoven, förordar jag en

minskning av det av ämbetet beräknade anslaget med nämnda belopp. Från

angivna anslag å första huvudtiteln bör jämväl ersättningen till domänstyrelsen

för vedbrand för slottet med tillhörande byggnader utgå. Å andra

sidan bör vid underhållsanslagets bestämmande tagas hänsyn till värdet av

de i det föregående omförmälda naturaprestationerna och förmånen av fritt

liusbehovsvirke. Härav föranledes en ökning med 3,500 kronor. Anslagets

slutsumma blir alltså 63,200 kronor. För anslagets användning erforderliga

föreskrifter torde få meddelas av Kungl. Majit.

Utöver anslaget skulle, såsom av redogörelsen framgår, de ändrade grunderna

för slottets ekonomiska förvaltning medföra vissa engångskostnader

för statsverket, framför allt på grund av nödvändiga byggnadsarbeten å

arrendegårdarna. Dessa kostnader böra belasta domänverkets medel. Å andra

sidan kommer domänverket att tillföras de arrendeavgifter, som nu disponeras

för slottets underhåll.

Slutligen vill jag framhålla, att jag med hänsyn till ovissheten rörande

slottets framtida användning icke anser mig teir närvarande böra upptaga

frågan örn slottets och tillhörande byggnaders iståndsättande m. m.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Utskottet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag eller mot vad departementschefen i samband därmed anfört, får

hemställa,

att riksdagen må

a) besluta att förvaltningen av Tullgarns slottsegendom skall

i den utsträckning, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 3 mars 1938 föreslagits, från

och med den 1 juli 1938 övertagas av domänstyrelsen;

b) medgiva att Tullgarns slott med tillhörande park och trädgård

må från och med den 1 juli 1938 upplåtas till Konungens

personliga bruk under hans livstid;

e) till Underhåll av Tullgarns slott m. m. under första huvudtiteln

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av

63,200 kronor.

Stockholm den 3 maj 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDEUS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund,

Svensson i Kompersmåla, Asplund, Borell, Bergström, Nilsson i Landeryd,

Gustafsson i Benestad, Ström i Lidköping, Larsson i Varberg, Magnusson i Kalmar

och Bäckström; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i

Skövde, Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna,

Ward, Andersson i Södergård, Persson i Tidaholm, Åqvist och Hansson i Rubbestad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:244 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till underhåll av Tullgarns slott m. m. a1 i texten