Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av två av Kungl. Majit i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd, avseende vissa sociala ändamål.

1938-05-06 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:128, Utlåtande i anledning av två av Kungl. Majit i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd, avseende vissa sociala ändamål.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

1

Nr 128.

Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1938 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av två av Kungl. Majit i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag

till kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd,

avseende vissa sociala ändamål.

(3:e avd.)

l:o) Lån till Stockholms stadsmission för inrättande rid skyddshemmet

Skarvik—Tallåsen av nya avdelningar. I propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1938/39 har Kungl. Majit

(punkt 9, sid. 6 och 7, av det vid propositionen under rubrik »Kapitalbudgeten

Bil. 4» fogade utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden) föreslagit

riksdagen att till Lån till Stockholms stadsmission för inrättande vid

skyddshemmet Skarvik-Tallåsen av nya avdelningar för budgetåret 1938/39

anvisa ett reservationsanslag av 180,000 kronor.

Med anledning av Kungl. Majits proposition nr 177 år 1937 medgav riksdagen,

att åt Stockholms stadsmission finge för inrättande av nya avdelningar

vid stadsmissionens skyddshem Skarvik-Tallåsen i huvudsaklig överensstämmelse

med de i propositionen förordade villkoren beviljas lån å

360.000 kronor, att utgå med 180,000 kronor under budgetåret 1937/38 och

180.000 kronor under budgetåret 1938/39. Tillika anvisade riksdagen för förstberörda

budgetår såsom kapitalökning för fonden för låneunderstöd till

nämnda ändamål ett reservationsanslag av 180,000 kronor, att utgå av andra

statsinkomster än lånemedel.

Kungl. Majit föreslår nu, att återstående belopp anvisas för nästa budgetår.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd

till Lån till Stockholms stadsmission för inrättande

vid skyddshemmet Skarvik-Tallåsen av nya avdelningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 180,000 kronor.

2:o) Lån till vissa enskilda anstalter för kirurgisk tuberkulos. Kungl.

Majit har föreslagit riksdagen (punkt 12, sid. 8—15, av förenämnda utdrag

av statsrådsprotokollet) att till Lån till vissa enskilda anstalter för kirurgisk

tuberkulos för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 1,317,000

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 128—129.

Utskottet.

1172 88

opaginerad Kontrollera mot PDF

- Statsutskottets utlåtande Nr 128.

Enligt av svenska kustsanatoriernas samorganisation lämnade uppgifter

häfta de till organisationen hörande anstalterna alltjämt i skuld för vissa

nj-, till- och ombyggnadslån. Lånen och de årliga räntorna därå fördela sig

å de skilda anstalterna med följande belopp, nämligen:

Kustsanatoriet i Barkåkra

Styrsö kustsanatorium

Apelvikens kustsanatorium

Solhems barnsanatorium .

Lån kronor Ränta kronor

....................... 250,000 8,125

....................... 150,000 4,875

....................... 732,000 23,790

....................... 285,000_9,550

Summa kronor 1,417,000 46,340

\id framläggandet av det förslag till nya grunder för statsbidrag till hithörande

anstalters drift, som godkändes av 1936 års riksdag, förutsatte Kungl.

Maj :t, att därest avkastningen av tillgängliga fonder och dylikt icke försloge

till förräntning och amortering av ifrågavarande lån, skulle regleringen

därav göras till föremål för särskild utredning. Riksdagen gjorde häremot

ingen erinran.

På uppdrag av Kungl. Majit har medicinalstyrelsen nu verkställt en dylik

utredning samt med skrivelse den 17 juni 1937 framlagt förslag i ämnet.

Styrelsen har därvid funnit styrkt, att de värdehandlingar och kontanta

medel, varöver huvudmännen för Styrsö kustsanatorium, Apelvikens kustsanatorium

och Solhems barnsanatorium fritt förfogade, utgjordes av i förhållande

till verksamheten skäligen blygsamma belopp samt praktiskt taget

saknades, då det gällde Solhems bamsanatorium. Sanatoriernas egentliga tillgångar

utgjordes av fonder och donationer, vilka i stor utsträckning placerats

i sanatoriebyggnaderna. Styrelsen anser det därför vara ådagalagt, att avkastningen

av tillgängliga fonder och dylikt icke skulle vid någon av dessa

tre anstalter förslå till täckande av deras utgifter för förräntning och amortering

av lån för ny-, till- och ombyggnadsarbeten. Styrelsen har tillika konstaterat,

att då enligt gällande bestämmelser statsbidraget icke för något år

må överstiga skillnaden mellan anstaltens verkliga driftkostnader — vari

icke inräknas ränta å byggnadslån — å ena samt summan av patientavgifterna

och andra från anstaltens drift härflytande inkomster å andra sidan,

kan icke heller å driften erhållas något överskott, som kan användas till förräntning

av dessa anstalters byggnadslån.

Beträffande kustsanatoriet i Barkåkra har styrelsen funnit, att anstalten

den 31 december 1936 å löpande bankräkningar ägde ett tillgodohavande å

118,227 kronor samt att därav 100,000 kronor vore avsedda för inbetalning av

ett år 1925 hos pensionsstyrelsen upptaget lån. Efter inbetalning av berörda

post å 100,000 kronor kunde alltså anstalten fritt disponera ett belopp

av högst 20,000 kronor.

Styrelsen anser med stöd härav erforderligt, att en reglering av samtliga

fyra anstalters byggnadslån kommer till stånd. I sådant syfte föreslår styrelsen,

att anslag anvisas för likvidering av förenämnda lån med undantag för

det belopp å 100,000 kronor, som vid Barkåkra kustsanatorium avsatts för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 128. 3

amorteringsändamål. Styrelsen föreslår tillika, att staten gäldar ränta å lånen

från den 1 juli 1937 till dess regleringen genomförts.

över medicinalstyrelsens förslag har statskontoret yttrat sig och därvid förordat,

att staten skulle på det sättet övertaga de utestående lånen, att statsverket

inträdde såsom långivare, i den mån lånen icke kunde gäldas av tillgängliga

medel. För att ernå det av medicinalstyrelsen avsedda syftet vore

det därvid erforderligt att för statslånen medgiva amorterings- och räntefrihet,

så länge anstalterna på ett ändamålsenligt sätt dreve sin nuvarande verksamhet.

För beredande av medel för de sålunda ifrågasatta statslånen föreslog

statskontoret vidare, att såsom kapitalökning för fonden för låneunderstöd till

nämnda ändamål skulle under nästa budgetår äskas ett reservationsanslag av

1,317,000 kronor, att utgå av andra statsinkomster än lånemedel. Därest

Kungl. Majit skulle finna medicinalstyrelsens förslag om gäldande jämväl av

de på lånen för tiden efter den 1 juli 1937 belöpande räntorna förtjänt av tillmötesgående,

borde enligt statskontorets mening därför erforderliga medel

äskas såsom särskilt anslag under riksstatens femte huvudtitel.

Föredragande departementschefen har för egen del anfört följande.

Även jag finner utredningen giva vid handen, att en reglering av ifrågavarande

anstalters byggnadslån bör äga rum och att statens medverkan därvid

icke torde kunna undvaras. Jag delar ock medicinalstyrelsens uppfattning,

att en dylik reglering icke bör ske genom en höjning av det statsbidragsbelopp

eller den patientavgift, som fastställts av 1936 års riksdag. Däremot

kan jag, i likhet med statskontoret, icke finna tillräcklig anledning

föreligga att, på sätt medicinalstyrelsen föreslagit, helt befria anstalterna

från nu berörda skulder. Den av statskontoret i denna del förordade anordningen

synes mig på ett smidigare sätt anpassad efter den föreliggande situationen

och samtidigt fullt tillgodose det syfte, styrelsen velat vinna genom

regleringen. Jag förordar alltså, att staten, i den mån så erfordras, inträder

i de nuvarande långivarnas ställe samt medgiver amorterings- och räntefrihet,

så länge anstalterna användas för sitt nuvarande ändamål. Jag förutsätter därvid,

dels att lånesumman för kustsanatoriet i Barkåkra genom huvudmannens

försorg nedbringas till 150,000 kronor, dels ock att för de av staten övertagna

lånen å tillhopa högst 1,317,000 kronor skola ställas samma säkerheter

som för de nuvarande eller ock andra, vilka statskontoret i egenskap

av utbetalningsmyndighet kan finna betryggande. Tillika torde såsom villkor

för lånen böra föreskrivas, att anstalternas huvudmän utan Kungl. Maj:ts

medgivande icke må upptaga nya lån för byggnads- eller liknande ändamål, ej

heller nedlägga eller väsentligen förändra verksamheten vid vederbörande

anstalt. Det synes härjämte önskvärt, att erforderliga åtgärder för lånens

reglering vidtagas snarast möjligt och på sådant sätt, att regleringen är verkställd

senast den 1 januari 1939.

Yad härefter angår frågan om gäldandet av de räntor, som belöpa å lånen

för tiden från och med den 1 juli 1937, då de nya statsbidragsgrunderna trätt

i kraft, till och med den dag, staten inträder som långivare, tala enligt min

uppfattning i stort sett samma skäl för att staten i detta fall träder emellan

som i fråga örn kapitalbeloppen. I enlighet härmed har jac i samband med

behandling under femte huvudtiteln (punkten 121) av uppkommet spörsmål

rörande täckande av emotsedda driftsunderskott vid hithörande anstalter

under kalenderåren 1937 och 1938 förutsatt, att de i sådant hänseende påkallade

stödåtgärderna från statens sida skulle omfatta jämväl utgifter för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

Utskottet.

räntor å de upptagna byggnadslånen för tiden från och med den 1 juli 1937,

intill dess reglering av lånen ägt rum. Godtages det förslag, jag därutinnan

framlagt, torde denna fråga erhålla en tillfredsställande lösning och alltså i

förevarande sammanhang icke kräva ytterligare beaktande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, är Kungl. Maj :ts förevarande

förslag i viss mån att betrakta som en följd av de tidigare fastställda grunderna

för statsbidrag till driften av hithörande anstalter. Med hänsyn härtill

och till vad föredragande departementschefen i övrigt anfört finner sig utskottet

böra tillstyrka, att medel anvisas för reglering av ifrågavarande lån

på sätt departementschefen förordat.

Under åberopande härav och under hänvisning till att riksdagen redan

tidigare bifallit Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser de å lånen belöpande

räntorna för tiden efter den 1 juli 1937, får utskottet hemställa,

att riksdagen må såsom kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd

till Lån till vissa enskilda anstalter för kirurgisk

tuberkulos för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 1,317,000 kronor.

Stockholm den 6 maj 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johansson i Fredrikslund, Svensson i Kompersmåla,

Asplund, Bergström, Nilsson i Landeryd, Gustafsson i Benestad, Carlström,

Nilsson i Fredriksfält, Larsson i Varberg, Magnusson i Kalmar och Bäckström;

samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i

Skövde, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Persson i Falla, Svensson, Ward, Isacsson,

Weijne, Andersson i Malmö och Hansson i Rubbestad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:264 Skrivelse till Konungen i anledning av två av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till kapitalinvestering i fonden för låneu a1 i texten