Utlåtande i anledning av två av Kungl. Majit i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd, avseende vissa sociala ändamål.
1938-05-06 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1938:128, Utlåtande i anledning av två av Kungl. Majit i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd, avseende vissa sociala ändamål.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
1
Nr 128.
Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1938 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av två av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag
till kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd,
avseende vissa sociala ändamål.
(3:e avd.)
l:o) Lån till Stockholms stadsmission för inrättande rid skyddshemmet
Skarvik—Tallåsen av nya avdelningar. I propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1938/39 har Kungl. Majit
(punkt 9, sid. 6 och 7, av det vid propositionen under rubrik »Kapitalbudgeten
Bil. 4» fogade utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden) föreslagit
riksdagen att till Lån till Stockholms stadsmission för inrättande vid
skyddshemmet Skarvik-Tallåsen av nya avdelningar för budgetåret 1938/39
anvisa ett reservationsanslag av 180,000 kronor.
Med anledning av Kungl. Majits proposition nr 177 år 1937 medgav riksdagen,
att åt Stockholms stadsmission finge för inrättande av nya avdelningar
vid stadsmissionens skyddshem Skarvik-Tallåsen i huvudsaklig överensstämmelse
med de i propositionen förordade villkoren beviljas lån å
360.000 kronor, att utgå med 180,000 kronor under budgetåret 1937/38 och
180.000 kronor under budgetåret 1938/39. Tillika anvisade riksdagen för förstberörda
budgetår såsom kapitalökning för fonden för låneunderstöd till
nämnda ändamål ett reservationsanslag av 180,000 kronor, att utgå av andra
statsinkomster än lånemedel.
Kungl. Majit föreslår nu, att återstående belopp anvisas för nästa budgetår.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd
till Lån till Stockholms stadsmission för inrättande
vid skyddshemmet Skarvik-Tallåsen av nya avdelningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 180,000 kronor.
2:o) Lån till vissa enskilda anstalter för kirurgisk tuberkulos. Kungl.
Majit har föreslagit riksdagen (punkt 12, sid. 8—15, av förenämnda utdrag
av statsrådsprotokollet) att till Lån till vissa enskilda anstalter för kirurgisk
tuberkulos för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 1,317,000
kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 128—129.
Utskottet.
1172 88
opaginerad Kontrollera mot PDF
- Statsutskottets utlåtande Nr 128.
Enligt av svenska kustsanatoriernas samorganisation lämnade uppgifter
häfta de till organisationen hörande anstalterna alltjämt i skuld för vissa
nj-, till- och ombyggnadslån. Lånen och de årliga räntorna därå fördela sig
å de skilda anstalterna med följande belopp, nämligen:
Kustsanatoriet i Barkåkra
Styrsö kustsanatorium
Apelvikens kustsanatorium
Solhems barnsanatorium .
Lån kronor Ränta kronor
....................... 250,000 8,125
....................... 150,000 4,875
....................... 732,000 23,790
....................... 285,000_9,550
Summa kronor 1,417,000 46,340
\id framläggandet av det förslag till nya grunder för statsbidrag till hithörande
anstalters drift, som godkändes av 1936 års riksdag, förutsatte Kungl.
Maj :t, att därest avkastningen av tillgängliga fonder och dylikt icke försloge
till förräntning och amortering av ifrågavarande lån, skulle regleringen
därav göras till föremål för särskild utredning. Riksdagen gjorde häremot
ingen erinran.
På uppdrag av Kungl. Majit har medicinalstyrelsen nu verkställt en dylik
utredning samt med skrivelse den 17 juni 1937 framlagt förslag i ämnet.
Styrelsen har därvid funnit styrkt, att de värdehandlingar och kontanta
medel, varöver huvudmännen för Styrsö kustsanatorium, Apelvikens kustsanatorium
och Solhems barnsanatorium fritt förfogade, utgjordes av i förhållande
till verksamheten skäligen blygsamma belopp samt praktiskt taget
saknades, då det gällde Solhems bamsanatorium. Sanatoriernas egentliga tillgångar
utgjordes av fonder och donationer, vilka i stor utsträckning placerats
i sanatoriebyggnaderna. Styrelsen anser det därför vara ådagalagt, att avkastningen
av tillgängliga fonder och dylikt icke skulle vid någon av dessa
tre anstalter förslå till täckande av deras utgifter för förräntning och amortering
av lån för ny-, till- och ombyggnadsarbeten. Styrelsen har tillika konstaterat,
att då enligt gällande bestämmelser statsbidraget icke för något år
må överstiga skillnaden mellan anstaltens verkliga driftkostnader — vari
icke inräknas ränta å byggnadslån — å ena samt summan av patientavgifterna
och andra från anstaltens drift härflytande inkomster å andra sidan,
kan icke heller å driften erhållas något överskott, som kan användas till förräntning
av dessa anstalters byggnadslån.
Beträffande kustsanatoriet i Barkåkra har styrelsen funnit, att anstalten
den 31 december 1936 å löpande bankräkningar ägde ett tillgodohavande å
118,227 kronor samt att därav 100,000 kronor vore avsedda för inbetalning av
ett år 1925 hos pensionsstyrelsen upptaget lån. Efter inbetalning av berörda
post å 100,000 kronor kunde alltså anstalten fritt disponera ett belopp
av högst 20,000 kronor.
Styrelsen anser med stöd härav erforderligt, att en reglering av samtliga
fyra anstalters byggnadslån kommer till stånd. I sådant syfte föreslår styrelsen,
att anslag anvisas för likvidering av förenämnda lån med undantag för
det belopp å 100,000 kronor, som vid Barkåkra kustsanatorium avsatts för
Statsutskottets utlåtande Nr 128. 3
amorteringsändamål. Styrelsen föreslår tillika, att staten gäldar ränta å lånen
från den 1 juli 1937 till dess regleringen genomförts.
över medicinalstyrelsens förslag har statskontoret yttrat sig och därvid förordat,
att staten skulle på det sättet övertaga de utestående lånen, att statsverket
inträdde såsom långivare, i den mån lånen icke kunde gäldas av tillgängliga
medel. För att ernå det av medicinalstyrelsen avsedda syftet vore
det därvid erforderligt att för statslånen medgiva amorterings- och räntefrihet,
så länge anstalterna på ett ändamålsenligt sätt dreve sin nuvarande verksamhet.
För beredande av medel för de sålunda ifrågasatta statslånen föreslog
statskontoret vidare, att såsom kapitalökning för fonden för låneunderstöd till
nämnda ändamål skulle under nästa budgetår äskas ett reservationsanslag av
1,317,000 kronor, att utgå av andra statsinkomster än lånemedel. Därest
Kungl. Majit skulle finna medicinalstyrelsens förslag om gäldande jämväl av
de på lånen för tiden efter den 1 juli 1937 belöpande räntorna förtjänt av tillmötesgående,
borde enligt statskontorets mening därför erforderliga medel
äskas såsom särskilt anslag under riksstatens femte huvudtitel.
Föredragande departementschefen har för egen del anfört följande.
Även jag finner utredningen giva vid handen, att en reglering av ifrågavarande
anstalters byggnadslån bör äga rum och att statens medverkan därvid
icke torde kunna undvaras. Jag delar ock medicinalstyrelsens uppfattning,
att en dylik reglering icke bör ske genom en höjning av det statsbidragsbelopp
eller den patientavgift, som fastställts av 1936 års riksdag. Däremot
kan jag, i likhet med statskontoret, icke finna tillräcklig anledning
föreligga att, på sätt medicinalstyrelsen föreslagit, helt befria anstalterna
från nu berörda skulder. Den av statskontoret i denna del förordade anordningen
synes mig på ett smidigare sätt anpassad efter den föreliggande situationen
och samtidigt fullt tillgodose det syfte, styrelsen velat vinna genom
regleringen. Jag förordar alltså, att staten, i den mån så erfordras, inträder
i de nuvarande långivarnas ställe samt medgiver amorterings- och räntefrihet,
så länge anstalterna användas för sitt nuvarande ändamål. Jag förutsätter därvid,
dels att lånesumman för kustsanatoriet i Barkåkra genom huvudmannens
försorg nedbringas till 150,000 kronor, dels ock att för de av staten övertagna
lånen å tillhopa högst 1,317,000 kronor skola ställas samma säkerheter
som för de nuvarande eller ock andra, vilka statskontoret i egenskap
av utbetalningsmyndighet kan finna betryggande. Tillika torde såsom villkor
för lånen böra föreskrivas, att anstalternas huvudmän utan Kungl. Maj:ts
medgivande icke må upptaga nya lån för byggnads- eller liknande ändamål, ej
heller nedlägga eller väsentligen förändra verksamheten vid vederbörande
anstalt. Det synes härjämte önskvärt, att erforderliga åtgärder för lånens
reglering vidtagas snarast möjligt och på sådant sätt, att regleringen är verkställd
senast den 1 januari 1939.
Yad härefter angår frågan om gäldandet av de räntor, som belöpa å lånen
för tiden från och med den 1 juli 1937, då de nya statsbidragsgrunderna trätt
i kraft, till och med den dag, staten inträder som långivare, tala enligt min
uppfattning i stort sett samma skäl för att staten i detta fall träder emellan
som i fråga örn kapitalbeloppen. I enlighet härmed har jac i samband med
behandling under femte huvudtiteln (punkten 121) av uppkommet spörsmål
rörande täckande av emotsedda driftsunderskott vid hithörande anstalter
under kalenderåren 1937 och 1938 förutsatt, att de i sådant hänseende påkallade
stödåtgärderna från statens sida skulle omfatta jämväl utgifter för
4
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
Utskottet.
räntor å de upptagna byggnadslånen för tiden från och med den 1 juli 1937,
intill dess reglering av lånen ägt rum. Godtages det förslag, jag därutinnan
framlagt, torde denna fråga erhålla en tillfredsställande lösning och alltså i
förevarande sammanhang icke kräva ytterligare beaktande.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, är Kungl. Maj :ts förevarande
förslag i viss mån att betrakta som en följd av de tidigare fastställda grunderna
för statsbidrag till driften av hithörande anstalter. Med hänsyn härtill
och till vad föredragande departementschefen i övrigt anfört finner sig utskottet
böra tillstyrka, att medel anvisas för reglering av ifrågavarande lån
på sätt departementschefen förordat.
Under åberopande härav och under hänvisning till att riksdagen redan
tidigare bifallit Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser de å lånen belöpande
räntorna för tiden efter den 1 juli 1937, får utskottet hemställa,
att riksdagen må såsom kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd
till Lån till vissa enskilda anstalter för kirurgisk
tuberkulos för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 1,317,000 kronor.
Stockholm den 6 maj 1938.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johansson i Fredrikslund, Svensson i Kompersmåla,
Asplund, Bergström, Nilsson i Landeryd, Gustafsson i Benestad, Carlström,
Nilsson i Fredriksfält, Larsson i Varberg, Magnusson i Kalmar och Bäckström;
samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i
Skövde, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Persson i Falla, Svensson, Ward, Isacsson,
Weijne, Andersson i Malmö och Hansson i Rubbestad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1938:264 Skrivelse till Konungen i anledning av två av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till kapitalinvestering i fonden för låneu a1 i texten