Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bestridande av vissa kostnader för kompensation åt arbetare i statens tjänst för familjepcnsionsavdrag.
1938-05-06 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1938:130, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bestridande av vissa kostnader för kompensation åt arbetare i statens tjänst för familjepcnsionsavdrag.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 130.
1
Nr 130.
Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1938 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bestridande
av vissa kostnader för kompensation åt arbetare
i statens tjänst för familjepcnsionsavdrag.
(lia och 3:e avd.)
I en den 11 februari 1938 dagtecknad proposition, nr 167, har Kungl.
Majit under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att å
tiden före den 1 juli 1938 belöpande kostnader för kompensation åt arbetare
vid försvarsväsendet för familjepensionsavdrag må, därest arbetarnas löner
utgå från materielanskaffningsanslag och dessa icke förslå till utgifternas
täckande, bestridas från det för budgetåret 1937/38 anvisade förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter.
Det den 16 oktober 1936 utfärdade familjepensionsreglementet för arbetare
(nr 543) äger i princip tillämpning å arbetare, för vilken tjänstepensionsreglementet
för arbetare gäller. Så länge sådan arbetare innehar sin anställning,
skall han enligt förstnämnda reglemente å avlöningen vidkännas
familjepensionsavdrag. Detta avdrag utgör beträffande arbetare i anställning,
för vilken ej kräves särskild yrkesutbildning, 6 kronor 50 öre per månad
för manlig och 1 krona 30 öre per månad för kvinnlig arbetare samt beträffande
arbetare i anställning, för vilken kräves särskild yrkesutbildning, 7
kronor 25 öre per månad för manlig och 1 krona 55 öre per månad för
kvinnlig arbetare. Per vecka uppgå motsvarande avdrag till 1 krona 50 öre
för manlig och 30 öre för kvinnlig respektive 1 krona 70 öre för manlig
och 35 öre för kvinnlig arbetare.
Familjepensionsreglementet för arbetare trädde i kraft den 1 januari 1937.
I skrivelse den 8 mars 1937 ha svenska järnvägsmannaförbundet, telegrafoch
telefonmannaförbundet samt försvarsverkens civila personals förbund
— under åberopande av, bland annat, att vissa extra ordinarie befattningshavare
i statens tjänst tillerkänts provisoriskt lönetillägg med belopp lika
med de för befattningarna fastställda familjepensionsavdragen — hemställt,
att jämväl de arbetare, å vilka familjepensionsreglementet för arbetare är
tillämpligt, måtte beredas samma förmån.
Vidare har statstjänarkartellen — statstjänarorganisationer anslutna till
landsorganisationen — i skrivelse den 22 november 1937 under hänvisning
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 130—131.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr. ISO,
till att kompensation för familjepensionsavdrag icke bereus statens arbetare
vid de kollektivavtal, som slutits efter den 1 januari 1937, hemställt, att frågan
om dylik kompensation måtte underställas innevarande års riksdag.
Departementschefen har för egen c|el i ärendet anfört följande:
För flertalet statliga arbetare regleras lönerna genom kollektivavtal. Detta
är fallet med de affärsdrivande verkens och försvarsväsendets arbetargrupper.
Därjämte förekommer, ehuru mera undantagsvis, att arbetare avlönas
enligt individuella avtal, ingångna vid arbetarens anställande i statstjänst.
Så är till exempel förhållandet vid vissa statliga anstalter, som sysselsätta ett
mindre antal arbetare.
För statens arbetare har familjepensionering, såsom förut framhållits, ordnats
från och med den 1 januari 1937. Den icke obetydliga förmån, som
de statliga arbetarna därigenom bereus, måste anses väl uppväga den belastning
av arbetarnas ekonomi, som följer av de föreskrivna familjepensionsavdragen.
Under åberopande av att extra ordinarie befattningshavare i statens
tjänst erhålla kompensation för familjepensionsavdragen ha emellertid
vissa arbetarorganisationer hemställt örn dylik kompensation jämväl åt arbetare
i statstjänst.
Vid den statliga pensioneringen gäller såsom allmän princip, att löntagaren
skall vidkännas pensionsavdrag å honom tillkommande lön. Denna princip
bör enligt min mening bibehållas även för pensionsberättigad statlig arbetarpersonal.
Emellertid synas mig vissa billighetsskäl tala för att ifrågavarande
personal i samband med övergången till det nya familjepensionssystemet
kompenseras för de med denna pensionering förenade avdragen. Jag är
därvid icke beredd att godtaga den åberopade jämförelsen med extra ordinarie
befattningshavare i statens tjänst, då kompensationen åt dessa befattningshavare
motiverats med att deras löner i förhållande till den för ordinarie
tjänstemän gällande löneskalan avvägts under beaktande av frånvaron
av pensionsavdrag. I den mån även billighetsskäl kunna anses ha förelegat
vid kompensationens bestämmande, kan dock hävdas, att likartade synpunkter
böra göra sig gällande i föreliggande fall. För mig framstår såsom
betydelsefullt, alt familjepensionsavdragen medföra en i förhållande till lönernas
storlek relativt kännbar belastning för de statliga arbetarna samt att
den mot utgiftsbelastningen svarande förmånen, såsom hänförlig till framtiden,
icke lättar det omedelbara ekonomiska trycket.
Då jag sålunda förordar, att statens arbetare temporärt kompenseras för
familjepensionsavdragen, förutsätter jag, att kompensation icke skall ifrågar
komma efter det nya löner fastställts vid blivande avtalsuppgörelser, vare
sig dessa hava karaktären av kollektiva eller individuella uppgörelser.
Den av mig ifrågasatta kompensationen torde böra utgå retroaktivt från
och med den 1 januari 1937.
Jag torde, därest riksdagen icke framställer någon erinran mot vad jag i
det föregående föreslagit, sedermera få framlägga förslag till erforderliga
bestämmelser i ämnet.
Enligt verkställda beräkningar uppgå de årliga kostnaderna för kompensationen
till något mer än 900,000 kronor, varav ungefär 600,000 kronor belöpa
huvudsakligen å de affärsdrivande verken och återstoden å försvarsväsendet.
Utgifterna för kompensationen böra bestridas från de medel, varav
arbetarnas löner utgå. I den mån dessa löner beträffande försvarsväsendet
gäldas från matcrielanskaffningsanslag och anslagen i fråga icke förslå till
täckande av de å tiden före den 1 juli 1938 belöpande utgifterna för kompensationen,
synes det för innevarande budgetår anvisade anslaget till oförut
-
Statsutskottets utlåtande Nr ISO
-
3
sedda utgifter böra anlitas. Riksdagens medgivande härtill torde inhämtas.
Skulle utvecklingen anses påkalla en förstärkning av materielanskaffningsanslagen
under nästa budgetår, torde frågan härom sedermera få upptagas
till övervägande.
Utskottet, som icke funnit anledhirig UÖ erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
eller mot vad föredragande departementschefen i ärendet anfört, får hemställa,
att riksdagen må medgiva, att å tiden före den 1 juli 1938
belöpande kostnader för kompensation åt arbetare vid försvarsväsendet
för familjeperisionsavdrag må, därest arbetarnas
löner utgå från materielanskaffningsanslag och dessa icke
förslå till utgifternas täckande, bestridas från det för budgetåret
1937/38 anvisade förslagsanslaget till oförutsedda utgifter,
.ck.-i. i J Junti <’ ..i •> i uob
Stockholm den 6 maj 1938.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
frän första kammaren: herrär Johansson i Fredrikslund, Seensson i Kompersmåla,
Aspland, Bergström, Nilsson i Landeryd, Gastafsson i Benestad, Garlström, Nilsson i
Fredriksfält, Larsson i Varberg, Magnusson i Kalmar och Bäckström; samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Eriksson
i Stockholm, Jeppsson, Persson i Falla, Svensson, Ward, Isacsson, Weijne, Andersson
i Malmö och Hansson i Rubbestad.
Utskottet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1938:283 Skrivelse till Konungen angående yngre sjukhusläkares avlöningsarbetsoch bostadsförhållanden. s. 5 i texten