Utlåtande angående utgifterna för kapitalökning å tillåggsstaten för budgetåret 1937/38 i avseende å postverket, telegrafverket och statens vattenfallsverk.
1938-01-25 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1938:14, Utlåtande angående utgifterna för kapitalökning å tillåggsstaten för budgetåret 1937/38 i avseende å postverket, telegrafverket och statens vattenfallsverk.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 14.
1
Nr 14.
Ankom till riksdagens kansli den 25 januari 1938 kl. 2 e. m.
Utlåtande angående utgifterna för kapitalökning å tillåggsstaten
för budgetåret 1937/38 i avseende å postverket, telegrafverket
och statens vattenfallsverk.
(4:e avd.)
Postverket.
1 :o) Tillbyggnad till posthuset i Norrtälje. Uti en den 4 januari 1938
dagtecknad proposition, nr 8, med förslag till tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1937/38 har Kungl. Maj:t i avseende å postverket (punkt 1, sid.
73 och 74 av det vid propositionen under rubrik »Utgifter för kapitalökning»
Bilaga 10 fogade protokollet över kommunikationsärenden för samma dag)
föreslagit riksdagen att för tillbyggnad till posthuset i Norrtälje å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa ett reservationsanslag av 40,000
kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen till 1937 års riksdag
under utgifter för kapitalökning (bil. 5, punkt 4) gjorda framställning anvisade
riksdagen för innevarande budgetår för tillbyggnad till posthuset i
Norrtälje ett reservationsanslag av 186,000 kronor. Genom det tillämnade
byggnadsföretaget avsågs att bereda postkontoret utvidgade och förbättrade
lokaler, varjämte i posthuset skulle anordnas lokaler för telegrafverkets station
i Norrtälje. I enlighet med vad som i propositionen förutsattes har
Kungl. Majit därjämte genom beslut den 2 april 1937 medgivit, att för byggnadsföretaget
finge under år 1937 användas ett belopp av 22,000 kronor ur
postverkets förnyelsefond. De sålunda anvisade medlen motsvarade den beräknade
kostnaden för företaget, 208,000 kronor.
Enligt av byggnadsstyrelsen införskaffade entreprenadanbud å byggnadsoch
ledningsarbetena för ifrågavarande byggnadsföretag hava byggnadskostnaderna,
vilka tidigare beräknats till 208,000 kronor, numera stigit till 248,000
kronor beroende på de sedan hösten 1936 stegrade materialpriserna och sedan
juni 1937 höjda arbetslönerna.
Förevarande av inträffad prisstegring motiverade tilläggsanslag å 40,000
kronor torde böra anvisas.
Täckning för nu ifrågavarande och de i följande punkter av detta utlåtan
Bihang
till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 14—15. 1
V tskoltet.
2
Statsutskottets utlåtande Nr 14.
de behandlade tilläggsanslagen synes, på sätt chefen för finansdepartementet
förordat, böra beredas efter samma finansieringsregler, som gällt för motsvarande
huvudanslag, vilket innebär att de samtliga anvisas att utgå av lånemedel.
Med tillstyrkande alltså av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för Tillbyggnad till posthuset i Norrtälje
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa ett
reservationsanslag av 40,000 kronor, att utgå av lånemedel.
T elegrafverket.
2:o) Telefonstationsbyggnad i Aspudden i Stockholm. Kungl. Majit har
(punkt 2, sid. 75 och 76) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i
Aspudden i Stockholm å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa
ett reservationsanslag av 32,000 kronor.
Med bifall till Kungl. Majits i 1937 års statsverksproposition (utgifter för
kapitalökning, bil. 5, punkt 7) gjorda framställning anvisade riksdagen för
innevarande budgetår till telefonstationsbyggnad i Aspudden i Stockholm ett
reservationsanslag av 164,000 kronor.
Utskottet. Under erinran att jämväl nu förevarande tilläggsanslag visat sig behövligt
på grund av de sedan hösten 1936 stegrade materialpriserna och de sedan
juni 1937 höjda arbetslönerna tillstyrker utskottet Kungl. Majits förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Aspudden i
Stockholm å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1937/38
anvisa ett reservationsanslag av 32,000 kronor, att utgå av
lånemedel.
3:o) Telefonstationsbyggnad i Råsunda. Kungl. Majit har (punkt 3,
sid. 75 och 76) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Råsunda
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa ett reservationsanslag
av 35,000 kronor.
Med bifall till Kungl. Majits i 1937 års statsverksproposition (utgifter för
kapitalökning, bil. 5, punkt 8) gjorda framställning anvisade riksdagen för
innevarande budgetår till telefonstationsbyggnad i Råsunda ett reservationsanslag
av 140,000 kronor.
Utskottet. Jämväl förevarande framställning om anslag är föranledd av stegrade material-
och arbetspriser.
Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 14.
3
att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Råsunda å
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa ett
reservationsanslag av 35,000 kronor, att utgå av lånemedel.
4:o) Garagebyggnad i Östersund. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 4, sid. 76 och 77) — vilket jämväl motiverats av inträdda prisstegringar
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Garagebyggnad inom telegrafverkets
fastighet i Östersund å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1937/38 anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor,
att utgå av lånemedel.
5:o) Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Kungl.
Majit har (punkt 5) föreslagit riksdagen att till fortsatt utveckling av statens
telefon- och telegrafväsende å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1937/
38 anvisa ett reservationsanslag av 2,600,000 kronor.
I samband med sin begäran om anslag för nu ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1938/39 har telegrafstyrelsen anmält behovet av ytterligare anslagsmedel
redan för nu löpande budgetår till belopp av 2,600,000 kronor (se
Statsverkspropositionen, Kapitalbudgeten Bil. 5 sid. 47 och följande). Styrelsen
bar härvid till en början meddelat, att av de till och med budgetåret
1936/37 beviljade medlen vid 1936 års utgång återstått ett icke använt belopp
av 7,632,470 kronor 97 öre. Sedan riksdagen för budgetåret 1937/38
anvisat ett reservationsanslag av 27,500,000 kronor, stöde således för tiden den
1 januari 1937—den 1 juli 1938 till telegrafstyrelsens förfogande ett belopp av
35,132,470 kronor 97 öre. Härav vore cirka 34,000,000 kronor använda eller
disponerade för redan beordrade arbeten, varför för mötande av nya behov
under första halvåret 1938 ej skulle återstå mer än omkring 1,100,000 kronor.
Styrelsen anför vidare.
Även om alla redan beordrade arbeten ej hinna avslutas till årsskiftet
1937/38 utan delvis komma att utföras under år 1938, måste man emellertid
räkna med att de för kapitalökning disponibla medlen under första
halvåret 1938 komma att visa sig otillräckliga. Anledningen härtill har varit
dels stegrade arbets- och materielkostnader, dels att abonnenttillströmningen
under år 1937 blivit mycket större än föregående år kunde beräknas, dels
slutligen att telegrafstyrelsen under år 1937 måst gå i författning örn utläggande
av en kabel för riksledningar mellan Gävle och Krylbo, vilket arbete
icke var förutsett, när styrelsen i november 1936 avgav förslag rörande anslag
för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret
1937/38. Orsaken till att sistnämnda kabelarbete måst utföras redan
under år 1937 har, såsom styrelsen framhållit i sin skrivelse den 25
januari 1937 med utlåtande angående fortsatt järnvägselektrifiering, varit, att
styrelsen, för att möjliggöra utförandet redan år 1938 av den utav järnvägselektrifleringen
nödvändiggjorda kabelanläggningen Sundsvall—Östersund,
4
Statsutskottets utlåtande Nr H.
måst vidtaga en framflyttning till år 1937 av den först till år 1938 planerade
kabelanläggningen Gävle—Krylbo. Kostnaden för sistnämnda kabelanläggning,
som vöre att betrakta såsom kapitalökning, beräknades till omkring
2,600,000 kronor och har, i enlighet med Kungl. Maj:ts proposition nr 103 till
1937 års riksdag angående elektrifiering av banorna Ånge—Bräcke—Långsele,
Bräcke—Östersund och Göteborg—Uddevalla (sid. 34) förskotterats av
för andra ändamål avsedda medel, vilka nu snarast måste ersättas.
I anledning av det anförda ansåge sig telegrafstyrelsen böra anhålla om bemyndigande
att, i likhet med vad som skedde beträffande förevarande anslag
för budgetåret 1937/38, redan under innevarande budgetår, i den mån
så erfordrades, vidtaga erforderliga åtgärder för påbörjande av sådana arbeten,
för vilka det för ändamålet för budgetåret 1938/39 anvisade anslaget
vore avsett. Storleken av det belopp, som sålunda skulle få tagas i anspråk,
syntes kunna begränsas till 2,600,000 kronor eller den beräknade kostnaden
för den redan innevarande år utförda rikskabelanläggningen mellan Gävle
och Krylbo.
Utskottet. Såsom av utredningen framgår erfordras förstärkning av det vid 1937 års
riksdag å riksstaten för nu löpande budgetår för ändamålet anvisade anslaget
å 27,500,000 kronor. Det nu äskade beloppet 2,600,000 kronor motsvarar vad
som redan förskotterats för den av järnvägselektrifieringen påkallade rikskabelanläggningen
mellan Gävle och Krylbo, en anläggning vartill ej tagits hänsyn
vid de tidigare uppskattningarna av innevarande budgetårs anslagsbehov.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortsatt utveckling av statens telefonoch
telegrafväsende å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1937/38 anvisa ett reservationsanslag av 2,600,000 kronor,
att utgå av lånemedel.
Statens vattenfallsverk.
6:o) Distributionsanläggningar m. m. vid statens kraftverk. Kungl.
Majit har (punkt 6) föreslagit riksdagen att till distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa ett reservationsanslag av
1,000,000 kronor.
Till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid
statens kraftverk har riksdagen anvisat för budgetåren 1934—1938 respektive
2,000,000 kronor, 3,400,000 kronor, 6,000,000 kronor och 5,775,000 kro
-
nor.
Statsutskottets utlåtande Nr 14.
5
Under erinran att förevarande anslag är motiverat av inträffade prisstegringar
beträffande arbeten, avsedda att utföras under nu löpande budgetår,
tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens kraftverk å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa ett
reservationsanslag av 1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.
7:o) Ytterligare utvidgning av ångkraftstationen i Västerås. Kungl.
Maj:t har (punkt 7, sid. 78—84) föreslagit riksdagen att till ytterligare utvidgning
av ångkraftstationen i Västerås å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1937/38 anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor.
För utvidgning av ångkraftstationen i Västerås med en tolfte ångpanna
för en angiven kostnad av 1,750,000 kronor har av 1934 och 1935 års riksdagar
anvisats anslag med sammanlagt samma belopp.
Enligt vad som av vattenfallsstyrelsen i skrivelse av den 30 september 1937
anmälts hava kostnaderna för nämnda utvidgning i verkligheten stigit till
2,350,000 kronor, innebärande ett överskridande av den tidigare beräknade
kostnaden med 600,000 kronor. I avseende härå har vattenfallsstyrelsen
anfört följande:
Ångpannan nr 12 är den största ångpanna, som blivit utförd icke endast
i Sverige utan överhuvud taget inom Europa. Trots att styrelsen haft att
tillgå erfarenheterna från pannan nr 11, har den senaste ångpannan dock
inneburit många nya och svåra problem. Med hänsyn till den försiktighet,
som bör iakttagas vid en så viktig anläggning, har dimensioneringen skett
något på den säkra sidan, vilket bidragit till fördyringen. Å andra sidan har
därigenom ernåtts, att ångpannan i verkligheten fått en något större kapacitet
än den, som angivits vid anslagets beviljande. Ångpannan nr 12 lämnar
nämligen vid oljeeldning intill 300 ton ånga per timme i stället för avsedda
250 ton (50,000 kW) och torde vid koleldning lämna intill 250 ton ånga i
stället för avsedda 200 ton (40,000 kW). Genom denna riklighet blir det
möjligt att i högre grad än eljest koncentrera ångproduktionen till den nya
bränslebesparande ångpannan.
överskridandet av anslaget med omkring 30 procent är ju betydande, men
det bör framhållas, att det varit fråga örn en ny konstruktion, som ännu i
mycket var oprövad. Visserligen var den likartade pannan nr 11 tagen i
drift redan hösten 1932, men den var ej tillräckligt prövad, och det var naturligtvis
nödvändigt att taga vara på de lärdomar, som driften av densamma
undan för undan gav. Steget till nära nog en fördubbling av ångpanneeffekten
har även medfört en del svårigheter, som verkat fördyrande. Särskilt
har askavskiljningen visat sig kräva en vidlyftigare och effektivare lösning
än man tidigare utgått ifrån. Men det har å andra sidan i nuvarande situation
på kolmarknaden för vattenfallsstyrelsen visat sig nödvändigt att inrätta
sig med en ångpannekonstruktion, som gör det möjligt att använda billiga
stybbkol, ty genom den statliga kolinköpskontrollen har vattenfallsstyrelsen
blivit tvingad att i stor utsträckning inköpa sådana kol. Det bar också ansetts
viktigt att lägga ned stor omsorg på alt få så god verkningsgrad som
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 14.
möjligt på denna panna, som kommer att vara mest i drift av de nu befintliga.
Det erinras örn, att den ökade verkningsgraden giver en driftsbesparing av
40,000 å 50,000 kronor örn året.
Slutligen bör framhållas, att styrelsen själv nödgats påtaga sig allt arbete
och allt ansvar beträffande konstruktionen av denna panna. Någon förebild
har ej heller funnits. Pannkonstruktionen kunde sålunda ej vara fix
och färdig, när styrelsen år 1935 begärde anslag till den större pannan, utan
dess detaljer lia växt fram undan för undan under fortgående studier och
forskning.
Det har i det föregående nämnts, att styrelsen hösten 1936 befarade ett
mindre överskridande, men då verkställd överslagsberäkning visade, att det
borde bliva relativt obetydligt, ansågs det lämpligast att anmäla det erforderliga
slutbeloppet först vid 1938 års riksdag, sedan alla detaljer klarlagts
och slutsiffrorna kunnat fixeras. Det har emellertid icke funnits någon
annan utväg än att sedan följa den väg, som anvisats av erfarenheten och
forskningen, ty pannan måste göras färdig till höst- och vintersäsongen 1937
—1938, till vilken den synbarligen blir i hög grad behövlig.
Under åberopande av vad vattenfallsstyrelsen sålunda anfört har styrelsen
hemställt om anvisande av ett tilläggsanslag av 600,000 kronor för färdigställande
av ångpannan nr 12 vid Västerås ångkraftverk.
Utskottet. Vad vattenfallsstyrelsen sålunda i ärendet anfört torde få godtagas som
förklaring till det i detta fall inträffade, i och för sig betydande anslagsöverskridandet.
Vattenfallsstyrelsens åtgärd att utan avvaktan på anslagsfrågans
ytterligare prövning färdigställa anläggningen torde också med hänsyn
till föreliggande särskilda omständigheter kunna lämnas utan erinran.
Tvivelsutan har denna av en befarad och i verkligheten också inträffad
vattenbrist närmast motiverade åtgärd varit ägnad att i sin mån minska
svårigheterna att tillgodose de föreliggande, alltjämt växande kraftbehoven.
Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ytterligare utvidgning av ångkraftstationen
i Västerås å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1937/38 anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor, att
utgå av lånemedel.
8:o) Ersättningar i samband med huvudregleringen av Vänern. Kungl.
Majit har (punkt 8, sid. 84—92) föreslagit riksdagen att till ersättning för
skador och rättegångskostnader i samband med huvudregleringen av Vänern
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa ett reservationsanslag
av 6,875,000 kronor.
Genom Västerbygdens vattendomstols den 19 juni 1937 meddelade dom,
som i huvudsakliga delar vunnit laga kraft, har vattenfallsstyrelsen medgivits
rätt att på i domen närmare angivna villkor inom vissa gränser verkställa
reglering av vattnets avrinning ur Vänern. Enligt domen åligger det
Statsutskottets utlåtande Nr 14.
7
vattenfallsstyrelsen att i skadeersättningar och i rättegångskostnader utgiva
sammanlagt 6,875,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:
Enligt vattendomstolens dom äger vattenfallsstyrelsen rätt att begagna sig
av regleringsrätten utan hinder av att domen icke i sin helhet vunnit laga
kraft. För att redan på hösten innevarande år kunna taga denna rätt i anspråk
erfordras emellertid, att vattenfallsstyrelsen senast under mars månad
1938 utbetalar de utdömda skadeståndsbeloppen. Sker icke detta kommer
tidpunkten för utnyttjandet av Vänerns reglering att behöva framflyttas ett
år. Då vattenfallsstyrelsen med hänsyn till utvecklingen av kraftkonsumtionen
har anledning räkna med att krafttillgången instundande höst kommer
att i förhållande till efterfrågan bliva mycket knapp eller, därest vattentillgången
blir mindre god, möjligen otillräcklig, anser vattenfallsstyrelsen
det vara av stor vikt, att regleringen snarast möjligt kan börja tagas i
anspråk. I dylikt syfte hemställer nu vattenfallsstyrelsen, att erforderliga
medel för bestridande av skadeståndsersättningarna och rättegångskostnaderna,
tillhopa 6,875,000 kronor, måtte anvisas å tilläggsstat för innevarande
budgetår. Om ersättningsbeloppen skulle komma att höjas vid målets fortsatta
handläggning i högre instanser, avser vattenfallsstyrelsen att framdeles
begära erforderligt tilläggsanslag. Styrelsen utgår från att kostnaderna
för berörda handläggning och för de åtgärder, som erfordras i samband med
ersättningarnas utbetalande, skola bestridas av driftmedel; häremot synes
intet vara att erinra.
Då det av skäl, som vattenfallsstyrelsen anfört, torde ur såväl ekonomiska
som andra synpunkter få anses vara av vikt för statsverket, att regleringen
snarast kan tagas i anspråk, har jag ansett mig böra biträda vattenfallsstyrelsens
förenämnda hemställan. Det erforderliga anslagsbeloppet, 6,875,000
kronor, torde i likhet med huvudparten av de för regleringsarbetena redan
beviljade medlen höra anvisas såsom kapitalökningsmedel. Ehuru anslaget
principiellt faller utom ramen för tilläggsslaten, torde omständigheterna i fallet
motivera att det anvisas a denna. Med hänsyn till förevarande ärendes
brådskande natur är det önskvärt, att detsamma blir föremål för behandling
från riksdagens sida på ett så tidigt stadium, att beslut i ärendet kan föreligga
före instundande mars månad.
Med hänvisning till den i ärendet lämnade utredningen får utskottet tillstyrka
Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Utskottet hemställer,
att riksdagen ina till Ersättning för skador och rättegångskostnader
i samband med huvudregleringen av Vänern å
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1937/38 anvisa ett
reservationsanslag av 6,875,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Stockholm den 25 januari 1938.
Utskottet.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 14.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johansson i Fredrikslund, Asplund, Bergström, Nilsson
i Landeryd, Carlström, Nilsson i Fredriksfält, Jonsson i Lycksele, Bäcklund och Englund;
samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Törnkvist,
Eriksson i Stockholm, Persson i Falla, Andersson i Höör, Svensson, Lindberg i Umeå,
Isacsson, Danielsson och Hansson i Rubbestad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1938:22 Skrivelse till Konungen angående utgifterna för kapitalökning d tilläggs stat en för budgetåret 1937138 i avseende å postverket, telegrafverket och statens vatt s. 1 i texten