Utlåtande i anledning av väckta motioner om stöd dt den mindre skeppsfarten.
1938-05-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1938:140, Utlåtande i anledning av väckta motioner om stöd dt den mindre skeppsfarten.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr HO.
1
Nr 140.
Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1938 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om stöd dt den mindre
skeppsfarten.
(4:e avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 67,
av herrar Th. Nilsson och K. Andersson, och den andra, nr 125, inom andra
kammaren, av herr G. Karlsson i Munkedal m. fl. har hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om skyndsam utredning
angående beredande av stöd åt den mindre skeppsfarten samt för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.
Sedan kommerskollegium på framställning av utskottet av Kungl. Majit
anbefallts att avgiva yttrande över motionerna, har kollegium den 5 april
1938 avgivit det begärda yttrandet, varvid fogats yttranden från Sveriges
allmänna sjöfartsförening, Sveriges redareförening och Sveriges segelfartygsförening
u. p. a. samt styrelsen för Svenska skeppshypotekskassan.
I sitt yttrande har kollegium erinrat om, att det, på sätt Svenska skeppshypotekskassan
anfört, ej kunde anses tillräckligt att utvidga nämnda kassas
och sekundärlånefondens verksamhetsområde till att omfatta även nu ifrågavarande
fartygskategorier. I anslutning härtill har kollegium anfört bland
annat följande:
Det synes emellertid kollegium som om skäl förelåge att undersöka, huruvida
icke motsvarande möjligheter till kapitalanskaffning skulle kunna anordnas
i någon annan form. Det lider icke tvivel om att svårigheter härutinnan
komma att möta. En omständighet, som härvidlag särskilt bör
beaktas, är, att för maskindrivna fartyg under 100 tons bruttodräktighet
och för segelfartyg med hjälpmaskin icke för närvarande i Sverige synes
förefinnas någon försäkringsform, som möjliggör att för lån å dessa fartyg
ställa den särskilda säkerhet, vilken i fråga örn lån från skeppshypotekskassan
förutsättes, nämligen den, som bereder i kaskoförsäkringen icke innefattat
skydd (protection and indemnity) mot den ersättningsskyldighet,
vilken kan uppkomma för fartygets ägare. Vid lån på nyssnämnda mindre
maskindrivna fartyg eller på segelfartyg med hjälpmaskin föreligger alltså
icke samma möjlighet som i fråga örn större maskindrivna fartyg att komplettera
en inteckningssäkerhet med särskild säkerhet i form av ansvarsförsäkring
för tredje man åsamkad skada. Vissa särskilda svårigheter torde
även komma att, när det gäller mindre, av partrederi eller enskild person
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr HO.
Utskottet.
2 Statsutskottets utlåtande Nr 140.
nybeställt fartyg, göra sig kännbara beträffande säkerheten under byggnadstiden.
Kollegium anser det nu berörda kapitalförsörjningsproblemet vara av den
betydelse, att en undersökning därav nied ovan angivna utgångspunkter bör
kunna ifrågakomma.
Motionärerna ifrågasätta även statens medverkan beträffande utarbetande
av en standardtyp av motorseglare av järn på cirka 250 ton och försedd
med motor på 200 å 250 hästkrafter. Det vill förefalla som om med hänsyn
till den goda tillgången på skickliga skeppsbyggare i Sverige något statens
ingripande i nämnda hänseende icke borde vara erforderligt. Kollegium
hyser den uppfattningen, att om den mindre skeppsfartens kapitalförsörjningsproblem
löses på ett för moderniseringen av dennas tonnage tillfredsställande
sätt, en lämplig fartygstyp kan väntas komma att ganska snart
erfarenhetsmässigt framskapas. Därest en undersökning kommer till stånd
i ovan angivet avseende, vill kollegium emellertid för sin del icke motsätta
sig, att denna utvidgas till att avse jämväl förutsättningarna för åtgärder i
nu sist åsyftad riktning.
Med hänsyn till den icke oväsentliga omfattning, vari det svenska tonnaget
av segelfartyg med hjälpmaskin kompletteras genom inköp av utländska
fartyg, ifrågasätter Sveriges allmänna sjöfartsförening, om lagen
den 26 juni 1936 (nr 336) angående förbud mot förvärv från utlandet av
vissa fartyg icke så till vida innefattade ett ofullständigt skydd mot införlivande
med den svenska handelsflottan av »många omoderna och i drift
oekonomiska fartyg», som det genom nämnda lag stadgade importförbudet
icke gäller fartyg under 100 tons bruttodräktighet. Ehuru efter kollegii förmenande
anledning föreligger att i antydda hänseende framgå med stor
varsamhet, vill kollegium ej motsätta sig, att i detta sammanhang en närmare
undersökning kommer till stånd angående lämpligheten av en komplettering
av lagen på ifrågavarande punkt.
Med hänsyn till vad sålunda anförts tillstyrker kollegium, att riksdagen
i anledning av förevarande motioner anhåller om utredning av förevarande
spörsmål i den omfattning, kollegium här ovan förordat.
Såsom kollegium redan tidigare i anledning av motioner, väckta vid 1937
års riksdag, framhållit, fylla ifrågavarande mindre fartyg — mestadels segelfartyg
med hjälpmaskineri, vilket i stor utsträckning kommer till användning
— viktiga samhälleliga transportuppgifter. Kommerskollegium har påvisat,
att under seglationstiden år 1936 å dessa fartyg i genomsnitt 3 063 personer
sysselsattes och att de svenska segelfartygen med hjälpmaskin under
nämnda år inseglade i bruttofrakter i det närmaste 13 miljoner kronor, varav
omkring 6^4 miljoner kronor i utrikes fart väsentligen på hamnar i Tyskland,
Danmark, Norge och Finland.
Dessa fartygs ägare representera emellertid en grupp företagare, vilken
såväl ekonomiskt som i andra avseenden måste arbeta under jämförelsevis
svåra förhållanden. En ej oväsentlig anledning härtill får anses vara, att
det begagnade tonnaget är i hög grad föråldrat. Medelåldern av de till
inemot 900 uppgående svenska segelfartygen med hjälpmaskin är icke
mindre än 35 år. Särskilt möjligheterna att underlätta moderniseringen
av detta tonnage torde vara förtjänta av en närmare undersökning.
Statsutskottets utlåtande Nr 140.
3
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen i anledning av motionerna 1:67 och II: 125
må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning rörande
den mindre skeppsfartens ekonomiska betingelser med beaktande
särskilt av möjligheterna att underlätta moderniseringen
av det däri använda tonnaget.
Stockholm den 10 maj 1938.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johansson i Fredrikslund, Oscar Olsson, Asplund,
Borell, Bergström, Nilsson i Landeryd, Gustafsson i Benestad, Nilsson i Fredrikstad,
Jonsson i Lycksele, Larsson i Varberg, Magnusson i Kalmar och Bornö;
samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist, Eriksson
i Stockholm, Jeppsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Svensson, Andersson
i Prästbol, Olsson i Staxäng, Persson i Tidaholm och De Geer i Hanaskog.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1938:287 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner örn stöd åt den mindre skeppsfarten. s. 2 i texten