Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om stöd dt den mindre skeppsfarten.

1938-05-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:140, Utlåtande i anledning av väckta motioner om stöd dt den mindre skeppsfarten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr HO.

1

Nr 140.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1938 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om stöd dt den mindre

skeppsfarten.

(4:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 67,

av herrar Th. Nilsson och K. Andersson, och den andra, nr 125, inom andra

kammaren, av herr G. Karlsson i Munkedal m. fl. har hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om skyndsam utredning

angående beredande av stöd åt den mindre skeppsfarten samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

Sedan kommerskollegium på framställning av utskottet av Kungl. Majit

anbefallts att avgiva yttrande över motionerna, har kollegium den 5 april

1938 avgivit det begärda yttrandet, varvid fogats yttranden från Sveriges

allmänna sjöfartsförening, Sveriges redareförening och Sveriges segelfartygsförening

u. p. a. samt styrelsen för Svenska skeppshypotekskassan.

I sitt yttrande har kollegium erinrat om, att det, på sätt Svenska skeppshypotekskassan

anfört, ej kunde anses tillräckligt att utvidga nämnda kassas

och sekundärlånefondens verksamhetsområde till att omfatta även nu ifrågavarande

fartygskategorier. I anslutning härtill har kollegium anfört bland

annat följande:

Det synes emellertid kollegium som om skäl förelåge att undersöka, huruvida

icke motsvarande möjligheter till kapitalanskaffning skulle kunna anordnas

i någon annan form. Det lider icke tvivel om att svårigheter härutinnan

komma att möta. En omständighet, som härvidlag särskilt bör

beaktas, är, att för maskindrivna fartyg under 100 tons bruttodräktighet

och för segelfartyg med hjälpmaskin icke för närvarande i Sverige synes

förefinnas någon försäkringsform, som möjliggör att för lån å dessa fartyg

ställa den särskilda säkerhet, vilken i fråga örn lån från skeppshypotekskassan

förutsättes, nämligen den, som bereder i kaskoförsäkringen icke innefattat

skydd (protection and indemnity) mot den ersättningsskyldighet,

vilken kan uppkomma för fartygets ägare. Vid lån på nyssnämnda mindre

maskindrivna fartyg eller på segelfartyg med hjälpmaskin föreligger alltså

icke samma möjlighet som i fråga örn större maskindrivna fartyg att komplettera

en inteckningssäkerhet med särskild säkerhet i form av ansvarsförsäkring

för tredje man åsamkad skada. Vissa särskilda svårigheter torde

även komma att, när det gäller mindre, av partrederi eller enskild person

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr HO.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Statsutskottets utlåtande Nr 140.

nybeställt fartyg, göra sig kännbara beträffande säkerheten under byggnadstiden.

Kollegium anser det nu berörda kapitalförsörjningsproblemet vara av den

betydelse, att en undersökning därav nied ovan angivna utgångspunkter bör

kunna ifrågakomma.

Motionärerna ifrågasätta även statens medverkan beträffande utarbetande

av en standardtyp av motorseglare av järn på cirka 250 ton och försedd

med motor på 200 å 250 hästkrafter. Det vill förefalla som om med hänsyn

till den goda tillgången på skickliga skeppsbyggare i Sverige något statens

ingripande i nämnda hänseende icke borde vara erforderligt. Kollegium

hyser den uppfattningen, att om den mindre skeppsfartens kapitalförsörjningsproblem

löses på ett för moderniseringen av dennas tonnage tillfredsställande

sätt, en lämplig fartygstyp kan väntas komma att ganska snart

erfarenhetsmässigt framskapas. Därest en undersökning kommer till stånd

i ovan angivet avseende, vill kollegium emellertid för sin del icke motsätta

sig, att denna utvidgas till att avse jämväl förutsättningarna för åtgärder i

nu sist åsyftad riktning.

Med hänsyn till den icke oväsentliga omfattning, vari det svenska tonnaget

av segelfartyg med hjälpmaskin kompletteras genom inköp av utländska

fartyg, ifrågasätter Sveriges allmänna sjöfartsförening, om lagen

den 26 juni 1936 (nr 336) angående förbud mot förvärv från utlandet av

vissa fartyg icke så till vida innefattade ett ofullständigt skydd mot införlivande

med den svenska handelsflottan av »många omoderna och i drift

oekonomiska fartyg», som det genom nämnda lag stadgade importförbudet

icke gäller fartyg under 100 tons bruttodräktighet. Ehuru efter kollegii förmenande

anledning föreligger att i antydda hänseende framgå med stor

varsamhet, vill kollegium ej motsätta sig, att i detta sammanhang en närmare

undersökning kommer till stånd angående lämpligheten av en komplettering

av lagen på ifrågavarande punkt.

Med hänsyn till vad sålunda anförts tillstyrker kollegium, att riksdagen

i anledning av förevarande motioner anhåller om utredning av förevarande

spörsmål i den omfattning, kollegium här ovan förordat.

Såsom kollegium redan tidigare i anledning av motioner, väckta vid 1937

års riksdag, framhållit, fylla ifrågavarande mindre fartyg — mestadels segelfartyg

med hjälpmaskineri, vilket i stor utsträckning kommer till användning

— viktiga samhälleliga transportuppgifter. Kommerskollegium har påvisat,

att under seglationstiden år 1936 å dessa fartyg i genomsnitt 3 063 personer

sysselsattes och att de svenska segelfartygen med hjälpmaskin under

nämnda år inseglade i bruttofrakter i det närmaste 13 miljoner kronor, varav

omkring 6^4 miljoner kronor i utrikes fart väsentligen på hamnar i Tyskland,

Danmark, Norge och Finland.

Dessa fartygs ägare representera emellertid en grupp företagare, vilken

såväl ekonomiskt som i andra avseenden måste arbeta under jämförelsevis

svåra förhållanden. En ej oväsentlig anledning härtill får anses vara, att

det begagnade tonnaget är i hög grad föråldrat. Medelåldern av de till

inemot 900 uppgående svenska segelfartygen med hjälpmaskin är icke

mindre än 35 år. Särskilt möjligheterna att underlätta moderniseringen

av detta tonnage torde vara förtjänta av en närmare undersökning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 140.

3

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av motionerna 1:67 och II: 125

må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning rörande

den mindre skeppsfartens ekonomiska betingelser med beaktande

särskilt av möjligheterna att underlätta moderniseringen

av det däri använda tonnaget.

Stockholm den 10 maj 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johansson i Fredrikslund, Oscar Olsson, Asplund,

Borell, Bergström, Nilsson i Landeryd, Gustafsson i Benestad, Nilsson i Fredrikstad,

Jonsson i Lycksele, Larsson i Varberg, Magnusson i Kalmar och Bornö;

samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist, Eriksson

i Stockholm, Jeppsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Svensson, Andersson

i Prästbol, Olsson i Staxäng, Persson i Tidaholm och De Geer i Hanaskog.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:287 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner örn stöd åt den mindre skeppsfarten. s. 2 i texten