Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående statsbidrag till vissa byggnader för folkskoleväsendet.

1938-05-13 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:149, Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående statsbidrag till vissa byggnader för folkskoleväsendet.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lJf9.

5

Nr 149.

Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1938 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående

statsbidrag till vissa byggnader för folkskoleväsendet.

(2:a avd.)

I en den 8 april 1938 dagtecknad proposition (nr 287) har Kungl. Majit,

under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen att förklara

sig icke hava något att erinra mot att statsbidrag må utgå till i statsrådsprotokollet

omförmälda byggnadsföretag inom Stockholms och inom

Tofta skoldistrikt utan hinder av att byggnadsarbetena påbörjats, utan att

Kungl. Majit lämnat tillstånd till företagens utförande.

1935 års riksdag godkände vissa allmänna grunder för statsbidrag till

undervisningslokaler för folkskoleväsendet. På grundval härav utfärdades

den 6 mars 1936 kungörelse (nr 45) angående sådant statsbidrag.

Enligt nämnda kungörelse äger skoldistrikt enligt de grunder och i den

ordning, som i kungörelsen stadgas, erhålla statsbidrag till bland annat anskaffande

av nya undervisningslokaler. Såsom förutsättning för erhållande

av sådant byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler gäller enligt § 3

första stycket, att Kungl. Majit — eller i vissa fall vederbörande länsstyrelse

— lämnat tillstånd till byggnadsföretagets utförande. Skoldistrikt,

som önskar komma i åtnjutande av byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler,

skall enligt § 5 till statens vederbörande folkskolinspektör ingiva

ansökning om tillstånd till byggnadsarbetets utförande och bidrag till byggnadskostnaderna.

Efter verkställd granskning skall inspektören enligt § 6

med eget yttrande översända handlingarna till länsstyrelsen, som — därest

den högsta kostnadssumma för byggnadsföretaget, varå statsbidrag må beräknas,

finnes komma att överstiga 10,000 kronor — enligt § 7 skall insända

handlingarna till skolöverstyrelsen, vilket ämbetsverk har att med eget

utlåtande underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning och avgörande.

Skoldistrikt, som tillerkänts byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler,

är enligt § 8 för åtnjutande av bidraget pliktigt bland annat att

låta uppföra de lokaler, för vilka bidraget beviljats, i enlighet med godkända

ritningar och i övrigt givna föreskrifter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 1^9.

Av förevarande proposition inhämtas, att i några fall under Kungl.

Maj:ts handläggning kommit ansökningar örn tillstånd att utföra nybyggnader

för folkskoleväsendet samt om statsbidrag till kostnaderna härför,

oaktat byggnadsföretagen igångsatts, innan tillstånd till arbetenas utförande

lämnats. Två av nämnda ärenden, avseende Göteborgs respektive Lidköpings

skoldistrikt, hava av Kungl. Majit avgjorts, de två återstående äro

de, som nu framlagts för riksdagen.

Ansökningen från Göteborgs skoldistrikt avsåg inredande av skolkökslokaler

för en kostnad av omkring 27,700 kronor och föranledde enligt beslut

den 27 november 1936 icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Byggnadsföretaget

hade p;\börjats i juli 1936 och avslutats i början av november samma år.

Ansökningen från Lidköpings skoldistrikt avsåg dispens från en av Kungl.

Majit vid meddelandet av tillstånd till uppförande av en gymnastik- och

slöjdlokal given föreskrift örn vissa ändringar i byggnadsplanen, vilken

föreskrift skulle hava förorsakat ökade kostnader, enär byggnadsföretaget

redan påbörjats, då föreskriften meddelades. Dispensen blev med avseende

å förekomna särskilda omständigheter av Kungl. Majit beviljad.

Beträffande de nu för riksdagen framlagda ärendena inhämtas av propositionen

följande:

Den från Stockholms skoldistrikt inkomna ansökningen avser uppförande

av en ny folkskolebyggnad inom S:t Görans församling å Kungsholmen.

Stadsfullmäktige beslöto den 15 november 1937 att bevilja medel för uppförande

av nämnda byggnad samt att bemyndiga folkskoledirektionen att

vidtaga föreskrivna åtgärder för erhållande av Kungl. Majits tillstånd till

företaget samt statsbidrag till kostnaderna därför. I skrivelse den 18 november

1937 hemställde folkskoledirektionen örn sådant tillstånd samt om fastställande

av den högsta kostnadssumma, varå statsbidrag skulle utgå, till

1,309,400 kronor. Skolöverstyrelsen upplyste i utlåtande den 18 februari

1938, att ifrågavarande byggnadsföretag redan påbörjats och kommit så

långt, att ytterväggarna vore uppförda till tre våningars höjd. Överstyrelsen

ansåge, att betänkliga konsekvenser komme att uppstå, därest skoldistrikten

finge den uppfattningen, att det icke vore nödvändigt avvakta

tillstånd till uppförande av de ifrågakommande byggnaderna. Mot planlösning

och ritningar eller mot kostnadsberäkningarna hade överstyrelsen

dock icke något att erinra. Statskontoret vidhöll den avvisande inställning,

varåt ämbetsverket givit uttryck i de föregående ärendena av samma art.

Statskontoret pekade dock på vissa särskilda omständigheter, som kunde

åberopas till förmån för skoldistriktet — såsom att folkskoledirektionen i

tid vidtagit på direktionen ankommande åtgärder, att behovet av nya

lokaler blivit synnerligen trängande samt att någon saklig erinran mot

byggnadsplanen icke framställts av överstyrelsens byggnadssakkunniga

biträde. — Från stadens sida har sedermera framhållits, att byggnadsärendet

bedrivits med all möjlig skyndsamhet samt att staden på grund av att

ansökningens behandling dragit ut på tiden kommit i ett tvångsläge, då det

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ljf9. 7

vöre av vikt, att skolan bleve färdig att tagas i bruk vid ingången av läsåret

1938/39.

Ansökningen från Tofta skoldistrikt, vilken är dagtecknad den 12 april

1937, avser om- och tillbyggnad av distriktets folkskolebyggnad. Det begärda

byggnadsbidraget uppgår till 20,000 kronor. Kyrkostämman beslöt

redan i november 1930 att utföra ifrågavarande byggnadsföretag, vilket

påbörjades i juni 1937. Ansökningen ingavs i december samma år till folkskolinspektören.

Från distriktets sida har framhållits, att behovet av nya

lokaler för folkskolan varit mycket trängande. Skolöverstyrelsen och statskontoret

hava beträffande ärendets principiella sida intagit samma ståndpunkt

som i ärendet angående ovannämnda folkskolebyggnad i Stockholm.

Överstyrelsen har funnit behovet av det ifrågavarande byggnadsföretaget

styrkt och de företedda ritningarna i huvudsak tillfredsställande. Statskontoret

har anfört, att andra omständigheter än att i ärendet icke gjorts

någon saklig erinran mot byggnadsförslaget från det byggnadssaklcunniga

biträdets sida icke syntes kunna åberopas till förmån för distriktet. Särskilt

bär statskontoret funnit det påfallande, att ansökning örn tillstånd till företaget

och statsbidrag till detsamma icke till folkskolinspektören ingivits

förrän ett halvt år efter det byggnadsarbetena påbörjats.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande:

Av ifrågavarande statsbidragsbestämmelser och förarbetena till desamma

syntes framgå, att det varit avsett, att den statliga myndighetens prövning

av byggnadsärendena skulle äga rum, innan byggnadsarbetena igångsattes.

Endast på detta sätt möjliggjordes för staten att öva det inflytande på

skolbyggnadsverksamheten, som uppenbarligen utgjort en förutsättning

för statens övertagande av en väsentlig del av skolbyggnadskostnaderna.

Med hänsyn bland annat till vikten av att för framtida tillämpning skapa

fullständig klarhet angående den avsedda innebörden av bestämmelserna

i förevarande hänseende, syntes det önskvärt, att de ovannämnda, icke

avgjorda ärendena underställdes riksdagens prövning.

Vad Stockholmsfallet beträffade syntes det obestridligt, att behov förelåge

av den under uppförande varande nya folkskolebyggnaden för S:t

Görans församling. Någon anmärkning mot skolanläggningens beskaffenhet

i och för sig hade icke blivit framställd. Det hade i detta fall uppenbarligen

varit synnerligen angeläget att få den nya skolbyggnaden färdigställd så

snart som möjligt. Omständigheterna syntes sålunda starkt tala för att

statsbidrag finge utgå, oaktat byggnadsföretaget blivit igångsatt, utan att

Kungl. Maj:ts beslut i saken avvaktats.

Det andra nu föreliggande fallet — avseende statsbidrag till vissa byggnadsarbeten

i Tofta skolhus — syntes vara mera tveksamt än Stockholmsfallet.

Distriktets uraktlåtenhet att i tid söka tillstånd till byggnadsföretaget

torde emellertid närmast hava berott på okunnighet örn de i ämnet

gällande bestämmelsernas innebörd. Departementschefen ansåge sig därför

ej böra motsätta sig att även i detta fall bortsåges från att ärendet icke av

de kommunala myndigheterna handhafts i behörig ordning. Varken skol
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

U tskottet.

8 Statsutskottets utlåtande Nr 11^9.

överstyrelsen eller dess byggnadssakkunniga biträde hade haft något att

i huvudsak erinra mot detaljerna i byggnadsföretaget.

Därest riksdagen förklarade sig icke hava något att erinra mot utgående

av statsbidrag till ifrågavarande byggnadsföretag, oaktat tillstånd till

byggnadsarbetenas utförande icke i föreskriven ordning lämnats, syntes

det få ankomma på Kungl. Maj:t att i enlighet med de i ämnet gällande

bestämmelserna fastställa den högsta kostnadssumma, varå statsbidrag

jämlikt förutnämnda kungörelse finge beräknas, samt meddela övriga i

ämnet erforderliga bestämmelser.

För att förebygga ett upprepande av situationer av detta slag syntes det

erforderligt, att Kungl. Majit vidtoge särskild åtgärd för att fästa de lokala

skolmyndigheternas uppmärksamhet på att statsbidrag till nya undervisningslokaler

icke kunde påräknas, därest byggnadsföretaget igångsattes

utan avvaktan på beslut av den statliga myndighet, som hade att slutligt

pröva byggnadsärendet, och departementschefen ämnade, sedan riksdagen

fattat beslut i föreliggande fråga, framställa förslag härom. Härvid måste

förutsättas, att vid de överordnade myndigheternas granskning en skyndsam

behandling ägnades de fall, som vore av brådskande natur.

Då som förutsättning för erhållande av byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler

gäller, att Kungl. Majit eller i vissa fall vederbörande länsstyrelse

lämnat tillstånd till byggnadsföretagets utförande, finner utskottet

det synnerligen anmärkningsvärt, att skoldistrikt, som ansökt om tillstånd

att utföra byggnadsföretag och om statsbidrag därtill, igångsatt byggnadsarbetena

utan att avvakta sådant tillstånd. Vad särskilt angår statsbidrag

till ovannämnda skolbyggnad i Stockholm må framhållas, att staden vid

exploatering av nya bostadsområden bör hava möjlighet att i så god tid

undersöka vilka publika byggnader, som kunna erfordras på platsen, att ett

åsidosättande av gällande bestämmelser icke skall behöva äga rum vid

dessa byggnaders uppförande.

Med hänsyn till vad av departementschefen anförts anser sig utskottet

dock icke böra motsätta sig, att statsbidrag må utgå till de nämnda anläggningarna

för skoländamål i Stockholms och i Tofta skoldistrikt. Utskottet

utgår från att Kungl. Majit, såsom departementschefen framhållit,

vidtager åtgärder för att fästa de lokala skolmyndigheternas uppmärksamhet

på att statsbidrag till nya undervisningslokaler icke kan

påräknas, därest byggnadsföretaget igångsättes utan avvaktan på

beslut av vederbörande statliga myndigheter. Det synes vidare vara

önskvärt, att Kungl. Majit tager under omprövning, huruvida icke de till

skolöverstyrelsen anvisade anslagsmedlen böra ytterligare förstärkas, utöver

vad av 1938 års riksdag redan beslutats, i syfte att möjliggöra en

skyndsammare behandling av förevarande byggnadsärenden än som med

hänsyn till anslagstillgången under hittillsvarande förhållanden varit

möjlig.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11+9. 9

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må förklara hinder icke möta mot att statsbidrag

må utgå till de i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 8 april 1938 omnämnda byggnadsföretagen

inom Stockholms och inom Tofta skoldistrikt, ehuru

byggnadsarbetena påbörjats, utan att Kungl. Majit lämnat

tillstånd till företagens utförande.

Stockholm den 13 maj 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Svensson i

Kompersmåla, Hansén, Asplund, Borell, Bergström, Nilsson i Landeryd, Ström i Lidköping,

Larsson i Varberg, von Heland och Bäcklund-, samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Magnusson i Skövde, Törnkvist, Eriksson i Stockholm,

Jeppsson, Andersson i Prästbol, Ward, Holmdahl, Isacsson, Andersson i Södergård, Weijne

och Hansson i Rubbestad.

Bihang till riksdagens protokoll 1038. G sami. Nr 148—149.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:290 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av säkerhet sanstalt för förvarade och internerade samt ny sinnessjukavdeln s. 6 i texten