Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående uppförande och underhåll av landsvägsbro mellan Sverige och Norge över Svinesund.

1938-05-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:153, Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående uppförande och underhåll av landsvägsbro mellan Sverige och Norge över Svinesund.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

1

Nr 153.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1938 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående

uppförande och underhåll av landsvägsbro

mellan Sverige och Norge över Svinesund.

(4:e avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1938/39 har Kungl. Maj:t (punkt 17, sid. 145 och 146, av det vid

propositionen under sjätte huvudtiteln fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden) föreslagit riksdagen att i avbidan på

den proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till bro mellan

Sverige och Norge över Svinesund för budgetåret 1938/39 beräkna ett reservationsanslag

av 300,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 22 april 1938 dagtecknad proposition,

nr 298, med överlämnande av en mellan Sverige och Norge träffad överenskommelse

rörande uppförande och underhåll av landsvägsbro mellan Sverige

och Norge över Svinesund jämte därtill hörande bilaga, föreslagit riksdagen

att dels godkänna berörda överenskommelse, dels och till bro mellan Sverige

och Norge över Svinesund för budgetåret 1938/39 under sjätte huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Under de förhandlingar med vederbörande norska myndigheter, vilka på

Kungl. Majits uppdrag förts rörande frågan örn en färje- eller broförbindelse

över Svinesund, hava olika alternativ för förbindelsens ordnande tagits i

betraktande. För en förbättrad färjeförbindelse hava undersökts två alternativ,

nämligen dels förbindelsens förläggning till samma plats som den

för närvarande har, dels en förflyttning till Sättbacken eller Roparhällan

på svenska sidan och till Sponviken på den norska. Vidare ha diskuterats

vägförbindelserna dels från Skee järnvägsstation å järnvägslinjen Göteborg

—Strömstad över Håve till norska gränsen vid Håvedalen för anslutning

vid Ende till den inom Norge belägna vägen Vassbotten—Halden, dels

från Hällevadsholm utmed Bullaresjöarna till Vassbotten vid norska gränsen.

Med de båda senare alternativen skulle förbindelsen över Svinesund

förbli oförändrad, medan däremot de nämnda vägsträckorna Skee—Håvedalen

eller Hällevadsholm—Vassbotten skulle breddas och förbättras.

Förhandlingsmännen hava emellertid enats om förbindelsens ordnande

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 153—154. issa 38

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

vinesi

Scdtbaci

Hälledalen

STRÖMSTAD

Kornsjö,

Vassbotten

Hällevadsholm

20 Km

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

3

genom anläggande av en bro över Svinesund, därvid de låtit utarbeta flera

alternativa förslag till brons utförande.

Enligt den överenskommelse örn brons uppförande och underhåll, som

nu förelagts riksdagen för godkännande, skall bron — i överensstämmelse

med vad den svenska förhandlingsdelegationens ledare, landshövdingen M.

Jacobsson, förordat vid framläggandet av resultatet av de förda förhandlingarna

— å delen över sundet uppföras såsom bågbro av armerad betong

med landviadukterna å båda stränderna utbildade som valv av granitmurverk

eller stenklädd betong. Kostnaderna för det i överenskommelsen förutsatta

alternativet till brobyggnad hava av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen på

grundval av dels inom styrelsen verkställd utredning dels i anslutning härtill

infordrade entreprenadanbud beräknats till 2,090,000 kronor. Av den totala

kostnaden skall på Norge falla 290,000 kronor, utgörande hälften av den be
-

T T —

NORGE

Teon splyj&l

rote! /ängdiso™.

Sektion av va/v

Sektion av bågspann

Bro över Svinesund

av betong och sten; längd 420 meter; segelfri höjd 60 meter; valvsektionen upptar en brobredd

av 7.5 meter, varav körbana 6 meter och två gångbanor om vardera 0.75 meter.

räknade kostnaden för ett av de norska vägmyndigheterna uppgjort förslag

till bågbro av järnfackverk över själva sundet med landviadukter av järnbalkspann

på pelare av järnfackverk. Bron skall utföras helt av svenskt

material och av för brons utförande erforderliga dagsverken skola högst 16

procent utföras av norska undersåtar.

Brons underhåll skall ombesörjas av vederbörande svenska och norska

vägmyndigheter i samråd och kostnaden bestridas av vardera partens vägmyndigheter

i vad avser den inom dess område belägna delen av bron, varvid

gränsen mellan de båda länderna skall vara det över själva sundet belägna

brospannets mitt.

Utlåtanden i ärendet hava avgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

järnvägsstyrelsen, chefen för försvarsstaben, generaltullstyrelsen och lotsstyrelsen.

Av de hörda myndigheterna har endast järnvägsstyrelsen haft någon

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

invändning att göra mot den lösning av förevarande fråga, som innefattas i

den nu framlagda överenskommelsen. Styrelsen har ansett, att bron skulle

byggas med förstärkning för en framtida överbyggnad av järnvägsbro.

Departementschef en har vid sitt tillstyrkande av överenskommelsen anfört

bland annat följande:

Den nuvarande förbindelsen över Svinesund är ytterligt primitiv och obekväm;

därom synas icke råda några delade meningar. Behovet av en bättre

förbindelse över sundet är påfallande. Att ordna denna bättre förbindelse

medelst en ny färjeanläggning bleve visserligen billigare än genom anläggande

av en bro. Mellan de beräknade kostnaderna för en ny färjeanläggning och

det billigaste broalternativet är skillnaden dock icke betydande. En färje

förbindelse bleve emellertid också obekvämare och vintertiden dessutom förenad

med vissa risker på grund av de branta sluttningarna ned till stränderna.

Då det finnes skäl att antaga, att den redan nu icke obetydliga trafiken över

sundet med motorfordonstrafikens utveckling kommer att ökas, kan det befaras,

att en färjeförbindelse snart nog bleve otillfredsställande. Att å andra

sidan för undvikande av de med en tidsenlig förbindelse över Svinesund förenade

kostnaderna i stället förbättra vägförbindelserna antingen Skee—Elvedalen

eller Hällevadsholm—Vassbotten synes mig icke vara en rationell lösning

av problemet att åvägabringa en god förbindelse mellan Sverige och

Norge över Bohuslän. Vägen över Svinesund synes mig vara den riktiga

lösningen, och såväl i Kungl. Maj:ts uppdrag rörande förhandlingar med

Norge som ock i riksdagens uttalanden i frågan har aldrig förutsatts annat

än att förbindelsen skulle åvägabringas över Svinesund. Jag finner på dessa

grunder, att förbindelsen mellan Sverige och Norge i här ifrågavarande fall

lämpligast ordnas förmedelst anläggande av en bro över sundet.

I fråga örn det material, varav bron skall utföras, ansluter jag mig till det

i landshövding Jacobssons skrivelse framlagda förslaget. Det kan visserligen

icke råda tvivel därom, att en bro av sten och betong blir väsentligt dyrare

än en järnbro, även örn man räknar med de högre underhållskostnaderna å

den senare. Men dels blir, såsom landshövding Jacobsson framhåller, en bro

av sten och betong estetiskt mera tilltalande, dels synes mig syftet att bereda

ökade arbetstillfällen åt den av arbetslöshet svårt tyngda stenarbetarebefolkningen

vara värt att tillgodose. Riksdagen har också i sin förut nämnda

skrivelse år 1936 framhållit, att broarbetena kunde bliva till ett värdefullt led

i hjälpåtgärderna i fråga örn den i Bohuslän rådande arbetslösheten, därest

bropelarna, eventuellt också vissa brospann, utfördes av sten. Sålunda måste

riksdagen anses redan ha uttalat sig för en bro helt eller delvis utförd av sten,

eftersom en järnbro lika litet som en förbättrad färjeförbindelse är ägnad

att bereda ökade arbetstillfällen åt traktens befolkning.

I fråga örn det av järnvägsstyrelsen föreslagna utförandet av bron med

förstärkning för en framtida påbyggnad av järnvägsbro, kan detta förslag ur

vissa synpunkter synas välbetänkt. Med hänsyn till föreliggande omständigheter

torde emellertid kunna antagas, att en järnvägsbro över sundet icke

kommer att bliva aktuell inom de närmaste åren. Då härtill kommer att,

enligt vad jag inhämtat, från norsk sida göras bestämda invändningar mot

brons förstärkning för en framtida påbyggnad av järnvägsbro, synes mig för

närvarande lämpligast att åvägabringa den önskvärda förbättringen av förbindelsen

över Svinesund genom anläggande av en bro i enlighet med föreliggande

förslag till överenskommelse.

Den del av kostnaden för brons uppförande, som enligt överenskommelsen

skall falla på Sverige, föreslås skola fördelas på tre budgetår. Av det för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 153.

5

nästa budgetår erforderliga beloppet, 600,000 kronor, avses 300,000 kronor

skola anvisas å riksstaten, medan återstoden förutsättes skola utgå av beredskapsmedel.

Förevarande förslag till landsvägsbro över Svinesund har tillkommit efter

framställning från 1936 års riksdag, som framhöll behovet av förbättrade

samfärdselförbindelser mellan norra Bohuslän och Norge. Riksdagen uttalade

sig också för mellanriksvägens framdragning över Svinesund, vilken

sträckning såväl med avseende å framkomlighet som folkmängd och bebyggelse

ställde sig betydligt gynnsammare än ett annat framkommet alternativ

genom Bullaredalen och den oländiga bergsterrängen innanför Idefjorden över

Halden.

Utskottet får tillstyrka det sålunda framlagda förslaget, vilket också tillgodoser

behovet av ökade arbetstillfällen för Bohusläns arbetslösa genom att

bron utföres i armerad betong med landviadukter av granitmurverk eller stenklädd

betong.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna den mellan Sverige och Norge träffade överenskommelsen

rörande uppförande och underhåll av landsvägsbro

mellan Sverige och Norge över Svinesund;

b) till bro mellan Sverige och Norge över Svinesund för

budgetåret 1938/39 under sjätte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Stockholm den 17 maj 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Malmö,

Oscar Olsson, Borell, Bergström, Gustafsson i Benestad, Andrén, Ström i Lidköping,

Nilsson i Fredriksfält, Jonsson i Lycksele, Bäcklund och Domö; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i

Skövde, Eriksson i Stockholm, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Svensson,

Andersson i Prästbol, Ward, Weijne, De Geer i Hanaskog och Åqvist.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:312 Skrivelse till Konungen i anledning av framställning från fullmäktige i riksgäldskontoret angående förlängning av bemyndigande för fullmäktige att till riksbank s. 3 i texten