Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. jämte en i ämnet väckt motion.

1938-05-20 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:164, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

11

Nr 164.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1938 kl. 6 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående provisoriskt

dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst m. fl. jämte en i ämnet väckt motion.

(4:e avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1938/39 har Kungl. Majit (punkt 177 av det vid propositionen under

fjärde huvudtiteln fogade utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden)

föreslagit riksdagen att till Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1938/39 under fjärde huvudtiteln

beräkna ett förslagsanslag av 400,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 18 mars 1938 dagtecknad proposition,

nr 273, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst m. fl. må i överensstämmelse med av departementschefen i

statsrådsprotokollet förordade grunder under budgetåret 1938/39 utgå enligt

de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Majit;

dels besluta, att utgifterna för det provisoriska dyrortstillägget skola beträffande

befattningshavare vid de affärsdrivande verken, försäkringsinspektionen

och statens pensionsanstalt bestridas från de medel, av vilka verkets

eller institutionens utgifter i övrigt bestridas;

dels ock till Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens

tjänst å driftbudgeten under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1938/39 anvisa

ett förslagsanslag av 400,000 kronor.

I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet behandlat

en inom andra kammaren av herr E. Hage m. fl. väckt motion, nr 469, däri

hemställts, att riksdagen måtte vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition

nr 273 fatta beslut därom att det må medgivas, att i motionen berörda

befattningshavare, placerade å F-ort inom Luleå stad, även må kunna erhålla

provisoriskt dyrortstillägg, beräknat efter vanliga grunder, i detta fall skillnad

mellan avlöning å E- och F-ort.

Ifrågavarande provisoriska dyrortstillägg, som ursprungligen tillkommit

genom beslut av 1931 års riksdag, avser att vara en extra lönekompensation

till befattningshavare å orter med särskilt höga levnadskostnader (Slockholm

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

med vissa förorter, Sundsvall, Östersund, Luleå o. s. v.). Tillägget utgår

med ett belopp, som alltefter löneställningen växlar mellan 66 och 240 kronor

för år, varjämte i Stockholm med vissa förorter tillkommer en ytterligare

årlig förhöjning med 120 kronor.

Det av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget till provisoriskt dyrortstillägg

under budgetåret 1938/39 avser — bortsett från viss jämkning i avseende

å Luleå stad — icke annan ändring av nu gällande grunder för åtnjutande

av provisoriskt dyrortstillägg än som föranledes av det förslag till lönereglering

från och med den 1 januari 1939 för lärare vid kommunala flickskolor,

kommunala mellanskolor och högre folkskolor, som framlagts i proposition

nr 230 till årets riksdag. Dessa lärare skulle, sedan de övergått på den

nya lönestaten, tillförsäkras provisoriskt dyrortstillägg enligt eljest gällande

grunder. Till kostnaderna härför föreslås staten skola bidraga nied samma

kvotdel, som föreslagits beträffande övriga löneförmåner, till vilka staten

lämnar bidrag, d. v. s. med 3A av kostnaderna i fråga.

Beträffande Luleå stad har departementschefen -— efter att

hava omnämnt gällande kungörelser angående provisoriskt dyrortstillägg

— anfört:

»Enligt förenämnda kungörelser äga befattningshavare med stationeringseller

förläggningsort inom Luleå stad uppbära provisoriskt dyrortstillägg

I kungörelsen den 28 juni 1935 (nr 425) angående fördelningen av orterna

i riket å de i avlöningsreglementen för nyreglerade verk samt för försvarsväsendet

upptagna ortsgrupperna tillhör Luleå stad ortsgruppen G, vad angar

den egentliga staden med Notviken, men ortsgruppen F, i fråga örn stadens

ytterområde och vissa angivna förorter. Frågan om den utsträckning, i

vilken provisoriskt dyrortstillägg bör utgå inom Luleå stad, har aktualiserats

i samband med atl dylikt tillägg tillerkänts folk- och småskollärare. För

min del anser jag naturligt, att dyrortstillägg ej bör tillkomma befattningshavare

med F-ortslön. I överensstämmelse härmed förordar jag. såvitt

Luleå stad angår, att provisoriskt dyrortstillägg under nästa budgetår må

utgå dels till befattningshavare med stationerings. eller förläggningsorf inom

den egentliga staden med Notviken, dels ock till annan befattningshavare,

därest han enligt särskilt beslut äger uppbära G-ortslön och Kungl. Majit

prövar skäligt att jämväl provisoriskt dyrortstillägg må tillkomma honom.»

Enligt den i ämnet väckta motionen skulle provisoriskt dyrortstillägg,

med ändring av vad departementschefen sålunda föreslagit, även tillförsäkras

vissa inom Luleå stad placerade befattningshavare med F-ortslön.

Socialstyrelsen har i ett till utskottet den 14 maj 1938 avgivet ytt

rande över motionen anfört följande:

Det framhålles i motionen, att enligt propositionen skulle de befattningshavare

i Luleå — cirka ett 25-tal vid folk- och småskolorna — som lia sin

verksamhet förlagd till vissa av stadens ytterområden endast få avlöning enligt

F-ort. Härigenom skulle avståndet mellan dem och motsvarande befattningshavare,

som äro placerade vid skolor i stadens mera centrala, egentligen

till G-gruppen hörande delar, i lönehänseende bliva icke mindre än två

dyrortsgrupper, eftersom de sistnämnda enligt förut gällande grunder dess
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

13

utom få ett tillägg, som i själva verket innebär deras placering i s. k. Il-ort

Det göres vidare gällande, att de lokala dyrortsförhållandena inom resp.

delar av Luleå stads område icke motivera en så stor skillnad i avlöningen

som mellan F- och H-ort. Slutligen hemställes, att riksdagen måtte besluta,

att ovan angivna, i F-grupp placerade befattningshavare inom Luleå stad

även må kunna erhålla provisoriskt dyrortstillägg, beräknat efter \ anliga

grunder, i detta fall skillnad mellan avlöning å E- och F-ort.

Luleå stad är enligt Kungl. Maj:ts kungörelse den 28 juni 1935, nr 425,

i dyrortshänseende uppdelad i Luleå, egentliga staden med Notviken, sorn

hänförts till ortsgrupp G med indextalet 1345, och Luleå stads ytterområde

med Karlsvik, Karlshäll, Bergviken, Skurholmsstaden och Svartöstaden, som

tillhör ortsgrupp F med indextalet 1200. Styrelsens förslag att en uppdelning

skulle företagas av Luleå administrativa område grundade sig på den erfarenhet

styrelsen vunnit, att å sådana orter, där en sammanträngd stadsbebyggelse

anslöte sig till en betydande ytterzon med mera öppen och lantlig

bebyggelse, befattningshavare i den inre staden med mycken styrka plägade

göra gällande, att deras dyrortsplacering icke borde göras avhängig av levnadsvillkoren

i förorterna.

Ett alternativ ansågs visserligen vara, att i fråga om stader och stadsliknande

orter med vidlyftig förortsbebyggelse vid beräknandet av dyrortsgrupp

hänsyn endast borde tagas till levnadskostnaderna — framför allt bostadshyrorna

— i det centrala bebyggelseområdet, men att likväl till den sålunda

funna ortsgruppen skulle föras jämväl hela det till samma kommun hörande

ytterområdet. Detta tillvägagångssätt hade dock synts stj reisen leda till ohallbara

konsekvenser med hänsyn till placeringen i ortsgrupp av förorter med

självständig kommunal organisation, belägna i mer eller mindre omedelbart

grannskap till större städer, från vilka yrkanden på enahanda behandlingssätt

utan tvivel skulle framkomma och för övrigt redan i ej så få fall framställts.

Under sådana förhållanden hade socialstyrelsen icke funnit någon

annan utväg återstå än att beträffande orter med stora ytterområden förorda

en uppdelning på sätt som nu ägt rum i fråga örn Luleå. Vid verkställande

av nästa dyrortsgruppering torde emellertid spörsmålet örn lämpligheten

av en uppdelning av städernas administrativa områden böra underkastas

förnyad prövning ur synpunkten av detta förfaringssätts ändamålsenlighet,

sedan numera det statliga lönesystemet äger tillämpning även för lärare

vid folk- och småskolor.

Med avseende å de kostnadsfaktorer, som påverka dyrortsgruppenngen, lia

de lägre bostadshyror, som visat sig gälla beträffande Luleå stads ytterområde.

i huvudsak varit avgörande för att detta område erhållit ett avsevärt

lägre indextal — 1200 — än den egentliga staden med 1345.

Enligt avlöningsreglementenas löneplaner äro dyrortsgrupperna formellt

sju lill antalet (Ä—G), av vilka A är den billigaste och G den dyraste. Indelningen

av orterna på grundval av indextalen lia i stort sett vid de senaste

grupperingarna tillgått så att till grupp A hänförts orter med indextal t. o. m.

030: grupp B 931—990; grupp G 991—1050; grupp D 1051—1110; grupp E

lill — inö; grupp F 1171—1230 och grupp G fr. o. m. 1231. Var och en av

ortsgrupperna B—F omsluter således 00 indexenheter av skalan. Med hänsyn

"till alt en påtaglig allmän tendens till ökning av spännvidden mellan de

billigaste och de dyraste orterna mer och mer gjorde sig gällande, fattade

1931 års riksdag beslut örn införande av en extra ortsgrupp »Ii», omfattande

huvudsakligen orter med indextal över 1290. Vid denna, gruppering kinn

dock ingen mera betydande ort av dem, vilkas indexlal översteg 1290, så

luigi pä skalan ali därmed motiverades en uppliyltning över den ordinarie

toppgruppen G med mera än en grupp »11», vars gräns således uppåt, i en
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

lighet nied den fastställda intervallen av 60 enheter mellan grupperna, skulle

stanna vid 1350. Resultatet av 1935 års gruppering visade emellertid en ytterligare

ökning av spännvidden mellan de billigaste och dyraste orterna,

varför 1935 års riksdag utökade gruppantalet med ännu en grupp »I», dock

vad löneökningen beträffar något annorlunda konstruerad än föregående

grupper. Detta innebär, att löneskalan genom tillkomsten av provisoriska

dyrortstillägg faktiskt utbyggts med två nya ortsgrupper.

Av föregående redogörelse framgår att, därest principerna för det provisoriska

dyrortstilläggets beviljande skola upprätthållas, det icke synes böra

ifrågakomma, att dylikt tillägg skall utgå till andra befattningshavare än

sådana som äro stationerade å G-orter med indextal, överstigande 1290.

I realiteten skulle ett bifall till motionen innebära, att Luleå stads ytterområde,

som enligt Kungl. Maj:ts kungörelse 1935, nr 425, hänförts till grupp

F. skulle — utan stöd av några nya fakta beträffande levnadskostnaderna —

uppflyttas till grupp G. Ett sådant förfaringssätt skulle givetvis kunna tagas

till intäkt för alla orter, som tillhöra grupp F, eller åtminstone för dem, som

erhållit ett indextal av 1200—1230, att göra anspråk på automatiskt erhållande

av ett liknande provisoriskt dyrortstillägg eller på uppflyttning till ortsgrupp

G, vilket komme att medföra ett sönderbrytande av hela dyrortsgrupperingssystemet.

På grundval av vad ovan anförts får socialstyrelsen avstyrka bifall till den

av herr Hage m. fl. väckta motionen, 11:469, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition, nr 273, att befattningshavare placerade å F-ort inom Luleå stad

även må kunna erhålla provisoriskt dyrortstillägg, beräknat efter vanliga

grunder, i detta fall skillnad mellan avlöning å E- och F-ort.

Beträffande bestridandet av utgifterna för det provisoriska dgrortstillåggel

har departementschefen anfört:

Utgifterna för det provisoriska dyrortstillägget under nästa budgetår böra

beträffande befattningshavare vid de affärsdrivande verken, försäkringsinspektionen

och statens pensionsanstalt bestridas från de medel, av vilka verkets

eller institutionens utgifter i övrigt bestridas. Vad angår befattningshavare

under riksstatens fjärde huvudtitel — utom befattningshavare i försvarsdepartementet,

försvarsstaben, rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap,

arméförvaltningen, marinförvaltningen, sjökarteverket, flygförvaltningen,

försvarsväsendets kemiska anstalt och försvarsväsendets centrala

civilanställningsbyrå samt befattningshavare för den militärmeteorologiska

informationstjänsten — böra utgifterna för dyrortstillägg bestridas från

ett under nämnda huvudtitel för ändamålet uppfört särskilt anslag. För

andra statliga befattningshavare bör det provisoriska dyrortstillägget gäldas,

där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, från det anslag, varav vederbörandes

lön utgår. Slutligen böra statens bidrag till provisoriskt dyrortstillägg

till lärare vid folk- och småskolor m. fl. samt till lärare vid kommunala

flickskolor, kommunala mellanskolor och högre folkskolor utgå från de anslag,

från vilka de statliga bidragen i övrigt till dessa befattningshavares avlönande

utgå.

Under fjärde huvudtiteln har i årets statsverksproposition till provisoriskt

dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst beräknats ett förslagsanslag

av 400,000 kronor. Anslaget torde nu böra äskas med det beräknade

beloppet.

I övrigt lia medel för provisoriskt dyrortstillägg eller för bidrag till sådant

tillägg inräknats i ae avlönings- eller bidragsanslag, som äskats för nästa

budgetår.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 164.

15

Vad Kungl Majit — i anslutning till det i proposition nr 230 till årets

riksdag framlagda förslaget till lönereglering för lärare vid kommunala flick

skolor, kommunala mellanskolor och högre folkskolor — föreslagit rörande

provisoriskt dyrortstillägg åt dessa lärare, har utskottet — som i särskilt

utlåtande denna dag, såvitt nu är i fråga, tillstyrkt nämnda proposition —

funnit sig böra biträda.

Även beträffande frågan om den utsträckning, i vilken provisoriskt dyrortstillägg

bör utgå inom Luleå stad, har utskottet, med hänsyn till vad departementschefen

och socialstyrelsen härutinnan anfört, funnit sig böra ansluta

sig till Kungl. Maj :ts förslag.

Under erinran, att Kungl. Majits förevarande förslag i övrigt icke avser

några ändringar av nu gällande grunder för åtnjutande av provisoriskt dyrortstillägg,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) — med bifall till Kungl. Majits förslag och med avslag

å motionen 11:469 — medgiva, att provisoriskt dyrortstillägg

åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. må

i överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 18 mars 1938 förordade

grunder under budgetåret 1938/39 utgå enligt de närmare

föreskrifter, som meddelas av Kungl. Majit;

b) besluta, att utgifterna för det provisoriska dyiortstilllägget

skola beträffande befattningshavare vid de affärsdrivande

verken, försäkringsinspektionen och statens pensions - anstalt bestridas från de medel, av vilka verkets eller institutionens

utgifter i övrigt bestridas;

c) till Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst under fjärde huvudtiteln för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 406,000 kronor.

Stockholm den 20 maj 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

U Iskottet.

Närvarande: se under utlåtandet nr 162.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:400 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående provisoriskt dy vört stillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. s. 10 i texten