Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående ändrad förläggning splats för Värmlands flygflottilj m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1938-05-27 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:175, Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående ändrad förläggning splats för Värmlands flygflottilj m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 115.

1

Jfr 175.

Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1938 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående

ändrad förläggning splats för Värmlands

flygflottilj m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

I proposition nr 314 har Kungl. Majit, under åberopande av vid propositionen

fogat utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 6

maj 1938, föreslagit riksdagen att

dels — med ändring av vad 1936 års försvarsbeslut därutinnan innehåller

— besluta, att flygvapnets andra medeltunga bombflottilj skall förläggas till

Såtenäs i Skaraborgs län, att den andra lätta bomb flottilj en skall förläggas

till Karlsborg samt att flygvapnets underofficersskola skall vara förlagd till

Västmanlands flygflottilj i Västerås,

dels medgiva, att flygfält och kasernetablissement m. m. för andra medeltunga

bomb flottilj en må anordnas å Såtenäs huvudsakligen i överensstämmelse

med vad i berörda statsrådsprotokoll angivits och i enlighet med därvid

framlagda kostnadsberäkningar,

dels ock till markinköp m. m. för andra medeltunga bombflottiljens förläggning

å kapitalbudgeten för budgetåret 1938/39 under Fonden för förlag

till statsverket anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr N. Holmström m. fl. väckt motion

(nr 360), vari hemställts, att riksdagen må uppdraga åt Kungl. Majit att besluta

angående förläggningen av Värmlands flygflottilj till Såtenäs eller Björsäter;
dels

ock en inom andra kammaren av herr B. Holmgren väckt motion (nr

511), vari hemställts, att riksdagen ville uttala sig för att den s. k. Värmlands

flygflottilj förlägges till Björsäters socken.

Enligt 1936 års försvarsbeslut skall en av de till nyuppsättning beslutade

flygflottiljerna, nämligen andra lätta bombflottiljen, jämte den i flottiljen ingående

underofficersskolan förläggas till Karlstad, och genom beslut den 29

augusti 1936 har Kungl. Majit förordnat, bland annat, att flottiljen skall benämnas

Värmlands flygflottilj (F7). Flottiljen avses skola uppsättas från

och med budgetåret 1940/41.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 115.

1382 88 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 115.

Från chefens för flygvapnet och flygförvaltningens sida har på senare tid

med styrka gjorts gällande, att beslutet om att förlägga en flygflottilj till

Karlstad vore ur olika synpunkter mindre lämpligt och i varje fall omöjligt

att genomföra inom den av riksdagen i sådant hänseende angivna kostnadsramen

av tillsammans 1,540,000 kronor.

Sedan chefen för flygvapnet och flygförvaltningen i skrivelse den 2 oktober

1937 hemställt örn bemyndigande för dem att i samråd med chefen för försvarsstaben

samt, i vad avsåge förläggningsförhållandena i Karlstad, med

chefen för armén verkställa fullständig utredning rörande eventuell förläggning

av Värmlands flygflottilj till annan plats än Karlstad, lämnade Kungl.

Majit det begärda bemyndigandet genom beslut den 15 oktober 1937.

Med underdånig skrivelse den 3 mars 1938 hava chefen för flygvapnet och

flygförvaltningen överlämnat utredning rörande förläggningsplats för F 7 på

följande platser och områden, nämligen 1) Karlstad, 2) Karlskoga, 3) Örebro,

4) Trollhättan och 5) södra Vänernstranden mellan Lidköping och Halleberg,

samt framlagt av utredningen betingade förslag.

Flygmyndigheternas skrivelse utmynnar i förslag,

att 1936 års riksdagsbeslut örn förläggning av F 7 till Karlstad måtte upphävas,

att F 7 måtte förläggas till Såtenäs och att härför måtte anvisas ett belopp

av 5,310,000 kronor, varav 1,000,000 kronor för budgetåret 1938/39 samt

återstoden under budgetåret 1939/40.

att — därest förslaget örn flottiljens förläggning till Såtenäs icke skulle

vinna Kungl. Maj :ts gillande -— F 7 måtte förläggas till Trollhättan och härför

anvisas ett belopp av 3,275,000 kronor, varav 100,000 kronor för budgetåret

1938/39 och återstoden under budgetåret 1939/40,

att flygvapnets underofficersskola måtte förläggas till Västmanlands flygflottilj

samt

att F 7 skulle utgöra tungt bombförband och Karlsborgs flygflottilj lätt

bombförband.

Flygmyndigheterpa hava slutligen i skrivelsen meddelat, att chefen för

försvarsstaben i ärendet anfört, att Såtenäs ur luftskyddssynpunkt vore att

föredraga framför Trollhättan men att även Trollhättan vore godtagbart som

förläggningsplats samt att det vore av synnerlig vikt att arbetet med förläggningens

ordnande igångsattes redan instundande sommar.

Sedermera hava flygmyndigheterna efter hand inkommit med ytterligare

utredning i den föreliggande förläggningsfrågan.

Med anledning av en av Axvalls municipalnämnd den 22 mars 1938 gjord

framställning örn att Axvalla hed borde komma i åtanke som förläggningsort

för flygflottiljen, har jämväl denna möjlighet till förläggning undersökts men

befunnits mindre lämplig än en förläggning vid Såtenäs.

Slutligen hava — i anledning av framställningar från Mariestads stadsfullmäktiges

beredningsutskott — undersökningar företagits angående möjlig
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 175.

3

heterna för att förlägga den ifrågavarande flottiljen till Björsäter i trakten

av Mariestad. Flygmyndigheterna hava som sammanfattning av undersökningarna

rörande Björsäter framhållit, att möjligheter förelåge att till Björsäter

förlägga en flygflottilj under i stort sett goda förhållanden, men att

Såtenäs-altemativet erbjöde åtskilliga fördelar framför Björsäter-alternativet.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

Den första fråga, som i detta ärende lärer böra upptagas till bedömande,

är det av chefen för flygvapnet och flygförvaltningen framförda önskemålet

örn upphävande av 1936 års beslut att förlägga en av de till nyuppsättning

planerade flygflottiljerna till Karlstad. De mot denna förläggning från myndigheternas

sida anförda betänkligheterna äro av två slag, dels ekonomiska

och dels militärt-organisatoriska.

I ekonomiskt hänseende betingades 1936 års beslut om en flygförläggning

i Karlstad bland annat därav, att genom den samtidigt beslutade nedskärningen

av Värmlands regemente till en infanterikår vissa delar av regementets

nuvarande etablissement skulle kunna frigöras för att användas till flygflottilj

förläggning. I detta hänseende är emellertid att märka, att försvarsbeslutet

såtillvida avvek från de förslag, som framlades såväl av 1930 års försvarskommission

som av Kungl. Majit i 1936 års försvarsproposition, att dessa

senare inneburo, att Värmlands regemente skulle helt indragas. Bibehållandet

av regementet i form av en infanterikår rubbar naturligen i väsentlig

grad förutsättningarna för att bereda tillräckliga utrymmen åt flygflottiljen

i det befintliga kasernetablissementet. I försvarsbeslutets kostnadsberäkningar

för flygflottiljens anordnande upptogos emellertid samma byggnadskostnader

som de av försvarskommissionen och i försvarspropositionen beräknade.

Av utredningen i förevarande ärende framgår, att kostnaderna för ordnande

av flygflottiljens förläggning till Karlstad — frånsett flygfältets iordningställande

— numera kunna beräknas till 1,840,000 kronor, ett belopp som

med 800,000 kronor överstiger det i försvarsbeslutet angivna. Även örn

nämnda belopp skulle kunna något nedpressas, synes det uppenbart, att byggnadskostnaderna

komma att bliva väsentligt högre än som beräknats, vilket

framför allt lärer vara att tillskriva den nyssberörda omständigheten, att

etablissementet enligt försvarsbeslutet även skall lämna utrymme åt den beslutade

infanterikåren.

Den väsentligaste kostnadsökningen i förhållande till försvarsbeslutets beräkningar

hänför sig emellertid till iordningställandet av flygfältet. I försvarsbeslutet

— liksom i försvarskommissionens betänkande och i försvarspropositionen

— upptogos kostnaderna härför till ett belopp av 500,000

kronor. Denna summa angavs i samtliga fall vara byggd på uppgifter från

stadshagenjörskontoret i Karlstad. Vid de undersökningar, som sedermera

vidtagits av flygvapnets myndigheter, har utrönts, att denna beräkning uppenbarligen

vilar på förutsättningar, som i själva verket icke varit för handen.

Utan att här kunna närmare ingå på huru den nämnda kostnadssiffran ernåtts,

har jag att konstatera, att enligt av flygmyndigheterna företagna undersökningar

och beräkningar, vilkas riktighet anledning icke förefinnes att ifrågasätta,

iordningställandet av flygfält i Karlstad skulle draga en kostnad av sammanlagt

1,775,000 kronor, d. v. s. 1,275,000 kronor mera än som i försvarsbeslutet

beräknats.

Då sålunda kostnaderna för en förläggning av flygflottiljen till Karlstad

enligt den i detta ärende förebragta utredningen skulle komma att överstiga

vad som enligt försvarsbeslutet beräknats med över 2,000,000 kronor, synes

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.

det stå klart, att de skäl av ekonomisk art, som ansetts tala för en dylik förläggning,

i mycket avsevärd grad försvagats.

Från flygmyndigheternas sida har emellertid gjorts gällande, att även frånsett

de ekonomiska synpunkterna den tilltänkta förläggningen av flygflottiljen

till Karlstad skulle vara förenad med allvarliga olägenheter. Främst

hänföra sig dessa invändningar till flygfältets beskaffenhet, På grund av

markens lösa konsistens och fuktiga belägenhet anse myndigheterna det

tvivel underkastat, örn flygfältet någonsin skall kunna bliva fullt användbart,

i varje fall för tunga bombplan. Härtill kommer, att flygfältet på flera sidor

begransas av besvärande hinder. Utmed ena sidan löper den elektrifierade

järnvägen Karlstad—Kil. Längs hälften av fältets södra begränsningslinje

går järnvägen Karlstad—Skoghall, vars elektrifiering förberedes. På andra

sidor begränsas fältet av skogsklädda bergssträckor. Flygmyndigheterna hava

i ärendet uttalat, att dessa i stort sett runt hela fältet befintliga hinder innebära

uppenbara risker för allvarliga olyckor vid militär flygning. Som helhetsomdöme

örn Karlstadförläggningen hava myndigheterna anfört, att denna

skulle utgöra en olämplig, riskabel och därtill kostsam lösning av förlä<Jgmngsf

rågan. DO

För min del har jag icke kunnat undgå att finna de emot flygflottiljens

förläggning till Karlstad anförda invändningarna grundade på starka skäl.

Att en dylik lösning blir väsentligt dyrare än som räknats med i försvarsbeslutet

bär redan framhållits. Då därtill kommer, att man enligt vad myndigheterna

påvisat även med dessa ökade kostnader skulle erhålla en förläggning)

sorn i viktiga hänseenden måste betecknas som otillfredsställande och

ur säkerhetssynpunkt riskabel, har jag — efter att hava vid ett personligt

besök på platsen tagit del av de lokala förhållandena därstädes — kommit till

den uppfattningen, att klokheten och försiktigheten bjuda att övergiva

tanken på att förlägga den ifrågavarande flygflottiljen till Karlstad.

Därest på sätt jag sålunda vill föreslå beslutet örn förläggande av F 7 till

Karlstad upphäves, uppställer sig omedelbart frågan örn vilka konsekvenser

ett sådant beslut kan eller bör medföra med avseende å användningen av de

utrymmen i Värmlands regementes nuvarande etablissement, som avsetts

skola övertagas av F 7. Det år 1936 fattade beslutet örn Värmlands regementes

nedskärande till en kår, Värmlands fältjägarkår, var som förut framhållits

i viss män betingat av att F 7 förutsattes skola förläggas till Karlstad. Örn

nu så icke kommer att ske, ligger det nära till hands att överväga, huruvida

icke Värmlands regemente lämpligen borde bibehållas som ett infanteriregemente

av normal storlek och minskningen till en kår i stället kunde utan motsvarande

olägenheter ske med något annat infanteriregemente. Ett särskilt

skäl härför utgör den omständigheten, att Karlstads stad kan förväntas

komma att göra gällande vissa å tidigare överlåtelseavtal grundade anspråk

på återbekommande av delar av det nuvarande övningsfältet, därest Värmlands

regementes minskning till en kår genomföres. Ett regemente, som i

stället vore tänkbart att reducera till en kår är Livgrenadjärregementet, vars

nuvarande etablissement i Linköping enligt försvarsbeslutet skall delvis övertagas

av det till nyuppsättning beslutade Östgöta luftvärnsregemente. Att en

sådan lösning —- samtidigt som den medförde, att etablissementet i Karlstad

bleve helt utnyttjat för sitt ändamål ■— skulle medföra vissa fördelar av bland

annat ekonomisk art synes stå klart. Däremot tarvar frågan rätt ingående

undersökningar rörande de föreliggande militära och organisatoriska betingelserna

för en dylik lösning. Då dessa undersökningar ännu icke kunnat slutföras,

är jag icke beredd att nu uttala någon bestämd mening rörande förevarande

spörsmål. Frågan torde icke heller med nödvändighet behöva slutligen

lösas förrän vid 1939 års riksdag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.

5

Jag övergår så till huvudfrågan i detta ärende, spörsmålet rörande platsen

för förläggning av F 7, sedan Karlstadförslaget övergivits. Såsom av den

föregående redogörelsen framgår hava flygmyndigheterna vidtagit ingående

undersökningar för ändamålet å ett flertal platser i västra och mellersta

Sverige, nämligen Karlskoga, Örebro, Trollhättan, Såtenäs, Axvall och Björsäter.

Ytterligare ett antal platser har varit under övervägande men kunnat av

olika skäl redan utan närmare undersökning avvisas. Den i ärendet förebragta

utredningen synes enligt min mening utvisa, att två av de nämnda

närmare undersökta platserna, nämligen Trollhättan och Såtenäs, böra

komma i åtanke framför de övriga. Gentemot en förläggning till Karlskoga,

Örebro och Axvall hava nämligen från myndigheternas sida, såsom av det

föregående framgår, framförts så vägande invändningar av olika slag, att

dessa platser — även örn åtskilliga fördelar kunna påvisas vara förenade med

en förläggning dit — i jämförelse med Trollhättan och Såtenäs måste komma

i bakgrunden. Och vad beträffar Björsäter, som eljest onekligen erbjuder

vissa fördelar som förläggningsplats, har jag efter tagen kännedom örn olika

på frågan inverkande omständigheter kommit till den bestämda uppfattningen,

att det måste anses högeligen ovisst, huruvida ett fullgott flygfält

skall kunna iordningställas där till tidpunkten för flottiljens uppsättande.

Redan på denna grund anser jag, att Björsäter näppeligen kan ifrågakomma

såsom förläggningsplats för flottiljen. Härtill kommer, att — enligt vad

flygmyndigheterna i ärendet framhållit och jag själv vid besök på platsen

varit i tillfälle att iakttaga — övningsförhållandena särskilt i avseende å

bombfällnings- och skjutningsmöjligheter äro väsentligt fördelaktigare vid

Såtenäs än vid Björsäter. Detta beror framför allt därpå, att bombfällning

och skjutning vid Såtenäs kunna försiggå över delar av Vänern, som helt

sakna trafik, medan dylika övningar vid Björsäter måste försvåras och störas

av att motsvarande vattenområde där icke kan helt friläggas från trafik av

fiske- och andra båtar. Framhållas må för övrigt, att Björsäter-alternativet

icke heller skulle komma att bliva i någon väsentlig män ekonomiskt fördelaktigare

än Såtenäs-alternativet, med vilket det närmast är att jämföra.

En inbördes jämförelse mellan Trollhättan och Såtenäs såsom förläggningsplatser

för F 7 erbjuder onekligen vissa svårigheter, beroende på det

värde man vill tillmäta vissa i fråga örn de två platserna förefintliga fördelar

och olägenheter i nämnda hänseende. Vad först beträffar flygfält finnas på båda

platserna goda möjligheter att erhålla ett fullgott sådant med goda utvecklingsmöjligheter.

Det omgivande landskapet är också i bägge fallen lämpligt

för ett flygförbands övningar av olika slag. Till förmån för Trollhättan-alternativet

talar den omständigheten, att förläggningen blir anknuten till en

stad med därav följande fördelar för personalen i fråga om tillgång till

bostäder, skolor m. m. Som en med detta alternativ förknippad fördel har

också åberopats den omständigheten, att Svenska aeroplanaktiebolagets nya

flygplanfabriker komma att bliva belägna i omedelbar närhet till flottiljen

med därav följande möjligheter till reparationer m. m. Å andra sidan har

framhållits, att detta forläggningsalternativ även innebär avsevärda olägenheter,

hänförliga till de friktioner mellan flygflottiljen och bolaget som lätt

kunna komma att uppstå vid den gemensamma användning av flygfältet, som

utgör en av förutsättningarna i alternativet. Denna synpunkt Ilar särskilt

starkt framhållits i flygmyndigheternas förenämnda skrivelse den 31 mars

1938. TJr ekonomisk synpunkt ställer sig emellertid Trollhättan-alternativet

såtillvida avsevärt fördelaktigare än Såtenäs-alternativet, att engångskostnaderna

för förläggningen till Trollhättan av flygförvaltningen beräknats till

3.275.000 kronor, medan förläggningen till Såtenäs kostnadsberäknats till

5.310.000 kronor, allt enligt 1934/1935 års prisnivå.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 175.

Den nämnda avsevärda skillnaden i engångskostnad mellan de två förläggningsalternativen

medför, att det dyrare alternativet, Såtenäs, endast bör

kunna ifrågakomma, därest påtagliga fördelar äro förknippade därmed i förhållande

till Trollhättan. Enligt flygmyndigheternas uppfattning är detta

fallet. Sålunda äro det avsedda flygfältets omgivningar så gott som fullständigt

fria från hindrande masker. Vidare finnas i fältets omedelbara närhet

utmärkta möjligheter till övningar i skjutning och bombfällning, medan dylika

övningar i Trollhättan endast skulle kunna bedrivas på ett rätt avsevärt avstånd

från förläggningen. Slutligen har framhållits, att de förut omförmälda

olägenheterna, som äro förknippade med ett med Svenska aeroplanaktiebolaget

gemensamt utnyttjande av flygfältet i Trollhättan, icke äga någon

motsvarighet i Såtenäs. Flygmyndigheterna hava därför ansett Såtenäsalternativet

ur militära synpunkter vara överlägset alla andra undersökta

alternativ.

För egen del har jag vid ett övervägande av de olika omständigheter, som

kunna anses tala för eller emot det ena eller andra alternativet, stannat vid

elen uppfattningen, att Såtenäs-alternativet erbjuder så många och påtagliga

fördelar i jämförelse med alternativet Trollhättan, att jag oaktat de väsentligt

större engångsutgifter, som därav betingas, anser mig böra förorda flottiljens

förläggande till Såtenäs. Vad som därvidlag varit för mig avgörande är icke

blott den ur övnings- och flygsäkerhetssynpunkt otvivelaktigt överlägsna belägenheten

— varom jag vid besök å bägge platserna varit i tillfälle att personligen

göra iakttagelser — utan även och framför allt den omständigheten,

att därigenom undvikas de enligt min mening påtagliga olägenheter i fråga

örn flygfältets utnyttjande, som kunna befaras bliva en följd av en förläggning

till Trollhättan. Trollhättans stad har visserligen i samverkan med

Svenska aeroplanaktiebolaget erbjudit sig att utan kostnad för statsverket

ställa för flygfält och etablissement erforderlig mark till flygförvaltningens

förfogande ävensom att bekosta flygfältets torrläggning och planering m. m.

Flygfältet skulle emellertid därvid överlämnas till flygförvaltningens förfogande

med villkor, bland annat, att bolaget icke därigenom åsamkades några

extra kostnader eller hindrades vid sina provflygningar samt att flygfältet i

sin helhet förbleve bolagets egendom. Enligt vad som framgår av flygmyndigheternas

skrivelse den 31 mars 1938 är det att förvänta, att bolagets provflygningar

komma att få en betydande omfattning. Bolaget har också förbehållit

sig full frihet angående tiderna för dessa. Vid dessa förhållanden kan

jag icke annat än dela myndigheternas uppfattning, att de inskränkningar i

fråga örn flygfältets utnyttjande, som utgöra en förutsättning för Trollhättanalternativets

genomförande, innebära alltför stora risker såväl för störningar

i flottiljens verksamhet som för andra framtida konfliktsituationer för att en

dylik förläggning skall kunna tillrådas. Härtill kommer att, enligt vad utredningen

i ärendet giver vid handen, de årliga kostnaderna för övningar, flygfältsunderhåll

m. m. vid Såtenäs kunna beräknas komma att rätt avsevärt

understiga motsvarande kostnader vid en förläggning till Trollhättan.

Örn alltså flottiljen i fråga enligt min mening bör förläggas till Såtenäs,

uppställer sig till en början frågan örn förvärvet av för förläggningen därstädes

erforderlig mark. Från den nuvarande ägaren till Såtenäs egendom föreligger

anbud om försäljning av egendomen för ett pris av 650,000 kronor utan inventarier.

Flygförvaltningen har emellertid i sin förenämnda skrivelse den

12 mars 1938 framhållit, att den egentliga köpeskillingen enligt anbudet på

grund av vissa angivna omständigheter i själva verket finge anses uppgå till

cirka 717,000 kronor. Då egendomens taxeringsvärde utgjorde 548,800 kronor

och en på ämbetsverkets föranstaltande verkställd värdering av densamma

slutade å 614,700 kronor, ansåge ämbetsverket den begärda köpeskillingen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 175.

7

alltför hög. Ämbetsverket har därför ansett det vara nödvändigt att tillgripa

expropriation. Kostnaderna härför hava beräknats till 640,000 kronor. För

egen del anser jag mig icke nu kunna fatta definitiv ståndpunkt till frågan,

huruvida det föreliggande köpeanbudet bör antagas eller huruvida förvärvet

bör ske genom expropriation. Frågan därom torde det få ankomma på Kungl.

Majit att längre fram taga ställning till. I varje fall torde det knappast vara

möjligt eller lämpligt att från förvärvet utesluta vissa delar av egendomen,

vilka icke bliva direkt erforderliga för flygflottiljen. Dylika delar torde i

stället efter förvärvet böra antingen överlämnas till domänverkets förvaltning

eller också, därest så finnes lämpligt, övertagas av statens jordnämnd

i och för dess verksamhet.

Kostnaderna för andra lätta bomb flottil jens förläggande till Såtenäs hava

i ärendet angivits till sammanlagt 5,310,000 kronor, därav 690,000 kronor1)

för markförvärv och 4,620,000 kronor för byggnader, flygfältsarbeten m. m.

Härvid är att märka, att sistnämnda belopp beräknats efter de arbets- och

materialpriser, som gällde under åren 1934—1935. För närvarande torde den

verkliga kostnaden ligga cirka 20 procent däröver.

Därest, på sätt jag i det följande kommer att föreslå, ett utbyte kommer

till stånd mellan Såtenäsflottiljen och den till Karlsborg förlagda flottiljen,

så att den förstnämnda flottiljen kommer att bestå av en medeltung bombflottilj

i stället för av en lätt, komma kostnaderna för Såtenäsförläggningen

att undergå vissa ökningar, vilka emellertid i huvudsak kompenseras av motsvarande

minskningar för Karlsborgsförläggningen. Sålunda beräknas hangarbyggnaderna

med uppställningsplaner komma att draga en kostnad av sammanlagt

1,095,000 kronor för en medeltung mot 550,000 kronor för en lätt

flottilj (se tabellen å sid. 15) ,2) Verkstadsbyggnaden beräknas komma att kosta

335.000 kronor mot 210,000 kronor. Slutligen anses kostnaderna för förläggningsbaracker

tarva en ökning med cirka 50,000 kronor till 550,000 kronor.

Merkostnaderna för förläggning av en medeltung bombflottilj till Såtenäs i

stället för en lätt kunna sålunda beräknas till 720,000 kronor och kostnaderna

för hela förläggningen till (5,310,000 + 720,000 =) 6,030,000 kronor, fortfarande

med utgångspunkt från 1934—1935 års priser. Med en beräknad

prisfördyring av 20 procent å byggnads- och flygfältsarbeten m. m. blir den

beräknade kostnaden för hela förläggningen (6,030,000 + 1,070,000=)

7.100.000 kronor. Inom nämnda belopp lära jämväl kunna rymmas vissa merkostnader

för en del av flygförvaltningen i kostnadsberäkningarna icke medtagna

särskilda flygfältsarbeten, vilka enligt vad under ärendets behandling

blivit utrönt torde komma att visa sig erforderliga.

Av det för Såtenäsförläggningens ordnande erforderliga beloppet beräknas

1,000,000 kronor böra vara tillgängliga redan under budgetåret 1938/39 och

återstoden under därpå följande budgetår. Det nyssnämnda beloppet, 1,000,000

kronor, torde böra anvisas å kapitalbudgeten för nästkommande budgetårunder

»Fonden för förlag till statsverket». Rörande sättet för avskrivning

av denna kapitalinvestering lärer chefen för finansdepartementet komma att

i annat sammanhang framlägga förslag.

I och med genomförandet av det sålunda framlagda förslaget om förändrad

förläggningsplats för F 7 uppkomma vissa andra spörsmål, som i anslutning

därtill kräva sin lösning. Ett av dessa rör frågan örn förläggningen av flygvapnets

underofficersskola. Denna skola har alltsedan sin tillkomst varit

1) lilirav avses 40,000 kronor till åtgärder för att göra egendomen gravationsfri efter

köpet.

2) Ej hill'' intagen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.

och är alltjämt anknuten till Västmanlands flygflottilj i Västerås. Enligt 1936

års försvarsbeslut skall skolan emellertid ingå i den flottilj, som avsetts skola

förläggas till Karlstad. Med ett upphävande av beslutet örn förläggande av

E 7 till Karlstad måste sålunda jämväl beslutet örn jdatsen för underofficersskolan

revideras. Elygmyndigheterna hava i sin förberörda skrivelse den o

mars 1938 uttalat, att ur flygvapnets synpunkt en förflyttning av skolan från

dess nuvarande förläggning i Västerås icke är önskvärd utan fastmera skulle

vara ur olika synpunkter olämplig. Myndigheterna hava därför ansett beslutet

örn underofficersskolans förläggning till F 7 böra upphävas och föreslagit, att

skolan i stället allt framgent skall vara förlagd till Västmanlands flygflottilj i

Västerås. Till denna åsikt anser jag mig böra ansluta mig. Frågan örn den

sålunda föreslagna förändringen lärer emellertid böra föreläggas riksdagen

för godkännande.

Ett annat spörsmål, som i detta sammanhang bör lösas, är den av flygmyndigheterna

i skrivelsen den 3 mars 1938 upptagna och av mig förut berörda

frågan, huruvida den flottilj som föreslås skola förläggas till Såtenäs bör

— liksom Karlstadflottiljen enligt försvarsbeslutet — utgöras av en lätt

bombflottilj eller huruvida ett utbyte bör ske, så att den medeltunga bombflottilj,

som enligt försvarsbeslutet skall vara förlagd till Karlsborg (Västgöta

flygflottilj), förlägges till Såtenäs och Karlsborgsflottiljen i stället blir

en lätt bombflottilj. Elygmyndigheterna hava därutinnan framhållit, att en

förläggning till Såtenäs kommer att medföra, att den dit förlagda flottiljen

erhåller ett flygfält, som särskilt i fråga örn hinderfrihet och markbeskaffenhet

är väsentligt bättre än flygfältet å Karlsborg. Då ett av en tung bombflottilj

bestående förband vore i behov av ett större och bättre fält än en lätt

bombflottilj, syntes det lämpligt, att en omplacering av angiven art bomme

till stånd. Ett dylikt utbyte synes även enligt min mening lämpligen böra

äga rum. Körande denna åtgärd i och för sig lärer Kungl. Slaj:t äga besluta

utan riksdagens hörande. Då därigenom uppkomma vissa konsekvenser av

ekonomisk art, torde frågan emellertid böra underställas riksdagens prövning.

I sistnämnda hänseende har flygförvaltningen i skrivelse den 13 april 1938

anfört i huvudsak följande: För Västgöta flygflottilj å Karlsborg vore avsett

att under budgetåret 1938/39 uppföra bland annat två hangarbyggnader för

medeltunga bombplan jämte uppställningsplaner för en sammanlagd kostnad

av 870,000 kronor (se 1938 års statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 3

sid. 10). Tillsammans med den beräknade prisförhöjningen av 20 procent

stöde för ändamålet till förfogande sammanlagt (870,000 + 174,000 =)

1.044.000 kronor. En under innevarande budgetår uppförd liknande hangarbyggnad,

som sålunda ursprungligen avsetts för en medeltung division, avsåges

efter den föreslagna förändringen skola användas för två lätta divisioner.

Därvid måste dock tjänsteutrymme för den andra divisionen tillbyggas.

Under budgetåret 1938/39 erfordrades sålunda, förutom det

nämnda tjänsteutrymmet, hangarbyggnad för den tredje divisionen jämte

uppställningsplan. De härför erforderliga kostnaderna beräknades uppgå för

det ökade tjänsteutrymmet till 70,000 kronor, för den nya hangarbyggnaden

till 225,000 kronor och för uppställningsplanen till 36,000 kronor eller tillhopa

till 331,000 kronor. Härigenom uppstode en behållning av (1,044,000 —

331.000 =) 713,000 kronor. Det sålunda inbesparade beloppet, som funnes

tillgängligt redan under budgetåret 1938/39, borde lämpligen disponeras

för utförande redan under nämnda budgetår av sådana arbeten för Karlsborgsflottiljen,

som enligt föreliggande byggnadsprogram varit avsedda att

utföras först under budgetåret 1939/40. De arbeten, som sålunda borde

komma till utförande, vore följande:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 175.

9

Officersmässbyggnad (uppföres i stället för avsedd skolsalsbyggnad;

skolsalar inredas i stället i de till officersmäss

avsedda lokalerna i kanslibyggnaden samt i

ekonomibyggnaden; för nybyggnaden disponeras de

70,000 kronor, som beräknats för skolsalsbyggnaden,

jämte 20 procent tillägg därå eller 14,000 kronor samt

16,000 kronor av det till 115,000 kronor beräknade

beloppet till »slip med tillfartsväg», vilket anses

kunna nedbringas till 99,000 kronor) .....................

Flygmaterielförråd (80,000 kronor + 20 procent) .........

Garagebyggnad (40,000 kronor + 20 procent) ...............

Flygplatsbelysning (210,000 kronor + 20 procent) .........

Flyttning av skjutbana (15,000 kronor + 20 procent) ......

Tjänstebostäder (145,000 kronor + 20 procent) ............

Administration (20,800 kronor + 20 procent) ...............

kronor

»

»

»

»

»

»

100,000

96.000

48.000

252.000

18.000

174.000

25,000

Summa kronor 713,000

Tillika har flygförvaltningen anmält, att den förläggningsbarack, som

enligt föreliggande planer vore avsedd att för 120,000 kronor uppföras för

Västgöta flygflottilj under budgetåret 1939/40, genom flottiljens förändring

till en lätt bombflottilj icke längre erfordrades utan kunde utgå ur byggnadsprogrammet.

För min del anser jag mig böra tillstyrka de förändringar i byggnadsprogrammet

för Karlsborgsflottiljen, som sålunda — i anlutning till förslaget

örn flottiljens förändrade karaktär — av flygförvaltningen föreslagits. Därest

riksdagen icke kommer att hava något att däremot erinra, är det sålunda min

avsikt att framdeles, efter särskilda framställningar från flygförvaltningen,

tillstyrka, att den del av det för flygvapnet avsedda, i reservationsanslaget

till vissa engångskostnader för försvarsväsendets byggnader m. m. för budgetåret

1938/39 ingående anslagsbeloppet å 7,200,000 kronor, som beräknats

åbelöpa Västgöta flygflottilj, användes i huvudsaklig överensstämmelse med

vad av flygförvaltningen i dess nyssberörda skrivelse föreslagits. Vid ett

genomförande härav blir följden, att av de för Västgöta flygflottilj planerade

byggnadsarbetena för budgetåret 1939/40 komma att återstå allenast »slip

med tillfartsväg», kostnadsberäknad till (115,000—16,000=) 99,000 kronor,

samt tjänstebostäder till ett belopp av (200,000 —145,000 =) 55,000 kronor

jämte för administrationskostnader (35,000 — 20,800 =) 14,200 kronor, allt

enligt 1934—1935 års priser. Byggnadskostnaderna under budgetåret 1939/40

för flottiljen i fråga skulle således komma att uppgå till sammanlagt (99,000

+ 55,000 + 14,200 =) 168,200 kronor. Då flottiljens byggnadskostnader för

budgetåret 1939/40 förut beräknats till sammanlagt 885,000 kronor, utgör

den genom de föreslagna förändringarna uppkommande kostnadsminskningen

vid Karlsborgsflottiljen (885,000 — 168,200 =) 716,800 kronor, ett belopp som

i stort sett motsvarar den av ombytet föranledda kostnadsökningen vid F 7.

Slutligen torde böra med några ord beröras frågan örn de ändringar i flottiljernas

benämning, som måste bliva en följd av de föreslagna åtgärderna.

Den för F 7 fastställda benämningen Värmlands flygflottilj blir tydligen

missvisande efter flyttningen till Såtenäs. Med hänsyn till att Såtenäs ligger

i Västergötland, synes även den för Karlsborgsflottiljen fastställda benämningen

Västgöta flygflottilj framdeles bliva mindre lämplig. Nya benämningar

synas sålunda böra fastställas för såväl Karlsborgs- som Såtenäsflot
Bihang

till riksdagens protokoll 1038. 6 sami. Nr 175.

1882 88 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 175.

Utskottet.

tiljerna. Jag torde framdeles få tillfälle att för Kungl. Majit framlägga förslag

härom.

På av departementschefen anförda skäl finner sig utskottet böra tillstyrka

Kungl. Majlis förslag därom, att 1936 års försvarsbeslut att förlägga en av de

till nyuppsättning planerade flygflottiljerna till Karlstad, den s. k. Värmlands

flygflottilj, upphäves. Utskottet vill emellertid i detta sammanhang framhålla,

att utskottet därmed icke tagit ställning till de spörsmål, som kunna

uppstå i samband med den nu föreslagna ändringen i berörda försvarsbeslut.

Vad härefter beträffar frågan örn den blivande förläggningen av Värmlands

flygflottilj hava, såsom av propositionen framgår, flera alternativa förlägg

ningsplatser varit föremål för ingående undersökningar av vederbörande myndigheter.

Utskottet, som avlagt besök å vissa av de platser, som närmast

ansetts kunna komma i fråga —- däribland emellertid icke å Björsäter, vilken

plats vid tiden för undersökningarna icke var föreslagen såsom förläggningsort

— har efter tagen kännedom örn olika på förläggningsfrågan inverkande

omständigheter kommit till den uppfattningen, att det av departementschefen

förordade Såtenäs-alternativet synes erbjuda en tillfredsställande lösning av

frågan örn val av förläggningsplats för nämnda flygflottilj.

På grund av vad sålunda anförts och då förläggningsfrågan icke synes böra

uppskjutas, finner sig utskottet böra tillstyrka, att flygvapnets andra medeltunga

bombflottilj i enlighet med Kungl. Majits förslag förlägges till Såtenäs.

Härav följer, att utskottet avstyrker det i motionen II: 511 gjorda yrkandet

ävensom motionen I: 360.

Kungl. Majits förslag innebära vidare, att, med ändring av vad 1936 års

försvarsbeslut därutinnan innehåller, den andra lätta bomb flottiljen förlägges

till Karlsborg samt att flygvapnets underofficersskola förlägges till Västmanlands

flygflottilj i Västerås. Utskottet finner sig böra tillstyrka förslagen i

fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Majits förslag samt med avslag å

motionerna I: 360 och lii 511 — med ändring av vad 1936 års

försvarsbeslut därutinnan innehåller — besluta, att flygvapnets

andra medeltunga bombflottilj skall förläggas till Såtenäs i

Skaraborgs län, att den andra lätta bombflottiljen skall förläggas

till Karlsborg samt att flygvapnets underofficersskola skall vara

förlagd till Västmanlands flygflottilj i Västerås;

b) medgiva, att flygfält och kasernetablissement m. m. för

andra medeltunga bomb flottiljen må anordnas å Såtenäs huvudsakligen

i överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för den 6 maj 1938 angivits och i enlighet med

därvid framlagda kostnadsberäkningar;

c) såsom kapitalinvestering i Fonden för förlag till statsverket

till markinköp m. m. för andra medeltunga bombflottiljens för
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 175.

11

läggning för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor.

Stockholm den 27 maj 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund,

Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Hansén, Asplund, Bergström, Nilsson

i Landeryd, Gustafsson i Benestad, Ström i Lidköping, Sundberg och Magnusson i

Kalmar; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde,

Strindlund, Eriksson i Stockholm Jeppsson, Persson i Falla, Svensson, Andersson

i Prästbol, Ward, Isacsson och Weijne.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:432 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad förläggning splats för Värmlands flygflottilj m. m. s. 1 i texten