Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till avlöningar och materiel m. m. vid universiteten i Uppsala och Lund jämte vissa i ämnet väckta motioner.

1938-05-27 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:176, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till avlöningar och materiel m. m. vid universiteten i Uppsala och Lund jämte vissa i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 176.

1

Nr 176.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1938 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

till avlöningar och materiel m. m. vid universiteten

i Uppsala och Lund jämte vissa i ämnet väckta

motioner.

(2:a avd.)

I proposition (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1938/39 har Kungl. Majit (punkterna 64 och 68 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

den 4 januari 1938) föreslagit riksdagen, att i avbidan på den proposition i

ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1938/39

dels till Uppsala universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 858 800 kronor;

dels till Uppsala universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av

652 200 kronor; dels till Lunds universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av

1 625 800 kronor; dels ock till Lunds universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 404 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 3 mars 1938 dagtecknad proposition

(nr 218), under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen

att

1. besluta, att vid Uppsala universitet skall från och med den 1 juli 1940,

eller den senare tidpunkt, som kan varda bestämd, inrättas en professur i

internationell rätt;

2. besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet skall, med tillämpning

tills vidare från och med budgetåret 1938/39, erhålla ändrad lydelse på

sätt i sistnämnda statsrådsprotokoll angives;

3. till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa ett

förslagsanslag av 1 859 400 kronor;

4. till Uppsala universitet: Materiel m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av 655 200 kronor;

5. å personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Lunds universitets

samlingar och inrättningar m. in. under rubriken Biblioteket uppföra ytterligare

en förste och en andre bibliotekarie i respektive lönegraden B 26 och

lönegraden B 21;

Bihang till riksdagens protokoll HISS. 6 stind. Nr 176.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

6. i samma personalförteckning under rubriken Vetenskapliga institutioner

och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

uppföra 1 tekniskt biträde vid geologisk-mineralogiska institutionen, 1 tekniskt

biträde vid botaniska institutionens systematiska avdelning och 1 vaktmästare

vid samma avdelning, alla i lönegraden B 7;

7. medgiva, att av akademikassan vid Lunds universitet ett belopp av

100 000 kronor må överföras till universitetets reservfond ävensom att avkastningen

av samma kassas räntebärande kapital, däri inberäknat Norbergska

fonden, må från och med den 1 juli 1938 ingå till nämnda reservfond;
8.

medgiva, att avkastningen av bibliotekskassans vid Lunds universitet

räntebärande kapital må från och med den 1 juli 1938 ställas till universitetets

disposition enligt bestämmelser, som må varda meddelade av Kungl.

Maj:t;

9. besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet skall, med tillämpning

tills vidare från och med budgetåret 1938/39, erhålla ändrad lydelse

på sätt i statsrådsprotokollet för den 3 mars 1938 angives;

10. till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa ett

förslagsanslag av 1 625 100 kronor;

11. till Lunds universitet: Materiel m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av 405 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr K. Wistrand m. fl. väckt motion

(I: 13), vari hemställts, att riksdagen måtte bevilja anslag för upprättande

av en professur i ekonomisk historia vid universitetet i Lund;

dels en inom första kammaren av herr C. A. Reuterskiöld väckt motion

(I: 259), vari hemställts, att riksdagen måtte vid fastställande av avlöningsstaterna

för de juridiska fakulteterna i anmärkningarna om ämnesfördelningen

vidtaga de ändringar, som i motionen angivits;

dels en inom första kammaren av herrar B. Ohlin och G. Myrdal väckt

motion (I: 284), vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition

nr 218 vad beträffar inrättande av en biträdande lärarbefattning i

nationalekonomi vid Uppsala universitet;

dels ock en inom andra kammaren av herrar A. Vougt och A. Hellberg

väckt motion (11:402), vari hemställts, att riksdagen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition nr 218 på ettdera av de två sätt, som närmare utvecklats

i motionen, ville fatta ett principbeslut örn förbättring av folkrättens och

folkrättsvetenskapens ställning vid svenskt statsuniversitet.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,

hänvisas — i den mån redogörelse därför ej lämnas härnedan — till

motionerna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 176.

3

I. Ändrad ämnesomfattning för vissa professurer vid universiteten i

Uppsala och Lund m. m.

Med anledning av vissa förslag rörande professorsorganisationen inom

de olika fakulteterna vid universiteten, som av universitetsberedningen framställts

i dess den 7 oktober 1937 avgivna betänkande, ävensom från universitetshåll

gjorda framställningar har Kungl. Majit föreslagit en del förändringar

beträffande universitetens lärostolar.

Dessa förändringar äro följande.

Uppsala universitet.

1. Den nuvarande professuren i teologiska prenotioner och teologisk encyklopedi

förändras till en professur i religionshistoria med religionspsykologi.

I den teologiska encyklopedien behandlas teologiens uppgift och metod

samt lämnas en allmän överblick över det teologiska arbetsfältet. De teologiska

prenotionerna omfatta allmän religionshistoria, religionspsykologi och

religionsfilosofi. Kungl. Majits förslag innebär, att den teologiska encyklopedien

och religionsfilosofien utbrytas ur förevarande lärostols ämnesområde

och tilläggas ämnesområdena för vissa andra professurer inom den teologiska

fakulteten (se nedan under 2). Anordningen, vilken motiverats därmed, att

religionshistorien är föremål för bearbetning även inom den filosofiska

fakulteten, har avsetts medföra, att förevarande professur kommer att stå

öppen för religionshistoriska forskare, oavsett örn de fått sin utbildning

inom den teologiska eller filosofiska fakulteten. Departementschefen har i

samband därmed ifrågasatt, att den humanistiska sektionen skulle erhålla

medinflytande vid tillsättandet av professuren.

2. De nuvarande två professurerna i systematisk teologi, båda benämnda

professurer i dogmatik och moralteologi, förändras, den ena till en professur

i dogmatik med symbolik och den andra till en professur i teologisk etik

med religionsfilosofi.

Anordningen att skilja mellan dogmatik med symbolik å ena och teologisk

etik å andra sidan överensstämmer med den faktiska, av universitetskanslern

bestämda fördelningen av undervisnings- och examinationsskyldigheten mellan

de två professorerna. Till professuren i teologisk etik har därjämte fogats

religionsfilosofien, vilken enligt vad ovan sagts avskilts från den professur,

dit den för närvarande hör. Enligt departementschefens förslag skall även

den teologiska encyklopedien, vilken likaledes utbrutits från sistnämnda

professur, tilläggas en av professurerna i systematisk teologi; det har förutsatts,

att frågan, till vilkendera av professurerna ämnet borde hänföras,

skulle framdeles avgöras av Kungl. Majit efter vederbörande universitetsmyndigheters

hörande.

3. Inom den juridiska fakulteten nyinrättas från och med den 1 juli 1940

eller den senare tidpunkt, som Kungl. Majit bestämmer, en professur i inför
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 176.

nationell rätt. Förslaget avser för närvarande endast ett principbeslut om

inrättande av nämnda professur, vars ämnesområde skulle omfatta såväl

— och ''framför allt — folkrätt som internationell privaträtt.

Såväl vid statsuniversiteten som vid Stockholms högskola är folkrätten

för närvarande tilldelad en professur, som därjämte omfattar ämnena statsrätt

och förvaltningsrätt. I Lund ingår ytterligare kyrkorätt i professurens

titel, men detta innebär icke, att någon olikhet i sak föreligger mellan de

tre fakulteterna beträffande professurernas ämnesområden. — Den internationella

privaträtten är i Uppsala och Lund tillagd en av de civilrättsliga

professurerna.

Det av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget bygger på en av dåvarande

professorn ö. Undén gjord ''framställning, som i princip understötts av det

större akademiska konsistoriet i Uppsala, unversitetsberedningen och universitetskanslern.

Till stöd för nämnda framställning har anförts bland

annat:

Statsrätt och förvaltningsrätt hade bereus stort utrymme i studieplanerna

för de juridiska ämbetsmannaexamina. Särskilt förvaltningsrätten tenderade

att på grund av statsförvaltningens växande omfattning och betydelse i samhället

få ytterligare ökad vikt. Innehavaren av en professur i dessa båda

ämnen måste bliva starkt absorberad av undervisning och författarskap, örn

han skulle kunna tillfredsställa sådana krav, som svarade mot ämnenas praktiska

och teoretiska vikt. Folkrätten hade föga utsikter att hävda sig i denna

kombination. Endast undantagsvis kunde det förväntas, att innehavaren av

statsrättsprofessuren med dess hittillsvarande omfattning kunde medhinna

att ägna ett djupare intresse även åt folkrätten. Detta förhållande vore

synnerligen otillfredsställande och bleve alltmer ohållbart med hänsyn till

folkrättens och folkrättsvetenskapens livliga utveckling i nutiden. Bland

våra närmaste grannländer hade både Danmark och Finland särskilda professurer

i folkrätt. Särskilda lärostolar i folkrätt eller internationell rätt

torde i högst få länder saknas.

En professur i folkrätt syntes lämpligen kunna omfatta även internationell

privaträtt. Visserligen vore dessa båda ämnen ganska olikartade. Men det

syntes ur olika synpunkter vara mera ändamålsenligt att sammanföra folkrätten

och den internationella privaträtten än att kombinera ett av dessa

ämnen med något annat av fakultetens ämnen. I åtskilliga främmande länder

förekomme kombinationen folkrätt och internationell privaträtt såsom föremål

för en och samma professur. I en kombination med folkrätten skulle

ämnet komma mera till sin rätt än för närvarande utan att dock behöva

inkräkta alltför mycket på den tid, som innehavaren av en dylik professur

borde ägna åt folkrätten.

I likhet med universitetsmyndigheterna och universitetsberedningen har

departementschefen ansett den internationella rätten, som hittills intagit en

alltför undanskymd ställning vid våra universitet, representera ett så betydelsefullt

område av rättsvetenskapen, att avgörande skäl talade för att

en särskild lärostol upprättades i detta ämne vid ett av universiteten. Det

syntes vara lämpligt, att denna professur knötes till Uppsala universitet.

Med anordningen att till en senare tidpunkt uppskjuta uppförandet av

ifrågavarande professur å universitetets stat avses att säkra utsikterna att

få kompetenta sökande till professuren.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 116.

5

4. Av de tre nuvarande professurerna i de privaträttsliga ämnena — en

i civilrätt, med undervisnings- och examinationsskyldighet i obligationsrätt,

samt romersk rätt, en i civilrätt, med undervisnings- och examinationsskyldighet

i familjerätt och sakrätt, samt internationell privaträtt ävensom en i

spciell privaträtt — skola två framdeles benämnas professurer i civilrätt

och en professur i civilrätt med internationell privaträtt. Anordningen avser

att vid behov möjliggöra en ändrad ämnesfördelning mellan ifrågavarande

professurer.

Det har emellertid icke ansetts lämpligt att i full utsträckning nu genomföra

den föreslagna anordningen vid Uppsala universitet. Den nuvarande

innehavaren av professuren i civilrätt, med undervisnings- och examinationsskyldighet

i obligationsrätt, samt romersk rätt har sålunda förklarat sig

icke villig åtaga sig ändrad undervisnings- och examinationsskyldighet;

denna professur föreslås — med en förkortad benämning — bli kallad professur

i civilrätt med romersk rätt. Den nuvarande och för närvarande lediga

professuren i civilrätt, med undervisnings- och examinationsskyldighet i

sakrätt och familjerätt, samt internationell privaträtt föreslås få benämningen

ändrad till professur i civilrätt med internationell privaträtt. Professuren

i speciell privaträtt slutligen, vars innehavare icke motsatt sig förändringen,

föreslås benämnd professur i civilrätt.

5. Kungl. Majit föreslår vidare, att från och med nästa budgetår under

avlöningsstaten vid Uppsala universitet åter upptagas medel för den vakanssatta

professuren i filosofi. Förslaget innebär, att Kungl. Majit avvisat ett

av universitetsberedningen framlagt förslag örn sammanslagning vid båda

universiteten av de båda professurerna i praktisk och teoretisk filosofi, i

Uppsala båda benämnda professurer i filosofi. Universitetsberedningens förslag

har avstyrkts av i ärendet hörda universitetsmyndigheter.

6. Slutligen föreslås av Kungl. Majit vissa ändringar av anmärkningarna

1, 2 och 4 till avlöningsstaten för professorer m. fl., matematisk-naturvetenskapliga

sektionen. Ändringarna av anmärkningarna 1 och 2 äro en konsekvens

av det av 1937 års riksdag fattade beslutet om ändrad ämnesomfattning

m. m. för vissa botanikprofessurer, vilket beslut skall träda i kraft

den 1 juli 1938. Den föreslagna ändringen av anmärkningen nr 4 innebär,

att det belopp, varmed Kempeska donationsfonden skall bidraga till lönen

ät professorn i växtbiologi, på grund av minskad ränteavkastning minskas

från 7 500 kronor till 6 500 kronor.

Lunds universitet.

1. I likhet med vad som föreslagits beträffande Uppsala universitet föreslås

ändrad benämning av de tre privaträttsliga professurerna inom den

juridiska fakulteten, de två redan befintliga professurerna i civilrätt, respek
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 176.

Utskottet.

live speciell privaträtt samt den av 1936 års riksdag beslutade professuren

på det privaträttsliga området, vilken senare skall inrättas från och med

nästa budgetår. Enligt förslaget skola nämnda tre professurer i staten upptagas

såsom en professur i civilrätt med internationell privaträtt och två

professurer i civilrätt.

2. En professur inråttas i oron-, nås- och halssjukdomar i stället för den

nuvarande ordinarie lärarbefattningen i ämnet. Förslaget, som medför en

merkostnad för statsverket av 9 300 kronor örn året, har understötts av såväl

universitetsberedningen som samtliga vederbörande universitetsmyndigheter.

3. Slutligen föreslås beträffande Lunds universitet, att den ena av de två

professurerna i nordiska språk, vilken för närvarande är ledig, skall erhålla

benämningen professur i svenska språket såsom fallet är i Uppsala beträffande

en av de två professurerna i examensämnet nordiska språk. Departementschefen

har i likhet med universitetskanslern understrukit, att krav på

vetenskaplig produktion även på fornsvenskt område bör upprätthållas för

kompetens till professur i svenska språket.

Vad till en början angår Kungl. Maj:ts förslag angående omorganisation

av lärostolarna vid Uppsala universitet, finner utskottet de ifrågasatta

förändringarna beträffande tre professurer inom den teologiska fakulteten

väl motiverade. Utskottet förordar bifall till förslaget i denna del.

Inom den juridiska fakulteten skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag från och

med den 1 juli 1940 nyinrättas en professur i internationell rätt med ett ämnesområde,

omfattande såväl folkrätt som internationell privaträtt. Vidare

skulle de tre professurerna inom det privaträttsliga ämnesområdet erhålla

ändrade benämningar i syfte att möjliggöra en smidigare anpassning efter

rådande förhållanden av ämnesfördelningen dem emellan.

Av den föreliggande utredningen har utskottet funnit framgå, att avsikten

med inrättandet av den nya professuren i internationell rätt visserligen varit

att bereda en starkare ställning vid ett av våra universitet åt undervisningen

och den vetenskapliga forskningen i både folkrätt och internationell privaträtt,

men att det dock i främsta rummet varit folkrättens och folkrättsvetenskapens

främjande som åsyftats. Utskottet ansluter sig till denna tankegång

och förutsätter fördenskull, att huvudämnet för den nya professuren, vars

inrättande från den av Kungl. Maj:t föreslagna tidpunkten av utskottet tillstyrkes,

kommer att bliva folkrätt. Under nämnda förutsättning har utskottet

för sin del icke något att erinra emot det av de akademiska myndigheterna

tillstyrkta förslaget, att professuren benämnes »professur i internationell

rätt». Utskottet anser sig icke böra biträda det i motionen 11:402

framställda yrkandet, vars innebörd är, att folkrättens egenskap av huvudämne

måtte komma till synes i den nya professurens benämning genom att

den kallades »professur i folkrätt med internationell privaträtt». Med den

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 176.

7

ståndpunkt utskottet enligt det ovanstående intagit till Kungl. Maj:ts förslag,

kan utskottet icke heller tillstyrka det i nämnda motion alternativt framställda

yrkandet om att riksdagen, för att främja folkrättens — och samtidigt

förvaltningsrättens — ställning vid universiteten, måtte besluta en

uppdelning av de stats- och förvaltningsrättsliga professurerna vid våra universitet

på så sätt, att vid vart och ett av universiteten folkrätten bleve förenad

med statsrätten till en professur och förvaltningsrätten bleve ensamt

ämnesområde för en annan professur. Utskottet, som finner vad i övrigt i

berörda motion anförts icke föranleda något särskilt uttalande från utskottets

sida, avstyrker sålunda nämnda motion.

Utskottet finner det välbetänkt, att genom nya benämningar på de tre

professurerna inom det privaträttsliga ämnesområdet en ändring under smidiga

former i ämnesfördelningen mellan dessa lärostolar möjliggöres, något

som, såvitt utskottet kan finna, är den enda förändring av mera saklig innebörd,

som med de föreslagna nya beteckningarna åsyftats. Den förändring

i benämningen, som består däri, att ämnena romersk rätt och internationell

privaträtt fogats till huvudämnet för respektive lärostolar genom beteckningarna

civilrätt med romersk rätt respektive civilrätt med internationell

privaträtt, lärer näppeligen, såsom i motionen I: 259 befarats, innebära, att

i en vetenskaplig professur införes en ovetenskaplig arbetsuppgift. Den avvägning

i fråga om specimineringsfordringarna, som i detta och även andra

fall angivits genom uttrycket med, synes lämplig, varför utskottet funnit sig

kunna godtaga Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag. Med vad sålunda anförts

torde motionen 1:259 få anses besvarad.

Utskottet delar de av vederbörande universitetsmyndigheter och departementschefen

anförda betänkligheterna mot ett förverkligande av det från

universitetsberedningens sida framlagda förslaget örn indragning av den ena

av de båda filosofiprofessurerna vid respektive Uppsala och Lunds universitet

och biträder förslaget örn beredande av medel till återbesättande av den för

närvarande vakanssatta filosofiprofessuren vid universitetet i Uppsala. I samband

härmed vill utskottet i likhet med departementschefen framhålla angelägenheten

av att den filosofiska forskningen orienterar sig åt de sociologiska

problemen. Det synes sålunda lämpligt, att ämnesområdet för en av

de två filosofiprofessurerna gives en väsentligen sociologisk inriktning.

De av Kungl. Maj:t beträffande Lunds universitet föreslagna förändringarna

i fråga om vissa professurers benämningar anser sig utskottet

kunna biträda, varvid utskottet, såvitt angår de ifrågasatta förändringarna

inom den juridiska fakulteten, hänvisar till vad ovan anförts. Utskottet tillstyrker

jämväl Kungl. Maj:ts förslag örn inrättande av en professur i öron-,

näs- och halssjukdomar.

Vad Kungl. Majit i övrigt föreslagit i detta sammanhang biträdes av

utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 176.

I motionen I: 13 har yrkats, att riksdagen måtte bevilja anslag till upprättande

av en professur i ekonomisk historia vid universitetet i Lund. Utskottet

delar motionärernas uppskattning av detta ämnes vikt och finner,

att motionärerna anfört starka skäl till stöd för sitt yrkande. Utskottet

anser sig likväl icke utan föregående beredning av Kungl. Majit kunna på

grundval av en enskild motion tillstyrka riksdagen att besluta om inrättande

av den ifrågavarande professuren men förutsätter, att Kungl. Maj:t har sin

uppmärksamhet riktad på frågan. Med vad sålunda anförts torde den föreliggande

motionen få anses besvarad.

II. Förslagsanslaget till Uppsala universitet: Avlöningar.

Kungl. Maj:ts förslag örn uppförande av detta anslag med 1 859 400 kronor

innebär en anslagshöjning med 272 300 kronor. Större delen av anslagsökningen,

235 700 kronor, är föranledd av den ändring i redovisningen

av universitetens fastighetsbestånd, varom Kungl. Majit i annat sammanhang

(propositionen nr 200/1938) hemställt, och som av riksdagen godkänts.

Återstoden av nämnda anslagshöjning, 36 600 kronor, belöper å

vissa av departementschefen ifrågasatta förändringar beträffande Uppsala

universitets personalstat. För att möjliggöra återbesättandet av den ovanberörda

filosofiprofessuren har beräknats ett belopp av 12 000 kronor. Vidare

föreslås inrättande av en biträdande lärarebefattning i nationalekonomi

och en i matematik, båda förenade med arvoden av 6 000 kronor.

Härjämte tillstyrker departementschefen inrättande av ytterligare en amanuensbefattning

vid kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar; arvodet

föreslås bliva 1 500 kronor, varvid förutsättes, att ett lika stort belopp utgår

fran akademiska sjukhusets stat Till beredande av kostnadsfri semester

och lön under sjukledighet för de å Uppsala universitets stat upptagna

underläkarna samt klinik- och poliklinikamanuenserna avses ett belopp

av 3 000 kronor. Departementschefen ifrågasätter vidare förbättrade

anställningsförhållanden och lönevillkor för viss vaktmästarpersonal; merkostnaderna

för detta ändamål hava beräknats till sammanlagt 8 100 kronor,

varemot dock svarar en viss reduktion av det äskade materielanslaget,

varifrån avlöning för närvarande utgår till en del av ifrågavarande personal.

Av ifrågavarande proposition inhämtas, att ovannämnda biträdande lärare

i nationalekonomi är avsedd att bestrida undervisningen i sagda ämne

inom den filosofiska fakulteten, där behovet av en särskild lärare i ämnet

länge gjort sig gällande och nu framträtt med ökad styrka till följd av inrättandet

av en statsvetenskaplig examen. Vederbörande universitetsmyndigheter

i Uppsala hava i första hand påyrkat inrättande av en professur

i ämnet inom den filosofiska fakultetens humanistiska sektion men i andra

hand och såsom en mera tillfällig åtgärd hemställt örn medel till en biträ
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr il6.

9

dande lärare. Kanslern har tillstyrkt sistnämnda förslag, som framförts

även av universitetsberedningen; statskontoret har icke motsatt sig detsamma

men ifrågasatt en begränsning av arvodet till 5 000 kronor.

I förevarande proposition har vidare erinrats örn att riksdagen vid sitt

beslut år 1935 om anvisande av medel till anställande av en universitetslektor

i svenska språket framhållit, att det vore fråga örn ett försök till ernående

av förbättrade utbildningsmöjligheter för de blivande inodersmålslärarna

i muntlig och skriftlig framställningskonst, vilket försök borde fortgå

under en treårsperiod och frågan därefter upptagas till förnyad prövning.

Universitetsmyndigheterna hava nu gjort framställning om fortsatt

anvisande under en ny treårsperiod av medel för ändamålet. Departementschefen

har för egen del uttalat, alt han i likhet med universitetskanslern

ansåge den försökstid, under vilken anslaget hittills utgått, alltför kort för

ett slutgiltigt bedömande av frågan, örn medel definitivt borde anvisas för

ifrågavarande ändamål. Departementschefen tillstyrkte därför, att anslagsmedlen

finge utgå under ytterligare en treårsperiod och att frågan vid denna

periods utgång upptoges till förnyad prövning.

I delta sammanhang har departementschefen även berört vissa frågor

rörande anordnande av kurser i finska språket, avsedda för lärare vid folkskoleväsendet

inom de finskspråkiga delarna av Norrbottens län.

överstyrelsen hade, framhåller departementschefen, i en i ämnet verkställd

utredning uttalat, att den undervisning för lärare, varom vöre fråga,

kunde avse två helt olika mål, nämligen antingen det mera begränsade att

bibringa lärarna sådan insikt i språket, att de kunde använda detta som

hjälpspråk vid undervisningen i folk- och småskolan, eller ock det mera

omfattande, att göra dem skickade att själva undervisa i finska språket vid

fortsättningsskola, där sådan undervisning bedreves.

I det senare avseendet hade överstyrelsen föreslagit anordnande vid Uppsala

universitet av en särskild kurs under vårterminen 1939 — 20 veckor —

för fem lärare från de finskspråkiga delarna av Norrbotten. Kostnaderna

för denna kurs hade beräknats till 6 500 kronor. Därest åtgärder skulle vidtagas

för att ytterligare stärka kunskaperna i finska hos de lärare, som behärskade

finskt talspråk, och för att bibringa flera lärare någon utbildning

i språket, hade överstyrelsen ansett detta böra ske genom anordnandet av

lämpliga sommarkurser vid folkskoleseminariet i Luleå. En dylik kurs

borde pågå under fyra veckor med ett deltagarantal av omkring 40. Kostnaderna

för en sådan kurs hade — med stöd av erfarenheterna från kurserna

i modersmålsundervisning för lärare i vissa skoldistrikt inom rikets

nordligaste gränsorter — beräknats till 13 000 kronor. Härutöver hade överstyrelsen

förordat införande av frivillig undervisning i finska språket vid

småskoleseminariet i Haparanda för en beräknad kostnad av 400 kronor.

Kanslern hade i avgivet utlåtande i ärendet icke haft något att erinra mot

skolöverstyrelsens förslag till anordnande av den föreslagna kursen vid

Uppsala universitet. Statskontoret hade framhållit, att — därest Kungl.

Majit skulle finna skäl föreligga för anvisande av medel för kursen vid

Uppsala universitet och sommarkursen vid folkskoleseminariet i Luleå —

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 176.

Utskottet.

stipendier åt deltagare i dessa kurser syntes böra utgå efter samma grunder,

som i 1938 års statsverksproposition föreslagits för lärare, vilken deltoge

i kurs för utbildning av hjälpklasslärare. Då kostnaderna för ovannämnda

kurser måste anses föranledda av de för folkskoleväsendet i rikets

nordligaste gränsorter rådande speciella förhållandena, ansåge statskontoret

medel för berörda ändamål kunna anvisas att utgå av förslagsanslaget

lill folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter. Kostnaderna

för anordnandet vid småskoleseminariet i Haparanda av frivillig

undervisning i finska syntes statskontoret böra bestridas av den i avlöningsstaten

för småskoleseminarierna under anslagsposten till avlöning till övrig

icke-ordinarie personal upptagna delposten till grundavlöningar m. m.,

vilken post torde kunna härtill lämna tillgång.

För egen del har departementschefen uttalat, att hans studier av förhållandena

i Norrbottens gränstrakter övertygat honom örn nödvändigheten

av att särskilda åtgärder vidtoges dels för att säkra tillgången på lärare,

kompetenta att meddela den frivilliga undervisningen i finska i fortsättningsskolan

i dessa trakter, dels ock för att överhuvudtaget bereda möjlighet

för lärare, som skulle hava sin verksamhet i denna del av landet, att

förvärva eller stärka redan förvärvade insikter i finska språket, som utgjorde

umgängesspråket för en mycket stor procent av befolkningen därstädes.

Den önskvärda kontakten mellan skolan och barnen och mellan

skolan och hemmen torde icke kunna vinnas, örn läraren helt saknade förmåga

att förstå och uttrycka sig på det språk, som i vardagslag användes

av befolkningen. Det borde här tilläggas, att självfallet inga sådana åtgärder

med avseende på ifrågavarande trakters skolväsende finge vidtagas,

som kunde leda till en försämrad ställning för det svenska språket.

Departementschefen delade statskontorets uppfattning, att kostnaderna

för ifrågavarande ändamål torde kunna bestridas på sätt statskontoret föreslagit,

varför några särskilda medel för ändamålet icke behövde äskas av

riksdagen. Det borde ankomma på Kungl. Majit att framdeles träffa avgörande

i förevarande ärende.

I motionen I: 284 har framställts yrkande om avslag å Kungl. Maj:ts

förslag, såvitt detsamma rör den ifrågasatta biträdande lärarebefattningen

i nationalekonomi. Vad till stöd härför anförts har utskottet icke funnit

vägande. Den föreliggande utredningen ådagalägger enligt utskottets mening

behovet av den ifrågasatta lärarbefattningen. Med hänsyn härtill och

då vederbörande universitetsmyndigheter förordat inrättande av befattningen

i fråga samt härvid jämväl torde hava beaktat möjligheterna att med

kompetent innehavare besätta densamma, har utskottet icke velat motsätta

sig Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet förordar sålunda bifall till Kungl.

Maj:ts förslag på denna punkt och avslag å motionen I: 284.

Jämväl i övrigt biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet har sålunda

icke funnit anledning till erinran mot vad av departementschefen anförts

beträffande fortsatt anställande under en period av tre år av en universitetslektor

i svenska språket. Icke heller föranleder departementschefens

uttalande rörande anordnande av kurser i finska språket för lärare

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 176.

11

vid folkskoleväsendet inom finskspråkiga delar av Norrbottens län någon

erinran från utskottets sida.

III. Reservationsanslaget till Uppsala universitet: Materiel m. m.

För innevarande budgetår är förevarande anslag uppfört med 672 700

kronor. Häri ingå anslagsposter till underhåll och reparationer av universitetets

byggnader och till utskylder och brandavgifter för universitetets fastigheter

i Uppsala å respektive 81 000 kronor och 6 500 kronor, vilka poster

till följd av Kungl. Maj:ts i propositionen nr 200 till årets riksdag framlagda

förslag örn ändrad redovisning av universitetens fastigheter nu föreslås

uteslutna ur förevarande anslag. Härigenom och på grund av vissa personalkostnaders

överförande till avlöningsanslaget för Uppsala universitet

m. m. hava i anslagsberäkningarna för nästa budgetår räknats med besparingar

å sammanlagt 90 300 kronor. Dessa motvägas emellertid av vissa av

departementschefen förordade anslagshöjningar om tillhopa 72 800 kronor.

Härom inhämtas av propositionen nr 218 bland annat:

I en i propositionen intagen tablå (sid. 50—52) hava av universitetskanslern

sammanställts bland annat av det större akademiska konsistoriet och

av kanslern tillstyrkta anslagsbelopp för de olika institutionerna m. m. Sistnämnda

anslagsbelopp överstiger med 152 800 kronor det nu utgående anslaget.

För egen del har departementschefen ansett sig för de i nämnda tablå

angivna ändamålen böra tillstyrka en anslagshöjning av 61 300 kronor. Därutöver

har beräknats dels 3 000 kronor för uppvärmning av botaniska institutionens

nybyggnad och dels 8 500 kronor till driftkostnader för den av ingenjören

B. John F. Andersson grundade åskledarkontrollanstalten, vilkens verksamhet

för närvarande bestrides av en universitetet tillhörig av Andersson

donerad fond. Nämnda anstalt, vilken hittills i princip varit helt fristående,

ehuru sedan den 1 juli 1934 provisoriskt knuten till institutet för högspänningsforskning,

föreslås nu skola inordnas under sagda institut och ställas

under ledning av den till institutet knutna professuren, »B. John F. och Svea

Anderssons professur i elektricitetslära med särskild hänsyn till atmosfäriska

urladdningar.»

Departementschefen har vidare förklarat sig tillstyrka ett från universitetsmyndigheternas

sida framfört förslag om lönereglering för botaniska

trädgårdens personal. Merkostnaderna härför, vilka av kanslern beräknats

till 16 600 kronor, ingå i den av departementschefen förordade höjningen

av förevarande anslag.

Departementschefen, som icke framlagt något i detalj utformat förslag

till ifrågavarande anslags fördelning liksom ej heller beträffande materielanslaget

för Lunds universitet, förutsätter, att det skall ankomma på Kungl.

Majit alt i samband med fastställande av stat för respektive materielanslag

på förslag av vederbörande universitetsmyndigheter slutligt fixera anslagssummorna

till olika under anslagen fallande ändamål. Till stöd härför har

anförts:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 176.

Utskottet.

I samband med Kungl. Maj:ts äskanden till riksdagen örn anvisande avanslag

till materiel vid universiteten hade hittills plägat i detalj angivas, huru

anslagen för ett kommande budgetår skulle disponeras. Visserligen hade härvid

förutsatts, att Kungl. Majit i samband med fastställandet av stat för respektive

materielanslag skulle äga vidtaga erforderliga jämkningar i de anslagsbelopp,

som beräknats för de olika ändamålen. Genom att dessa belopp

upptagits å en av departementschefen för riksdagen framlagd sammanställning

hade Kungl. Majit emellertid i trots av den Kungl. Majit i viss utsträckning

lämnade rörelsefriheten nästan undantagslöst känt sig bunden av

de i sammanställningen angivna summorna. Detta förhållande hade icke

alltid varit till båtnad för universiteten, enär den tidrymd, som förflöte mellan

beloppens fixerande i berörda sammanställning och den tidpunkt, från

och med vilken de skulle utgå, vore så pass lång, att förhållanden därunder

lätt kunde uppkomma, vilka lämpligen borde föranleda en förskjutning av

ett anslagskrav till förmån för ett annat. Därest åter den definitiva anslagsfördelningen

framflyttades till en tidpunkt närmare det nya budgetårets ingång,

undvekes sagda olägenhet. Vid de tekniska högskolorna hade sedan

länge beträffande materielanslagen tillämpats ett i förhållande till universiteten

mera summariskt förfaringssätt. Departementschefen hade här för

riksdagen allenast angivit det anslagsbelopp, som enligt hans mening borde

utgå för ett kommande budgetår. Föreskrifter angående anslagsdispositionen

hade sedermera efter vederbörandes hörande meddelats av Kungl. Maj:t.

Departementschefen ansåge denna ordning vara att föredraga framför den

i fråga örn universiteten hittills tillämpade.

Såsom av departementschefen erinrats, har i samband med Kungl. Maj:ts

äskanden till riksdagen örn anvisande av anslag till materiel vid universiteten

hittills plägat i detalj angivas, huru anslagen för det kommande budgetåret

av vederbörande departementschef ansetts böra disponeras. Härigenom

har för riksdagen möjliggjorts en mera ingående prövning av departementschefens

på grundval av universitetens framställningar gjorda anslagsberäkningar,

än vad fallet varit beträffande materielanslagen vid exempelvis

de tekniska högskolorna. Ehuru utskottet funnit en anslagsredovisning av

den form, som hittills kommit till användning beträffande universitetens

materielanslag, ur olika synpunkter önskvärd, har utskottet med hänsyn

till vad departementschefen anfört likväl icke velat motsätta sig en övergång,

jämväl vad angår universiteten, till den mera summariska anslagsberäkning,

som tillämpas i fråga örn de tekniska högskolornas materielanslag.

Utskottet förutsätter, att jämväl i fortsättningen nödig varsamhet

iakttages vid medelsanvisningen till de olika ändamål, som skola tillgodoses

ur förevarande anslag.

Under erinran om att riksdagen tidigare bifallit Kungl. Maj:ts förslag örn

ändrad redovisning av universitetens fastighetsbestånd, får utskottet, som

icke har något att invända mot vad departementschefen i övrigt i förevarande

sammanhang anfört, tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag om

uppförande av ifrågavarande anslag med 655 200 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 176.

13

IV. Förslagsanslaget till Lunds universitet: Avlöningar.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 479 700 kronor.

Av propositionen nr 230 inhämtas, att universitetskanslern hemställt örn anslagsökningar

för olika ändamål med sammanlagt 132 950 kronor. Departementschefen

har tillstyrkt en höjning för dessa ändamål med tillhopa

87 800 kronor. Vid bifall till Kungl. Maj:ts i särskild proposition framlagda

förslag örn ändrad redovisning av universitetens fastighetsbestånd har

beräknats uppkomma en minskning av de särskilda uppbördsmedlen med

57 600 kronor, innebärande en motsvarande höjning av det erforderliga statsanslaget,

som sålunda föreslagits skola för nästa budgetår uppföras med

(1 479 700 + 87 800 + 57 600 =) 1 625 100 kronor.

Det ovannämnda beloppet av 87 800 kronor inrymmer medel till bland

annat följande nya ändamål, nämligen

a) den av 1936 års riksdag beslutade professuren på det privaträttsliga

ämnesområdet (12 000 kronor);

b) förändring av lärarbefattningen i öron-, näs- och halssjukdomar till

en professur (jfr ovan; kostnadsökning 9 300 kronor);

c) uppdelning av den nuvarande befattningen såsom klinisk laborator och

biträdande lärare i medicin i en laboratorsbefattning och en befattning såsom

biträdande lärare i medicin (kostnadsökning 4 800 kronor);

d) förstärkning av arbetskrafterna vid universitetsbiblioteket genom inrättande

av två nya ordinarie befattningar (en förste och en andre bibliotekarie

i lönegraderna B 26, respektive B 21) samt ett med 8 000 kronor ökat anslag

till icke-ordinarie personal (kostnadsökning omkring 23 000 kronor);

e) tre tekniska biträdestjänster, därav en vid kvinnokliniken, en vid geologisk-mineralogiska

institutionen och en vid botaniska institutionens systematiska

avdelning, de två sistnämnda ordinarie i lönegraden B 7 (kostnadsökning

omkring 7 500 kronor);

f) en ordinarie vaktmästarebefattning i 7 lönegraden vid botaniska avdelningens

systematiska avdelning (merkostnad omkring 3 000 kronor);

g) arvodeshöjning åt en vaktmästare vid kemiska institutionen (900 kronor)

; samt

h) överförande till universitetets reservfond av de nu såsom särskilda uppbördsmedel

å avlöningsanslaget redovisade ränteinkomsterna av den s. k.

akademikassan m. m. (kostnadsökning 25 850 kronor).

Beträffande sistnämnda fråga har departementschefen erinrat, att han vid

sin anmälan under punkten 76 i 1937 års åttonde huvudtitel av frågan örn

beviljande av anslag till anskaffande av möbler och inventarier m. m. för

vissa institutioner vid Lunds universitet framhållit, att dylika iindamål tidigare

i ej obetydlig utsträckning gäldats med hjälp av universitetets reservfond.

Enligt från räntekammaren vid universitetet lämnad uppgift kunde

emellertid reservfonden vid utgången av räkenskapsåret 1937/38 beräknas utvisa

en behållning av allenast i runi tal 2 200 kronor. Ett av kanslern nu

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 176.

Utskottet.

framställt förslag innebure, att den för universitetet på grund av nämnda

förhållande inträdda bekymmersamma situationen skulle avhjälpas, genom

att ett belopp av 100 000 kronor skulle från akademikassans räntebärande

kapital överföras till reservfonden samt att avkastningen av kassan (25 000

kronor) skulle i stället för att ingå såsom uppbördsmedel å avlöningsanslaget

tillgodoföras reservfonden. Statskontoret hade rest invändningar emot

detta förslag och ansett dispositionen av akademikassans kapitalbelopp och

avkastning icke böra rubbas annat än i samband med en allmän omprövning

av frågan örn det inbördes sambandet mellan sagda kassa, reservfonden

och avlöningsanslaget. En sådan omprövning kunde måhända framdeles

bliva påkallad. Även med beaktande härav ansåge departementschefen dock

lämpligast, att föreliggande medelsbehov för närvarande tillgodosåges på sätt

universitetskanslern föreslagit. Med hänsyn till vad som upplysts angående

akademikassans uppkomst syntes inga principiella invändningar vara att

rikta mot en sådan anordning. Örn reservfonden tillfördes det föreslagna

avsevärda engångsbeloppet å 100 000 kronor samt årligen även avkastningen

från akademikassans återstående kapital, borde reservfonden åter kunna på

ett tillfredsställande sätt tillgodose de med fonden avsedda ändamålen och

medelsanvisningar för tillfälliga ändamål av den art, som beviljats år 1937

och nu äskats av riksdagen, för framtiden kunna undvikas.

På av kanslern anförda skäl tillstyrkte departementschefen även, alt bibliotekskassan

ställdes till universitetets disposition enligt bestämmelser, som det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela.

Departementschefen har vidare — liksom enligt det föregående beträffande

Uppsala universitet — förordat fortsatt anvisande av medel under en

treårsperiod till en universitetslektor i svenska språket.

Bland de från universitetskanslerns sida framställda anslagsäskanden,

som departementschefen icke ansett sig böra tillstyrka, märkas förslag örn

inrättande av en professur i limnologi samt anställande av biträdande lärare

i nationalekonomi och matematik.

Vad departementschefen anfört i fråga om förevarande anslag har icke

givit utskottet anledning till erinran. Utskottet vill dock i anslutning till

departementschefens uttalande rörande det av universitetskanslern framställda

förslaget örn inrättande vid Lunds universitet av en professur i limnologi

uttala, att utskottet med hänsyn till betydelsen av den limnologiska

vetenskapen är med departementschefen ense örn att frågan om limnologiens

ställning vid Lunds universitet utan alltför lång tidsutdräkt bör bringas till

en lösning.

V. Reservationsanslaget till Lunds universitet: Materiel m. m.

Detta anslag är nu uppfört med 451 500 kronor. Kungl. Maj:ts förslag

innebär å ena sidan en anslagshöjning med 16 500 kronor, å andra sidan en

anslagsminskning med 62 500 kronor, den senare föranledd av den föreslagna

ändrade redovisningen av universitetens fastighetsbestånd. Anslagshöjningen

belöper med 1 500 kronor å inköp av ett anomaloskop. Återstoden,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

15

15 000 kronor, har av skäl, som närmare berörts i samband med redogörelsen

för materielanslaget till universitetet i Uppsala, icke närmare specificerats.

Universitetskanslern hade begärt en anslagshöjning med 71 700

kronor, varav dock större delen, 50 000 kronor, hänförde sig till ett alternativt

förslag örn tillgodoseende av universitetets materielbehov, därest det

ovanberörda förslaget om överförande av medel till reservfonden icke bleve

bifallet.

Under erinran, att riksdagen tidigare bifallit Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 200 framlagda förslag om ändrad redovisning av universitetens fastighetsbestånd,

får utskottet tillstyrka bifall till nu förevarande förslag.

VI. Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen må

1. besluta, att vid Uppsala universitet skall från och med

den 1 juli 1940, eller den senare tidpunkt, som kan varda

bestämd, inrättas en professur i internationell rätt;

2. besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet

skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1938/39, erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar.................. kronor 855 000

Avlöning sst ater.

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Summa

A. Avlöningsstat för professorer m. fl.

Teologiska fakulteten.

Anm.:

2. Av ovannämnda 7 till den teologiska fakulteten hörande

professorsbefattningar omfatta 2 vardera exegetik. Envar av de

övriga 5 professurerna omfattar ett av följande ämnesområden:

1) dogmatik med symbolik; 2) teologisk etik med religionsfilosofi;

3) religionshistoria med religionspsykologi; 4) kyrkohistoria;

5) praktisk teologi.

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 176.

Lön

Tjänst-

görings-

Summa

pen-

ningar

Juridiska fakulteten.

Anm.: Envar av den juridiska fakultetens 8 lärostolar omfattar

ett av följande ämnesområden: 1) rättshistoria; 2) nationalekonomi

och finansrätt; 3) statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt; 4) civilrätt

med romersk rätt; 5) civilrätt med internationell privaträtt;

6) civilrätt; 7) straffrätt och juridisk encyklopedi; 8) processrätt.

Medicinska fakulteten.

Filosofiska fakulteten.

Humanistiska sektionen.

1 professor ......................................

20 professorer.....................................

1 professor i vältalighet och statskunskap, skytteanus

Matematisk-nat ur vet en skapliga sektionen.

Anm.: 1. Av förut omförmälda 16 professorsbefattningar inom

filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion omfatta

2 vardera matematik och 2 vardera kemi samt envar av övriga

12 ett av följande ämnesområden: 1) astronomi; 2) meteorologi;

3) fysik; 4) mekanik och matematisk fysik; 5) geologi med petrografi

och mineralogi; 6) geologi, särskilt historisk geologi; 7) botanik,

särskilt systematik och morfologi; 8) botanik, särskilt fysiologi och

anatomi; 9) växtbiologi; 10) zoologi; 11) jämförande anatomi; 12)

geografi.

2. Från lönen för dels professorn i astronomi, dels den av professorerna

i kemi, vilken av kanslern förordnas till föreståndare för

kemiska institutionen, dels ock den såsom professor vid universitetet

i Uppsala äldre av ovannämnda professorer i botanik fråndragas

1 500 kronor, utgörande beräknat värde av förefintlig tjänstebostad,

dock med iakttagande av att, därest ifrågavarande professor i botanik

icke önskar disponera tjänstebostaden, densamma skall disponeras

av den såsom professor vid universitetet yngre professorn

i botanik, från vilkens lön i sådant fall skall fråndragas nämnda

belopp.

8 000

160 000

1 000

4 000

80 000

4 000

12 000

240 000

5 000

4. I lönen för professorn i växtbiologi ingår ett till 6 500 kronor

beräknat belopp av den Kempeska donationsfondens avkastning.

Anmärkningar till avlöningsstat för professorer m. fl.

B. Avlöningsstat för

exercitiemästare.

Summa kronor

855 000

b. Ålderstillägg, förslagsvis.......... kronor

c. Ersättningar till vikarierande akademiska

lärare, förslagsvis ...... »

48 400

10000 kronor

913 400

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 176.

17

4. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp .....i............ kronor 457 610

b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis

..........................» 3 000 kronor 460 610

. i ; Summa kronor 1 422 010

Anmärkningar till avdelning I. av avlöningsstaten.

2. Besparingar å följande anslagsposter, nämligen: delposten 1. a. till lön och tjänstgöringspenningar

till tjänstemän å ordinarie stat, anslagsposten 2. till arvode till professor i psykiatri,

delposten 4. till Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: Grundbelopp,

anslagsposten 5. till särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän, skola, med

undantag dels av besparingar å anslagsmedel, som beräknats till arvode och ersättning till

universitetslektor i svenska språket, dels av besparingar å docentstipendier, varom bestämmelser

i annan ordning meddelats, dels ock av besparingar å anslagsmedel, som beräknats

till arvode åt assistenten å den fysikalisk-kemiska institutionen, ingå till reservfonden, vilken

står under kanslerns disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska behov, i den

ordning universitetsstatuterna stadga.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och

inrättningar m. m.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl Majit .................................... kronor 15 340

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m...........kronor 82 566

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

........................ » 4 400 » 86 966

5. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................................... » 800

Summa kronor 464 256

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl....................... kronor 1 422 010

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar

m. m................................. » 464 256

Summa kronor 1 886 266

Särskilda uppbördsmedel:

1. Inkomst av auktionsverket, dekanatsmedel

samt inskrivnings- och kallelse
-

penningar, i runt tal................ kronor 1 929

2. Ränta å vissa donationsfonder ...... » 10 152

3. Inkomst från ålderstilläggsfonden .... » 14 785 kronor 26 866

Nettoutgift kronor 1 859 400;

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 176. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 176.

3. till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 1 859 400 kronor;

4. till Uppsala universitet: Materiel m. m. för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 655 200 kronor;

5. å personalförteckningen för vissa tjänstemän vid

Lunds universitets samlingar och inrättningar m. m. under

rubriken Biblioteket uppföra ytterligare en förste och en

andre bibliotekarie i respektive lönegraden B 26 och lönegraden

B 21;

6. i samma personalförteckning under rubriken Vetenskapliga

institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska

och filosofiska fakulteterna, uppföra 1 tekniskt

biträde vid geologisk-mineralogiska institutionen, 1 tekniskt

biträde vid botaniska institutionens systematiska avdelning

och 1 vaktmästare vid samma avdelning, alla i lönegraden

B 7;

7. medgiva, att av akademikassan vid Lunds universitet

ett belopp av 100 000 kronor må överföras till universitetets

reservfond ävensom att avkastningen av samma

kassas räntebärande kapital, däri inberäknat Norbergska

fonden, må från och med den 1 juli 1938 ingå till nämnda

reservfond;

8. medgiva, att avkastningen av bibliotekskassans vid

Lunds universitet räntebärande kapital må från och med

den 1 juli 1938 ställas till universitetets disposition enligt

bestämmelser, som må varda meddelade av Kungl. Maj:t;

9. besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet

skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1938/39, erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

Avlöning sstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar ................

kronor 792 800

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 176. 19

Avlöningsstater.

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Summa

A. Avlöningsstat för professorer m. fl.

Juridiska fakulteten.

8 000

4 000

12 000

56 000

28 000

84 000

Anm.: Av ovannämnda 8 till den juridiska fakulteten hörande

professorsbefattningar omfatta 2 vardera civilrätt. Envar av de

övriga 6 professurerna omfattar ett av följande ämnesområden:

1) romersk rätt och rättshistoria; 2) nationalekonomi och finans- rätt; 3) statsrätt, förvaltningsrätt, kyrkorätt och folkrätt; 4) civil- rätt med internationell privaträtt; 5) straffrätt och juridisk ency- klopedi; 6) processrätt.

Medicinska fakulteten.

8 000

4 000

12 000

104 000

52 000

156 000

Anm.: Av den medicinska fakultetens 14 professurer omfatta 2

vardera anatomi, varande innehavaren av den ena av dem tillika

prosektor. Envar av de övriga 12 professorsbefattningarna om- fattar ett av följande ämnesområden: 1) allmän patologi, bakterio- log! och allmän hälsovård; 2) patologisk anatomi och rättsmedi- cin; 3) fysiologi; 4) medicinsk och fysiologisk kemi; 5) farmakologi;

6) praktisk medicin; 7) pediatrik; 8) kirurgi; 9) obstetrik och gyne- kologi; 10) oftalmiatrik; 11) psykiatri; 12) öron-, näs- och hals- sjukdomar.

Anm.: Avlöningen utgår under förutsättning, att Malmöhus läns

landsting med minst 3 000 kronor bidrager till avlöningen av ifråga- varande lärare och överläkare.

1 lärare i ortopedi, tillika föreståndare för den ortopediska kliniken

och polikliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund.

3 200

1 600

4 800

Filosofiska fakulteten.

Humanistiska sektionen.

Anm.: 1. Av de 22 professurerna inom filosofiska fakultetens hu- manistiska sektion omfatta 2 vardera historia. Envar av de övriga

20 omfattar ett av följande ämnesområden: 1) svenska språket

2) nordiska språk; 3) teoretisk filosofi; 4) praktisk filosofi; 5) psy

kologi och pedagogik; 6) österländska språk; 7) sanskrit mec

jämförande indo-europeisk språkforskning; 8) grekiska språket ocl

litteraturen; 9) romersk vältalighet och poesi; 10) tyska språket

11) engelska språket; 12) romanska språk; 13) slaviska språk

14) statskunskap; 15) statistik; 16) geografi; 17) littcraturhistori;

med poetik; 18) konsthistoria med konstteori; 19) förhistorisk ocl

medeltidsarkeologi, professorn tillika föreståndare för historisk,

museet samt mynt- och medaljkabinettet; 20) klassisk fornkun

skap och antikens historia.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 176.

Tjänst-

Lön

görings-

pen-

ningar

Summa

Matern a tisk-n atur vet enskap liga sektionen.

Anmärkningar till avlöningsstat för professorer m. fl.

1. För professor — --- 1 000 kronor.

2. För lärare -—- — •— 500 kronor.

3. För professor —-- 6 000 kronor.

4. Vid utnämning —--skall tillhöra.

B. Avlöningsstat för exercitiemästare.

Summa kronor

—

_

792 800

b. Ålderstillägg, förslagsvis .......... kronor 42 800

c. Ersättningar till vikarierande akademiska

lärare, förslagsvis.......... » 10 000 kronor 845 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t.................................... »

454 185

Summa kronor 1 300 585

Anmärkning till avdelning /. ao avlöningsslaten.

Besparingar å följande anslagsposter, nämligen: anslagsposten 1. a. till lön och tjänstgöringspenningar

till tjänstemän å ordinarie stat, anslagsposten 2. till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, och anslagsposten 3. till särskild löneförmån till ickeordinarie

tjänsteman skola, med undantag dels av besparingar å anslagsmedel, som beräknats

till ersättning åt universitetslektor i svenska språket, dels av besparingar å docentstipendier,

varom bestämmelser i annan ordning meddelats, ingå till reservfonden, vilken står under kanslerns

disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska behov, i den ordning universitetsstatuterna

stadga. Tills vidare och till dess Kungl. Majit annorlunda förordnar, skall till

pensionsinrättningen för Lunds universitets ämbets- och tjänstemäns änkor och barn ingå en

tredjedel av de till reservfonden för varje år sålunda ingående besparingarna.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och

inrättningar m. m.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis kronor 251 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit .................................... » n 320

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m...........kronor 66 456

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

........................ _»___1 000 » 67 456

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................................... » 200

Summa kronor 330 276

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 176. 21

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.....................kronor 1 300 585

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar

m. m................................. »__330 276

Summa kronor 1 630 861

Särskilda uppbördsmedel:

1. Studentinskrivningspenningar och tillfälliga

inkomster .................. kronor 1 461

2. Inkomst från ålderstilläggsfonden .... » 4 300 kronor 5 761

Nettoutgift kronor 1 625 100;

10. till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 1 625 100 kronor;

11. till Lunds universitet: Materiel m. m. för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 405 500 kronor;

B. att ovannämnda motioner 1:13, 1:284 och 11:402, i

den mån de icke kunna anses besvarade genom vad ovan anförts,

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

C. att motionen I: 259 må anses besvarad med vad utskottet

ovan anfört.

Stockholm den 27 maj 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund,

Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Hansén, Asplund, Bergström, Nilsson i

Landeryd, Gustafsson i Benestad,, Pauli, Andrén och Ström i Lidköping; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Magnusson i Skövde, Strindlund, Eriksson

i Stockholm, Jeppsson, Persson i Falla, Svensson, Andersson i Prästbol, Ward,

Isacsson, Weijne och Erlander.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 176.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:417 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till avlöningar och materiel m. m. vid universiteten i Uppsala och Lund jämte v s. 1 i texten