Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till avlöningar och materiel m. m. vid universiteten i Uppsala och Lund jämte vissa i ämnet väckta motioner.
1938-05-27 · 21 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 20 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1938:176, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till avlöningar och materiel m. m. vid universiteten i Uppsala och Lund jämte vissa i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 176.
1
Nr 176.
Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1938 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag
till avlöningar och materiel m. m. vid universiteten
i Uppsala och Lund jämte vissa i ämnet väckta
motioner.
(2:a avd.)
I proposition (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1938/39 har Kungl. Majit (punkterna 64 och 68 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
den 4 januari 1938) föreslagit riksdagen, att i avbidan på den proposition i
ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1938/39
dels till Uppsala universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 858 800 kronor;
dels till Uppsala universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av
652 200 kronor; dels till Lunds universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av
1 625 800 kronor; dels ock till Lunds universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 404 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en den 3 mars 1938 dagtecknad proposition
(nr 218), under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen
att
1. besluta, att vid Uppsala universitet skall från och med den 1 juli 1940,
eller den senare tidpunkt, som kan varda bestämd, inrättas en professur i
internationell rätt;
2. besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet skall, med tillämpning
tills vidare från och med budgetåret 1938/39, erhålla ändrad lydelse på
sätt i sistnämnda statsrådsprotokoll angives;
3. till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa ett
förslagsanslag av 1 859 400 kronor;
4. till Uppsala universitet: Materiel m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av 655 200 kronor;
5. å personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Lunds universitets
samlingar och inrättningar m. in. under rubriken Biblioteket uppföra ytterligare
en förste och en andre bibliotekarie i respektive lönegraden B 26 och
lönegraden B 21;
Bihang till riksdagens protokoll HISS. 6 stind. Nr 176.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
6. i samma personalförteckning under rubriken Vetenskapliga institutioner
och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
uppföra 1 tekniskt biträde vid geologisk-mineralogiska institutionen, 1 tekniskt
biträde vid botaniska institutionens systematiska avdelning och 1 vaktmästare
vid samma avdelning, alla i lönegraden B 7;
7. medgiva, att av akademikassan vid Lunds universitet ett belopp av
100 000 kronor må överföras till universitetets reservfond ävensom att avkastningen
av samma kassas räntebärande kapital, däri inberäknat Norbergska
fonden, må från och med den 1 juli 1938 ingå till nämnda reservfond;
8.
medgiva, att avkastningen av bibliotekskassans vid Lunds universitet
räntebärande kapital må från och med den 1 juli 1938 ställas till universitetets
disposition enligt bestämmelser, som må varda meddelade av Kungl.
Maj:t;
9. besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet skall, med tillämpning
tills vidare från och med budgetåret 1938/39, erhålla ändrad lydelse
på sätt i statsrådsprotokollet för den 3 mars 1938 angives;
10. till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa ett
förslagsanslag av 1 625 100 kronor;
11. till Lunds universitet: Materiel m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av 405 500 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr K. Wistrand m. fl. väckt motion
(I: 13), vari hemställts, att riksdagen måtte bevilja anslag för upprättande
av en professur i ekonomisk historia vid universitetet i Lund;
dels en inom första kammaren av herr C. A. Reuterskiöld väckt motion
(I: 259), vari hemställts, att riksdagen måtte vid fastställande av avlöningsstaterna
för de juridiska fakulteterna i anmärkningarna om ämnesfördelningen
vidtaga de ändringar, som i motionen angivits;
dels en inom första kammaren av herrar B. Ohlin och G. Myrdal väckt
motion (I: 284), vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition
nr 218 vad beträffar inrättande av en biträdande lärarbefattning i
nationalekonomi vid Uppsala universitet;
dels ock en inom andra kammaren av herrar A. Vougt och A. Hellberg
väckt motion (11:402), vari hemställts, att riksdagen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition nr 218 på ettdera av de två sätt, som närmare utvecklats
i motionen, ville fatta ett principbeslut örn förbättring av folkrättens och
folkrättsvetenskapens ställning vid svenskt statsuniversitet.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,
hänvisas — i den mån redogörelse därför ej lämnas härnedan — till
motionerna.
Statsutskottets utlåtande Nr 176.
3
I. Ändrad ämnesomfattning för vissa professurer vid universiteten i
Uppsala och Lund m. m.
Med anledning av vissa förslag rörande professorsorganisationen inom
de olika fakulteterna vid universiteten, som av universitetsberedningen framställts
i dess den 7 oktober 1937 avgivna betänkande, ävensom från universitetshåll
gjorda framställningar har Kungl. Majit föreslagit en del förändringar
beträffande universitetens lärostolar.
Dessa förändringar äro följande.
Uppsala universitet.
1. Den nuvarande professuren i teologiska prenotioner och teologisk encyklopedi
förändras till en professur i religionshistoria med religionspsykologi.
I den teologiska encyklopedien behandlas teologiens uppgift och metod
samt lämnas en allmän överblick över det teologiska arbetsfältet. De teologiska
prenotionerna omfatta allmän religionshistoria, religionspsykologi och
religionsfilosofi. Kungl. Majits förslag innebär, att den teologiska encyklopedien
och religionsfilosofien utbrytas ur förevarande lärostols ämnesområde
och tilläggas ämnesområdena för vissa andra professurer inom den teologiska
fakulteten (se nedan under 2). Anordningen, vilken motiverats därmed, att
religionshistorien är föremål för bearbetning även inom den filosofiska
fakulteten, har avsetts medföra, att förevarande professur kommer att stå
öppen för religionshistoriska forskare, oavsett örn de fått sin utbildning
inom den teologiska eller filosofiska fakulteten. Departementschefen har i
samband därmed ifrågasatt, att den humanistiska sektionen skulle erhålla
medinflytande vid tillsättandet av professuren.
2. De nuvarande två professurerna i systematisk teologi, båda benämnda
professurer i dogmatik och moralteologi, förändras, den ena till en professur
i dogmatik med symbolik och den andra till en professur i teologisk etik
med religionsfilosofi.
Anordningen att skilja mellan dogmatik med symbolik å ena och teologisk
etik å andra sidan överensstämmer med den faktiska, av universitetskanslern
bestämda fördelningen av undervisnings- och examinationsskyldigheten mellan
de två professorerna. Till professuren i teologisk etik har därjämte fogats
religionsfilosofien, vilken enligt vad ovan sagts avskilts från den professur,
dit den för närvarande hör. Enligt departementschefens förslag skall även
den teologiska encyklopedien, vilken likaledes utbrutits från sistnämnda
professur, tilläggas en av professurerna i systematisk teologi; det har förutsatts,
att frågan, till vilkendera av professurerna ämnet borde hänföras,
skulle framdeles avgöras av Kungl. Majit efter vederbörande universitetsmyndigheters
hörande.
3. Inom den juridiska fakulteten nyinrättas från och med den 1 juli 1940
eller den senare tidpunkt, som Kungl. Majit bestämmer, en professur i inför
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 176.
nationell rätt. Förslaget avser för närvarande endast ett principbeslut om
inrättande av nämnda professur, vars ämnesområde skulle omfatta såväl
— och ''framför allt — folkrätt som internationell privaträtt.
Såväl vid statsuniversiteten som vid Stockholms högskola är folkrätten
för närvarande tilldelad en professur, som därjämte omfattar ämnena statsrätt
och förvaltningsrätt. I Lund ingår ytterligare kyrkorätt i professurens
titel, men detta innebär icke, att någon olikhet i sak föreligger mellan de
tre fakulteterna beträffande professurernas ämnesområden. — Den internationella
privaträtten är i Uppsala och Lund tillagd en av de civilrättsliga
professurerna.
Det av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget bygger på en av dåvarande
professorn ö. Undén gjord ''framställning, som i princip understötts av det
större akademiska konsistoriet i Uppsala, unversitetsberedningen och universitetskanslern.
Till stöd för nämnda framställning har anförts bland
annat:
Statsrätt och förvaltningsrätt hade bereus stort utrymme i studieplanerna
för de juridiska ämbetsmannaexamina. Särskilt förvaltningsrätten tenderade
att på grund av statsförvaltningens växande omfattning och betydelse i samhället
få ytterligare ökad vikt. Innehavaren av en professur i dessa båda
ämnen måste bliva starkt absorberad av undervisning och författarskap, örn
han skulle kunna tillfredsställa sådana krav, som svarade mot ämnenas praktiska
och teoretiska vikt. Folkrätten hade föga utsikter att hävda sig i denna
kombination. Endast undantagsvis kunde det förväntas, att innehavaren av
statsrättsprofessuren med dess hittillsvarande omfattning kunde medhinna
att ägna ett djupare intresse även åt folkrätten. Detta förhållande vore
synnerligen otillfredsställande och bleve alltmer ohållbart med hänsyn till
folkrättens och folkrättsvetenskapens livliga utveckling i nutiden. Bland
våra närmaste grannländer hade både Danmark och Finland särskilda professurer
i folkrätt. Särskilda lärostolar i folkrätt eller internationell rätt
torde i högst få länder saknas.
En professur i folkrätt syntes lämpligen kunna omfatta även internationell
privaträtt. Visserligen vore dessa båda ämnen ganska olikartade. Men det
syntes ur olika synpunkter vara mera ändamålsenligt att sammanföra folkrätten
och den internationella privaträtten än att kombinera ett av dessa
ämnen med något annat av fakultetens ämnen. I åtskilliga främmande länder
förekomme kombinationen folkrätt och internationell privaträtt såsom föremål
för en och samma professur. I en kombination med folkrätten skulle
ämnet komma mera till sin rätt än för närvarande utan att dock behöva
inkräkta alltför mycket på den tid, som innehavaren av en dylik professur
borde ägna åt folkrätten.
I likhet med universitetsmyndigheterna och universitetsberedningen har
departementschefen ansett den internationella rätten, som hittills intagit en
alltför undanskymd ställning vid våra universitet, representera ett så betydelsefullt
område av rättsvetenskapen, att avgörande skäl talade för att
en särskild lärostol upprättades i detta ämne vid ett av universiteten. Det
syntes vara lämpligt, att denna professur knötes till Uppsala universitet.
Med anordningen att till en senare tidpunkt uppskjuta uppförandet av
ifrågavarande professur å universitetets stat avses att säkra utsikterna att
få kompetenta sökande till professuren.
Statsutskottets utlåtande AV 116.
5
4. Av de tre nuvarande professurerna i de privaträttsliga ämnena — en
i civilrätt, med undervisnings- och examinationsskyldighet i obligationsrätt,
samt romersk rätt, en i civilrätt, med undervisnings- och examinationsskyldighet
i familjerätt och sakrätt, samt internationell privaträtt ävensom en i
spciell privaträtt — skola två framdeles benämnas professurer i civilrätt
och en professur i civilrätt med internationell privaträtt. Anordningen avser
att vid behov möjliggöra en ändrad ämnesfördelning mellan ifrågavarande
professurer.
Det har emellertid icke ansetts lämpligt att i full utsträckning nu genomföra
den föreslagna anordningen vid Uppsala universitet. Den nuvarande
innehavaren av professuren i civilrätt, med undervisnings- och examinationsskyldighet
i obligationsrätt, samt romersk rätt har sålunda förklarat sig
icke villig åtaga sig ändrad undervisnings- och examinationsskyldighet;
denna professur föreslås — med en förkortad benämning — bli kallad professur
i civilrätt med romersk rätt. Den nuvarande och för närvarande lediga
professuren i civilrätt, med undervisnings- och examinationsskyldighet i
sakrätt och familjerätt, samt internationell privaträtt föreslås få benämningen
ändrad till professur i civilrätt med internationell privaträtt. Professuren
i speciell privaträtt slutligen, vars innehavare icke motsatt sig förändringen,
föreslås benämnd professur i civilrätt.
5. Kungl. Majit föreslår vidare, att från och med nästa budgetår under
avlöningsstaten vid Uppsala universitet åter upptagas medel för den vakanssatta
professuren i filosofi. Förslaget innebär, att Kungl. Majit avvisat ett
av universitetsberedningen framlagt förslag örn sammanslagning vid båda
universiteten av de båda professurerna i praktisk och teoretisk filosofi, i
Uppsala båda benämnda professurer i filosofi. Universitetsberedningens förslag
har avstyrkts av i ärendet hörda universitetsmyndigheter.
6. Slutligen föreslås av Kungl. Majit vissa ändringar av anmärkningarna
1, 2 och 4 till avlöningsstaten för professorer m. fl., matematisk-naturvetenskapliga
sektionen. Ändringarna av anmärkningarna 1 och 2 äro en konsekvens
av det av 1937 års riksdag fattade beslutet om ändrad ämnesomfattning
m. m. för vissa botanikprofessurer, vilket beslut skall träda i kraft
den 1 juli 1938. Den föreslagna ändringen av anmärkningen nr 4 innebär,
att det belopp, varmed Kempeska donationsfonden skall bidraga till lönen
ät professorn i växtbiologi, på grund av minskad ränteavkastning minskas
från 7 500 kronor till 6 500 kronor.
Lunds universitet.
1. I likhet med vad som föreslagits beträffande Uppsala universitet föreslås
ändrad benämning av de tre privaträttsliga professurerna inom den
juridiska fakulteten, de två redan befintliga professurerna i civilrätt, respek
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 176.
Utskottet.
live speciell privaträtt samt den av 1936 års riksdag beslutade professuren
på det privaträttsliga området, vilken senare skall inrättas från och med
nästa budgetår. Enligt förslaget skola nämnda tre professurer i staten upptagas
såsom en professur i civilrätt med internationell privaträtt och två
professurer i civilrätt.
2. En professur inråttas i oron-, nås- och halssjukdomar i stället för den
nuvarande ordinarie lärarbefattningen i ämnet. Förslaget, som medför en
merkostnad för statsverket av 9 300 kronor örn året, har understötts av såväl
universitetsberedningen som samtliga vederbörande universitetsmyndigheter.
3. Slutligen föreslås beträffande Lunds universitet, att den ena av de två
professurerna i nordiska språk, vilken för närvarande är ledig, skall erhålla
benämningen professur i svenska språket såsom fallet är i Uppsala beträffande
en av de två professurerna i examensämnet nordiska språk. Departementschefen
har i likhet med universitetskanslern understrukit, att krav på
vetenskaplig produktion även på fornsvenskt område bör upprätthållas för
kompetens till professur i svenska språket.
Vad till en början angår Kungl. Maj:ts förslag angående omorganisation
av lärostolarna vid Uppsala universitet, finner utskottet de ifrågasatta
förändringarna beträffande tre professurer inom den teologiska fakulteten
väl motiverade. Utskottet förordar bifall till förslaget i denna del.
Inom den juridiska fakulteten skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag från och
med den 1 juli 1940 nyinrättas en professur i internationell rätt med ett ämnesområde,
omfattande såväl folkrätt som internationell privaträtt. Vidare
skulle de tre professurerna inom det privaträttsliga ämnesområdet erhålla
ändrade benämningar i syfte att möjliggöra en smidigare anpassning efter
rådande förhållanden av ämnesfördelningen dem emellan.
Av den föreliggande utredningen har utskottet funnit framgå, att avsikten
med inrättandet av den nya professuren i internationell rätt visserligen varit
att bereda en starkare ställning vid ett av våra universitet åt undervisningen
och den vetenskapliga forskningen i både folkrätt och internationell privaträtt,
men att det dock i främsta rummet varit folkrättens och folkrättsvetenskapens
främjande som åsyftats. Utskottet ansluter sig till denna tankegång
och förutsätter fördenskull, att huvudämnet för den nya professuren, vars
inrättande från den av Kungl. Maj:t föreslagna tidpunkten av utskottet tillstyrkes,
kommer att bliva folkrätt. Under nämnda förutsättning har utskottet
för sin del icke något att erinra emot det av de akademiska myndigheterna
tillstyrkta förslaget, att professuren benämnes »professur i internationell
rätt». Utskottet anser sig icke böra biträda det i motionen 11:402
framställda yrkandet, vars innebörd är, att folkrättens egenskap av huvudämne
måtte komma till synes i den nya professurens benämning genom att
den kallades »professur i folkrätt med internationell privaträtt». Med den
Statsutskottets utlåtande Nr 176.
7
ståndpunkt utskottet enligt det ovanstående intagit till Kungl. Maj:ts förslag,
kan utskottet icke heller tillstyrka det i nämnda motion alternativt framställda
yrkandet om att riksdagen, för att främja folkrättens — och samtidigt
förvaltningsrättens — ställning vid universiteten, måtte besluta en
uppdelning av de stats- och förvaltningsrättsliga professurerna vid våra universitet
på så sätt, att vid vart och ett av universiteten folkrätten bleve förenad
med statsrätten till en professur och förvaltningsrätten bleve ensamt
ämnesområde för en annan professur. Utskottet, som finner vad i övrigt i
berörda motion anförts icke föranleda något särskilt uttalande från utskottets
sida, avstyrker sålunda nämnda motion.
Utskottet finner det välbetänkt, att genom nya benämningar på de tre
professurerna inom det privaträttsliga ämnesområdet en ändring under smidiga
former i ämnesfördelningen mellan dessa lärostolar möjliggöres, något
som, såvitt utskottet kan finna, är den enda förändring av mera saklig innebörd,
som med de föreslagna nya beteckningarna åsyftats. Den förändring
i benämningen, som består däri, att ämnena romersk rätt och internationell
privaträtt fogats till huvudämnet för respektive lärostolar genom beteckningarna
civilrätt med romersk rätt respektive civilrätt med internationell
privaträtt, lärer näppeligen, såsom i motionen I: 259 befarats, innebära, att
i en vetenskaplig professur införes en ovetenskaplig arbetsuppgift. Den avvägning
i fråga om specimineringsfordringarna, som i detta och även andra
fall angivits genom uttrycket med, synes lämplig, varför utskottet funnit sig
kunna godtaga Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag. Med vad sålunda anförts
torde motionen 1:259 få anses besvarad.
Utskottet delar de av vederbörande universitetsmyndigheter och departementschefen
anförda betänkligheterna mot ett förverkligande av det från
universitetsberedningens sida framlagda förslaget örn indragning av den ena
av de båda filosofiprofessurerna vid respektive Uppsala och Lunds universitet
och biträder förslaget örn beredande av medel till återbesättande av den för
närvarande vakanssatta filosofiprofessuren vid universitetet i Uppsala. I samband
härmed vill utskottet i likhet med departementschefen framhålla angelägenheten
av att den filosofiska forskningen orienterar sig åt de sociologiska
problemen. Det synes sålunda lämpligt, att ämnesområdet för en av
de två filosofiprofessurerna gives en väsentligen sociologisk inriktning.
De av Kungl. Maj:t beträffande Lunds universitet föreslagna förändringarna
i fråga om vissa professurers benämningar anser sig utskottet
kunna biträda, varvid utskottet, såvitt angår de ifrågasatta förändringarna
inom den juridiska fakulteten, hänvisar till vad ovan anförts. Utskottet tillstyrker
jämväl Kungl. Maj:ts förslag örn inrättande av en professur i öron-,
näs- och halssjukdomar.
Vad Kungl. Majit i övrigt föreslagit i detta sammanhang biträdes av
utskottet.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 176.
I motionen I: 13 har yrkats, att riksdagen måtte bevilja anslag till upprättande
av en professur i ekonomisk historia vid universitetet i Lund. Utskottet
delar motionärernas uppskattning av detta ämnes vikt och finner,
att motionärerna anfört starka skäl till stöd för sitt yrkande. Utskottet
anser sig likväl icke utan föregående beredning av Kungl. Majit kunna på
grundval av en enskild motion tillstyrka riksdagen att besluta om inrättande
av den ifrågavarande professuren men förutsätter, att Kungl. Maj:t har sin
uppmärksamhet riktad på frågan. Med vad sålunda anförts torde den föreliggande
motionen få anses besvarad.
II. Förslagsanslaget till Uppsala universitet: Avlöningar.
Kungl. Maj:ts förslag örn uppförande av detta anslag med 1 859 400 kronor
innebär en anslagshöjning med 272 300 kronor. Större delen av anslagsökningen,
235 700 kronor, är föranledd av den ändring i redovisningen
av universitetens fastighetsbestånd, varom Kungl. Majit i annat sammanhang
(propositionen nr 200/1938) hemställt, och som av riksdagen godkänts.
Återstoden av nämnda anslagshöjning, 36 600 kronor, belöper å
vissa av departementschefen ifrågasatta förändringar beträffande Uppsala
universitets personalstat. För att möjliggöra återbesättandet av den ovanberörda
filosofiprofessuren har beräknats ett belopp av 12 000 kronor. Vidare
föreslås inrättande av en biträdande lärarebefattning i nationalekonomi
och en i matematik, båda förenade med arvoden av 6 000 kronor.
Härjämte tillstyrker departementschefen inrättande av ytterligare en amanuensbefattning
vid kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar; arvodet
föreslås bliva 1 500 kronor, varvid förutsättes, att ett lika stort belopp utgår
fran akademiska sjukhusets stat Till beredande av kostnadsfri semester
och lön under sjukledighet för de å Uppsala universitets stat upptagna
underläkarna samt klinik- och poliklinikamanuenserna avses ett belopp
av 3 000 kronor. Departementschefen ifrågasätter vidare förbättrade
anställningsförhållanden och lönevillkor för viss vaktmästarpersonal; merkostnaderna
för detta ändamål hava beräknats till sammanlagt 8 100 kronor,
varemot dock svarar en viss reduktion av det äskade materielanslaget,
varifrån avlöning för närvarande utgår till en del av ifrågavarande personal.
Av ifrågavarande proposition inhämtas, att ovannämnda biträdande lärare
i nationalekonomi är avsedd att bestrida undervisningen i sagda ämne
inom den filosofiska fakulteten, där behovet av en särskild lärare i ämnet
länge gjort sig gällande och nu framträtt med ökad styrka till följd av inrättandet
av en statsvetenskaplig examen. Vederbörande universitetsmyndigheter
i Uppsala hava i första hand påyrkat inrättande av en professur
i ämnet inom den filosofiska fakultetens humanistiska sektion men i andra
hand och såsom en mera tillfällig åtgärd hemställt örn medel till en biträ
-
Statsutskottets utlåtande Nr il6.
9
dande lärare. Kanslern har tillstyrkt sistnämnda förslag, som framförts
även av universitetsberedningen; statskontoret har icke motsatt sig detsamma
men ifrågasatt en begränsning av arvodet till 5 000 kronor.
I förevarande proposition har vidare erinrats örn att riksdagen vid sitt
beslut år 1935 om anvisande av medel till anställande av en universitetslektor
i svenska språket framhållit, att det vore fråga örn ett försök till ernående
av förbättrade utbildningsmöjligheter för de blivande inodersmålslärarna
i muntlig och skriftlig framställningskonst, vilket försök borde fortgå
under en treårsperiod och frågan därefter upptagas till förnyad prövning.
Universitetsmyndigheterna hava nu gjort framställning om fortsatt
anvisande under en ny treårsperiod av medel för ändamålet. Departementschefen
har för egen del uttalat, alt han i likhet med universitetskanslern
ansåge den försökstid, under vilken anslaget hittills utgått, alltför kort för
ett slutgiltigt bedömande av frågan, örn medel definitivt borde anvisas för
ifrågavarande ändamål. Departementschefen tillstyrkte därför, att anslagsmedlen
finge utgå under ytterligare en treårsperiod och att frågan vid denna
periods utgång upptoges till förnyad prövning.
I delta sammanhang har departementschefen även berört vissa frågor
rörande anordnande av kurser i finska språket, avsedda för lärare vid folkskoleväsendet
inom de finskspråkiga delarna av Norrbottens län.
överstyrelsen hade, framhåller departementschefen, i en i ämnet verkställd
utredning uttalat, att den undervisning för lärare, varom vöre fråga,
kunde avse två helt olika mål, nämligen antingen det mera begränsade att
bibringa lärarna sådan insikt i språket, att de kunde använda detta som
hjälpspråk vid undervisningen i folk- och småskolan, eller ock det mera
omfattande, att göra dem skickade att själva undervisa i finska språket vid
fortsättningsskola, där sådan undervisning bedreves.
I det senare avseendet hade överstyrelsen föreslagit anordnande vid Uppsala
universitet av en särskild kurs under vårterminen 1939 — 20 veckor —
för fem lärare från de finskspråkiga delarna av Norrbotten. Kostnaderna
för denna kurs hade beräknats till 6 500 kronor. Därest åtgärder skulle vidtagas
för att ytterligare stärka kunskaperna i finska hos de lärare, som behärskade
finskt talspråk, och för att bibringa flera lärare någon utbildning
i språket, hade överstyrelsen ansett detta böra ske genom anordnandet av
lämpliga sommarkurser vid folkskoleseminariet i Luleå. En dylik kurs
borde pågå under fyra veckor med ett deltagarantal av omkring 40. Kostnaderna
för en sådan kurs hade — med stöd av erfarenheterna från kurserna
i modersmålsundervisning för lärare i vissa skoldistrikt inom rikets
nordligaste gränsorter — beräknats till 13 000 kronor. Härutöver hade överstyrelsen
förordat införande av frivillig undervisning i finska språket vid
småskoleseminariet i Haparanda för en beräknad kostnad av 400 kronor.
Kanslern hade i avgivet utlåtande i ärendet icke haft något att erinra mot
skolöverstyrelsens förslag till anordnande av den föreslagna kursen vid
Uppsala universitet. Statskontoret hade framhållit, att — därest Kungl.
Majit skulle finna skäl föreligga för anvisande av medel för kursen vid
Uppsala universitet och sommarkursen vid folkskoleseminariet i Luleå —
10
Statsutskottets utlåtande Nr 176.
Utskottet.
stipendier åt deltagare i dessa kurser syntes böra utgå efter samma grunder,
som i 1938 års statsverksproposition föreslagits för lärare, vilken deltoge
i kurs för utbildning av hjälpklasslärare. Då kostnaderna för ovannämnda
kurser måste anses föranledda av de för folkskoleväsendet i rikets
nordligaste gränsorter rådande speciella förhållandena, ansåge statskontoret
medel för berörda ändamål kunna anvisas att utgå av förslagsanslaget
lill folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter. Kostnaderna
för anordnandet vid småskoleseminariet i Haparanda av frivillig
undervisning i finska syntes statskontoret böra bestridas av den i avlöningsstaten
för småskoleseminarierna under anslagsposten till avlöning till övrig
icke-ordinarie personal upptagna delposten till grundavlöningar m. m.,
vilken post torde kunna härtill lämna tillgång.
För egen del har departementschefen uttalat, att hans studier av förhållandena
i Norrbottens gränstrakter övertygat honom örn nödvändigheten
av att särskilda åtgärder vidtoges dels för att säkra tillgången på lärare,
kompetenta att meddela den frivilliga undervisningen i finska i fortsättningsskolan
i dessa trakter, dels ock för att överhuvudtaget bereda möjlighet
för lärare, som skulle hava sin verksamhet i denna del av landet, att
förvärva eller stärka redan förvärvade insikter i finska språket, som utgjorde
umgängesspråket för en mycket stor procent av befolkningen därstädes.
Den önskvärda kontakten mellan skolan och barnen och mellan
skolan och hemmen torde icke kunna vinnas, örn läraren helt saknade förmåga
att förstå och uttrycka sig på det språk, som i vardagslag användes
av befolkningen. Det borde här tilläggas, att självfallet inga sådana åtgärder
med avseende på ifrågavarande trakters skolväsende finge vidtagas,
som kunde leda till en försämrad ställning för det svenska språket.
Departementschefen delade statskontorets uppfattning, att kostnaderna
för ifrågavarande ändamål torde kunna bestridas på sätt statskontoret föreslagit,
varför några särskilda medel för ändamålet icke behövde äskas av
riksdagen. Det borde ankomma på Kungl. Majit att framdeles träffa avgörande
i förevarande ärende.
I motionen I: 284 har framställts yrkande om avslag å Kungl. Maj:ts
förslag, såvitt detsamma rör den ifrågasatta biträdande lärarebefattningen
i nationalekonomi. Vad till stöd härför anförts har utskottet icke funnit
vägande. Den föreliggande utredningen ådagalägger enligt utskottets mening
behovet av den ifrågasatta lärarbefattningen. Med hänsyn härtill och
då vederbörande universitetsmyndigheter förordat inrättande av befattningen
i fråga samt härvid jämväl torde hava beaktat möjligheterna att med
kompetent innehavare besätta densamma, har utskottet icke velat motsätta
sig Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet förordar sålunda bifall till Kungl.
Maj:ts förslag på denna punkt och avslag å motionen I: 284.
Jämväl i övrigt biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet har sålunda
icke funnit anledning till erinran mot vad av departementschefen anförts
beträffande fortsatt anställande under en period av tre år av en universitetslektor
i svenska språket. Icke heller föranleder departementschefens
uttalande rörande anordnande av kurser i finska språket för lärare
Statsutskottets utlåtande Nr 176.
11
vid folkskoleväsendet inom finskspråkiga delar av Norrbottens län någon
erinran från utskottets sida.
III. Reservationsanslaget till Uppsala universitet: Materiel m. m.
För innevarande budgetår är förevarande anslag uppfört med 672 700
kronor. Häri ingå anslagsposter till underhåll och reparationer av universitetets
byggnader och till utskylder och brandavgifter för universitetets fastigheter
i Uppsala å respektive 81 000 kronor och 6 500 kronor, vilka poster
till följd av Kungl. Maj:ts i propositionen nr 200 till årets riksdag framlagda
förslag örn ändrad redovisning av universitetens fastigheter nu föreslås
uteslutna ur förevarande anslag. Härigenom och på grund av vissa personalkostnaders
överförande till avlöningsanslaget för Uppsala universitet
m. m. hava i anslagsberäkningarna för nästa budgetår räknats med besparingar
å sammanlagt 90 300 kronor. Dessa motvägas emellertid av vissa av
departementschefen förordade anslagshöjningar om tillhopa 72 800 kronor.
Härom inhämtas av propositionen nr 218 bland annat:
I en i propositionen intagen tablå (sid. 50—52) hava av universitetskanslern
sammanställts bland annat av det större akademiska konsistoriet och
av kanslern tillstyrkta anslagsbelopp för de olika institutionerna m. m. Sistnämnda
anslagsbelopp överstiger med 152 800 kronor det nu utgående anslaget.
För egen del har departementschefen ansett sig för de i nämnda tablå
angivna ändamålen böra tillstyrka en anslagshöjning av 61 300 kronor. Därutöver
har beräknats dels 3 000 kronor för uppvärmning av botaniska institutionens
nybyggnad och dels 8 500 kronor till driftkostnader för den av ingenjören
B. John F. Andersson grundade åskledarkontrollanstalten, vilkens verksamhet
för närvarande bestrides av en universitetet tillhörig av Andersson
donerad fond. Nämnda anstalt, vilken hittills i princip varit helt fristående,
ehuru sedan den 1 juli 1934 provisoriskt knuten till institutet för högspänningsforskning,
föreslås nu skola inordnas under sagda institut och ställas
under ledning av den till institutet knutna professuren, »B. John F. och Svea
Anderssons professur i elektricitetslära med särskild hänsyn till atmosfäriska
urladdningar.»
Departementschefen har vidare förklarat sig tillstyrka ett från universitetsmyndigheternas
sida framfört förslag om lönereglering för botaniska
trädgårdens personal. Merkostnaderna härför, vilka av kanslern beräknats
till 16 600 kronor, ingå i den av departementschefen förordade höjningen
av förevarande anslag.
Departementschefen, som icke framlagt något i detalj utformat förslag
till ifrågavarande anslags fördelning liksom ej heller beträffande materielanslaget
för Lunds universitet, förutsätter, att det skall ankomma på Kungl.
Majit alt i samband med fastställande av stat för respektive materielanslag
på förslag av vederbörande universitetsmyndigheter slutligt fixera anslagssummorna
till olika under anslagen fallande ändamål. Till stöd härför har
anförts:
12
Statsutskottets utlåtande Nr 176.
Utskottet.
I samband med Kungl. Maj:ts äskanden till riksdagen örn anvisande avanslag
till materiel vid universiteten hade hittills plägat i detalj angivas, huru
anslagen för ett kommande budgetår skulle disponeras. Visserligen hade härvid
förutsatts, att Kungl. Majit i samband med fastställandet av stat för respektive
materielanslag skulle äga vidtaga erforderliga jämkningar i de anslagsbelopp,
som beräknats för de olika ändamålen. Genom att dessa belopp
upptagits å en av departementschefen för riksdagen framlagd sammanställning
hade Kungl. Majit emellertid i trots av den Kungl. Majit i viss utsträckning
lämnade rörelsefriheten nästan undantagslöst känt sig bunden av
de i sammanställningen angivna summorna. Detta förhållande hade icke
alltid varit till båtnad för universiteten, enär den tidrymd, som förflöte mellan
beloppens fixerande i berörda sammanställning och den tidpunkt, från
och med vilken de skulle utgå, vore så pass lång, att förhållanden därunder
lätt kunde uppkomma, vilka lämpligen borde föranleda en förskjutning av
ett anslagskrav till förmån för ett annat. Därest åter den definitiva anslagsfördelningen
framflyttades till en tidpunkt närmare det nya budgetårets ingång,
undvekes sagda olägenhet. Vid de tekniska högskolorna hade sedan
länge beträffande materielanslagen tillämpats ett i förhållande till universiteten
mera summariskt förfaringssätt. Departementschefen hade här för
riksdagen allenast angivit det anslagsbelopp, som enligt hans mening borde
utgå för ett kommande budgetår. Föreskrifter angående anslagsdispositionen
hade sedermera efter vederbörandes hörande meddelats av Kungl. Maj:t.
Departementschefen ansåge denna ordning vara att föredraga framför den
i fråga örn universiteten hittills tillämpade.
Såsom av departementschefen erinrats, har i samband med Kungl. Maj:ts
äskanden till riksdagen örn anvisande av anslag till materiel vid universiteten
hittills plägat i detalj angivas, huru anslagen för det kommande budgetåret
av vederbörande departementschef ansetts böra disponeras. Härigenom
har för riksdagen möjliggjorts en mera ingående prövning av departementschefens
på grundval av universitetens framställningar gjorda anslagsberäkningar,
än vad fallet varit beträffande materielanslagen vid exempelvis
de tekniska högskolorna. Ehuru utskottet funnit en anslagsredovisning av
den form, som hittills kommit till användning beträffande universitetens
materielanslag, ur olika synpunkter önskvärd, har utskottet med hänsyn
till vad departementschefen anfört likväl icke velat motsätta sig en övergång,
jämväl vad angår universiteten, till den mera summariska anslagsberäkning,
som tillämpas i fråga örn de tekniska högskolornas materielanslag.
Utskottet förutsätter, att jämväl i fortsättningen nödig varsamhet
iakttages vid medelsanvisningen till de olika ändamål, som skola tillgodoses
ur förevarande anslag.
Under erinran om att riksdagen tidigare bifallit Kungl. Maj:ts förslag örn
ändrad redovisning av universitetens fastighetsbestånd, får utskottet, som
icke har något att invända mot vad departementschefen i övrigt i förevarande
sammanhang anfört, tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag om
uppförande av ifrågavarande anslag med 655 200 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 176.
13
IV. Förslagsanslaget till Lunds universitet: Avlöningar.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 479 700 kronor.
Av propositionen nr 230 inhämtas, att universitetskanslern hemställt örn anslagsökningar
för olika ändamål med sammanlagt 132 950 kronor. Departementschefen
har tillstyrkt en höjning för dessa ändamål med tillhopa
87 800 kronor. Vid bifall till Kungl. Maj:ts i särskild proposition framlagda
förslag örn ändrad redovisning av universitetens fastighetsbestånd har
beräknats uppkomma en minskning av de särskilda uppbördsmedlen med
57 600 kronor, innebärande en motsvarande höjning av det erforderliga statsanslaget,
som sålunda föreslagits skola för nästa budgetår uppföras med
(1 479 700 + 87 800 + 57 600 =) 1 625 100 kronor.
Det ovannämnda beloppet av 87 800 kronor inrymmer medel till bland
annat följande nya ändamål, nämligen
a) den av 1936 års riksdag beslutade professuren på det privaträttsliga
ämnesområdet (12 000 kronor);
b) förändring av lärarbefattningen i öron-, näs- och halssjukdomar till
en professur (jfr ovan; kostnadsökning 9 300 kronor);
c) uppdelning av den nuvarande befattningen såsom klinisk laborator och
biträdande lärare i medicin i en laboratorsbefattning och en befattning såsom
biträdande lärare i medicin (kostnadsökning 4 800 kronor);
d) förstärkning av arbetskrafterna vid universitetsbiblioteket genom inrättande
av två nya ordinarie befattningar (en förste och en andre bibliotekarie
i lönegraderna B 26, respektive B 21) samt ett med 8 000 kronor ökat anslag
till icke-ordinarie personal (kostnadsökning omkring 23 000 kronor);
e) tre tekniska biträdestjänster, därav en vid kvinnokliniken, en vid geologisk-mineralogiska
institutionen och en vid botaniska institutionens systematiska
avdelning, de två sistnämnda ordinarie i lönegraden B 7 (kostnadsökning
omkring 7 500 kronor);
f) en ordinarie vaktmästarebefattning i 7 lönegraden vid botaniska avdelningens
systematiska avdelning (merkostnad omkring 3 000 kronor);
g) arvodeshöjning åt en vaktmästare vid kemiska institutionen (900 kronor)
; samt
h) överförande till universitetets reservfond av de nu såsom särskilda uppbördsmedel
å avlöningsanslaget redovisade ränteinkomsterna av den s. k.
akademikassan m. m. (kostnadsökning 25 850 kronor).
Beträffande sistnämnda fråga har departementschefen erinrat, att han vid
sin anmälan under punkten 76 i 1937 års åttonde huvudtitel av frågan örn
beviljande av anslag till anskaffande av möbler och inventarier m. m. för
vissa institutioner vid Lunds universitet framhållit, att dylika iindamål tidigare
i ej obetydlig utsträckning gäldats med hjälp av universitetets reservfond.
Enligt från räntekammaren vid universitetet lämnad uppgift kunde
emellertid reservfonden vid utgången av räkenskapsåret 1937/38 beräknas utvisa
en behållning av allenast i runi tal 2 200 kronor. Ett av kanslern nu
14
Statsutskottets utlåtande Nr 176.
Utskottet.
framställt förslag innebure, att den för universitetet på grund av nämnda
förhållande inträdda bekymmersamma situationen skulle avhjälpas, genom
att ett belopp av 100 000 kronor skulle från akademikassans räntebärande
kapital överföras till reservfonden samt att avkastningen av kassan (25 000
kronor) skulle i stället för att ingå såsom uppbördsmedel å avlöningsanslaget
tillgodoföras reservfonden. Statskontoret hade rest invändningar emot
detta förslag och ansett dispositionen av akademikassans kapitalbelopp och
avkastning icke böra rubbas annat än i samband med en allmän omprövning
av frågan örn det inbördes sambandet mellan sagda kassa, reservfonden
och avlöningsanslaget. En sådan omprövning kunde måhända framdeles
bliva påkallad. Även med beaktande härav ansåge departementschefen dock
lämpligast, att föreliggande medelsbehov för närvarande tillgodosåges på sätt
universitetskanslern föreslagit. Med hänsyn till vad som upplysts angående
akademikassans uppkomst syntes inga principiella invändningar vara att
rikta mot en sådan anordning. Örn reservfonden tillfördes det föreslagna
avsevärda engångsbeloppet å 100 000 kronor samt årligen även avkastningen
från akademikassans återstående kapital, borde reservfonden åter kunna på
ett tillfredsställande sätt tillgodose de med fonden avsedda ändamålen och
medelsanvisningar för tillfälliga ändamål av den art, som beviljats år 1937
och nu äskats av riksdagen, för framtiden kunna undvikas.
På av kanslern anförda skäl tillstyrkte departementschefen även, alt bibliotekskassan
ställdes till universitetets disposition enligt bestämmelser, som det
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela.
Departementschefen har vidare — liksom enligt det föregående beträffande
Uppsala universitet — förordat fortsatt anvisande av medel under en
treårsperiod till en universitetslektor i svenska språket.
Bland de från universitetskanslerns sida framställda anslagsäskanden,
som departementschefen icke ansett sig böra tillstyrka, märkas förslag örn
inrättande av en professur i limnologi samt anställande av biträdande lärare
i nationalekonomi och matematik.
Vad departementschefen anfört i fråga om förevarande anslag har icke
givit utskottet anledning till erinran. Utskottet vill dock i anslutning till
departementschefens uttalande rörande det av universitetskanslern framställda
förslaget örn inrättande vid Lunds universitet av en professur i limnologi
uttala, att utskottet med hänsyn till betydelsen av den limnologiska
vetenskapen är med departementschefen ense örn att frågan om limnologiens
ställning vid Lunds universitet utan alltför lång tidsutdräkt bör bringas till
en lösning.
V. Reservationsanslaget till Lunds universitet: Materiel m. m.
Detta anslag är nu uppfört med 451 500 kronor. Kungl. Maj:ts förslag
innebär å ena sidan en anslagshöjning med 16 500 kronor, å andra sidan en
anslagsminskning med 62 500 kronor, den senare föranledd av den föreslagna
ändrade redovisningen av universitetens fastighetsbestånd. Anslagshöjningen
belöper med 1 500 kronor å inköp av ett anomaloskop. Återstoden,
Statsutskottets utlåtande Nr 116.
15
15 000 kronor, har av skäl, som närmare berörts i samband med redogörelsen
för materielanslaget till universitetet i Uppsala, icke närmare specificerats.
Universitetskanslern hade begärt en anslagshöjning med 71 700
kronor, varav dock större delen, 50 000 kronor, hänförde sig till ett alternativt
förslag örn tillgodoseende av universitetets materielbehov, därest det
ovanberörda förslaget om överförande av medel till reservfonden icke bleve
bifallet.
Under erinran, att riksdagen tidigare bifallit Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 200 framlagda förslag om ändrad redovisning av universitetens fastighetsbestånd,
får utskottet tillstyrka bifall till nu förevarande förslag.
VI. Hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen må
1. besluta, att vid Uppsala universitet skall från och med
den 1 juli 1940, eller den senare tidpunkt, som kan varda
bestämd, inrättas en professur i internationell rätt;
2. besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet
skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1938/39, erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
Avlöningsstat.
Utgifter:
I. Professorer och lärare m. fl.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar.................. kronor 855 000
Avlöning sst ater.
Lön
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
Summa
A. Avlöningsstat för professorer m. fl.
Teologiska fakulteten.
Anm.:
2. Av ovannämnda 7 till den teologiska fakulteten hörande
professorsbefattningar omfatta 2 vardera exegetik. Envar av de
övriga 5 professurerna omfattar ett av följande ämnesområden:
1) dogmatik med symbolik; 2) teologisk etik med religionsfilosofi;
3) religionshistoria med religionspsykologi; 4) kyrkohistoria;
5) praktisk teologi.
Utskottet.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 176.
Lön
Tjänst-
görings-
Summa
pen-
ningar
Juridiska fakulteten.
Anm.: Envar av den juridiska fakultetens 8 lärostolar omfattar
ett av följande ämnesområden: 1) rättshistoria; 2) nationalekonomi
och finansrätt; 3) statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt; 4) civilrätt
med romersk rätt; 5) civilrätt med internationell privaträtt;
6) civilrätt; 7) straffrätt och juridisk encyklopedi; 8) processrätt.
Medicinska fakulteten.
Filosofiska fakulteten.
Humanistiska sektionen.
1 professor ......................................
20 professorer.....................................
1 professor i vältalighet och statskunskap, skytteanus
Matematisk-nat ur vet en skapliga sektionen.
Anm.: 1. Av förut omförmälda 16 professorsbefattningar inom
filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion omfatta
2 vardera matematik och 2 vardera kemi samt envar av övriga
12 ett av följande ämnesområden: 1) astronomi; 2) meteorologi;
3) fysik; 4) mekanik och matematisk fysik; 5) geologi med petrografi
och mineralogi; 6) geologi, särskilt historisk geologi; 7) botanik,
särskilt systematik och morfologi; 8) botanik, särskilt fysiologi och
anatomi; 9) växtbiologi; 10) zoologi; 11) jämförande anatomi; 12)
geografi.
2. Från lönen för dels professorn i astronomi, dels den av professorerna
i kemi, vilken av kanslern förordnas till föreståndare för
kemiska institutionen, dels ock den såsom professor vid universitetet
i Uppsala äldre av ovannämnda professorer i botanik fråndragas
1 500 kronor, utgörande beräknat värde av förefintlig tjänstebostad,
dock med iakttagande av att, därest ifrågavarande professor i botanik
icke önskar disponera tjänstebostaden, densamma skall disponeras
av den såsom professor vid universitetet yngre professorn
i botanik, från vilkens lön i sådant fall skall fråndragas nämnda
belopp.
8 000
160 000
1 000
4 000
80 000
4 000
12 000
240 000
5 000
4. I lönen för professorn i växtbiologi ingår ett till 6 500 kronor
beräknat belopp av den Kempeska donationsfondens avkastning.
Anmärkningar till avlöningsstat för professorer m. fl.
B. Avlöningsstat för
exercitiemästare.
Summa kronor
855 000
b. Ålderstillägg, förslagsvis.......... kronor
c. Ersättningar till vikarierande akademiska
lärare, förslagsvis ...... »
48 400
10000 kronor
913 400
Statsutskottets utlåtande Nr 176.
17
4. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:
a. Grundbelopp .....i............ kronor 457 610
b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis
..........................» 3 000 kronor 460 610
. i ; Summa kronor 1 422 010
Anmärkningar till avdelning I. av avlöningsstaten.
2. Besparingar å följande anslagsposter, nämligen: delposten 1. a. till lön och tjänstgöringspenningar
till tjänstemän å ordinarie stat, anslagsposten 2. till arvode till professor i psykiatri,
delposten 4. till Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: Grundbelopp,
anslagsposten 5. till särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän, skola, med
undantag dels av besparingar å anslagsmedel, som beräknats till arvode och ersättning till
universitetslektor i svenska språket, dels av besparingar å docentstipendier, varom bestämmelser
i annan ordning meddelats, dels ock av besparingar å anslagsmedel, som beräknats
till arvode åt assistenten å den fysikalisk-kemiska institutionen, ingå till reservfonden, vilken
står under kanslerns disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska behov, i den
ordning universitetsstatuterna stadga.
II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och
inrättningar m. m.
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl Majit .................................... kronor 15 340
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m...........kronor 82 566
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ » 4 400 » 86 966
5. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................................... » 800
Summa kronor 464 256
Sammandrag:
I. Professorer och lärare m. fl....................... kronor 1 422 010
II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar
m. m................................. » 464 256
Summa kronor 1 886 266
Särskilda uppbördsmedel:
1. Inkomst av auktionsverket, dekanatsmedel
samt inskrivnings- och kallelse
-
penningar, i runt tal................ kronor 1 929
2. Ränta å vissa donationsfonder ...... » 10 152
3. Inkomst från ålderstilläggsfonden .... » 14 785 kronor 26 866
Nettoutgift kronor 1 859 400;
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 176. 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 176.
3. till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 1 859 400 kronor;
4. till Uppsala universitet: Materiel m. m. för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 655 200 kronor;
5. å personalförteckningen för vissa tjänstemän vid
Lunds universitets samlingar och inrättningar m. m. under
rubriken Biblioteket uppföra ytterligare en förste och en
andre bibliotekarie i respektive lönegraden B 26 och lönegraden
B 21;
6. i samma personalförteckning under rubriken Vetenskapliga
institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska
och filosofiska fakulteterna, uppföra 1 tekniskt
biträde vid geologisk-mineralogiska institutionen, 1 tekniskt
biträde vid botaniska institutionens systematiska avdelning
och 1 vaktmästare vid samma avdelning, alla i lönegraden
B 7;
7. medgiva, att av akademikassan vid Lunds universitet
ett belopp av 100 000 kronor må överföras till universitetets
reservfond ävensom att avkastningen av samma
kassas räntebärande kapital, däri inberäknat Norbergska
fonden, må från och med den 1 juli 1938 ingå till nämnda
reservfond;
8. medgiva, att avkastningen av bibliotekskassans vid
Lunds universitet räntebärande kapital må från och med
den 1 juli 1938 ställas till universitetets disposition enligt
bestämmelser, som må varda meddelade av Kungl. Maj:t;
9. besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet
skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1938/39, erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
Avlöning sstat.
Utgifter:
I. Professorer och lärare m. fl.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar ................
kronor 792 800
Statsutskottets utlåtande Nr 176. 19
Avlöningsstater.
Lön
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
Summa
A. Avlöningsstat för professorer m. fl.
Juridiska fakulteten.
8 000
4 000
12 000
56 000
28 000
84 000
Anm.: Av ovannämnda 8 till den juridiska fakulteten hörande
professorsbefattningar omfatta 2 vardera civilrätt. Envar av de
övriga 6 professurerna omfattar ett av följande ämnesområden:
1) romersk rätt och rättshistoria; 2) nationalekonomi och finans- rätt; 3) statsrätt, förvaltningsrätt, kyrkorätt och folkrätt; 4) civil- rätt med internationell privaträtt; 5) straffrätt och juridisk ency- klopedi; 6) processrätt.
Medicinska fakulteten.
8 000
4 000
12 000
104 000
52 000
156 000
Anm.: Av den medicinska fakultetens 14 professurer omfatta 2
vardera anatomi, varande innehavaren av den ena av dem tillika
prosektor. Envar av de övriga 12 professorsbefattningarna om- fattar ett av följande ämnesområden: 1) allmän patologi, bakterio- log! och allmän hälsovård; 2) patologisk anatomi och rättsmedi- cin; 3) fysiologi; 4) medicinsk och fysiologisk kemi; 5) farmakologi;
6) praktisk medicin; 7) pediatrik; 8) kirurgi; 9) obstetrik och gyne- kologi; 10) oftalmiatrik; 11) psykiatri; 12) öron-, näs- och hals- sjukdomar.
Anm.: Avlöningen utgår under förutsättning, att Malmöhus läns
landsting med minst 3 000 kronor bidrager till avlöningen av ifråga- varande lärare och överläkare.
1 lärare i ortopedi, tillika föreståndare för den ortopediska kliniken
och polikliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund.
3 200
1 600
4 800
Filosofiska fakulteten.
Humanistiska sektionen.
Anm.: 1. Av de 22 professurerna inom filosofiska fakultetens hu- manistiska sektion omfatta 2 vardera historia. Envar av de övriga
20 omfattar ett av följande ämnesområden: 1) svenska språket
2) nordiska språk; 3) teoretisk filosofi; 4) praktisk filosofi; 5) psy
kologi och pedagogik; 6) österländska språk; 7) sanskrit mec
jämförande indo-europeisk språkforskning; 8) grekiska språket ocl
litteraturen; 9) romersk vältalighet och poesi; 10) tyska språket
11) engelska språket; 12) romanska språk; 13) slaviska språk
14) statskunskap; 15) statistik; 16) geografi; 17) littcraturhistori;
med poetik; 18) konsthistoria med konstteori; 19) förhistorisk ocl
medeltidsarkeologi, professorn tillika föreståndare för historisk,
museet samt mynt- och medaljkabinettet; 20) klassisk fornkun
skap och antikens historia.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 176.
Tjänst-
Lön
görings-
pen-
ningar
Summa
Matern a tisk-n atur vet enskap liga sektionen.
Anmärkningar till avlöningsstat för professorer m. fl.
1. För professor — --- 1 000 kronor.
2. För lärare -—- — •— 500 kronor.
3. För professor —-- 6 000 kronor.
4. Vid utnämning —--skall tillhöra.
B. Avlöningsstat för exercitiemästare.
Summa kronor
—
_
792 800
b. Ålderstillägg, förslagsvis .......... kronor 42 800
c. Ersättningar till vikarierande akademiska
lärare, förslagsvis.......... » 10 000 kronor 845 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t.................................... »
454 185
Summa kronor 1 300 585
Anmärkning till avdelning /. ao avlöningsslaten.
Besparingar å följande anslagsposter, nämligen: anslagsposten 1. a. till lön och tjänstgöringspenningar
till tjänstemän å ordinarie stat, anslagsposten 2. till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, och anslagsposten 3. till särskild löneförmån till ickeordinarie
tjänsteman skola, med undantag dels av besparingar å anslagsmedel, som beräknats
till ersättning åt universitetslektor i svenska språket, dels av besparingar å docentstipendier,
varom bestämmelser i annan ordning meddelats, ingå till reservfonden, vilken står under kanslerns
disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska behov, i den ordning universitetsstatuterna
stadga. Tills vidare och till dess Kungl. Majit annorlunda förordnar, skall till
pensionsinrättningen för Lunds universitets ämbets- och tjänstemäns änkor och barn ingå en
tredjedel av de till reservfonden för varje år sålunda ingående besparingarna.
II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och
inrättningar m. m.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis kronor 251 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit .................................... » n 320
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m...........kronor 66 456
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ _»___1 000 » 67 456
4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................................... » 200
Summa kronor 330 276
Statsutskottets utlåtande Nr 176. 21
Sammandrag:
I. Professorer och lärare m. fl.....................kronor 1 300 585
II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar
m. m................................. »__330 276
Summa kronor 1 630 861
Särskilda uppbördsmedel:
1. Studentinskrivningspenningar och tillfälliga
inkomster .................. kronor 1 461
2. Inkomst från ålderstilläggsfonden .... » 4 300 kronor 5 761
Nettoutgift kronor 1 625 100;
10. till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 1 625 100 kronor;
11. till Lunds universitet: Materiel m. m. för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 405 500 kronor;
B. att ovannämnda motioner 1:13, 1:284 och 11:402, i
den mån de icke kunna anses besvarade genom vad ovan anförts,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
C. att motionen I: 259 må anses besvarad med vad utskottet
ovan anfört.
Stockholm den 27 maj 1938.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund,
Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Hansén, Asplund, Bergström, Nilsson i
Landeryd, Gustafsson i Benestad,, Pauli, Andrén och Ström i Lidköping; samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Magnusson i Skövde, Strindlund, Eriksson
i Stockholm, Jeppsson, Persson i Falla, Svensson, Andersson i Prästbol, Ward,
Isacsson, Weijne och Erlander.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 176.
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1938:417 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till avlöningar och materiel m. m. vid universiteten i Uppsala och Lund jämte v s. 1 i texten