Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag till domka-pitlen och stiftsnämnderna för hudgetåret 1938/39 m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

1938-05-27 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:177, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag till domka-pitlen och stiftsnämnderna för hudgetåret 1938/39 m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

1

Nr 177.

Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1938 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående

anslag till domka-pitlen och stiftsnämnderna

för hudgetåret 1938/39 m. m. jämte en i ämnet

väckt motion.

(2:a avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1938/39 har Kungl. Majit (punkten 35 av det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4

januari 1938) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition angående

anslag till domkapitlen m. m., som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna

för budgetåret 1938/39 dels till Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Avlöningar ett förslagsanslag av 233,300 kronor, dels ock till Domkapitlen

och stiftsnämnderna: Omkostnader ett förslagsanslag av 72,400 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 3 mars 1938 dagtecknad proposition

(nr 225), under åberopande av vid sistnämnda proposition fogat utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att

1. besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall på sätt av departementschefen angivits från och med den 1 januari

1939 äga tillämpning å skoglig personal hos stiftsnämnderna;

2. fastställa i sistnämnda statsrådsprotokoll intagen personalförteckning

för den skogliga personalen hos stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare

från och med den 1 januari 1939;

3. godkänna i samma statsrådsprotokoll intagen avlöningsstat för domkapitlen

och stiftsnämnderna, att tillämpas, såvitt angår skoglig personal

hos stiftsnämnderna m. m., under tiden den 1 januari—den 30 juni 1939 och,

i övrigt, under budgetåret 1938/39;

4. till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 232,100 kronor;

5. medgiva, att ersättning till skoglig personal hos stiftsnämnderna för

resor i tjänsten må från och med den 1 januari 1939 utgå enligt de grunder,

som av departementschefen förordats;

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 177.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

6. till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 72,200 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Th. Gardell väckt motion (II: 393), vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta att stiftsjägmästartjänsten i Visby uppföres på

ordinarie stat med lönegraden B 27 utan hänläggning av revirförvaltaruppgifterna

å Gotland till stiftsjägmästartjänsten.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet,

hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i första hand en reglering av anstäUningsoch

avlöningsförhållandena för stiftsnämndernas skogliga personal. Härutinnan

bygger förslaget på en av kammarrådet T. Wohlin såsom sakkunnig

företagen utredning.

Enligt den sakkunniges utredning bör en fastare reglering av arbetskrafterna

för stiftsnämndernas skogliga uppgifter kunna grundas på och i det

väsentliga hållas inom den organisatoriska ram, som för personalen i fråga

är för närvarande gällande. Frånser man Gotlandsstiftet, där administrationen

för de kyrkliga skogarna erbjuder ett särskilt organisatoriskt problem,

innebär sakkunnigförslaget beträffande de övriga stiften, att stiftsjägmästartjänsten

i samtliga dessa organiseras såsom heltidstjänst och gives den fasta

ställning, som eljest tillkommer befattning å ordinarie stat, att de vid stiftsnämnderna

i Växjö och Härnösand inrättade s. k. biträdande stiftsjägmästartjänsterna

erhålla ställningen såsom extra ordinarie befattningar,

att såsom sådan jämväl inrättas en skoglig biträdesbefattning vid en var av

stiftsnämnderna i Uppsala, Västerås och Karlstad, samt att stiftsjägmästaren

i Karlstad för förvaltningen av Laggåsens allmänna kyrkohemman erhåller

biträde av en stadsskogvaktare, som gives ställning såsom befattningshavare

å ordinarie stat. Tillika föreslås, att utnämningsrätten vid

stiftsjägmästartjänsterna förbehålles Kungl. Maj:t men att tillsättningen av

övriga hithörande befattningar såsom hittills skall tillkomma vederbörande

stiftsnämnd.

Vad den sakkunnige sålunda föreslagit har departementschefen biträtt.

Även beträffande tjänste- och löneställningen har departementschefen anslutit

sig till den sakkunniges förslag, som innebär en placering av samtliga

stifts jägmästare, utom beträffande Visby stift, såsom ordinarie tjänstemän

i lönegraden B 27. Stiftsskogvaktart jönsten i Karlstads stift föreslås skola

placeras i lönegraden B 9. De vid fem stiftsnämnder anställda skogliga

biträdena föreslås skola benämnas stiftsjägmästarassistenter och placeras

i 20:e lönegraden såsom extra ordinarie tjänstemän.

I fråga örn stiftsjägmästartjänsten på Gotland, som föreslås skola placeras

i lönegraden B 27 på extra stat, har departementschefen anfört:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

3

I avseende å stiftsjägmästartj ansten i Visby har den sakkunnige funnit

sig böra med stöd av den verkställda utredningen fastställa, att tillsynen

oell förvaltningen av de kyrkliga skogarna på Gotland, såvitt därmed förbundna

arbetsuppgifter författningsenligt ankomma å stiftsjägmästaren,

icke kan anses fylla det mått av stadigvarande sysselsättning, som — därest

tillbörlig likställighet med stiftsjägmästartjänsterna i fastlandsstiften skall

vinnas och upprätthållas — kan läggas till grund för en dylik tjänsts organiserande

såsom heltidstjänst. Det har upplysts, att en motsvarande organisatorisk

svårighet mött vid uppordnandet av administrationen för kronoskogarna

på Gotland, i det ej heller dessa skogar kunnat motivera upprättandet

av en självständig förvaltningsenhet (revir) på ön. På grund av de

omständigheter, som här berörts, har av den sakkunnige framförts förslag

om en viss organisatorisk samverkan mellan de ifrågavarande båda publika

skogsförvaltningarna, nämligen såtillvida, att till stiftsjägmästartjänsten

skulle hänläggas revirförvaltarbestyren för de domänverket underställda

kronoskogarna på Gotland. Förslaget har av domänstyrelsen i princip förordats.

Stiftsnämnden i Visby har visserligen mot förslaget uttalat starka

betänkligheter men förklarat, att nämnden icke ställde sig alldeles avvisande

mot den ifrågasatta anordningen under förutsättning, att stiftsjägmästaren

bereddes biträde av en stiftsskogvaktare för skötseln av de ecklesiastika

skogarna.

Jag finner det ifrågavarande, av de speciella förhållandena inom det lilla

Visbystiftet motiverade förslaget, vara värt synnerligt beaktande. De av

stiftsnämnden däremot framförda betänkligheterna äro huvudsakligen grundade

på bedömandet, att stiftsjägmästaren i Visby allt sedan stiftsnämndsorganisationens

tillkomst skulle haft sin tjänstgöringstid fullt upptagen med

arbetsuppgifter för de ecklesiastika skogarna. Jag har givetvis, i likhet med

den sakkunnige, icke haft anledning ifrågasätta riktigheten av stiftsnämndens

uppgift, att arbetet vid stiftsjägmästartj änsten, sådant detta hittills

organiserats, kan hava tagit stiftsjägmästarens arbetskrafter i anspråk i angiven

utsträckning. Den sakkunnige synes mig likväl hava framfört bärande

skäl för sin uppfattning, att de funktioner, tjänstens innehavare hittills

påtagit sig, och den handledning, han funnit sig böra utöva vid pastoratens

skötsel av boställsskogarna, sträckt sig avsevärt utöver de åligganden, som

författningsenligt åvilat honom i tjänsten. Jag finner denna uppfattning

vinna ett mycket starkt stöd i det bedömande av arbetsförhållandena vid

ifrågavarande tjänst, som legat till grund för stiftsnämndens dispositioner

rörande densamma under de tre första verksamhetsåren 1933—1935. Jag

vill sålunda erinra om att stiftsjägmästaren i Visbystiftet — under denna

med hänsyn till förvaltningsomläggningen för stiftsnämnderna och deras

personal särskilt påfrestande övergångstid — ansetts utan olägenhet kunna

med stiftsjägmästartjänsten, såsom utfyllnad i denna, förena uppdrag såsom

skogligt biträde åt pastoraten vid skötseln av boställsskogarna. Enligt vad

stiftsnämnden tidigare upplyst, innehade stiftsjägmästaren under berörda

tid dylika uppdrag för praktiskt taget samtliga pastorat inom stiftet (30

av 33). Genom en under år 1935 tillkommen författningsändring meddelades

allmänt förbud för stift sjägmästare att mottaga uppdrag såsom skogligt

biträde åt pastorat, och skulle sådana uppdrag, som dä innehades av stiftsjägmästare,

från och med 1930 års ingång avvecklas. I samband härmed

hade utfärdats vissa speciella lagföreskrifter örn virkesutsyning ä boställsskogar

av svårföryngrad natur. På sätt jag tidigare omnämnt förordnade

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 177.

Kungl. Maj .t den 13 december 1935 med stöd av dessa senare bestämmelser,

att a skogarna till löneboställena inom Visby stift all utsyning skulle —

utom i fall där stifts jägmästaren i fråga om virke för husbehov och annat

liknande ändamål icke funné så erforderligt — verkställas av stiftsjägmästaren

eller annan hos stiftsnämnden anställd person med högre skogig

utbildning. ö

Innebörden av de här av mig angivna regleringarna har sålunda, vad angar

stuts]agmästartjänsten på Gotland, blivit den, att stiftsjägmästaren

därstädes, a ena sidan, väl blivit i huvudsak bibehållen vid den skyldighet

att ombestyra den virkesutsyning å boställsskogarna, som han tidigare haft

att fullgöra i egenskap av skogligt biträde åt vederbörande pastorat, men

att nan, å andra sidan, dock skulle — frånsett utsyningsbestyret — helt

befrias från deltagande i förvaltningen av pastoratsskogarna och därmed i

det väsentliga avlastas all direkt handläggning av dithörande arbetsuppgifter.

Det har i ärendet antytts, att pastoratens skogliga biträden för skötseln

av boställsskogarna inom ifrågavarande stift visat sig icke fylla de krav

å yrkeskunnighet, som författningsenligt böra ställas å dem. I denna omständighet

skulle ligga en förklaring till att stiftsjägmästaren därstädes

nödgats själv påtaga sig allehanda bestyr, som rätteligen bort ankomma å

pastoratsbiträdena. Jag vill härtill anmärka, att pastoratens val av skogligt

biträde skola i ett vart fall underställas stiftsnämndens prövning och avgörande,

varvid stiftsnämnden har såväl möjlighet som skyldighet att upprätthålla

de nödiga kompetensfordringarna för dessa uppdrag. Skulle det

visa sig föreligga en bestående svårighet att inom de särskilda pastoraten

uppdriva kompetenta kandidater till dessa sysslor, synes stiftsnämnden

hava anledning verka för att pastoraten — gruppvis eller möjligen alla tillsammans

— sammansluta sig för utseende av gemensamt skogligt biträde,

ett förfarande, som i icke ringa utsträckning vunnit tillämpning inom fastlandsstiften

och som där, enligt vad som försports, befunnits ändamålsenligt.

Därest pastoratsbiträdesfrågan i Visbystiftet erhölle en lösning i enlighet

med vad här skisserats, torde uppdragen i fråga, utan de särskilda pastoratens

oskäliga betungande, kunna förbindas med så gynnsamma ekonomiska

villkor, att det eller de biträden, som i denna ordning bleve av pastoraten

engagerade, skulle kunna helt eller huvudsakligen ägna sig åt sina

ifrågavarande arbetsuppgifter. Det torde för sådant fall icke behöva befaras

någon brist på kompetenta sökande till dessa uppdrag.

Jag har på grund av det anförda och med hänsyn till vad i övrigt blivit

i saken upplyst icke kunnat finna annat, än att gynnsamma förutsättningar

äro för handen för ett genomförande av det av den sakkunnige beträffande

stifts jägmästarejönsten i Visby framlagda organisationsförslaget. Jag

kan ej heller finna att, därest i enlighet härmed de å revirförvaltare ankommande

tjenstegöromål med avseende å kronoskogarna å Gotland och å

Gotska Sandön varda hänlagda till stiftsjägmästart jönsten i Visbystiftet,

arbetsbelastningen vid denna tjänst behöver befaras bliva för stor. För sistnämnda

skogars tillsyn och förvaltning kommer enligt förslaget stiftsjägmästaren

att åtnjuta biträde av en fast anställd kronojägare ävensom —

enligt vad domänstyrelsen förordat — särskilt biträde av domänverkspersonal

för virkesutsyningar å Gotska Sandön. Och ordnas, vilket för varje

fall synes högeligen angeläget, frågan örn de skogliga biträdena för pastoratsskogarna

å Gotland enligt de riktlinjer, jag härförut angivit, lär stifts
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

5

jägmästaren säkerligen även komma att vinna en betydelsefull lättnad i

sina allmänna kontrollerande funktioner med avseende å samma skogar.

Jag finner mig ock av bär anförda skäl ej kunna förorda anställandet av

något särskilt biträde åt stiftsjägmästaren för den ecklesiastika skogsförvaltningen

(stiftsskogvaktare), varom stiftsnämnden hemställt. Av de å

stiftsjägmästaren ankommande arbetsuppgifterna torde för övrigt — frånsett

det ringa bestyret med förvaltningen av ett mindre allmänt kyrkohemman

— näppeligen förekomma några uppgifter, som författningsenligt

kunna överlämnas åt ett dylikt biträde med lägre skoglig utbildning.

Då jag sålunda tillstyrker, att de å revirförvaltare ankommande åliggandena

med avseende å kronoskogarna å Gotland och å Gotska Sandön skola

vara förenade med stiftsjägmästartjänsten i Visby, har jag dock, med hänsyn

till de från stiftsnämndens sida häremot yttrade betänkligheterna, funnit

försiktigheten bjuda, att denna anordning tills vidare gives karaktär av

en försöksanordning. Den ifrågavarande stiftsjägmästartjänsten synes på

grund härav nu böra anordnas såsom en befattning å extra stat. För regleringen

av stiftsjägmästarens blivande bestyr i avseende å kronoskogarna

å Gotland torde Kungl. Maj:t böra bemyndigas meddela närmare föreskrifter.

Beträffande domänverkets deltagande i kostnaderna för avlöning av

stiftsjägmästaren på Gotland vid en anordning sådan den nu förordade har

den sakkunnige anfört:

Om en anordning, som den här skisserade, bleve genomförd, läge givetvis

makt uppå, att den därav påkallade finansiella regleringen mellan domänfonden

och kyrkofonden förenklades, så långt sig göra läte. För undvikande

av onödig omgång syntes därvid en årlig ersättning, innefattande i ett för

allt såväl lön som resekostnads- och traktamentsersättningar, främst vara

att förorda. Ett överlämnande på föreslaget sätt av de ifrågavarande kronoskogarna

till förvaltning av stiftsjägmästaren å Gotland kunde preliminärt

beräknas komma att för domänverket inbespara årliga kostnader, motsvarande

i första hand den nuvarande assistentens halva avlöning jämte vissa

rese- och traktamentskostnader, till ett belopp av i avrundat tal tillhopa

5,000 kronor. Å andra sidan skulle kyrkofondens årskostnader för skogsförvaltningen

å Gotland samtidigt komma att ökas med, i första rummet,

skillnaden mellan årsavlöningen till en stiftsjägmästare med trefjärdedels

lön enligt för närvarande bestämd lönegrad och årsavlöningen till en stiftsjägmästare

med heltidstjänstgöring och placerad i den nya lönegrad, som

för dessa befattningshavare bleve bestämd, en skillnad som efter vad här

föresloges kunde beräknas till cirka 2,700 kronor för år. Därjämte uppstode

givetvis även en viss ökning med avseende å stiftsjägmästarens resekostnader,

i det närmaste väl motsvarande vad i sådant hänseende inbesparades

för domänverket. Det torde för övrigt ligga i sakens natur, att den rationalisering

av administrationen för de publika skogarna på Gotland, som det

här framförda organisationsförslaget möjliggjorde, skulle medföra kostnadsbesparingar

för såväl den statliga som den kyrkliga skogsför vall ti ingen på

detta avskilda område.

Departementschefen har i samband med sitt förslag rörande lönereglering

för ifrågavarande personal även framlagt ett förslag örn reglering av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

grunderna för reselwstnads- och tralctamentsersättnings bestämmande. Departementschefen

har härutinnan givit sin huvudsakliga anslutning till ett

av domänstyrelsen uppgjort och av statskontoret biträtt förslag i ämnet,

enligt vilket resekostnadsersättningen skulle utgå enligt följande grunder:

Till tjänsteman med egen automobil:

a) Vid resor i egen automobil:

1. Kostnader för skatt och försäkring i avseende å automobilen samt för

hyra av garage — även sådant utom bostadsorten — ersättas av stiftsnämnden

enligt verifikationer, i den mån kostnaderna uppkomma.

2. Övriga med bilinnehavet normalt förenade kostnader ersättas av

stiftsnämnden efter räkning för månad med 14—16 öre per kilometer, ankommande

det på stiftsnämnden att inom angivna gränser i varje fall avpassa

ersättningen allt efter förekommande biltyp, så att 14 öre per kilometer

tillämpas för billigare standardvagnar, såsom Ford V 8 och Chevrolet,

och de högre ersättningarna avvägas efter de dyrare typer, som

kunna vara använda.

Tilläggsersättning för norrlandsförhållanden medgives med 1 öre per

kilometer för stiftsjägmästarna i Luleå och Härnösand samt biträdande

stiftsjägmästaren i Härnösand.

Vid samåkning tillkommer särskild gottgörelse med 5 öre per kilometer

och medresande förrättningsman.

3. Eventuellt uppkomna kostnader för automobils förflyttning mellan

olika ställen under förrättning ersättas enligt företedda verifikationer i

samband med ersättning jämlikt punkt 2. Särskild kostnad för chaufför

förutsättes dock icke böra uppkomma, utan torde, i fall då så svåra vägförhållanden

äro rådande, att särskild chaufför eljest skulle behöva anlitas,

resan lämpligen böra företagas med järnväg eller taxeautomobil.

För året må dock kostnad, som under punkt 1—3 sägs, icke ersättas

med sammanlagt högre belopp än som för samma resor skulle enligt allmänna

resereglementet utgått vid färd med egen automobil, för närvarande

30 öre per kilometer.

Vid ersättningsgrundernas uppgörande har förutsatts, att befattningshavare

vid nyanskaffning av automobil icke väljer dyrare biltyp än för

tjänsten är erforderlig, varvid inköpsvärdet ansetts icke behöva överstiga

5,000 kronor, första ringuppsättningen ej inberäknad.

b) Vid annat färdsätt:

Ersättning för järnvägs- och omnibusbiljetter samt kostnader i övrigt

utgår enligt gällande resereglemente och utbetalas av stiftsnämnden för

månad enligt företedda verifikationer.

Till tjänsteman, som icke har egen automobil:

Ersättning utgår med fast respenninganslag för månad,

till stiftsjägmästaren i Göteborg .................... med 150 kronor

» biträdande stiftsjägmästaren i Växjö ............ » 50 »

Departementschefen har förklarat, att han hyste en viss tvekan angående

lämpligheten av den föreslagna bestämmelsen om kilometerersättningens

anpassande efter förekommande biltyp, samt att det borde ankomma på

Kungl. Maj:t att taga förslaget på denna punkt i närmare övervägande vid

utfärdandet av bestämmelser i ämnet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

7

Beträffande avlönings- och övriga kostnaders bestridande innebär Kungl.

Maj:ts förslag, att kostnaderna för den ifrågavarande skogliga personalen

skola liksom hittills i sista hand bestridas av kyrkofonden. Utgifterna föreslås

emellertid skola redovisas å riksstaten, varvid kyrkofondens tillskott å

vederbörande anslag upptages såsom särskilda uppbördsmedel. Anordningen

överensstämmer med de principer, som godtagits år 1937, då fråga var om

domkapitlens och stiftsnämndernas gemensamma kanslikostnader.

Beträffande den föreslagna ersättningen från domänfonden till kyrkofonden

för stiftsjägmästarens i Visby övertagande av vissa förvaltningsuppgifter

för kronoskogarna å Gotland anmärker den sakkunnige följande:

Ifrågavarande ersättningsbelopp, beräknat till i avrundat tal 5,000 kronor,

syntes lämpligen böra av domänstyrelsen för varje år inlevereras till

statskontoret för att på så sätt direkt tillgodoföras kyrkofonden. Hänsyn

till denna likvid behövde fördenskull icke tagas vare sig vid beräkningen av

för stiftsnämnderna erforderliga anslag å riksstaten eller vid bestämmandet

av kyrkofondens bidrag till dessa anslags ersättande.

Förslagsanslaget till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar skulle

enligt Kungl. Maj:ts förslag uppföras med 232,100 kronor, vilket innebär

en anslagsminskning med 400 kronor.

Förslagsanslaget till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader

föreslås skola höjas med 3,800 kronor. Nämnda belopp motsvarar skillnaden

mellan å ena sidan vissa av departementschefen tillstyrkta höjningar av de

å omkostnadsstatens utgiftssida upptagna anslagsmedlen och det belopp,

varmed kyrkofondens bidrag föreslås skola uppräknas. Departementschefen

har sålunda tillstyrkt en höjning av de för expenser avsedda medlen med

3,500 kronor, varjämte han förordat upptagande å omkostnadsstaten av en

utgiftspost å 4,000 kronor till hyresersättning till Uppsala domkyrka, vilket

belopp förutsättes skola utgå under 20 år och avser att bereda ersättning åt

domkyrkan för av denna bekostade byggnadsarbeten för beredande av

ökade och förbättrade lokaler åt domkapitlet i Uppsala.

På förslag av Kungl. Majit beslöt 1937 års riksdag en allmän reglering

av anställnings- och avlöningsförhållandena för den kanslipersonal, som är

gemensam för domkapitlen och stiftsnämnderna. Kungl. Majits nämnda

förslag avsåg icke de hos stiftsnämnderna anställda stifts jägmästarna och

den skogliga personalen i övrigt. I anledning härav yttrade 1937 års riksdag

i sin skrivelse nr 183, i anknytning till ett av departementschefen gjort

uttalande, att riksdagen delade vederbörande sakkunnigas, de i ärendet

hörda myndigheternas och departementschefens uppfattning om önskvärdheten

av att anställnings- och lönevillkoren för stiftsjiigmästarna och de

biträdande stiftsjiigmästarna samt övrig hithörande personal ordnades på

ett mera tillfredsställande sätt än vad hittills varit fallet.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande Nr 177.

Det förslag, som i anledning härav av Kungl. Majit framlagts i den föreliggande

propositionen nr 225, synes utskottet innebära en lämplig reglering

av förhållandena på detta område. Utskottet tillstyrker således, att avlöningsreglementet

för befattningshavare vid statsdepartement och vissa

andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, göres tillämpligt å

ifrågavarande personal, och har intet att erinra mot den för den ordinarie

och extra ordinarie personalen föreslagna löneställningen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har Kungl. Majit med hänsyn

till de i Gotlandsstiftet radande särskilda förhållandena funnit sig böra

föreslå, att stifts jägmästaren i Visby skall, förutom de honom i denna egenskap

åvilande förvaltningsuppgifterna, handhava jämväl revirförvaltarbestyren

för de domänverket underställda kronoskogarna på Gotland och

Gotska Sandön. Då emellertid försiktigheten befunnits bjuda, att denna anordning

tills vidare gives försökskaraktär, har Kungl. Majit föreslagit, att

den ifrågavarande stifts jägmästar t jönsten uppföres såsom befattning å extra

stat i samma lönegrad som de ordinarie stiftsjägmästarna. I motionen

lii 393 har yrkats, att nämnda stifts jägmästare’ anst måtte uppföras på

ordinarie stat och att till densamma icke måtte hänläggas revirförvaltaruppgifterna

å Gotland.

Utskottet har för sin del funnit den av Kungl. Majit föreslagna anordningen

vara påkallad med hänsyn till omfattningen av de med förevarande

stift s jägmästartj anst förenade arbetsuppgifterna och finner vad i motionen

anförts icke motivera ett frångående av Kungl. Majits förslag på denna

punkt. Utskottet, som för övrigt vill fästa uppmärksamheten på att Kungl.

Majits förslag har försökskaraktär, anser sig alltså böra avstyrka den i

ämnet väckta motionen. Utskottet förutsätter, att erforderlig avräkning

mellan domänverket och kyrkofonden kommer till stånd på sätt av vederbörande

utredningsman enligt propositionen föreslagits.

Vad av departementschefen anförts i avseende å grunder för bestämmande

av resekostnads- och traktamentsersättningar för stiftsjägmästarpersonalen

synes kunna i allt väsentligt biträdas. Dock kan utskottet icke

ansluta sig till förslaget örn att kilometerersättningen bör bestämmas i förhållande

till den biltyp, som kommit till användning. Utskottet, som anser

sig böra framhålla, att de mindre biltyperna äro fullt tillräckliga för det

ändamål, varom här är fråga, förordar i stället, att en enhetlig kilometerersättning

fastställes.

Kungl. Majits förslag rörande sättet för bestridandet av de på stiftsjägmästarna

och den skogliga personalen i övrigt belöpande kostnaderna har

icke givit utskottet anledning till erinran. Likaledes biträder utskottet de

föreliggande beräkningarna för nästa budgetår av förslagsanslagen till avlöningar

och omkostnader vid domkapitlen och stiftsnämnderna.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

9

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Marits förslag

och med avslag å den ovannämnda motionen (II: 393),

1. besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, skall på sätt av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 mars 1938 angivits från och med den

1 januari 1939 äga tillämpning å skoglig personal hos

stiftsnämnderna;

2. fastställa följande personalförteckning för den skogliga

personalen hos stiftsnämnderna, att tillämpas tills

vidare från och med den 1 januari 1939:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

11 stifts jägmästare........................B 27

1 stiftsskogvaktare.......................B 9

Tjänsteman å extra stat.

1 stifts jägmästare........ B 27;

3. godkänna följande avlöningsstat för domkapitlen

och stiftsnämnderna, att tillämpas, såvitt angår skoglig

personal hos stiftsnämnderna m. m., under tiden den 1

januari—den 30 juni 1939 och, i övrigt, under budgetåret

1938/39:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Kanslipersonal hos domkapitlen och

stiftsnämnderna m. m.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 272,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp......kronor 39,650

Anm.: Arvodet till sekreteraren

vid Stockholms domkapitel

utgör 5,700 kronor

samt kan efter 3 år höjas

med 360 kronor, efter 6 år

med ytterligare 360 kronor

och efter 9 år med ån ytterligare

360 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr lil.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

b. Arvodesförhöjning till

sekreteraren vid Stockholms

domkapitel, förslagsvis

..........kronor 1,080

c. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis. . . _»_600 kronor

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar

m. m.............kronor 96,600

b. Avlöningsförhöjnin
gar

m. m., förslagsvis

....... > 6,500 ,

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................... »

Summa kronor

II. Skoglig personal hos stiftsnämnderna

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor

2. Avlöning till tjänsteman å extra stat,

förslagsvis..................... »

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp......kronor 12,950

b. Ersättning till sakkunniga

för biträde vid

syn av stiftsnämnd

m. m., förslagsvis. . . » 3,000 »

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal:
a.

Grundavlöningar

m. m.............kronor 11,650

b. Avlöningsförhöjnin
gar

m. m., förslagsvis

............... » 1,750 ,

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................... »

41,330

103,100

4,870

421,300.

m. m.

53,100

4,300

15,950

13,400

650

Summa kronor 87,400.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177. 11

III. Sammanfattning.

I. Kanslipersonal hos domkapitlen och

stiftsnämnderna m. m............kronor 421,300

II. Skoglig personal hos stiftsnämnderna

m. m.......................... *_87,400

Summa kronor 508,700

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden . ...........kronor 276,600

Nettoutgift kronor 232,100;

4. till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 232,100

kronor;

5. medgiva, att ersättning till skoglig personal hos

stiftsnämnderna för resor i tjänsten må från och med

den 1 januari 1939 utgå enligt de grunder, som av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 mars 1938 förordats, dock med iakttagande

av vad utskottet i det föregående anfört;

6. till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 72,200

kronor.

Stockholm den 27 maj 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Malmö,

Svensson i Kompersmåla, Hansén, Asplund, Bergström, Nilsson i Landeryd, Gustafsson i Benestad,

Pauli, Andrén och Ström i Lidköping; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Magnusson i Skövde, Strindlund, Eriksson i Stockholm,

Jeppsson, Persson i Falla, Svensson, Andersson i Prästbol, Ward, Isacsson, Weijne och

Erlander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:431 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag till domkapitlen och stiftsnämnderna för budgetåret 1938/39 m. m. s. 5 i texten