Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till beredskapsstat för budgetåret 1938/39, i vad propositionen avser anslag under försvarsdepartementets verksamhetsområde.
1938-05-27 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1938:186, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till beredskapsstat för budgetåret 1938/39, i vad propositionen avser anslag under försvarsdepartementets verksamhetsområde.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
3
Nr 186.
Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1938 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till beredskapsstat för budgetåret 1938/39, i vad propositionen
avser anslag under försvarsdepartementets
verksamhetsområde.
(lia avd.)
Under här nedan angivna rubriker behandlar utskottet framlagda förslag
rörande förskottsanslag å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 i vad
avser försvarsdepartementets verksamhetsområde.
Driftbudgeten.
Lantförsvaret.
Byggnader m. m.
l:o) Vissa nybyggnadsarbeten m. m. vid Svea ingenjörkårs förläggning
på Laxön. I proposition nr 275 med förslag till beredskapsstat för budgetåret
1938/39 har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln föreslagit riksdagen
(punkt 1, sid. 35 och 36) att till Vissa nybyggnadsarbeten m. m. vid Svea
ingenjörkårs förläggning på Laxön å beredskapsstat för budgetåret 1938/39
upptaga ett förskottsanslag av 80,000 kronor.
I sin skrivelse den 10 september 1937 angående lantförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1938/39 har arméförvaltningen gjort framställning om
anvisande av 80,000 kronor för utförande av behövliga byggnadsföretag vid
Laxöförläggningen.
Departementschefen har beträffande detta anslagsbehov för egen del anfört
följande:
Såsom framhölls i statsverkspropositionen till 1937 års riksdag kan förläggningen
på Laxön icke anses fylla de krav, som man rimligen bör kunna
ställa på en militär förläggning i fredstid. Även efter uppförandet av den
vaktstuga och den sjukpaviljong, vartill medel beviljats av 1937 års riksdag,
komma stora bristfälligheter att vidlåda förläggningen. Särskilt gäller
detta beträffande kokinrättnings- och marketenteribyggnaderna samt mathallarna,
vilka samtliga äro av synnerligen primitiv beskaffenhet och föga
lämpliga för sina ändamål. Åtgärder synas därför böra vidtagas för dessa
4
Statsutskottets utlåtande Nr 186-
Utskottet.
Utskottet.
byggnaders ersättande med nya. Emot de av arméförvaltningen härför beräknade
kostnaderna, 80,000 kronor, har jag icke något att erinra.
Ifrågavarande byggnadsföretag synas vara av den natur, att medel för bestridande
av kostnaderna för desamma lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten
för nästa budgetår.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till Vissa nybyggnadsarbeten m. m. vid
Svea ingenjörkårs förläggning på Laxön å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag av 80,000
kronor.
2:o) Nybyggnader m. m. för ammunitionsförråd vid Norrlands artilleriregemente.
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 2, sid. 36 och 37)
att till Nybyggnader m. m. för ammunitionsförråd vid Norrlands artilleriregemente
å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av 50,000 kronor.
Sedan flera år har arméförvaltningen årligen i sina medelsäskanden för
lantförsvarets räkning hemställt om anvisande av medel till nybyggnader
för ammunitionsförråd vid Norrlands artilleriregemente, utan att detta dock
hittills föranlett några framställningar i ämnet till riksdagen från Kungl.
Maj :ts sida. Jämväl i skrivelse den 10 september 1937 rörande lantförsvarets
medelsbehov för nästkommande budgetår har arméförvaltningen hemställt
om anvisande av medel för ifrågavarande ändamål och därvid beräknat
kostnaderna till 50,000 kronor.
Departementschefen har funnit sig böra biträda arméförvaltningens förslag
örn uppförande av nytt krutmagasin och ett mindre hus för hylstvättning
samt att ammunitionsförrådets byggnader i övrigt omgärdas
med ett effektivt stängsel. Emot de beräknade kostnaderna, tillhopa 50,000
kronor, har departementschefen icke haft något att erinra.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nybyggnader m. m. för ammunitionsförråd
vid Norrlands artilleriregemente å beredskapsstat för
budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag av 50,000
kronor.
3:o) Exercishus för tekniska övningar vid Bodens ingenjörkår. Kungl
Majit har föreslagit riksdagen (punkt 3, sid. 38 och 39) att till Exercishus
för tekniska övningar vid Bodens ingenjörkår å beredskapsstat för budgetåret
1938/39 upptaga ett förskottsanslag av 96,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
5
I skrivelse den 10 september 1937 har arméförvaltningen återkommit till
av ämbetsverket tidigare under en följd av år gjorda framställningar örn anvisande
av medel för uppförande av exercishus för tekniska övningar vid
Bodens ingenjörkår.
Behovet av en dylik byggnad har av ämbetsverket i främsta rummet motiverats
med de i Boden rådande klimatiska förhållandena, vilka i regeln
under perioden november—maj omöjliggöra eller i hög grad försvåra teknisk
utbildning utomhus. Därtill kommer, att genom uppförande av ett
exercishus vissa välbehövliga lokalutrymmen skulle kunna frigöras i andra
byggnader.
Arméförvaltningen har vidare framhållit, att riksdagens militieombudsman,
som den 28 juli 1937 förrättat inspektion av Bodens ingenjörkår, i
rapport över denna inspektion anfört, att det vöre synnerligen angeläget, ali
en byggnad för tekniska övningar snarast komme till utförande, på det att
utbildning i tekniska detaljarbeten, bro- och befästnings- m. fl. arbeten ävensom
exercis måtte kunna bedrivas därstädes under den kalla årstiden utan
risk för truppens hälsa.
Departementschefen, som tillstyrkt arméförvaltningens förslag, har icke
funnit anledning till erinran mot de av ämbetsverket för byggnaden beräknade
kostnaderna, 96,000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Exercishus för tekniska övningar vid
Bodens ingenjörkår å beredskapsstat för budgetåret 1938/39
upptaga ett förskottsanslag av 96,000 kronor.
4:o) Verkstadsbyggnad för Skånska trängkåren. Kungl. Maj:t bär föreslagit
riksdagen (punkt 4, sid. 39 och 40) att till Verkstadsbyggnad för
Skånska trängkåren å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett
förskottsanslag av 95,000 kronor.
I skrivelse den 10 september 1937 har arméförvaltningen framhållit nödvändigheten
av att frågan om lokaler för Skånska trängkårens intendenturverkstäder
erhölle en definitiv lösning genom uppförandet av en för ändamålet
avsedd nybyggnad, varvid kostnaderna av ämbetsverkets fortifikationsstyrelse
beräknats till 95,000 kronor.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
Det synes vara till fullo ådagalagt, att behov av ny verkstadsbyggnad för
Skånska trängkåren föreligger. Möjlighet att inrymma kårens intendenturverkstäder
i andra kåren tillhörande lokaler förefinnes ej och den nuvarande
anordningen att genom förhyrande av vissa verkstadsutrymmen inom enskild
fastighet tillgodose föreliggande lokalbehov måste anses såsom allenast
ett provisorium. Då vidare intet torde vara att erinra mot den av fortifikationsstyrelsen
uppgjorda kostnadsberäkningen för ifrågavarande nybyggnad,
95,000 kronor, anser jag mig sålunda böra tillstyrka, att densamma kommer
till utförande.
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
Utskottet.
Utskottet.
Då Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt icke föranlett någon
erinran från utskottets sida, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Verkstadsbyggnad för Skånska trängkåren
å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett
förskottsanslag av 95,000 kronor.
5:o) Vissa restaureringsarbeten inom Karlbergs slott. Kungl. Maid bär
föreslagit riksdagen (punkt 5, sid. 40—43) att till Vissa restaureringsarbeten
inom Karlbergs slott å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av 75,000 kronor.
Efter att inledningsvis hava erinrat om tidigare framlagda förslag i fråga
om restaureringsarbeten å Karlbergs slott har departementschefen anmält,
att arméförvaltningens fortifikationsstyrelse med skrivelse den 14 januari
1938 överlämnat ny utredning rörande erforderliga arbeten inom slottet, enligt
vilken utredning restaureringsarbeten behövde utföras för en beräknad
kostnad av 250,000 kronor. Anslagsbehovet kunde dock, framhölle styrelsen,
för budgetåret 1938/39 begränsas till 75,000 kronor för utförande av vissa
närmare angivna arbeten, avseende huvudsakligen installation av värmeledning.
Vidare har departementschefen anmält, att byggnadsstyrelsen och riksantikvarieämbetet
i avgivna utlåtanden tillstyrkt restaureringsförslaget.
Departementschefen har för egen del uttalat, att han i likhet med de myndigheter,
som yttrat sig i ärendet, anser, att en restaurering av Karlbergs slott
bör komma till utförande i huvudsaklig överensstämmelse med föreliggande
förslag, och har icke haft något att erinra mot de beräknade kostnaderna,
250,000 kronor, varav för nästkommande budgetår bör avses 75,000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Majrts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa restaureringsarbeten inom Karlbergs
slott å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga
ett förskottsanslag av 75,000 kronor.
6:o) Iståndssättande av de elektriska anläggningarna i andra arméfördelningen
tillhörande etablissement och byggnader i Östersund och Sollefteå.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6, sid. 43 och 44) att till Iståndsättande
av de elektriska anläggningarna i andra arméfördelningen tillhörande
etablissement och byggnader i Östersund och Sollefteå å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag av 420,000 kronor.
I sina skrivelser rörande lantförsvarets anslagsbehov för budgetåren 1936/
37, 1937/38 och 1938/39 har arméförvaltningen hemställt om anvisande av
medel till iståndsättande av de elektriska anläggningarna i norra (andra)
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
7
arméfördelningen tillhörande etablissement och byggnader i Östersund och
Sollefteå, men hava de tidigare gjorda framställningarna icke föranlett någon
Kungl. Maj:ts åtgärd. De sammanlagda kostnaderna hava i den senast
ingivna framställningen beräknats till 420,000 kronor.
Departementschefen har funnit det framgå av utredningen, att de ifrågavarande
elektriska anläggningarna befinna sig ett skick, som varken ur
ekonomiska eller säkerhetssynpunkter torde kunna försvaras, och ett iståndsättande
av anläggningarna har därför synts honom böra komma till stånd.
Den av arméförvaltningen gjorda kostnadsberäkningen har departementschefen
lämnat utan erinran.
Vad Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit har utskottet ansett
sig böra tillstyrka.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Iståndsättande av de elektriska anläggningarna
i andra arméfördelningen tillhörande etablissement
och byggnader i Östersund och Sollefteå å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag av
420,000 kronor.
l:o) Anordnande av badrum i tjänstebostäder. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 7, sid. 44—46) att till Anordnande av badrum i tjänstebostäder
å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av 500,000 kronor.
I sin skrivelse den 9 september 1936 angående lantförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1937/38 gjorde arméförvaltningen framställning om anvisande
av medel för påbörjande av arbetet med inredande av badrum i tjänstebostäder.
Då denna framställning icke föranledde någon åtgärd från Kungl.
Majits sida, har arméförvaltningen i sin skrivelse den 10 september 1937 angående
lantförsvarets medelsbehov för nästkommande budgetår, under åberopande
av en i ärendet gjord utredning, enligt vilken utredning omkring
560 badrum erfordrades för en sammanlagd kostnad av 1,344,000 kronor eller
avrundat 1,340,000 kronor, gjort framställning om, att för påbörjandet av
de föreslagna arbetena ett belopp av 60,000 kronor måtte äskas för budgetåret
1938/39.
Departementschefen har för egen del anfört följande:
Av den i ärendet förebragta utredningen framgår, att de bostäder, som
kronan på åtskilliga håll tillhandahåller för de militära beställningshavarna
och vilka dessa jämväl äro skyldiga att använda såsom tjänstebostäder, endast
i undantagsfall äro försedda med badrum. Sålunda är badrum inrett
endast i en enda av de cirka 1,700 av dessa bostäder, som omfatta 1—3 rum
och kök, och beträffande lägenheterna örn 4 rum och kök förekommer det
icke i mer än 4 fall av 97. Av samtliga de för arméns personal avsedda
tjänstebostadslägenheterna, vilka tillhopa uppgå till ett antal av omkring
Utskottet.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
1,950, äro endast 54 försedda med badrum. Samtidigt har utvecklingen på
den allmänna bostadsmarknaden gått i den riktningen, att numera praktiskt
taget varje motsvarande lägenhet i nyuppförda hyreshus anses böra vara
utrustad med badrum eller dusch. Under sådana förhållanden ligger det i
sakens natur, att den militära personalen icke sällan känner tvånget att bebo
kronans i förevarande avseende omoderna lägenheter besvärande, då ofta
fullt moderna och för dem lämpligare sådana stå att erhålla i den allmänna
marknaden. Det synes därför vara av fullgoda skäl påkallat, att en modernisering
av kronans ifrågavarande tjänstebostäder igångsättes, därest kravet
på skyldighet för den militära personalen att bebo desamma rimligen
skall kunna upprätthållas.
Liksom de under föregående punkter omförmälda byggnadsarbetena synas
även nu förevarande arbeten åtminstone till en del vara av natur att böra
upptagas å beredskapsstaten för nästkommande budgetår. Det belopp, som
för ändamålet bör i nämnda ordning beräknas, synes lämpligen kunna sättas
till 500,000 kronor.
Utskotta. Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till Anordnande av badrum i tjänstebostäder
å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett
förskottsanslag av 500,000 kronor.
Sjöförsvaret.
Flytande materiel och byggnader.
8:o) Brännoljecisterner för flottan. Kungl. Maj-.t har föreslagit riksdagen
(punkt 8, sid. 47 och 48) att till Brännoljecisterner för flottan å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag av 1,300,000
kronor.
Departementschefen har inledningsvis erinrat därom, att medel genom
tidigare beslut anvisats för uppförande av brännoljecisterner för flottan
samt för iordningsställande av skyddade uppställningsplatser för cisternerna.
I sin skrivelse den 6 september 1937 angående sjöförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1938/39 har marinförvaltningen framhållit, bland annat, att
det — om flottan i krigstid effektivt skulle kunna fylla den uppgift, för
vilken den vöre avsedd — framstode såsom en angelägenhet av vitalaste betydelse,
att det påbörjade uppförandet av bombsäkra oljecisterner fortsattes
i snabbast möjliga takt. På grund av arbetets omfattning syntes det lämp
ligast att verkställa utbyggnaden i etapper. Kostnaden för närmaste utbyggnad,
som beräknades till 1,300,000 kronor, syntes böra fördelas på två
budgetår. I anslutning härtill hemställde marinförvaltningen, att — därest
medel härför ej kunde erhållas av anslaget till statliga och kommunala beredskapsarbeten
— för fortsatt uppförande av bombsäkra brännoljecister
-
Statsutskottets utlåtande Nr 186. 9
ner för marinen för budgetåret 1938/39 måtte anvisas ett reservationsanslag
av 650,000 kronor.
I skrivelse den 5 mars 1938 har marinförvaltningen gjort förnyad framställning
i samma syfte.
Departementschefen har funnit utrett, att stort behov föreligger av ytter
ligare cisternutrymmen för flottans oljelagring och har därför tillstyrkt, att
hela det för första utbyggnadsetappen erforderliga beloppet, 1,300,000 kronor,
upptages å beredskapsstaten för nästkommande budgetår.
Utskottet, som tagit del av till ärendet hörande särskilda handlingar, har
icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Brännoljecisterner för flottan å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av 1,300,000 kronor.
9:o) Bombskydd för förrådsbyggnad å Kurrholmarna i Karlskrona. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, sid. 49) får utskottet, som tagit
del av de till ärendet hörande särskilda handlingarna, hemställa,
att riksdagen må till Bombskydd för förrådsbyggnad a
Kurrholmarna i Karlskrona å beredskapsstat för budgetåret
1938/39 upptaga ett förskottsanslag av 86,000 kronor.
10:o) Restaurering av Amiralitetskyrkan i Karlskrona. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 10, sid. 49—51) att till Restaurering av Amiralitetskyrkan
i Karlskrona å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga
ett förskottsanslag av 135,000 kronor.
Departementschefen har lämnat en redogörelse för tidigare framlagda förslag
rörande restaurering av kyrkan och om anordnande av värmeledning i
densamma i samband med omläggningen av värmeledningen i kustartilleriets
kasern i Karlskrona samt har i anslutning härtill för egen del uttalat
följande.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att frågan örn en restaurering av
Amiralitetskyrkan i Karlskrona sedan flera år varit föremål för uppmärksamhet
från myndigheternas sida. Sålunda tog stationsbefälhavaren i Karlskrona
redan år 1934 initiativ till uppgörande av förslag till kyrkans restaurering.
Förslag i ämnet har sedermera utarbetats och av byggnadsstyrelsen
godkänts. Vidare har marinförvaltningen vid upprepade tillfällen i sina
äskanden angående sjöförsvarets medelsbehov gjort framställning örn utverkande
av medel till utförande av den i restaureringsförslaget ingående installationen
av värmeledning, som enligt marinförvaltningens förmenande
finge anses tillhöra det normala underhållet av kyrkan och sålunda åvila
de marina myndigheterna. 1937 års riksdags statsutskott har också uttalat
Utskottet.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
önskvärdheten av att restaureringsfrågan påskyndades, så att värmeledningen
kunde inom en nära framtid komma till utförande.
Även enligt min mening bör en restaurering av Amiralitetskyrkan i Karlskrona
komma till utförande. Anslagsmedel härför synas lämpligen böra
upptagas å beredskapsstaten för nästföljande budgetår. Mot de gjorda kostnadsberäkningarna,
vilka sluta å 112,000 kronor, torde intet annat vara att
erinra än att beloppet med hänsyn till under senare tid inträffade prisstegringar
torde böra höjas med cirka 20 procent till 135,000 kronor.
Utskottet. Utskottet, som tidigare haft föreliggande fråga under övervägande och i
samband därmed avlagt besök i Amiralitetskyrkan, har funnit önskvärt, att
kyrkan restaureras och att värmeledning samtidigt installeras. Med hänsyn
till det trängande behovet av att restaureringen snarast kommer till utförande
och då värmeledningsinstallationen lämpligen synes böra utföras i samband
med anordnandet under nästa budgetår av värmeledning i kustartilleriets
näraliggande kasern, synes det utskottet, att den föreslagna restaureringen
av Amiralitetskyrkan i Karlskrona bör, för den händelse så av praktiska skäl
låter sig göra, ifrågakomma såsom ett av de första arbeten, vilka igångsättas,
därest beredskapsstaten kommer i tillämpning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Restaurering av Amiralitetskyrkan i
Karlskrona å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga
ett förskottsanslag av 135,000 kronor.
Sjökarteverket.
ll:o) Nytt utsjölodningsfartyg. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 11, sid. 52—55) att till Nytt utsjölodningsfartyg å beredskapsstat för
budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag av 750,000 kronor.
Inledningsvis har departementschefen erinrat därom, att frågan om byggande
av ett nytt utsjölodningsfartyg varit aktuell sedan mer än tio år, och
att flera framställningar gjorts om vidtagande av åtgärder för byggandet
av ett dylikt fartyg men att desamma hitintills icke föranlett någon Kungl.
Majits åtgärd.
I sin skrivelse den 31 augusti 1937 angående sjökarteverkets medelsbehov
för budgetåret 1938/39 anmälde styrelsen för sjökarteverket, att styrelsen
efter ytterligare utredning hade för avsikt att hösten 1937 till Kungl. Majit
ingiva framställning angående medel till ett nytt utsjölodningsfartyg.
I anslutning därtill hade styrelsen för sjökarteverket i skrivelse den 18 november
1937 till en början redogjort för det nuvarande mätningsläget i fråga
om Sverige omgivande farvatten och därvid framhållit behovet av ett nytt
utsjölodningsfartyg.
Sjökarteverket disponerade för närvarande, framhöll styrelsen bland annat,
för utsjöarbetena två fartyg, Svalan och Falken, byggda respektive 1881 och
Statsutskottets utlåtande Nr 186.
11
1888. Utsjölodningsarbetet ställde emellertid stora krav på lodningsfartyget
för att detta arbete skulle kunna bedrivas effektivt och ekonomiskt. De båda
nämnda fartygen fyllde icke närmelsevis måttet i dessa avseenden, i det att
deras sjövärdighet vore långt ifrån tillräcklig. De arbetsuppgifter, inför vilka
sjökarteverket för närvarande stöde, vore till stor del av den art, att de icke
på ett tillfredsställande sätt kunde lösas med den nuvarande materielen.
Styrelsen hade därför utarbetat förslag till ett nytt utsjölodningsfartyg
och med överlämnande av skrivelsen bifogad ritning till fartyget hemställde
styrelsen, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om, att ett belopp av 750,000
kronor måtte ställas till förfogande för byggande av ett dylikt nytt utsjölodningsfartyg
för sjökarteverket, varav 375,000 kronor för budgetåret 1938/39
och återstoden för budgetåret 1939/40.
I utlåtande den 9 december 1937 har marinförvaltningen bestyrkt behovet
av ifrågavarande utsjölodningsfartyg, varjämte ämbetsverket förklarat sig
intet hava att erinra mot den föreslagna fartygstypen. Enligt marinförvaltningens
uttalande syntes den beräknade kostnaden, 750,000 kronor, vara
rimlig.
Departementschefen har funnit den verkställda utredningen giva vid
handen, att de båda över femtio år gamla fartyg, som sjökarteverket för
närvarande disponerar för utsjölodningsarbetet, icke medgiva ett effektivt
och ekonomiskt bedrivande av detsamma. Fartygens ringa sjövärdighet verkade
sålunda i hög grad hindrande på arbetet och förläggningsförhållandena
ombord å fartygen vore särskilt för manskapet synnerligen otillfredsställande.
Slutligen borde beaktas de oproportionerligt höga underhållskostnader,
som fartygen på grund av sin höga ålder betinga. Mot det senaste, hösten
1937 uppgjorda förslaget till ett nytt utsjölodningsfartyg samt beräkningen
av kostnaderna för detsammas byggande syntes departementschefen intet
vara att erinra. Kostnaderna för ett nytt utsjölodningsfartyg borde lämpligen
upptagas å beredskapsstaten för nästkommande budgetår. Därvid
syntes hela det för fartygets byggande erforderliga beloppet, 750,000 kronor,
böra på en gång upptagas.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
under förevarande punkt, får hemställa,
att riksdagen må till Nytt utsjölodningsfartyg å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag av
750,000 kronor.
Stockholm den 27 maj 1938.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Utskottet.
Närvarande: se under utlåtandet nr 185.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1938:420 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till beredskapsstat för budgetåret 1938139, i vad propositionen avser anslag under s. 7 i texten