Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till beredskapsstat för budgetåret 1938139, i vad proposition avser anslag under kommunikationsdepartementets verksamhetsområde med undantag för affärsverken.

1938-05-27 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:188, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till beredskapsstat för budgetåret 1938139, i vad proposition avser anslag under kommunikationsdepartementets verksamhetsområde med undantag för affärsverken.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

1

Nr 188.

Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1938 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till beredskapsstat för budgetåret 1938139, i vad proposition

avser anslag under kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde med undantag för affärsverken.

(4:e avd.)

Under här nedan angivna rubriker behandlar utskottet framlagda förslag

rörande förskottsanslag å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 i vad avser

kommunikationsdepartementets verksamhetsområde med undantag dock

för affärsverken.

Driftbudgeten.

l:o) Bidrag till vägarbeten. I proposition nr 275 med förslag till beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 har Kungl. Majit under sjätte huvudtiteln

föreslagit riksdagen (punkt 1, sid. 74—76) att till Bidrag till vägarbeten å

beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag av

65,200,000 kronor.

Med skrivelse den 12 februari 1938 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

inkommit med uppgifter över arbeten, vilka lämpligen kunna igångsättas vid

en eventuellt inträffande ekonomisk depression i ändamål att bereda arbetstillfällen.

De vägarbeten, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatt lämpligen

skulle komma till utförande, finnas sammanfattade länsvis å särskilda förteckningar,

till vilka torde få hänvisas. Enligt vad styrelsen meddelar,

har den av styrelsen framlagda planen över vägarbetena uppgjorts med ledning

av förslag, avgivna av länsstyrelserna efter av vägingenjörerna i samråd

med vederbörande vägstyrelscr verkställda utredningar. Vid dessa utredningar

hade, yttrar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vägingenjörerna

haft att bedöma, vilken lid som för vart och ett av de planerade företa
Bihang

till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 188-

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

gen kunde behöva avses till förberedande åtgärder för igångsättandet. Med

ledning av dessa uppgifter hade de av vägingenjörerna redovisade vägarbetena

vid planens utformning uppdelats i två huvudgrupper, den första, gruppen

A, omfattande arbeten, som beräknades kunna igångsättas senast tre

månader efter det att beslut därom meddelats, och den andra, gruppen B,

omfattande arbeten, som beräknades kunna igångsättas tidigast tre och senast

sex månader efter det att beslut därom meddelats.

Under budgetår 1938 skulle vid sidan av eljest planerade arbeten kunna

utföras vägarbeten i följande omfattning:

A B i.R

(inom 3 mån.) (inom 6 mån.) -vto

Kronor Kronor Kronor

Kostnad .................... 28,238,700 13,606,200 41.844,900

Statsbidrag .................. 24,567,000 11,767,510 36.334,510

Genom forcering skulle dessa vägarbeten kunna under budgetåret 1938/39

bedrivas i följande utökade omfattning:

A B

(inom 3 mån.) (inom 6 mån.) |A + B

Kronor Kronor Kronor

Kostnad .................... 48,095,600 27,056,480 “ 75,152,080

Statsbidrag .................. 41,837,000 23,401,143 65.238,143

Vid forcering skulle alltså för dessa extra ordinära vägarbeten enligt nu

gällande regler utgå ett statsbidragsbelopp av 65,200,000 kronor.

Departementschefen anför följande:

Då vägarbeten visat sig särskilt lämpade att bereda arbetstillfällen för arbetslösa

och behovet av desammas utförande gör sig starkt gällande, tillstyrker

jag, att å beredskapsstaten upptages ett anslag, motsvarande statsbidrag

till de arbeten, som vid forcering kunna utföras under nästa budgetår, eller

avrundat 65.2 miljoner kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att

bestämma om användningen av nämnda belopp. Jag förutsätter, att vägarbetena

i regel skola utföras i vanlig ordning med statsbidrag av den storlek,

som med hänsyn till omständigheterna kan finnas påkallad.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

I likhet med departementschefen finner utskottet lämpligt att även de med

anslag från beredskapsstaten finansierade vägarbetena utföras »i vanlig ordning»,

d. v. s. normalt genom vägdistrikten. Det får förutsättas att vid uttagning

av, respektive hänvisning av arbetskraft till dessa arbeten särskilt beaktas

möjligheterna att genom desamma bereda sysselsättning åt arbetslösa.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till vägarbeten å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av 65,200,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

3

2:o) Bidrag till byggande av broar. Kungl. Majit har (punkt 2, sid. 76

och 77) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av broar å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag av 9,500,000

kronor.

Vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förenämnda skrivelse finnas fogade

länsvis upprättade förteckningar över brobyggnader för vägväsendet,

för vilka medel kunna upptagas å beredskapsplanen. Förteckningarna upptaga

95 företag med en sammanlagd kostnad av 16,110,000 kronor alternativt

13,447,000 kronor, beroende på vilket av de båda föreliggande förslagen

till bro över Lule älv i närheten av Luleå, som kommer till utförande. Härav

beräknas, att ett belopp av 11,260,000 kronor respektive 10,760,000 kronor

skulle kunna nedläggas under budgetåret 1938/39, motsvarande ett statsbidrag

av 9,517,000 kronor respektive 9,042,000 kronor.

Departementschefen anför följande:

I anslutning till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört vill jag för

min del förorda, att å beredskapsstaten upptages ett anslag av 9.5 miljoner

kronor för bidrag till byggande av broar, motsvarande en byggnadskostnad

av något över 11 miljoner kronor. I fråga örn brobyggnadsföretagen och

sättet för deras utförande äger vad jag tidigare anfört om vägarbeten motsvarande

tillämpning.

Såsom departementschefen framhållit bör beträffande brobyggnadsföretagen

och sättet för deras utförande vad som tidigare anförts om vägarbetena

äga motsvarande tillämpning.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av broar å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av 9,500,000 kronor.

3:o) Stensättning av vägar. Kungl. Majit har (punkt 3, sid. 77—79) föreslagit

riksdagen att till stensättning av vägar å beredskapsstat för budgetåret

1938/39 upptaga ett förskottsanslag av 8,300,000 kronor.

Med ledning av inkomna uppgifter rörande vägar som kunna ifrågakomma

för stensättning hava stensättningsarbetena uppdelats i två hunvudgrupper,

vilka båda grupper omfatta arbeten, som beräknas kunna igångsättas senast

3 månader efter det att beslut därom meddelats, dock tidigast vid nedan angivna

tidpunkter:

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

Belägg
ningsyta
Kvm.

1. Företag, vilka enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

till Kungl. Majit den 21 maj 1937 överlämnade

programförslag föreslagits att utföras

under budgetåret 1939/1940.

A. Företag, vilka beräknas kunna påbörjas 1

juli 1938 177,800

B. Företag, vilkas påbörjande är beroende av

pågående vägarbeten men vilka beräknas

kunna påbörjas våren 1939 ............ 257,000

äretag, vilka härutöver beräknas kunna påbörjas

under budgetåret 1938/1939.

A. Företag, vilka beräknas kunna påbörjas 1

juli 1938 .............................. 578,500

B. Företag, vilkas påbörjande är beroende av

pågående vägarbeten men vilka beräknas

kunna påbörjas våren 1939.............. 175,300

1,188,600

Kostnad

Kronor

1.300.000

1.815.000

3.900.000

1.305.000

8,320,000.

utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Majits förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stensättning av vägar å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag av

8,300,000 kronor.

4:o) Hamn- och farledsarbeten. Kungl. Majit har (punkt 4) föreslagit

riksdagen att till hamn- och farledsarbeten å beredskapsstat för budgetåret

1938/39 upptaga ett förskottsanslag av 6,700,000 kronor.

Enligt väg- och vattenbyggandsstyrelsens föreliggande förslag skulle å beredskapsstaten

kunna upptagas dels 3 miljoner kronor för utförande i statlig

regi av fiske- och småbåtshamnar samt farleder för en beräknad kostnad av

3.5 miljoner kronor, dels 3 miljoner kronor för bidrag till byggande i annan

ordning av handelshamnar till en sammanlagd kostnad av 5 miljoner kronor,

dels ock 330,000 kronor för erforderlig förstärkning av styrelsens för hamnoch

farledsarbeten avsedda maskinpark. Sammanlagt skulle sålunda kunna

å staten upptagas ett anslag av 6,330,000 kronor. Härtill kommer medelsbehovet

för fördjupningen av Tjuvholmssundet utanför Luleå, vilket företag

beräknats kosta 750,000 kronor och vartill staden hemställt örn statsbidrag

med två tredjedelar av kostnaden, medan länsstyrelsen, som under vissa förutsättningar

tillstyrkt förslaget, ansett halva kostnaden böra bestridas av

statsmedel.

Utskottet. Utan att i förevarande sammanhang taga slutlig ståndpunkt till frågan

om vilka hamn- och farledsarbeten, som böra komma till utförande med

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

5

anlitande av å beredskapsstaten upptagna medel, har departementschefen föreslagit,

att för ändamålet å nämnda stat upptages ett anslag av 6,700,000

kronor.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må till Hamn- och farledsarbeten å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av 6,700,000 kronor.

5:o) Instrument ni. lii. för statens väginstitut. Kungl. Majit haj (punkt

5, sid. 82) föreslagit riksdagen att till instrument m. m. för statens väginstitut

å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 under sjätte huvudtiteln upptaga ett

förskottsanslag av 75,000 kronor.

I det till väginstitutets verksamhet för budgetåret 1937/38 från automobilskattemedlen

anvisade anslaget ingick ett belopp av 115,000 kronor till engångsanskaffning

av möbler, bord och maskinell utrustning. På grund av

anslagets natur av förslagsanslag kan det ej disponeras efter den 30 juni

1938, vadan alltså ny medelsanvisning av riksdagen erfordras för den del,

75,000 kronor, av anslaget, som avsetts för inredningen i institutets nybyggnad.

Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förevarande förslag om anvisande av

anslag med 75,000 kronor till instrument m. m. I anslutning till vad som

under en efterföljande punkt 10 :o) anföres, förutsätter utskottet, att, därest

de allmänna förhållandena ej anses påkalla anlitande av ett dylikt å beredskapsstat

anvisat anslag, förevarande anslagsfråga i vanlig ordning förelägges

1939 års riksdag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Instrument m. m. för statens väginstitut

å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av 75,000 kronor.

6:o) Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Kungl. Majit har

(punkt 6, sid. 82 och 83) föreslagit riksdagen att till Underhåll av vissa

historiska byggnader m. m. å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga

ett förskottsanslag av 205,000 kronor.

Under det å sjätte huvudtiteln uppförda anslaget till underhåll av vissa

historiska byggnader m. m. har riksdagen från och med budgetåret 1936/37

även anvisat medel till konserveringsarbeten å Bohus fästningsruin, Kalmar

slott och Bäckö slott. I riksstaten för nästa budgetår har under nämnda

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

anslagsrubrik beviljats ett belopp av 60,000 kronor för dessa konserveringsarbeten.

Enligt byggnadsstyrelsens till grund för Kungl. Maj:ts förevarande förslag

liggande utredning skulle arbeten utöver de i det årliga arbetsprogrammet

upptagna kunna — inom åtta veckor efter det medel för ändamålet ställts

till förfogande — igångsättas å Bohus fästningsruin för 62,150 kronor, å

Kalmar slott för 120,000 kronor och å Läckö slott för 23,500 kronor eller

sammanlagt 205,650 kronor. Byggnadsstyrelsen har uttalat, att ifrågavarande

arbeten kunna betecknas såsom synnerligen önskvärda. I anslutning härtill

har departementschefen tillstyrkt ett anslag å beredskapsstaten för ändamålet

av 205,000 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underhåll av vissa historiska byggnader

m. m. å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga

ett förskottsanslag av 205,000 kronor.

7:o) Bidrag till elektrifiering av Jokkmokks socken. Kungl. Maj:t har

(punkt 7, sid. 83—93) föreslagit riksdagen att till Bidrag till elektrifiering

av Jokkmokks socken å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett

förskottsanslag av 185,000 kronor.

Jokkmokks socken, som med en areal av över 18,000 kvadratkilometer

land är den största socknen i riket, är — bortsett från Porjus samhälle med

omnejd —- elektrifierad endast i vad avser Jokkmokks kyrkostad och dess

närmaste omgivning. Kyrkostaden erhåller för närvarande sin elektriska

kraft från en mindre kraftstation i Vaimat, vilken, sedan det ursprungliga

kraftbolaget måst likvidera, numera övertagits av socknens allmänningsfond.

Kraftstationen har numera visat sig otillräcklig för tillgodoseende av samhällets

alltmer stegrade behov av elektrisk kraft. Någon ökning av kraftuttagningen

vid stationen i önskvärd utsträckning har emellertid befunnits

icke kunna ske på grund av den ringa vattentillgången.

I syfte att lösa kyrkostadens kraftfråga ävensom tillgodose de övriga större

byarnas länge kända behov av elektrisk kraft har länsstyrelsen i Norrbottens

län fiamlagt ett förslag i ämnet. Enligt förslaget skulle elektrisk kraft

erhållas från Porjus kraftstation och levereras till kyrkostaden och 24 byar

inom socknen. För att organisera och finansiera elektrifieringsföretaget

skulle konsumenterna sammansluta sig till en ekonomisk förening. Till

denna skulle från allmänningsfonden utan kostnad överlämnas det nuvarande

distributionsnätet i kyrkostaden, varjämte föreningsmedlemmarna i

förhållande till antal tecknade andelar i föreningen skulle utföra naturaprestationer

till vissa värden. Anläggningskostnaderna för företaget jämte

kostnaderna för utredningar och teknisk kontroll hava beräknats till 410,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 1S8.

7

kronor, i vilket belopp emellertid ej imäknats värdet av förutnämnda naturaprestationer,

värderade till 180,000 kronor. Förenämnda belopp å

410,000 kronor har av länsstyrelsen föreslagits skola finansieras på så sätt,

att staten bidrager med 185,000 kronor och kommunen med 30,000 kronor

och att återstående belopp upplånas. Till säkerhet för detta lån, som skulle

lämnas av allmänningsfonden, skulle avlämnas av föreningsmedlemmarna

tecknade skuldförbindelser.

V atteni ollssty reisen, sorn funnit det framlagda förslaget lämpligt att läggas

till grund för elektrifieringen och de ekonomiska beräkningarna vederhäftiga

och betryggande, har tillstyrkt bifall till länsstyrelsens hemställan

om statsbidrag till företaget.

Departementschefen har i ärendet anfört, bland annat, följande:

Då elektrifiering av en avlägsen bygd i allmänhet torde äga betydelse för

dess framåtskridande i såväl materiellt som kulturellt hänseende, torde det

föreligga anledning förvänta, att ett genomförande av det nu framlagda elektrifieringsprojektet

beträffande Jokkmokks socken skall bliva ur skilda synpunkter

till avsevärt gagn för den därstädes bosatta befolkningen. De tidigare

med statsbidrag genomförda elektrifieringsföretagen i Norrbottens län,

avseende nordöstra finnbygden och Gällivare socken, hava enligt vad vattenfallsstyrelsen

meddelat slagit väl ut och omfattats med stort intresse av därvarande

befolkning. Med hänsyn till vad sålunda anförts och då det för företagets

genomförande på drägliga ekonomiska villkor för befolkningen inom

Jokkmokks socken torde vara erforderligt, att statsmakterna lämna sin medverkan,

vill jag, i anslutning till statsmakternas tidigare beslut örn statsbidrag

till de två förutnämnda, redan genomförda elektrifieringsföretagen, tillstyrka,

att ett statsbidrag å 185,000 kronor utgår till företaget.

Såsom villkor för bidrag till elektrifieringsföretagets genomförande synes

i likhet med vad tidigare skett böra fordras garanti för att företaget från

början blir ekonomiskt säkerställt. Innan någon del av anslagsmedlen utbetalas,

torde det därför böra visas, att vederbörlig distributionsförening bildats

och på föreskrivet sätt registrerats samt att bindande teckning skett för

minst det antal andelar, som planens genomförande förutsätter.

Med hänsyn till att de med genomförandet av ifrågavarande företag förbundna

arbetena i icke obetydlig utsträckning äro av beskaffenhet att lämpligen

böra utföras under en inträffande ekonomisk depression, synes med

bestämmande av tidpunkten för genomförandet av företaget tills vidare böra

anstå i avvaktan å utvecklingen å arbetsmarknaden. Medel för företaget

synas därför böra upptagas å beredskapsstaten.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majrts förevarande förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till elektrifiering av Jokkmokks

socken å beredskapsstat för budgetåret 1938 39 upptaga

ett förskottsanslag av 185,000 kronor.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

Kapitalbudgeten.

Luftfartsfonden.

8:o) Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats. Kungl. Majit har (bil. 11, punkt

36, sid. 210—217) föreslagit riksdagen att till Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats

å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag av

350,000 kronor.

Förevarande förslag om uppförande av stationsbyggnad å Bulltofta flygplats

avser att inom en och samma byggnad inrymma erforderliga lokaler

för såväl säkerhetstjänstens som trafiktjänstens och passagerarnas behov.

Härigenom skulle en definitiv lösning av flygplatsens lokalfrågor på längre

sikt komma till stånd.

Den föreslagna byggnaden, som är avsedd att uppföras av tegel, skulle i

bottenvåningen innehålla en större expeditionslokal för avgående och ankommande

passagerare och gods, en restauranglokal samt rum för tull och

passpolis. Vidare skulle i bottenvåningen anordnas rum för postexpedition.

I andra våningen skulle inrymmas lokaler för väderleks- och radiotjänst

samt flyglcdning. Tredje våningen skulle utgöras av ett för flygledare avsett

kontrolltorn, runt vilket skulle utföras en inspektionsplattform.

Kostnaderna för förslagets genomförande hava beräknats till sammanlagt

435,000 kronor med följande fördelning på olika poster:

Byggnadskostnader .................................. kronor 350,000

Planeringsarbeten m. m............................. » 50,000

Möbler och övriga inventarier samt omläggning av manöverledningar

m. m................................... » 20,000

Ritningar och kontroll .............................. » 15,000

Summa kronor 435,000.

Av det sålunda erforderliga beloppet 435,000 kronor skulle Malmö stad

tillskjuta ett belopp av 85,000 kronor, varför det å staten belöpande beloppet

skulle uppgå till 350,000 kronor.

Departementschefen — som erinrat om att de å Bulltofta flygplats för

närvarande förefintliga byggnaderna utgöras av trenne hangarbyggnader

(nr 1, 2 och 3) samt en av två byggnader bestående, av aktiebolaget Aerotransport

uppförd radiostation — har beträffande de nuvarande lokalförhållandena

vid flygplatsen anfört följande:

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, äro de nuvarande lokalförhållandena

vid Bulltofta flygplats i vissa avseenden mindre tillfredsställande.

Expeditionslokalerna, vilka äro inrymda i en länga utefter hangarbyggnaden

nr 2 och som i viss mån kunna sägas hava karaktären av ett proviso
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

9

rium, äro otillräckliga och medföra på grund härav olägenheter såväl för

passagerarnas bekvämlighet och trevnad som för personalen vid expedieringen

av gods och post m. m. Lokalerna för flygledningen samt för radiooch

väderlekstjänsten äro mindre väl belägna i förhållande till varandra.

Genom att radiotjänstavdelningen är förlagd till en mindre byggnad på fältet,

medan den meteorologiska avdelningen och flygledningen äro inrymda

i en tillbyggnad till hangarbyggnaden nr 3, försvåras i hög grad det

intima samarbete, som är erforderligt mellan de olika grenarna av säkerhetstjänsten.

Särskilt vid utövandet av flygledningen för flygplan, som landa

under svåra väderleksförhållanden, är ett dylikt samarbete av stor vikt. För

ett tillfredsställande samarbete erfordras, bland annat, att flygledaren från

sin plats har fri utsikt över hela flygstationen med dess omgivningar och

samtidigt kan manövrera flygplatsens signal- och belysningsanordningar.

Han bör därjämte kunna konferera med radio- och väderlekspersonalen

samt, om så befinnes nödvändigt, personligen följa resultatet av pejlingarna

eller med stöd av väderlekskartorna själv bilda sig en uppfattning örn väderlekssituationen.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till Stationsbyggnad d Bulltofta flygplats

å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av 350,000 kronor.

9:o) Utbyggnad av flygplatser. Kungl. Maj:t har (punkt 37, sid. 217—

221) föreslagit riksdagen att till Utbyggnad av flygplatser å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag av 5,000,000 kronor.

Flygfältsanläggningar hava sedan flera år kommit till utförande i syfte

att motverka arbetslöshet. I stor utsträckning hava dylika anläggningar utförts

genom statens arbetslöshetskonunissions försorg och i andra fall genom

vederbörande kommun mot åtnjutande av bidrag av statsmedel. Under

erinran härom samt under framhållande av att arbeten av ifrågavarande slag,

liksom vägarbetena, på grund av sin natur äro särskilt lämpade såsom beredskapsarbeten,

har departementschefen — med utgångspunkt från en av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppgjord preliminär plan rörande arbeten

å flygfält i skilda delar av landet — framlagt förslag om upptagande å beredskapsstaten

av ett belopp av 5 miljoner kronor för dylika arbeten. Arbetena

förutsättas i vissa fall skola helt täckas av statsmedel, medan staten i

andra fall avses skola lämna bidrag till vederbörande kommun. Det har ansetts

böra få ankomma på Kungl. Maj.t att besluta örn anslagets användning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbyggnad av flygplatser å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av 5,000,000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

Utskottet.

Statens allmänna fastighetsfond.

10:o) Nybyggnad för statens väginstitut. Kungl. Majit har under kapitalinvestering

och statens allmänna fastighetsfond (punkt 39, sid. 222—225)

föreslagit riksdagen att till Nybyggnad för statens väginstitut å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag av 143,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 178, gjorda framställning anvisade

1936 års riksdag till nybyggnad för statens väginstitut under utgifter

för kapitalökning och rubriken statens allmänna fastighetsfond för budgetåret

1936/37 ett reservationsanslag, att utgå av automobilskattemedel, av

250,000 kronor samt medgav, att för enahanda ändamål finge, i den mån

så erfordrades, användas den vid utgången av då löpande budgetår kvarstående

reservationen å det för samma budgetår under sjätte huvudtiteln anvisade

anslaget till bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten.

Ifrågavarande nybyggnad är avsedd att uppföras vid sydvästra sidan av

Drottning Kristinas väg mellan tekniska högskolans studentkårs kårhus och

statens provningsanstalts byggnad.

Kostnaderna för den beslutade nybyggnaden för statens väginstitut beräknas

numera uppgå till 505,000 kronor, d. v. s. omkring 138,000 kronor mer

än som ursprungligen beräknats. Detta förhållande sammanhänger i första

hand med den inträdda allmänna prisstegringen men till en del även med

ifrågasatta förändringar i den ursprungliga byggnadsplanen.

I anslutning härtill anför departementschefen bland annat följande:

Då de för byggnadsföretaget nu uppgjorda ritningarna ävensom kostnadsberäkningarna

icke givit mig anledning till erinran, synas mig desamma böra

läggas till grund för företaget. På grund av önskvärdheten att i konjunkturutjämnande

syfte uppskjuta arbetsföretag, som utan större olägenheter kunna

anstå, till tider med sämre arbetstillgång synes nu ifrågavarande byggnadsföretag

icke för närvarande böra påbörjas. Därest riksdagen icke framställer

någon erinran däremot, torde dock byggnadsföretaget få igångsättas,

om förhållandena skulle motivera detta. För att emellertid kunna i ett sammanhang

slutföra arbetet, därest så ur nyssnämnda synpunkter skulle befinnas

påkallat, torde för ändamålet erforderliga medel böra anvisas å beredskapsstaten.

Utöver för själva byggnadsarbetet redan tillgängliga medel, tillhopa

362,125 kronor, skulle för företagets utförande erfordras ett belopp av

142,875 kronor, eller avrundat 143,000 kronor.

Redan i 1936 års proposition om anslag till nybyggnad framhöllos de stora

olägenheter, som väginstitutets otillfredsställande lokalförhållanden medförde

för verksamheten. De tillgängliga utrymmena vore otillräckliga och därjämte

splittrade med en del förlagd till statens provningsanstalt och en del

till Sveriges geologiska undersöknings lokaler vid Frescati. Trångboddheten

har visserligen sedermera kunnat minskas genom tillfällig förhyrning, men

härigenom hava olägenheterna av splittringen endast ytterligare skärpts.

Till belysning av den vikt, som detta spörsmål tillmätes bland landets vägbyggare,

må erinras, att svenska vägstyrelsernas förbund i en den 23 april

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

11

1938 till kommunikationsdepartementet gjord framställning ansett sig böra

framhålla väginstitutets forsknings- och undersökningsarbetens stora betydelse

för vägväsendets fortsatta utbyggande och förbättring samt de allvarliga

bekymmer, som dröjsmålet med lösningen av institutets byggnadsfråga

måste väcka.

Ej minst med hänsyn till de omfattande vägbyggnadsföretag, som ingå i

krisberedskapen, är det enligt utskottets mening av vikt, att väginstitutets

verksamhet ej hämmas genom ogynnsamma lokalförhållanden. Det synes

utskottet angeläget, att den redan beslutade nybyggnaden snarast igångsättes

med anlitande av de medel, sammanlagt 362,125 kronor, som redan

härför stå till Kungl. Maj:ts förfogande.

Då utskottet nu tillstyrker förslaget om anvisande därutöver av ytterligare

erforderligt belopp, 143,000 kronor å beredskapsstat, förutsätter utskottet,

att, därest de allmänna förhållandena ej anses påkalla anlitande av ett

dylikt å beredskapsstat anvisat anslag, frågan om erforderligt tilläggsanslag

i vanlig ordning förelägges 1939 års riksdag.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Nybyggnad för statens väginstitut å

beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av 143,000 kronor.

ll:o) Nybyggnad för lantniäterikontoret i Örebro. Kungl. Maid har

(punkt 40, sid. 225—229) föreslagit riksdagen att dels till Nybyggnad för

lantmäterikontoret i örebro å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga

ett förskottsanslag av 100,000 kronor, dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t

att i samband med att nämnda anslag tages i anspråk bestämma om villkoren

för det i statsrådsprotokollet omförmälda markbytet mellan kronan och Örebro

stad.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 17 augusti 1937 framlagt förslag

örn uppförande av en nybyggnad för lantmäterikontoret i Örebro för en beräknad

kostnad av 225,000 kronor samt hemställt om anvisande för budgetåret

1938/39 av ett anslag för ändamålet å 100,000 kronor.

Efter att hava redogjort för den av byggnadsstyrelsen förebragta utredningen

— innefattande jämväl yttranden i ärendet från lantmäteristyrelsen

och länsstyrelsen i örebro län ävensom ett av byggnadsstyrelsen i samråd

med lantmäteristyrelsen uppgjort skissförslag för byggnadsföretaget —- har

departementschefen för egen del anfört följande:

Av den föreliggande utredningen torde framgå att de av lantmäterikontoret

i örebro disponerade lokalerna i Örebro slott äro mindre tillfredsställande

ur olika synpunkter. Sålunda kan framhållas att såväl tjänstelokalerna,

vilka bestå av tre rum, som de två arkivrummen äro för sitt ändamål

otillräckliga samt jämväl i vissa hänseenden otidsenliga. Nu angivna förhållanden

torde medföra olägenheter vid arbetets utförande, särskilt som allmänheten

i stor utsträckning besöker lantmäterikontoret i arkivforsknings
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

Utskottet.

och andra ärenden. Då såväl lantmäteristyrelsen som byggnadsstyrelsen

därjämte vitsordat behovet av nya lokaler för lantmäterikontoret, har jag

ansett mig böra förorda, att åtgärder vidtagas i syfte alt lösa lantmäterikontorets

lokalfråga.

Vid de utredningar, som för ändamålet ägt rum, har det visat sig, att utvidgade

lokaler icke lämpligen kunna beredas lantmäterikontoret inom örebro

slott. Länsstyrelsen är nämligen själv i behov av ökade lokaler och kan

därför icke avstå ytterligare utrymme åt lantmäterikontoret. Vidare räknar

länsstyrelsen med att en blivande uppbördsreform kan komma att medföra

behov för länsstyrelsen att sedermera disponera även de av lantmäterikontoret

nu innehavda lokalerna. Byggnadsstyrelsen har på grund av nu angivna

förhållanden ansett mest lämpligt, att för lantmäterikontoret uppföres

en särskild byggnad. Då någon för ändamålet lämplig, kronan tillhörig

tomt icke finnes i Örebro, har länsstyrelsen inlett förhandlingar med staden

i syfte att erhålla lämplig tomtmark för nybyggnaden. De förda förhandlingarna,

vilka ännu ej lett till något preliminärt avtal men som enligt vad

byggnadsstyrelsen meddelat torde hava alla förutsättningar att leda till resultat,

syfta till att staden skulle till kronan överlåta ett område om 1,400

kvadratmeter, beläget vid Södra Hamnplatsen. Såsom ersättning för överlåtelsen

har staden betingat sig, förutom visst förbehåll rörande slottsparken,

varom överenskommelse kunde träffas, att till staden överlåtes den kronan

tillhöriga s. k. Vaktknektebacken. Detta område, å vilket finnas uppförda

flera byggnader, tillhöriga enskilda personer, av vilka någon avgift för nyttjanderätten

emellertid av olika skäl icke ansetts kunna utkrävas, äger, enligt

vad länsstyrelsen meddelat, för kronan endast ringa värde.

Kostnaderna för det ifrågasatta byggnadsföretaget hava av byggnadsstyrelsen

beräknats till 225,000 kronor, däri inräknade kostnader för rivning av

en å byggnadstomten befintlig magasinsbyggnad. Då varken nämnda kostnadssumma

eller de för byggnadsföretaget uppgjorda skissförslagen, vilka

godkänts av lantmäteristyrelsen, givit mig anledning till erinran, anser jag

mig böra biträda byggnadsstyrelsens nu framlagda förslag, att en särskild

byggnad uppföres för lantmäterikontoret. Med hänsyn till vad i ärendet upplysts

rörande värdet i kronans hand av den s. k. Vaktknektebacken synes

ej heller något vara att erinra mot att nämnda område överlåtes till Örebro

stad såsom vederlag för den tomtmark, varå lantmäterikontorsbyggnaden

avses skola uppföras.

Det belopp av 100,000 kronor, varom byggnadsstyrelsen gjort framställning,

synes lämpligen kunna upptagas å beredskapsstaten. Samtidigt torde

böra av riksdagen utverkas bemyndigande för Kungl. Majit att bestämma om

villkoren för här omförmälda markbyte mellan kronan och örebro stad.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majlis förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) till Nybyggnad för lantmäterikontoret i Örebro å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av 100,000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Majit att i samband med att nämnda

anslag tages i anspråk bestämma om villkoren för det i

statsrådsprotokollet omförmälda markbvtet mellan kronan

och örebro stad.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

13

12:o) Ändringsarbeten inom Västerås slott. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 41, sid. 229—236) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ändringsarbeten inom Västerås slott

å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag

av 93,000 kronor.

13:o) Nytt landsstatshus i Gävle. Konstnärlig utsmyckning av nytt landsstatshus

i Gävle. Kungl. Maj:t har (punkt 42, sid. 236—239) föreslagit riksdagen

att å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga dels till Nytt landsstatshus

i Gävle ett förskottsanslag av 630,000 kronor, dels ock till Konstnärlig

utsmyckning av nytt landsstatshus i Gävle ett förskottsanslag av 15,000

kronor.

Med bifall till ett av Kungl. Maj:t härom framlagt förslag fattade 1937 års

riksdag beslut om uppförande av ett nytt landsstatshus i Gävle för en beräknad

kostnad av 660,000 kronor. Samtidigt ställde riksdagen ett belopp av 195,000

kronor till förfogande för byggnadsföretagets påbörjande. Enligt en nu

framlagd förnyad kostnadsberäkning skulle nyssnämnda kostnadssumma å

660,000 kronor på grund av stegrade arbets- och materialpriser behöva höjas

med omkring 25 procent eller till 825,000 kronor. Den för byggnadsföretagets

genomförande ytterligare erforderliga medelsanvisningen skulle i enlighet

härmed belöpa sig till (825,000 — 195,000 =) 630,000 kronor. Denna

summa samt ett belopp av 15,000 kronor för konstnärlig utsmyckning av det

nya landsstatshuset föreslås nu skola upptagas å beredskapsstaten.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må å beredskapsstat för budgetåret 1938/39

upptaga

a) till nytt landsstatshus i Gävle ett förskottsanslag av

630,000 kronor,

b) till Konstnärlig utsmyckning av nytt landsstatshus i

Gävle ett förskottsanslag av 15,000 kronor.

14:o) Ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län. Kungl. Maj:t har

(punkt 43, sid. 239—243) föreslagit riksdagen att till ökade lokaler för länsstyrelsen

i Värmlands län å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett

förskottsanslag av 200,000 kronor.

I skrivelse den 15 mars 1938 har byggnadsstyrelsen framlagt förslag om uppförande

av en ny flygelbyggnad å länsresidenstomten i Karlstad för en beräknad

kostnad av 516,500 kronor samt hemställt örn anvisande för budgetåret

1938/39 av ett anslag å 200,000 kronor för byggnadsföretagets påbörjande.

Departementschefen bar i ärendet anfört följande:

Av den lämnade redogörelsen framgår, att de av länsstyrelsen i Värmlands

liin för närvarande disponerade lokalerna äro otillräckliga. Vidare framstår

Bihang till riksdagens protokoll 1038. G sami. Nr 188. 3

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 188.

Utskottet.

det såsom ett önskemål, att åt landsfogden och länsarkitekten om möjligt

beredas tjänstelokaler i anslutning till landsstatshuset. Med hänsyn till, bland

annat, nu angivna förhållanden hava sedan omkring tre år utredningar pågått

i syfte att lösa de föreliggande lokalfrågorna. Till en början hava utredningarna

inriktats på att genom ombyggnad av de på residenstomtens

östra del belägna två flyglarna och en mellan dem liggande uthuslänga erhålla

ökade och bättre lokalutrymmen. Enligt verkställda beräkningar skulle

kostnaderna för en sådan ombyggnad i den omfattning, som erfordras för

att en lösning på längre sikt av den föreliggande lokalfrågan skulle komma

till stånd, uppgå till omkring 400,000 kronor. Då byggnadsstyrelsen nied

hänsyn till det dåliga skick, vari flyglarna för närvarande befinna sig, icke

ansett sig kunna förorda, att kostnader av nämnda storleksordning nedläggas

å en ombyggnad, har styrelsen låtit verkställa utredning rörande kostnaderna

för uppförande av en nybyggnad på den östra delen av tomten, därvid flyglarna

och uthuslängan skulle rivas. Enligt det på grundval härav upprättade,

av byggnadsstyrelsen nu framlagda förslaget skulle en sådan nybyggnad draga

en kostnad av 516,500 kronor.

Det sålunda utarbetade förslaget innebär, att å den plats, där nuvarande

landsstatshusets flyglar äro belägna, samt å mellanliggande utrymme en nybyggnad

skulle uppföras i två, delvis i tre våningar. I byggnaden skulle

erhållas, förutom en del arkiv- och reservutrymmen för länsstyrelsen, lokaler

åt landsfogden, vägingenjören, länsarkitekten och försvarsassistenten, varjämte

vissa reservutrymmen vore avsedda att tillgodose länsarkitektskontorets

och vägingenjörsexpeditionens blivande utvidgningsbehov. Genom att vägingenjörsexpeditionen

förlägges till nybyggnaden kunna ytterligare utrymmen

beredas för länsstyrelsen i huvudbyggnaden. Byggnadsstyrelsen har ansett

sig böra förorda nu ifrågavarande förslag, och länsstyrelsen har för sin del

tillstyrkt, att detsamma måtte komma till utförande.

Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört rörande de nuvarande flyglarnas

tillstånd, finner jag i likhet med styrelsen desamma icke böra undergå

en genomgripande och dyrbar ombyggnad. Då det av byggnadsstyrelsen

nu framlagda förslaget synes på ett ändamålsenligt sätt lösa de förevarande

lokalfrågorna och de i anslutning därtill uppgjorda ritningarna icke givit

mig anledning till erinran liksom ej heller kostnadsberäkningarna för företaget,

vilka sluta å 516,500 kronor, vill jag tillstyrka, att ifrågavarande förslag

kommer till utförande.

Det belopp, 200,000 kronor, varom byggnadsstyrelsen för arbetets påbörjande

gjort framställning, synes lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

hemställer,

att riksdagen må till ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands

lån å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett

förskottsanslag av 200,000 kronor.

Stockholm den 27 maj 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Närvarande: se under utlåtandet nr 185.

388181. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:422 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till beredskapsstat för budgetåret 1938/39, i vad propositionen avser anslag under s. 1 i texten