Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar under rubriken Utgifterna, För flera huvudtitlar gemensamma frågor m. m.

1938-02-01 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:20, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar under rubriken Utgifterna, För flera huvudtitlar gemensamma frågor m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

1

Nr 20.

Ankom till riksdagens kansli den 1 februari 1938 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar under rubriken

Utgifterna, För flera huvudtitlar gemensamma

frågor m. m.

(4:e avd.)

I statsverkspropositionen för budgetåret 1938/39 under rubriken Utgifterna

å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor, hava behandlats

vissa spörsmål, som äro gemensamma för driftbudgeten i dess helhet

(jämför statsrådsprotokollet över finansärenden den 4 januari 1938, bilaga

till statsverkspropositionen sid. 1—13).

Beträffande frågan om ersättning till statens allmänna fastighet sfond

(punkt 1) har chefen för finansdepartementet meddelat, att under de särskilda

huvudtitlarna för budgetåret 1938/39 beräknats särskilda belopp för

detta ändamål, men att frågan örn avlåtande av proposition till riksdagen

med förslag till inkomst- och utgiftsstat för fastighetsfonden för nämnda

budgetår framdeles komme att avlämnas.

I fråga örn provisoriskt dyrortstillägg (punkt 2), provisorisk avlöningsförstärkning

(punkt 3) samt tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen (punkt 4) har meddelats, att särskilda framställningar

beträffande grunderna för dessa förmåners utgående framdeles komme

att underställas riksdagen, men att under de olika huvudtitlarna hemställan

örn anslag i statsverkspropositionen gjorts med utgångspunkt från

gällande bestämmelser i dessa ämnen samt i anslutning till de principer,

som vunnit tillämpning under innevarande budgetår. I avseende å dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. (punkt 5) har departementschefen,

under omförmälan att en höjning av medelsbehovet för detta

ändamål på grund av ökade levnadskostnader måst beräknas, anfört, att

med hänsyn till det läge, vari frågan om ändrade avlöningsbestämmelser för

statliga befattningshavare för närvarande befunne sig, han icke vore beredd

att redan i statsverkspropositionen behandla frågan örn dyrtidstillägg under

nästa budgetår, men att förslag i ämnet senare komme att genom särskild

proposition föreläggas riksdagen.

Bihang till riksdagens protokoll 1038. 6 sami. Nr 20 —23.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

Ändrad redovisning av vissa anslag, som avse bidrag eller låneunderstöd,

har upptagits till behandling under punkt 6. Riksräkenskapsverket har beträffande

detta spörsmål framhållit, att den nya ordningen för redovisningen

av omhandlade låneunderstöd bör genomföras från och med det budgetår,

för vilket den av riksdagen godkända nya riksstatsuppställningen avses

skola första gången tillämpas, samt att vid övergången utestående låneunderstöd

följaktligen då böra upptagas till redovisning å för respektive ändamål

upprättade diversemedelsfonder eller statliga utlåningsfonder. Å statens fiskredskapsfond

vid ifrågavarande tidpunkt eventuellt förefintlig kontant behållning

bör enligt ämbetsverkets mening samtidigt överföras till den för ändamålet

upprättade statliga utlåningsfonden. Därest för de ändamål, som,

i vad angår låneunderstöd, enligt verkets förslag skulle tillgodoses från under

statens utlåningsfonder uppförda anslag, jämväl avses skola utgå bidrag

utan återbetalningsskyldighet, böra härför erforderliga medel efter omläggningen

anvisas å särskilda under driftbudgeten uppförda anslag, vilka anslag

lämpligen torde böra givas reservationsanslags natur.

Vad riksräkenskapsverket sålunda föreslagit syntes departementschefen

innefatta en ändamålsenlig lösning av de spörsmål, som rörde redovisningen

å riksstaten av ifrågavarande låneunderstöd. Han tillstyrkte för den skull,

att de av verket angivna principerna i detta avseende lände till efterrättelse

vid budgetförslagets upprättande.

Efter det riksräkenskapsverket avgivit berörda yttrande, har inom vederbörande

departement verkställts utredning rörande frågan, i vad mån anslag

å respektive huvudtitlar borde från och med nästföljande budgetår konstrueras

såsom anslag för avsättning till diversemedelsfond respektive helt eller

delvis överföras till kapitalbudgeten. I enlighet med resultaten av denna

granskning hava cheferna för social- och jordbruksdepartementen i samband

med anmälan av de anslagsfrågor, som röra femte, respektive nionde

huvudtiteln, framlagt de detaljförslag rörande redovisning av ifrågakommande

låneunderstöd, som föranledas av det principiella ståndpunktstagandet i

redovisningsfrågan. Sålunda skulle det nuvarande anslaget under femte

huvudtiteln till mödrahjälp uppdelas på två anslag, det ena avseende understöd

utan återbetalningsskyldighet m. m. och det andra mödrahjälp i form

av lån, vilket senare anslag komme att rubriceras såsom avsättning till vederbörlig

diversemedelsfond. Chefen för jordbruksdepartementet har framlagt

följande förslag i förevarande ämne. De nuvarande anslagen till premielån

till egnahemslåntagare för nyodlings- och nybyggnadsarbeten samt

till befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten konstrueras såsom anslag

för avsättning till diversemedelsfonder. Vidare föreslås till inrättande en ny

utlåningsfond, benämnd statens fiskredskapslånefond, för det ändamål som

för närvarande tillgodoses från en diversemedelstitel, till vilken å gällande

riksstat medel avsättas från ett anslag under nionde huvudtiteln. För enahanda

ändamål utgående bidrag utan återbetalningsskyldighet skola i vanlig

ordning täckas från ett anslag under samma huvudtitel. Lån till främjande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

3

av beredning och avsättning av fisk föreslås skola redovisas under fonden

för låneunderstöd, där de lån bokföras som för dylikt ändamål tidigare utlämnats

från anslag under fonden för förlag till statsverket. I gällande riksstat

förutsättas sådana låneunderstöd skola utlämnas från ett under nionde

huvudtiteln uppfört anslag, vars användning i fortsättningen begränsas till

bidrag utan återbetalningsskyldighet. Vidare föreslås inrättande av en ny

utlåningsfond, benämnd statens kaninavelslånefond. För det ändamål, som

avses med denna fond, hava medel ställts till förfogande från nionde huvudtitelns

anslag till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lanlmannanäringar.

De lån, som, enligt vad chefen för jordbruksdepartementet tillstyrkt, kunna

komma att utlämnas från behållningen å det under nionde huvudtiteln

för budgetåret 1936/37 anvisade reservationsanslaget till ackordslån åt jordbrukare

m. m., skulle redovisas under fonden för låneunderstöd, och nämnda

anslagsreservation förty i budgetredovisningen för budgetåret 1938/39 upptagas

såsom ingående reservation på kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd.

Det borde ankomma på Kungl. Majit att besluta om de anordningar, som

påkallas vid övergången till den nu tillstyrkta formen för redovisning av

vissa låneunderstöd, ävensom att pröva i vilken omfattning denna redovisning

skall tillämpas beträffande understöd, som utlämnats före ingången

av nästa budgetår.

I fråga om beräkningen av anslagen till kommittéer och utredningar genom

sakkunniga samt till extra utgifter (punkt 7) har departementschefen erinrat

örn vad riksdagen i sin skrivelse nr 50 år 1937 anfört rörande detta spörsmål.

Riksdagens uttalande grundade sig på vad 1935 och 1936 års statsrevisorer

anfört samt på ett uttalande från chefen för finansdepartementet i

statsverkspropositionen till 1937 års riksdag. Departementschefen framhöll

därvid, att det självfallet erbjöde stora svårigheter att på förhand verkställa

en sådan beräkning av de framtida kostnaderna för utredningsarbetet inom

olika departement, att risk ej förelåge för att behov av anslagsförstärkning senare

skulle framträda. Man hänvisades enligt hans mening till att utgå från

å ena sidan den erfarenhet om den med olika utredningsuppgifter förenade

kostnaden, som vunnits under respektive kommittéers och sakkunnigutredningars

dittillsvarande verksamhetstid, å andra sidan en bedömning av den

utsträckning, i vilken verksamma utredningar kunde förväntas fortgå jämväl

under nästföljande budgetår, men värdet av de resultat, man därvid nådde,

bleve givetvis begränsat på grund av svårigheten att förutse den utsträckning,

vari nya utredningar under följande år kunde bliva påkallade på grund

av önskemål, framförda av riksdagen, eller med hänsyn till utvecklingen

inom olika områden. Under dessa omständigheter ansåg departementschefen,

att möjligheter till förstärkningar av kommittéanslagen måste hållas

öppna. En förändring av anslagen från reservationsanslag till förslagsanslag

ansåg han däremot icke böra komma till stånd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

Riksdagen framhöll i ovan nämnda skrivelse nr 50 följande.

I anledning av vad departementschefen i föreliggande fråga uttalat har

riksdagen allenast velat framhålla önskvärdheten av att, i den mån så låter

sig göra, de särskilda huvudtitlarnas kommittéanslag beräknas med fullt beaktande

av de kostnader, som i förväg kunna uppskattas och förutses. Erfarenheterna

under de senast gångna åren torde nämligen giva vid handen, att

vederbörande i alltför hög grad räknat med möjligheten av en förstärkning

av dessa anslag från anslaget till oförutsedda utgifter eller huvudtitlarnas

anslag till extra utgifter. Att en dylik förstärkning under vissa förhållanden

är ofrånkomlig synes vara uppenbart, men å andra sidan är det önskvärt,

att den praxis, som påtalats av riksdagens revisorer, såvitt möjligt kommer

att begränsas.

Chefen för finansdepartementet har nu i denna fråga anfört följande.

Jämväl under det nu avslutade budgetarbetet har beräkningen av de olika

huvudtitlarnas kommittéanslag varit föremål för uppmärksamhet i syfte att

åstadkomma en förhandsberäkning, som i möjligaste mån kan förväntas

svara emot utgifterna under nästa budgetår. Denna särskilda granskning

har resulterat i att förslag framläggas om höjning av ett vart av finans- och

ecklesiastikdepartementens kommittéanslag med 50,000 kronor samt jordbruksdepartementets

anslag med 25,000 kronor. Därjämte innebär föreliggande

förslag örn bibehållande av handelsdepartementets kommittéanslag vid

oförändrat belopp reellt sett en höjning med 35,000 kronor, enär särskilt anslag

å sistnämnda belopp äskas för traktatberedningen.

Bland de under huvudtitlarna uppförda anslagen, intaga anslagen till extra

utgifter i viss mån en särställning. Dessa anslag stå till Kungl. Maj:ts fria

förfogande. Endast i så måtto har riksdagen indirekt meddelat direktiv för

anslagets disposition, att riksdagen i skrivelse den 3 maj 1929, nr 136, uttalat,

att kostnaderna för resor utom landet icke borde bestridas av de under de

särskilda huvudtitlarna upptagna anslagen till rese- och traktamentspenningar.

I anledning härav lia huvudtitlarnas extra utgiftsanslag måst anlitas för

ändamålet.

Under varje huvudtitel är ett gemensamt anslag till extra utgifter uppfört.

Undantag härifrån utgöra dock försvars- och jordbruksdepartementens huvudtitlar.

För försvarsdepartementets vidkommande anvisas ett extra utgiftsanslag

för lantförsvaret, ett för sjöförsvaret och ett för flygvapnet. Jordbruksdepartementet

åter disponerar dels ett gemensamt anslag till extra utgifter,

dels ock två anslag, vilka jämväl stå till Kungl. Maj:ts fria disposition,

nämligen anslagen till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen och

till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar. Vid sidan

av budgeten förfogar ecklesiastikdepartementet över ett belopp av 25,000

kronor av kyrkofondens medel för tillgodoseende av kyrkliga ändamål.

Medelsanvisningen respektive utgifterna å huvudtitlarnas extra utgiftsanslag

under de tio senast förflutna budgetåren framgå av särskild sammanställning.

De under försvarsdepartementet upptagna anslagen liksom jordbruksdepartementets

anslag till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen samt

jordbruk och lantmannanäringar disponeras för utgiftsändamål av speciell

karaktär. I det följande bortser jag från dessa anslag, övriga i sammanställningen

redovisade anslag användas däremot för bestridande av utgifter

av i stort sett likartad beskaffenhet.

Såsom av sammanställningen framgår, hava utgifterna i regel tämligen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

5

väl korresponderat emot medelsanvisningen under respektive anslag. Eli i

viss mån annan bild utvisa emellertid ecklesiastik- och jordbruksdepartementen.

Beträffande ecklesiastikdepartementet ger sammanställningen vid handen,

att utgifterna under ett vart av budgetåren 1933/34—1936/37 överstigit det

för varje budgetår anvisade anslagsbeloppet. Vid ingången av förstnämnda

budgetår förefanns en reservation av i runt tal 132,000 kronor, vilken vid utgången

av budgetåret 1936/37 nedgått till omkring 4,000 kronor. I medeltal

ha utgifterna under nämnda budgetår uppgått till 125,000 kronor. Med hänsyn

till att medel för vissa utgifter anvisats under andra anslag å huvudtiteln,

har en i förhållande till närmast föregående budgetår betydande utgiftsstegring

ägt rum.

För jordbruksdepartementets vidkommande har först under budgetåret

1936/37 inträffat, att utgifterna mera avsevärt överstigit det anvisade anslagets

belopp. Vid ingången av budgetåret förefanns en reservation av i runt

tal 60,000 kronor, vilken under budgetåret nedgått till omkring 37,000 kronor.

Bland mera regelbundet återkommande utgifter, som bestridas från extra

utgiftsanslagen, märkas kostnader för utländska resor och deltagande i utländska

kongresser, för inhemska kongresser och representation vid besök

av utlänningar m. m. samt för ersättningar till viss för särskilda uppdrag

anlitad personal. De å budgetåret 1936/37 för ifrågavarande ändamål belöpande

utgifterna framgå av följande sammanställning.1

Att ecklesiastik- och jordbruksdepartementen i förhållande till medelstillgången

belastat anslagen till extra utgifter hårdare än övriga departement,

bör, såsom sammanställningen ger vid handen, ses mot bakgrunden av att så

betydande belopp avsetts för utländska resor och beträffande ecklesiastikdepartementet

därjämte för sådana utgifter för inhemska kongresser och representation

m. m., som i tablån1 sammanfattats under rubriken kongresskostnader.

Vid de överväganden, som under statsverkspropositionens utarbetande ägt

rum beträffande anslagen till extra utgifter, har ansetts påkallat att för nästa

budgetår framlägga förslag örn förstärkning av kommunikations- och

ecklesiastikdepartementens anslag för ifrågavarande ändamål. Hemställan

härom göres av vederbörande departementschefer.

I en inom första kammaren av herr Reuterskiöld väckt motion (nr 44) har

anförts följande.

Departementschefens uttalande mot anslagens förändring till förslagsanslag

har goda grunder, då en sådan förändring, som dock endast innebure ett

återvändande till tidigare praxis, alltför lätt i våra dagar öppnar möjlighet

till anslagsbeloppens t. o. m. mångdubbla överskridande. A andra sidan blir

avvisandet av anslagsbeteckningens ändring ett slag i luften, örn samtidigt,

trots principen att reservationsanslag ej få överskridas, möjlighet herodes att

på en omväg ordna överskridandet, nämligen genom överförande av sådana

kostnader, som ej rymmas inom reservationsanslagets ram, på ett annat anslag,

i regel huvudtitelns anslag till extra utgifter, eller genom överförande,

med riksdagens samtycke visserligen, vilket praktiskt taget dock knappast

kan, på grund av redan vidtagna faktiska åtgärder, vägras, av nödiga större

belopp från det utom huvudtitlarna stående anslaget för oförutsedda utgifter.

Mot denna senare utvägs anlitande kan dock icke så mycket invändas, då

densamma förutsätter att fråga är örn större behov, som oundgängligen böra

tillgodoses, och utvägen i verkligheten innebär att det kommittéanslag, varom

1 Se statsverksprop. bil. sid. 10, 11 oell 13.

Motion.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

Utskottets

yttrande.

fråga är, blott erhålles som tillägg till det ett år tidigare för lågt beräknade

beloppet, vilket med visst fog kan antagas hava av riksdagen utan vidare

beviljats, därest behovet varit i förväg känt.

Så mycket mera måste man ställa sig betänksam mot bibehållande, trots

anslagsbeloppens höjning redan i riksstaten, av den tidigare och alltfort praktiserade

utvägen att Kungl. Majit anvisar kommittéutgifter från ej blott kommitteanslaget,

utan även från extra anslaget. Här föreligger, även med allt

erkännande av en regerings strävan att hålla utgifterna för kommittéväsendet

nere så mycket som möjligt, en betydande fara för kommittékostnadernas

stegring därigenom att dels ökade belopp inom reservationsanslagens ram

bliva tillgängliga, dels i samma utsträckning som tidigare extra anslagen

fortfarande skulle kunna användas. Det hade varit önskligt, att departementschefen

kunnat uttala sig emot en sådan utveckling och att det klart

och bestämt sagts ifrån att med de sålunda bättre beräknade anslagen måste

följa kravet på ett så sparsamt handhavande av dem, att de extra anslagen

icke vidare skulle tagas i anspråk. Under dessa förhållanden synes det vara

ytterst önskvärt, att riksdagen icke lämnar departementschefens uttalanden i

denna punkt utan alla erinringar, eftersom intet är lättare — eller oftare

praktiserat — än att ett följande år departementschefen tolkar riksdagens

tystnad som ett godtagande av hans tidigare uttalanden, vare sig dessa varit

positiva eller negativa.

Beträffande de extra anslagen under huvudtitlarna synes det för övrigt, i

anslutning till departementschefens yttranden under samma punkt i årets

statsverksproposition, önskligt, att riksdagen uttalade sig för upptagande i

budgeten av ett ur de extra anslagen utbrutet huvudtitelsanslag för sådana

utgiftsbehov, som årligen återkomma och icke hava tillfällig karaktär, varigenom

än mera underströkes, att anslagen till extra utgifter uteslutande avse

tillfälliga behov för ändamål som ej kunnat förutses och ej kräva så stora

medel att anslaget för oförutsedda utgifter rätteligen bör anlitas. Departementschefen

redogör för kongresskostnader och utrikesresekostnader, vilka

regelmässigt numera utgå från extra anslagen. Härtill kunde läggas, att även

å det stora anslaget för oförutsedda utgifter regelbundet vart år i praxis anvisas

medel för ersättningar vid förskingringar m. m. Det kan ifrågasättas,

om ej alla dylika extra utgifter, som blivit eller bliva fasta, borde utgå av

särskilt huvudtitelsanslag, men då ett sådant anslags både benämning och

belopp lärer böra bero av förslag från Kungl. Majit, synes riksdagen kunna

begränsa sig till ett uttalande om önskvärdheten att användningen av de

extra anslagen återföres till vad med dem väsentligen avsetts, och att en sammanblandning

av olika anslag för lika ändamål skulle göra hela anslagsuppdelningen

illusorisk och betydelselös.

Motionären har hemställt, att riksdagen ville, på sätt vederbörande utskott

torde närmare utforma, i samband med prövningen av anslagen till kommittékostnader

och extra utgifter, göra ett motiverande uttalande i den riktning

ovan angivits.

Vad departementschefen anfört i fråga örn beräknandet av ersättning till

statens allmänna fastighetsfond ävensom i fråga örn redovisningen och beräkningen

av kostnaderna för provisoriskt dyrortstillägg, provisorisk avlöningsförstärkning

och tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen föranleder från utskottets sida icke till någon er
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

7

inran, och kommer utskottet att på sätt departementschefen föreslagit redovisa

dessa utgifter under vederbörliga anslag, vilka framdeles komma att vid

behandlingen inom riksdagen närmare prövas i varje föreliggande fall.

Vad som anförts rörande anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst m. fl. giver nu icke anledning till annat uttalande än att framdeles

i vederbörlig ordning efter granskning av medelsbehovet förslag rörande

dessa anslag komma att avgivas.

Förslaget om ändrad redovisning av vissa anslag, som avse bidrag eller

låneunderstöd, anser sig utskottet böra tillstyrka. I detta sammanhang vill

utskottet meddela, att redovisningen av de särskilda anslag, som under rubriken

Utgifter för statens kapitalfonder, Avskrivning av nya kapitalinvesteringar,

upptagits å statens allmänna fastighetsfond under de särskilda departementen,

i regel icke komma att av utskottet behandlas i samband med motsvarande

anslag till kapitalinvesteringar å kapitalbudgeten utan för vinnande

av största möjliga enhetlighet vid bedömandet av avskrivningsfrågorna sammanföras

för att vid slutet av riksdagen omedelbart före eller i samband med

statsregleringen slutligt prövas.

Vad därefter angår beräkningen av anslagen till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga samt till extra utgifter vill utskottet erinra om vad

1937 års riksdag anfört i sin skrivelse nr 50 rörande önskvärdheten av att

kommittéanslagen å de särskilda huvudtitlarna, i den mån det låter sig göra,

beräknas med fullt beaktande av de kostnader, som i förväg kunna uppskattas

och förutses, men att en förstärkning av dessa anslag från anslaget

till oförutsedda utgifter eller huvudtitlarnas anslag till extra utgifter under

vissa förhållanden ej synes kunna undvikas. I anledning av den väckta motionen

vill utskottet emellertid understryka vikten av att anslagen till extra

utgifter allenast i undantagsfall böra få tjäna såsom förstärkning till kommittéanslagen,

enär extra utgiftsanslagen, såsom motionären framhållit, givetvis

äro avsedda för under budgetåret uppkommande tillfälliga behov,

som icke enligt de av riksdagen fastställda direktiven för det särskilda vid

sidan av huvudtitlarna uppförda anslaget till oförutsedda utgifter få tillgodoses

med anlitande av sistnämnda anslag. Utskottet förbiser emellertid icke

att fall kunna uppkomma — något som 1937 års riksdag även erinrat om —

då av såväl praktiska som andra skäl medel från extra utgiftsanslagen böra

få användas för bestridande av sådana kommittékostnader, vilka icke kunna

i annan ordning ersättas och som äro att hänföra till under budgetaret uppkomna

tillfälliga behov. I övrigt föranleder departementschefens uttalande

och motionärens därtill knutna förslag icke till särskilt uttalande. Vid riksdagens

behandling av kommittéanslagen under de särskilda huvudtitlarna

torde frågan örn medelsanvisningen i varje särskilt fall bliva föremål för

närmare övervägande.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit anföra

ovan angivna synpunkter beträffande de under rubriken

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 20.

Utgifter, För flera huvudtitlar gemensamma frågor, upptagna

spörsmålen;

b) att motionen 1: 44 må anses besvarad med vad utskottet

ovan uttalat.

Stockholm den 1 februari 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund,

Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, Borell, Nilsson i Landeryd,

Gustafsson i Benestad, Lindström, Jonsson i Lycksele och Bäcklund; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Törnkvist,

Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Persson i Falla, Andersson i Höör, Jonsson i

Eskilstuna, Svensson och Andersson i Prästbol.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:33 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar i statsverkspropositionen linder rubriken Utgifterna, För flera huvudtitlar gemensamma fråg s. 10 i texten