Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till driften av epidemisjukhus jämte i ämnet väckta motioner.

1938-05-27 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:200, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till driften av epidemisjukhus jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

1

Nr 200.

Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1938 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning om anslag till driften av epidemisjukhus

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1938/39 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln föreslagit

riksdagen (punkt 128, sid. 217, av det vid propositionen fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari 1938) att till Bidrag

till driften av epidemisjukhus för budgetåret 1938(39 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor.

I samband med förevarande förslag har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 23, inom första kammaren

av herr ,/. M. Bäckström m. fl. och den andra, nr 39, inom andra

kammaren av herr E. Lindberg i Umeå m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte bevilja Västerbottens läns landsting extra bidrag till täckande av dess

exceptionellt höga kostnader för epidemivården under 1937 och att bidraget

måtte utgå antingen pr vårddag eller i form av ett anslag på förslagsvis

200 000 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena, nr 63, inom första

kammaren av herr D. Hansén m. fl. och den andra, nr 131, inom andra

kammaren, av herr E. Hage m. fl., vari hemställts, att riksdagen — utöver

det å femte huvudtiteln upptagna anslaget av en miljon kronor för bidrag

till driften av epidemisjukhus — måtte för budgetåret 1938/39 anvisa ytterligare

ett förslagsanslag av 500 000 kronor eller det belopp, som riksdagen

kan finna lämpligt, att utgå efter grunder, som i motionen berörts och vilka

må av utskottet i detalj utformas, såsom bidrag främst till skattetyngda landsting

för täckande delvis av de merkostnader, som för respektive landsting

under år 1937 uppstått genom upprättande av provisoriska epidemisjukhus

samt för överbeläggning av ordinarie epidemisjukhus, i de fall då dessa anordningar

nödvändiggjorts genom inträffade epidemier av större omfattning.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nu angivna yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna I: 23 och II: 131.

över motionerna har medicinalstyrelsen efter vederbörlig remiss avgivit

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 200—201. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

Utskottet.

yttranden den 19 mars 1938, vilka bilagts detta utlåtande. Efter en utförlig

motivering, till vilken utskottet hänvisar, föreslår styrelsen därvid,

dels att driftbidrag för epidemisjukvård må från och med år 1938 utgå

med 1 krona 50 öre för underhållsdag för varje kostnadsfritt vårdad sjuk

å tillfällig sjukvårdslokal, som avses i 18 § 4 stycket epidemilagen och som

av medicinalstyrelsen godkänts, dock icke för flera sjukplatser än som av

styrelsen tastställts såsom motsvarande normal beläggning av sjukvårdslokalen

samt med reduktion för det antal vårdplatser, varmed antalet för

epidemisjukvård disponibla, ordinarie platser understiger 1 pro mille av befolkningen

inom landstingsområdet respektive stad utanför landsting,

dels att ett statsbidrag måtte beviljas vartdera av Norrbottens och Västerbottens

län, motsvarande det driftbidrag, som skolat utgå för år 1937 vid

tillämpning av nyss angivna grunder, dock utan fordran på sjukvårdslokalernas

godkännande av medicinalstyrelsen,

dels ock att med hänsyn till såväl de föreslagna ändrade grunderna från

och med år 1938 som till de föreslagna ytterligare bidragen för år 1937 anslaget

lill driften av epidemisjukhus måtte för budgetåret 1938/39 upptagas

till ett med förslagsvis 200 000 kronor förhöjt belopp.

För närvarande utgår statsbidrag endast till driften av fasta epidemisjukhus,

sorn blivit av medicinalstyrelsen godkända. Bidraget utgår med 2 kronor

för dag och varje kostnadsfritt vårdad patient, dock icke för flera sjukplatser

per dag än medicinalstyrelsen fastställt såsom motsvarande normal beläggning

av sjukhuset. Bidraget utbetalas halvårsvis i efterskott.

Av medicinalstyrelsens yttrande framgår, att styrelsen ansett skäl föreligga

att tillstyrka visst bidrag för vård jämväl å tillfälligt anordnad sjukvårdslokal,

som kan för ändamålet godkännas. Däremot har styrelsen ej

velat förorda en sådan utvidgning av statsbidragsgrunderna, att bidrag skulle

kunna utgå även för överbeläggning inom ett och samma sjukhus eller lokal.

Som skäl för denna sin ståndpunkt har styrelsen främst åberopat den risk

för smittoöverföring, som enligt erfarenheten föreligger, därest ej visst minimiutrvmme

tillmätes för varje patient.

Utskottet finner för sin del rimligt, att epidemidistrikten beredas skälig lättnad

i den ökade utgiftsbörda, som inträffade epidemier av större omfattning

medföra. Ur denna synpunkt anser utskottet medicinalstyrelsens förslag om

statsbidrag jämväl för tillfälligt anordnade sjukvårdsplatser värt allt beaktande.

Men därjämte synes det utskottet förtjäna att övervägas, huruvida

och i vad mån statsbidrag må kunna utgå även för en utvidgad beläggning

av fasta epidemisjukhus. En förutsättning därför bör givetvis vara att genom

en lämplig gruppering eller förflyttning av patienter eller genom andra åtgärder

sådana anordningar kunna träffas, att risken för smittoöverföring

hålles inom gränser, vilka kunna av sakkunskapen godtagas. Då emellertid

utskottet icke är berett att nu taga ställning till de närmare grunder, efter

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2Ö0.

3

vilka ett utökat statsbidrag i berörda hänseenden må framdeles utgå, vill

utskottet förorda, att frågan därom göres till föremål för närmare utredning

genom Kungl. Maj:ts försorg under förväntan, att förslag i ämnet må kunna

framläggas redan till nästa års riksdag.

I avbidan härå vill utskottet tillika förorda, att ett belopp av 300 000

kronor ställes till Kungl. Maj:ts förfogande, att efter Kungl. Maj:ts prövning

i varje särskilt fall användas till beredande av ekonomisk lättnad åt de

epidemidistrikt, som under åren 1937 och 1938 åsamkats eller kunna komma

att åsamkas särskilda kostnader för provisoriska sjukvårdsplatser eller

utvidgad beläggning vid fasta epidemisjukhus genom epidemier av större

omfattning. I anslutning härtill torde det av Kungl. Maj:t för nästa budgetår

äskade anslagsbeloppet, mot vilket utskottet i och för sig intet har att

erinra, böra höjas till 1 300 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och de

i ämnet väckta motionerna (1:23 och 63 samt 11:39 och

131), må

a) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t

ville låta utreda, efter vilka grunder ökat statsbidrag till

driften av epidemisjukhus må kunna utgå i syfte att bereda

vederbörande huvudmän erforderlig lättnad vid epidemier av

större omfattning, samt för riksdagen framlägga det förslag,

vartill utredningen kan föranleda,

b) till Bidrag till driften av epidemisjukhus för budgetåret

1938/39 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 300 000 kronor.

Stockholm den 27 maj 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund,

Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Hansén, Asplund, Bergström, Nilsson i

Landeryd, Gustafsson i Benestad, Andrén, Ström i Lidköping och Magnusson i

Kalmar; samt

från andra kammare^: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde,

Strindlund, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Persson i Falla, Svensson, Andersson i

Prästbol, Ward, Lindberg i Umeå och Isacsson.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

Bilaga /.

KUNGL. MEDICINALSTYRELSEN.

Till Riksdagens Statsutskott.

I likalydande motioner (I: 63 och II: 131) hava herr Hansén m. fl. och

herr Hage m. fl. hemställt, att riksdagen — utöver det å V huvudtiteln

upptagna anslaget av en miljon kronor för bidrag till driften av epidemisjukhus

— måtte anvisa ytterligare ett förslagsanslag för budgetåret

1938/1939 av 500 000 kronor eller det belopp, som riksdagen kunde finna

lämpligt, att utgå efter grunder som i motionerna anförts och vilka finge

av utskottet i detalj utformas, som bidrag främst till skattetyngda landsting

för täckande delvis av de merkostnader, som för respektive landsting

under år 1937 uppstått genom upprättande av provisoriska epidemisjukhus,

samt för överbeläggning av ordinarie epidemisjukhus, i de fall, då dessa

anordningar nödvändiggjorts genom inträffade epidemier med större omfattning.

Genom kungl, brev den 18 februari 1938 har medicinalstyrelsen anbefallts

att till Eder senast den 15 mars 1938 avgiva yttrande i ärendet.

Till åtlydnad av den givna befallningen får medicinalstyrelsen anföra

följande.

De grunder, efter vilka anslaget skulle utgå, angivas i motionerna sålunda,

att landstinget utom det nu utgående statsbidraget till ordinarie platser

jämväl finge uppbära statsbidrag dels för den överbeläggning, som måst

förekomma å de ordinarie sjukhusen, dels för sjukvården å provisoriskt

upprättade epidemisjukhus. Statsbidraget för nämnda platser borde utgå

med samma belopp som för ordinarie platser, d. v. s. 2 kronor eller eventuellt

kr. 1:50 per plats. Enligt motionärernas uppfattning måste det

anses orimligt, att landstingen skola taga helt på sig den betydande merkostnad,

som uppkomme vid en större epidemi. Man kunde på goda skäl

göra gällande, att bekämpandet av epidemier mera vore en hela landets

angelägenhet, varför kostnaderna härför helst borde helt falla på staten. I

motionerna framhålles vidare att under det senaste året även inom andra

län än Norrbotten förekommit elakartade och långvariga epidemier och att

följden härav blivit en orimlig utgiftsbelastning för respektive landsting.

Före tillkomsten av nu gällande epidemilag var ordnandet av epidemisjukhusvården

närmast en kommunal angelägenhet. Enligt hälsovårdsstadgekommitténs

förslag skulle epidemisjukhusväsendet påvila städerna

och landstingen.

Enligt kommitténs åsikt läge det emellertid synnerligen nära till hands

att ifrågasätta, att någon del av kostnaden härför drabbade statsverket. Såsom

skäl härtill anfördes dels, att de nu ifrågavarande sjukdomarna måste

på grund av sin smittöverförande beskaffenhet anses mera allmänfarliga

än vad eljest i regel kunde anses vara förhållandet i fråga om sjukdomar,

dels att ofta nog utbrottet och uppträdandet av epidemiska sjukdomar å

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

5

en ort inom riket måste tillskrivas omständigheter, som i särskilt ringa

mån sammanhängde med eller berodde av förhållandena inom orten, utan

fastmer på tillgodoseende —- kanske endast föga i den ifrågavarande ortens

intresse — av viktiga samfärdsel- och andra statsintressen, dels ock

att denna kostnad måste bliva av ganska betydande omfattning.

Kommittén ansåg sig icke böra föreslå statsbidrag till byggnadskostnaderna

men väl till driftkostnader och föreslog i sådant avseende ett belopp

av 150 kronor per plats, dock ej för mer än en vårdplats för varje påbörjat

1 000-tal invånare inom staden eller landstingsområdet. På anförda

skäl uttalade departementschefen (Prop. Nr 153/1919) att det forde vara

erforderligt, att staten bidroge till byggnadskostnaderna åtminstone för de

sjukhus, som efter det dåvarande uppfördes. Andra lagutskottet (utlåtande

Nr 38/1919) uttalade, att det ansåg att statsbidrag borde utgå till byggnadskostnader

jämväl för av landsting redan före epidemilagens ikraftträdande

uppförda epidemisjukhus, vilkas beskaffenhet överensstämde med i samma

lag lämnade föreskrifter. Utlåtandet godkändes av riksdagen.

Beträffande statsmakternas ställning till frågan örn statsbidrag till epidemisjukvården

får styrelsen vidare hänvisa till propositionen Nr 146/1920,

statsutskottets utlåtande nr 167 och riksdagens skrivelse Nr 464 samma år.

För såvitt fråga är örn statsbidrag för epidemisjukhusens driftkostnader

anförde departementschefen, att statsbidrag givetvis icke borde utgå till

andra sjukhus än sådana, som avsåges i epidemilagen och som förvaltades

enligt bestämmelserna i denna lag. Även då ett landsting för visst fall kunde

finna lämpligast att för tillgodoseende av behovet av sjukplatser inom

distriktet förhyra ett redan befintligt sjukhus, skulle statsbidrag kunna utgå

till sjukhusets drift. Den allmänna förutsättningen för att epidemisjukhus,

som förvaltades enligt bestämmelserna i epidemilagen, skulle kunna tilldelas

driftbidrag, syntes därför allenast böra vara, att sjukhuset blivit av

medicinalstyrelsen godkänt. I fråga om grunderna för driftbidragets utgående

syntes bidragets beräknande per underhållsdag bäst ägnat att utjämna

de kostnader, som kunde ådragas ett distrikt genom ovanligt stor sjuklighet

med därav följande stark beläggning. Beträffande driftbidragets .storlek

ansåg departementschefen lämpligast, att det fastställdes till ett visst

belopp och att detta borde bestämmas till 2 kronor. Departementschefen

tilläde: »De betydande utgifter, som statsverket i varje fall får vidkännas

för ifrågavarande ändamål, torde tala för att ej gå längre än vad nu föreslagits.

» Statsbidraget syntes böra utgå endast för kostnadsfritt vårdade

patienter och endast för det antal underhållsdagar, som folie inom sjukhusets

normala beläggning. »Sistnämnda begränsning torde vara motiverad

för att en icke önskvärd överbeläggning skall uppmuntras och tillkomsten

av tillräckligt antal epidemisjukhus därigenom motverkas.»

De av departementschefen angivna grunderna för utbetalande av statsbidrag

för epidemisjukhusens driftkostnader föranledde ingen erinran från

statsutskottets eller riksdagens sida. Det motionsvis framställda yrkandet

örn höjning av statsbidraget från högst 2 till högst 3 kronor för dag ansåg

sig utskottet böra avstyrka.

Den 7 september 1920 utfärdades kungörelse i ämnet (Nr 668). I propositioner

till riksdagen åren 11)24 och 1932 föreslogs att bidraget mätte nedsättas

till 1 krona 70 öre respektive 1 krona 75 öre för dag och patient.

Förslagen blevo av riksdagen avslagna.

Anslaget har under senaste femårsperioden uppgått lill

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr WO.

1934/1935 ................ 700 000 kronor

193511936 ................ 900 000

1936/1937 ................ 900 000 »

1937/1938 ................ 950 000

Innan styrelsen övergår till att upptaga till behandling motionärernas

uttalanden och hemställan, vill styrelsen med några ord beröra spörsmålet

om s. k. normal beläggning å epidemisjukhus.

Med bibehållande av hittills gällande grunder för statsbidraget kan ökning

av detta bidrag komma till stånd därigenom, att medicinalstyrelsen

sänker anspråken på utrymme för vårdplatserna å epidemisjukhusen, varigenom

följaktligen det platsantal, som skall anses motsvara normal beläggning,

ökas.

Medicinalstyi elsen har tidigare haft anledning taga ställning till denna

fråga, såsom framgår av underdånigt utlåtande den 20 december 1937 på

remiss å hemställan från Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott örn

driftbidrag å 2 kronor per dag för samtliga å ordinarie sjukhus vårdade

patienter, oavsett den normalbeläggning som av styrelsen fastställts för

resp. sjukhus, vilket utlåtande i avskrift bilägges (Bil. II). Sagda utlåtande

har av styrelsen åberopats dels i ett avstyrkande underdånigt utlåtande

nämnda dag över en framställning från Kronobergs läns epideminämnd,

att driftbidrag för förra hälften av år 1937 måtte utgå för samtliga under - hållsdagar vid länets ordinarie epidemisjukhus med hänsyn till dessas överbeläggning

på grund av scharlakansfeberepidemi, dels ock i en likaledes

avstyrkande underdånig skrivelse samma dag i anledning av framställning

från epideminämnden i Norrbottens län örn statsbidrag till samtliga å de

ordinarie epidemisjukhusen vårdade sjukdomsfall. Genom ämbetsskrivelse

till medicinalstyrelsen den 14 januari 1938 har Kungl. Majit funnit framställningen

från Kronobergs län ej föranleda någon åtgärd.

Styrelsen anser sig böra vidhålla sin uppfattning att grunderna för fastställande

av normalbeläggningen å epidemisjukhus icke böra rubbas. Styrelsen

har så mycket mindre anledning frångå denna uppfattning, som vissa

iakttagelser vid nu pågående scharlakansfeberepidemi i Västerbottens län

synas tala för att överbeläggningen i vissa fall kan misstänkas vara orsaken

till ett relativt stort antal s. k. returfall av scharlakansfeber, d. v. s.

smittöverföring till hemmen genom utskrivna patienter. Medicinalstyrelsen

vill i detta sammanhang hävda att då lagstiftaren ålägger isoleringstvång

å sjukhus fordran på fullgod vård icke bör eftersättas.

I motionerna göres det uttalandet, att det måste anses orimligt, att landstingen

skola taga helt på sig den betydande merkostnad, som uppkommer

vid en större epidemi. Med anledning härav får medicinalstyrelsen erinra

örn följande.

Då statsmakterna år 1919 antogo epidemilagen och år 1920 uppdrogo

gränslinjerna för å ena sidan statsverkets och å andra sidan epidemidistriktens

ekonomiska förpliktelser i fråga örn epidemisjukvården och därvid

begränsade statens driftbidrag allenast till bidrag för vårdplatser, fallande

inom normalbeläggningen å epidemisjukhus, som avses i epidemilagen

(»fasta epidemisjukhus»), förbisåg man ingalunda, att vederbörande

hälsovårdsmyndigheter för att möta mera utbredda epidemier måste vara

beredda på att inrätta tillfälliga sjuk vårdslokaler (18 § 4 oell 5 styckena

epidemilagen). Att i sådant fall statligt driftbidrag skulle utgå ifrågasattes

icke.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Ar 200.

i

Det bör emellertid framhållas att alltsedan epidemilagens antagande år

1919 i fråga om långvarighet och utbredning icke finnes någon motsvarighet

till de sedan iner än tre år tillbaka inom Västerbottens och Norrbottens

län rådande scharlakansfeberepidemierna.

I detta sammanhang bör ej heller förbigås, att statsverket jämväl betalar

kostnaderna för tjänsteläkarnas resor enligt 2 § 4 mom. epidemilagen, vilket

vid utbredda epidemier kan gå till avsevärda belopp. På statsverkets bekostnad

har medicinalstyrelsen dessutom förordnat extra läkare att inom Västerbottens

län biträda vid sjukvården i anledning av scharlakansfeberepidemi.

Ett bifall till motionerna med accepterande av deras motivering rubbar

sjäiva huvudgrunderna för statens medverkan till epidemisjukvården, då det

får anses självfallet, att ändrade bestämmelser örn statligt driftbidrag till

epidemisjukhus böra göras tillämpliga inom hela riket.

Medicinalstyrelsen vill slutligen ifrågasätta lämpligheten av att lätta skattetrycket

inom vissa län på sätt i motionerna föreslås, och vidhåller sina i ovannämnda

uttalande den 20 december 1937 anförda synpunkter. Styrelsen anförde

då. att därest Kungl. Majit skulle finna att med hänsyn till landstingets

ekonomi understöd borde lämnas av statsmedel, styrelsen förmenade,

att detta icke borde ske enligt de beräkningsgrunder, sorn föreslagits i landstingets

framställning. (Bil. II.) Det synes styrelsen principiellt icke riktigt att

genom ökat statsbidrag för epidemisjukvården lätta ett skattetryck, som endast

till ringa del betingats av kostnader för denna vård.

Motionärernas hemställan synes emellertid kunna tillmötesgås i viss utsträckning

ehuru med delvis ändrad motivering. Ökat statsbidrag synes böra

utgå endast under vissa förutsättningar. Först synes det icke klokt att låta

statsbidrag utgå till provisoriska platser i den mån dessa falla inom det

antal, som enligt uttalande av ovan nämnda kommitté vore ett minimital.

nämligen en för varje påbörjat 1 000-tal invånare på landsbygden,

ehuru något minimital icke medtagits i lagtexten. Därest driftbidrag förutsättes

böra utgå till vården å visst antal vårdplatser på godkända, tillfälliga

sjukvårdslokaler, bör därför enligt medicinalstyrelsens mening vid driftbidragets

beräkning för landstingsområden och städer utanför landsting, i

vilka antalet godkända, för epidemisjukvård tillgängliga ordinarie platser å

epidemisjukhus understiger 1 pro mille av folkmängden inom området, faktiska

antalet vårddagar inom fastställd beläggning å godkända, tillfälliga

sjukvårdslokaler minskas med det antal underhållsdagar, som motsvarar

full beläggning (330 dagar) å det bristande antalet ordinarie platser. Vidare

bör fordras, att de sjukhuslokaler, som på grund av medgivande enligt särskilda

bestämmelser tagits i anspråk för annat sjukvårdsändamål, där så

erfordras, äro utrymda och stå till förfogande för epidemisjukvård. 1 annat

fall böra icke utrymda platser ej medräknas såsom ordinarie. Under dessa

förutsättningar synes ett .statligt driftbidrag å exempelvis 1 krona 50 öre per

underhållsdag böra utgå för provisoriskt inrättade sjukvårdslokaler, som av

medicinalstyrelsen kunnat med hänsyn till anordnande, förläggning, inredning

och anställd personal godkännas för epidemisjukvård, dock ej till större

antal vårdplatser, än sorn kan anses motsvara normalbeläggning av sjukvårdslokalen.

Vid fastställande av normalbeläggning har medicinalstyrelsen

tänkt sig ställa något mindre stränga fordringar på dessa tillfälliga lokaler

än på de ordinarie epidemisjukhusen. Statsbidrag för överbeläggning vare

sig å ordinarie epidemisjukhus eller provisoriska sjukvårdslokaler synes

medicinalstyrelsen icke böra komma i fråga, då överbeläggning av ett epi
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Xr UDO.

demisjukhus innebär försämrad sjukvård, vilken uppenbarligen icke bör premieras

genom statsbidrag.

Ifråga örn det första villkoret för ökat statsbidrag, att epidemidistriktet

skall anses hava vidtagit och vidmakthålla på detsamma ankommande åtgärder

för tillgodoseende av epidemisjukvården, anser sig styrelsen böra framhålla,

att så för närvarande tyvärr icke i alla län är fallet, även om samlade

antalet godkända platser (inberäknat 35 nyinrättade platser vid Stockholms

epidemisjukhus och 59 platser vid det nyuppförda epidemisjukhuset i Kalmar,

vilka inom den närmaste framtiden torde komma att godkännas) uppgår

till omkring 6 450. vilket utgör något mer än 1 pro mille av Sveriges

befolkning. I Västernorrlands län är ännu 20 år efter epidemilagens antagande

epidemisjukhusfrågan olöst. I länets norra del. omfattande Ångermanland.

finnes för närvarande allenast ett av medicinalstyrelsen godkänt epidemisjukhus.

i Grundsunda, örn 25 vårdplatser. Örn förhållandena inom detta

län med avseende på epidemivården får styrelsen hänvisa till bilagda handlingar

(Bil. III). Särskilt belysande i detta avseende är förste provinsialläkarens

skrivelse den 29 september 1937 (Bil. IV). Det kan knappast anses riktigt.

att detta län i fråga om rätt till ökat statsbidrag till epidemisjukvården

skall likställas med övriga län, som med ekonomiska uppoffringar ordnat

sin epidemivård. Län. vilka i viss men dock icke tillbörlig utsträckning ordnat

sin epidemisjukvård, äro. örn hänsyn tages till beslutade åtgärder, ytterligare

sex. nämligen Östergötlands. Kronobergs. Kalmar. Kristianstads, Älvsborgs

och Värmlands.

Medicinalstyrelsen föreslår sålunda en ändring i kungl, kungörelsen den 7

september 1920 angående statsbidrag för driften av epidemisjukhus (S. F. S.

668). vilken skulle tillämpas på vård. meddelad från och med den 1 januari

1938. Ingenting synes tala emot att i nu föreliggande fall. som framförts i

remitterade motioner örn särskilt .statsbidrag för år 1937. följa de sålunda

uppställda principerna. Föreliggande situation i de båda nordligaste länen

kan i viss grad betecknas såsom ett exceptionellt undantagsläge. Antalet anmälda

scharlakansfeberfall under år 1937 utgjorde i Västerbottens län 3 586

och i Norrbottens län 3 931. sammanlagt 7 517: hela antalet anmälda sådana

sjukdomsfall utgjorde i hela riket för övrigt 7 084. Det rör sig om en sjukdom.

för vilken isoleringstiden är lång och som tagit en sedan epidemilagens

antagande i vårt land icke förekommande utbredning. Det må anses förlåtligt.

örn vederbörande myndigheter icke varit beredda att möta densamma pä

bästa sättet. Ävenledes ligger det sanning i motionens påpekande, att en

sådan epidemi icke enbart angår ett visst län utan fastmera hela riket. Ovan

framställda sats rörande lättande av skattetrycket genom statsbidrag till

epidemisjukvård, torde icke behöva göras gällande gentemot ett engångsbeslut

i ett undantagsläge.

Huru stort statsbidrag, som enligt föreslagna principer skulle komma att

utgå till Norrbottens län. låter sig med utgångspunkt från i motionen meddelade

siffror ej .säkert beräkna. Enligt vad medicinalstyrelsen erfarit utgöres

en avsevärd del av det antal underhållsdagar på ordinarie epidemisjukhus.

sorn i »Sammanställning» till motionen 11:131 felaktigt rubricerats

såsom »Antal vårdade patienter under år 1937». i själva verket av underhållsdagar

å provisoriska anstalter, upprättade i anslutning till sådana ordinarie

sjukhus (Öjebyn och Kalix). Såvitt styrelsen med ledning av inhämtade

approximativa uppgifter kunnat bedöma, uppgår antalet vårddagar å

provisoriska sjukvårdslokaler till omkring 21 100. motsvarande ett statsbidrag

enligt föreslagna grunder av omkring 31 650 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 200. 9

För Västerbottens läns del synas beräkningarna kunna göras sålunda:

Antalet vårddagar å provisoriska anstalter ..................... 81 008

Härifrån avgår följande vårddagar

a) på grund av för litet antal vårdplatser i länet (173 i stället

för 216 d. v. s. 43; 43 X 330 =) .................... 14 190

b) på grund av underlåten utrymning av Byske epidemisjukhus,

där 10 platser under större delen av året använts för

annat ändamål (10 X 330=) ........................ 3 300 17 490

Kvarstående vårddagar, för vilka statsbidrag bör utgå............ 63 518

Anslaget, beräknat efter 1 krona 50 öre per underhållsdag, skulle följaktligen

bliva 95 277 kronor.

Under åberopande av vad ovan anförts får medicinalstyrelsen sålunda

föreslå

dels att driftbidrag för epidemisjukvård må från och med år 1938 utgå

med 1 krona 50 öre för underhållsdag för varje kostnadsfritt vårdad sjuk

å tillfällig sjukvårdslokal, som avses i 18 § 4 stycket epidemilagen och som

av medicinalstyrelsen godkänts, dock icke för flera sjukplatser än sorn av

styrelsen fastställts såsom motsvarande normal beläggning av sjukvårdslokalen,

samt med reduktion för det antal vårdplatser, varmed antalet för

epidemisjukvård disponibla, ordinarie platser understiger 1 pro mille av befolkningen

inom landstingsområdet, respektive stad utanför landsting,

dels att ett statsbidrag måtte beviljas vartdera av Norrbottens och Västerbottens

län, motsvarande det driftbidrag, som skolat utgå för år 1937 vid

tillämpning av nyss angivna grunder, dock utan fordran på sjukvårdslokalernas

godkännande av medicinalstyrelsen,

dels ock att med hänsyn till såväl de föreslagna ändrade grunderna från

och med år 1938 som till de föreslagna ytterligare bidragen för år 1937 anslaget

till driften av epidemisjukhus måtte för budgetåret 1938/1939 upptagas

till ett med förslagsvis 200 000 kronor förhöjt belopp.

Stockholm den 19 mars 1938.

J. AXEL HÖJER.

jB. Grapengiesser.

Bilaga II.

Avskrift.

Till Konungen.

Genom remiss den 10 augusti 1937 har Eders Kungl. Majit anbefallt

medicinalstyrelsen att avgiva utlåtande över en hemställan från Norrbottens

läns landstings förvaltningsutskott att Eders Kungl. Majit för åren 1936

och 1937 ville tilldela Norrbottens läns landsting driftsbidrag å 2 kronor

per dag för samtliga å ordinarie sjukhus vårdade patienter, oavsett den

normalbeläggning, som av medicinalstyrelsen fastställts för respektive

sjukhus.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

Såsom stöd för sin hemställan erinrar förvaltningsutskottet om under år

1936 och 1937 rådande scharlakansfeberepidemi, som påfordrat dyrbara åtgärder

för upprättande av ett flertal provisoriska epidemisjukhus, enär de

ordinarie sjukhusen trots överbeläggning ej visat sig tillräckliga för de av

läkarna inremitterade fallen. Denna överbeläggning hade, utan att sjukvården

därav blivit lidande, varit möjlig, då sjukdomen till största delen

angripit barn. Under senare delen av år 1936 hade å de ordinarie sjukhusen

förekommit en överbeläggning av 3 698 vårddagar, för vilka statsbidrag ej

erhållits.

Till åtlydnad av den givna befallningen får medicinalstyrelsen anföra följande.

Beträffande till en början grunderna för statsbidrag till driftkostnaderna

vid epidemisjukhus får styrelsen för så vitt nu är fråga erinra om följande.

I proposition till riksdagen år 1920 (nr 146) anförde departementschefen,

att statsbidrag syntes böra utgå endast för kostnadsfritt vårdade patienter

och endast för det antal underhållsdagar, som faller inom sjukhusets normala

beläggning. Sistnämnda begränsning syntes vara motiverad för att en icke

önskvärd överbeläggning skulle uppmuntras och tillkomsten av tillräckligt

antal epidemisjukhus därigenom motverkas. Mot dessa av departementschefen

angivna grunder för utbetalande av nu ifrågavarande statsbidrag

gjordes ingen erinran vare sig av statsutskottet (utlåtande nr 167) eller

riksdagen (skrivelse nr 464). I enlighet härmed utfärdades kungl, kungörelsen

den 7 september 1920 angående statsbidrag för driften av epidemisjukhus

(nr 668).

Vad därefter angår grunderna för fastställande av det antal sjukplatser,

som skall anses svara mot normal beläggning å epidemisjukhus, har medicinalstyrelsen

alltsedan år 1920 utgått från en golvyta av 7 kvm per säng.

varvid rumshöjden under senare år tillåtits att med en eller annan decimeter

understiga 3 meter. Medicinalstyrelsen är icke beredd att sänka dessa fordringar

på utrymme i epidemisjukhus för beräknande av driftbidragets

storlek.

Under åberopande av det anförda anser sig medicinalstyrelsen böra avstyrka

framställningen.

Därest Eders Kungl. Majit skulle finna att med hänsyn till landstingets

ekonomi understöd bör lämnas av statsmedel, förmenar styrelsen, att detta

icke bör ske enligt de beräkningsgrunder, som föreslagits i landstingets

framställning.

I handläggningen av detta ärende hava deltagit generaldirektören Höjer

och medicinalrådet Herrlin, föredragande.

Remissakten återgår härjämte.

Stockholm den 20 december 1937.

Underdånigst

J. AXEL HÖJER.

Magnus Herrlin.

I B. Grapengiesser.

Bestyrkes å tjänstens vägnar

B. Grapengiesser.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

11

Bilaga III.

Avskrift.

Till Epideminåmnden i Västernorrlands län.

I skrivelse till medicinalstyrelsen den 8 maj 1934 hemställde Ni att styrelsen

ville verkställa avsyning av vissa i landstingsområdet »inrättade lokaler

för vård av epidemiskt sjuka». Sedan styrelsen i anledning härav i

skrivelse till Eder den 12 maj och 18 september anhållit om ritningar m. m.,

erhöll styrelsen den 8 oktober samma år meddelande från landstingets expedition

att ritningar och övriga uppgifter rörande sjukhusen beräknades

kunna insändas under loppet av oktober månad 1934. Då intet avhördes

oaktat skrivelser till Eder den 3 december 1935 och 7 februari 1936 med

förfrågningar avfördes ärendet i medicinalstyrelsen den 20 februari 1936.

På förekommen anledning anmodade medicinalstyrelsen genom skrivelse

den 9 mars 1936 förste provinsialläkaren i länet att verkställa utredning

huruvida ett tillräckligt antal lokaler av tillfredsställande beskaffenhet för

vård av epidemiskt sjuka funnes inom länet samt att till styrelsen inkomma

med rapport över utredningen ävensom med redogörelse för hur epidemivården

i länet vore ordnad, med uppgift örn den kunde anses tillfredsställande

och med förslag till eventuellt erforderliga åtgärder.

Till svar härå inkom förste provinsialläkaren Lundgren till medicinalstyrelsen

med skrivelse den 9 maj 1936, vari lämnades en redogörelse för

befintliga anordningar för tillgodoseende av epidemisjukvården inom länet

och överlämnade ritningar över epidemisjukstugorna i Grundsunda. Örnsköldsvik,

Bollsta bruk, Ramsele, Frånö, Junsele, Högsjö och Sollefteå.

På uppdrag av medicinalstyrelsen inspekterades därefter ovannämnda

sjukstugor ävensom epidemisjukstugorna i Härnösand och Arnäs den 11

och 12 november 1936 av undertecknad Herrlin i närvaro av f. d. lasarettsläkaren

Kaijser och landstingsdirektören Lagerkvist.

I skrivelse till medicinalstyrelsen den 8 december 1936 har Ni därefter

anhållit om driftbidrag för de patienter, som vårdats på epidemisjukhusen

i Härnösand, Högsjö, Sollefteå och Örnsköldsvik sedan den 1 januari 1933,

i Ytterlännäs (Bollsta bruk) sedan år 1934, i Frånö, Ramsele och Grundsunda

sedan år 1935, allt enligt skrivelsen bilagda specificerade uppgifter.

Slutligen har byggnadsstyrelsen, efter remiss, den 9 innevarande mars

månad avgivit yttrande i ärendet, som i avskrift bilägges.

Vid föredragning denna dag har medicinalstyrelsen icke ansett sig kunna

godkänna epidemisjukstugorna i Härnösand, Högsjö, Sollefteå, Örnsköldsvik,

Bollsta bruk, Frånö och Ramsele för erhållande av statsbidrag

för driften på grund av de otillfredsställande anordningarna ifråga örn isolering,

bad, smitlrening och tvätt.

Vidkommande åter epidemisjukhuset i Grundsunda har styrelsen ansett

sig kunna godkänna detsamma för erhållande av statsbidrag till driften och

medgivit att sådant bidrag må utgå för tiden från och nied år 1935. 1 sam
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

band härmed har styrelsen fastställt sjukhusets normala beläggning till 25

sjukplatser i enlighet med bilagda fördelningsplan.

Stockholm den 22 mars 1937.

På Kungl. Medicinalstyrelsens vägnar:

MAGNUS HERRLIN.

/ B. Grapengiesser.

Bestyrkes å tjänstens vägnar:

B. Grapengiesser.

Avskrift.

Bilaga IV.

Till Kungl. Medicinalstyrelsen, Stockholm.

Med överlämnande av remisshandlingar får jag härmed vördsamt anföra:

De i Ångermanland belägna epidemisjukstugorna i Härnösand, Högsjö,

Sollefteå, Örnsköldsvik, Bollstabruk, Frånö, Ramsele och Junsele motsvara

icke de anspråk, som kunna ställas å epidemisjukhus i egentlig mening.

Tillfredsställande anordningar i fråga om isolering, bad, smittrening och

tvätt saknas. Kungl. Medicinalstyrelsen har också avslagit ansökan om statsbidrag

till drift av dessa epidemisjukstugor.

Enligt nu gällande bestämmelser torde heller icke statsbidrag kunna beviljas,

om icke avsevärda ombyggnader företagas. Härtill kommer att epidemisjukstugorna

äro ogynnsamt belägna i förhållande till lasaretten och

ofta även till den vid epidemisjukstugan anställde läkaren, varigenom önskvärd

kontinuerlig tillsyn försvåras. Lämpligheten av ombyggnad kan sålunda

även från denna synpunkt starkt ifrågasättas.

Bristen på isoleringsrum gör att man för närvarande icke gärna kan vårda

mer än en epidemisk sjukdomsform å varje epidemisjukstuga vid samma

tillfälle. Omplaceringar måste därför emellanåt företagas från ett epidemisjukhus

till ett annat, när epidemiska sjukdomsfall av olika slag inkomma.

För att lösa epidemisjukhusfrågan på ett för det vidsträckta Ångermanland

gynnsamt sätt, skulle epidemisjukstugor behöva anläggas i Sollefteå,

Härnösand och Örnsköldsvik. Dessa borde förläggas invid lasaretten, gärna

under gemensam administration och mathållning med dessa. Värdefull, ofta

nödvändig medicinsk och kirurgisk konsultation, bekvämare operationsmöjligheter

etc. skulle härigenom kunna beredas patienterna.

Intet hinder synes föreligga att å dessa epidemisjukstugor kunde vårdas

infektionssjukdomar, såsom ex. halsfluss, ansiktsros, lunginflammationer

samt kroniska sjukdomsfall under från epidemisynpunkt lugnare perioder.

Härigenom skulle åstadkommas en önskvärd och betydelsefull avlastning

vid lasaretten från smittosamma sjukdomsfall, som under nuvarande för
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

13

hållanden måste vårdas där. Dessa epidemisjukstugor skulle sålunda kunna

beläggas tämligen väl året runt och hava fast skolad personal.

I sitt överklagande hos Kungl. Majit över medicinalstyrelsens beslut att

avstyrka statsbidrag åt de nuvarande epidemisjukstugorna, har epideminämnden

bland annat framhållit länets ekonomiska svårigheter.

Det är givetvis dyrbart för ett skattetyngt län att ordna sin epidemivård

efter moderna krav. Men man måste även taga i betraktande, att det även

kan bli mycket dyrbart att icke tillfredsställande ordna densamma. En epidemi,

som icke från början kan mötas på ett effektivt sätt, blir ofta onödigt

långvarig genom spridning till omgivningen. Komplikationernas antal

ökas även. Erfarenheter härom saknas icke i vårt land på allra sista

tiden.

Då vidare enligt 3 § 1 mom. epidemilagen isoleringstvång är föreskrivet,

får det väl anses som ett berättigat krav att vård och skydd kan beredas

den å epidemisjukstugan intagne patienten efter moderna principer.

Epidemivården inom Ångermanland är alltså i trängande behov av omorganisation.

Med hänsyn till länets ekonomiska läge måste emellertid ifrågasättas,

örn icke lämpligt statligt bidrag kunde erhållas till uppförande av

nya ovan föreslagna epidemisjukstugor i Ångermanland.

Härnösand den 29 september 1937.

SVEN LARSSON.

Förste provinsialläkare.

Bestyrkes å tjänstens vägnar:

B. Grapengiesser.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 200.

KUNGL. MEDICINALSTYRELSEN.

Bilaga V''.

Till Riksdagens Statsutskott.

I likalydande motioner (I: 23 och II: 39) hava herrar Bäckström lii. fl.

och Lindberg m. fl. hemställt, att riksdagen måtte besluta att bevilja Västerbottens

läns landsting extra bidrag till täckande av dess exceptionellt höga

kostnader för epidemivården under år 1937 och att bidraget måtte utgå antingen

per vårddag eller i form av ett anslag å förslagsvis 200 000 kronor.

Genom kungl, brev den 18 februari 1938 har medicinalstyrelsen anbefallts

att till Eder senast den 15 mars 1938 avgiva yttrande i ärendet.

Till åtlydnad av den givna befallningen får medicinalstyrelsen anföra

följande.

Beträffande medicinalstyrelsens inställning till frågan om ökat statligt

bidrag för epidemisjukvården får styrelsen hänvisa till sitt denna dag till

utskottet avgivna yttrande med anledning av motionerna I: 63 och II: 131

örn ökat statsanslag till bekämpande av epidemier inom vissa län.

I nu föreliggande motioner göres ett uttalande, som medicinalstyrelsen

anser sig böra bemöta, nämligen, »att medicinalstyrelsen bestämt antalet

godkända platser vid epidemisjukhusen med hänsyn till att de skola beläggas

med vuxna». Detta uttalande torde sakna grund. I varje fall anser styrelsen,

att 7 kvm golvyta är ett mått, beräknat med hänsyn till att i allmänhet

c:a 75 % av beläggningen å epidemisjukhus utgöres av barn under

15 år.

Stockholm den 19 mars 1938.

J. AXEL HÖJEB.

/ B. Grapengiesser.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:436 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning örn anslag till driften av epidemisjukhus jämte i ämnet väck s. 5 i texten