Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1938j39 till länsnykterhetsnämnder m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1938-05-27 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1938:201, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1938j39 till länsnykterhetsnämnder m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 201.
15
Nr 201.
Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1938 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag
för budgetåret 1938j39 till länsnykterhetsnämnder
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln) har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1938/39 beräkna dels till Länsnykterhetsnämnder ett förslagsanslag av
100 000 kronor, dels ock till Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet
m. m. ett reservationsanslag av 165 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 208, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden den 12 mars 1938,
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1938/39 anvisa
dels till Länsnykterhetsnämnderna ett förslagsanslag av 72 000 kronor;
dels ock till Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. ett
reservationsanslag av 165 000 kronor.
I samband med Kungl. Majlis ifrågavarande förslag har utskottet till behandling
förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 301, inom första kammaren
av herr J. Bärg m. fl. och den andra, nr 437, inom andra kammaren
av herr C. O. Johanson i Huskvarna m. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte till länsnykterhetsnämnderna för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 83 000 kronor att ställas till socialstyrelsens förfogande för
att enligt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter användas till bestridande
av kostnaderna för länsnykterhetsnämndernas verksamhet,
dels ock en inom andra kammaren av herr J. Eriksson i Frägsta m. fl.
väckt motion, nr 404, vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl.
Majt:s förevarande proposition, i vad den avser anslag till länsnykterhetsnämnderna.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna I: 301 och lii 398.
I propositionen nr 207 har Kungl. Majit föreslagit ändring i vissa delar av
lagen den 12 juni 1931 (nr 233) örn behandling av alkoholister (alkoholistlag)
— avseende bland annat inrättandet av länsnykterhetsnämnder i anslutning
till ett av rusdryckslagstiftningsrevisionen utarbetat förslag i ämnet.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 201.
Enligt detta skulle kostnaderna för dessa nämnder gäldas av statsmedel.
Denna proposition har numera bifallits av riksdagen.
Anslaget till länsnykterhetsnäninderna.
I varje län skall hädanefter finnas en länsnykterhetsnämnd. För Stockholm
skall den kommunala nykterhetsnämnden tillika vara länsnykterhetsnämnd.
Beträffande länsnykterhetsnämndens sammansättning gäller, att
en ledamot — tillika ordförande — utses av socialstyrelsen, en ledamot, som
skall vara läkare, av socialstyrelsen efter samråd med medicinalstyrelsen, en
ledamot av länsstyrelsen samt två ledamöter av landstinget; dock att i län,
som omfatta två landsting, vartdera landstinget skulle utse en ledamot och att
i län, som omfatta stad, vilken icke deltager i landsting, landstinget utser en
ledamot och fullmäktige i den staden en ledamot. För varje ledamot skall på
enahanda sätt utses en suppleant. Ledamöter och suppleanter utses för två
år. Närmare bestämmelser angående länsnykterhetsnämndernas verksamhet
meddelas av Kungl. Maj:t.
Socialstyrelsen har i avgivet utlåtande verkställt närmare beräkningar av
de kostnader, som länsnykterhetsnämnderna årligen skulle komma att
draga. I fråga örn personalkostnaderna har styrelsen därvid räknat med.
förutom rese- och dagtraktamente enligt gällande resereglemente, ett dagarvode
av 15 kronor för ledamot och suppleant ävensom fasta årsarvoden
till ordföranden och annan ledamot med mera regelmässiga särskilda uppgifter
till ett sammanlagt belopp av omkring 1 000 kronor per nämnd.
Beträffande länsnykterhetsnämndernas behov av särskilda tjänstemän har
socialstyrelsen anfört följande.
Den hittillsvarande erfarenheten gåve mycket klart vid handen, att förutsättningen
för att en nykterhetsnämnd med ett någorlunda omfattande verksamhetsområde
skulle kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra sin uppgift
vore, att den förfogade över särskild arbetskraft, som kunde ägna sig
helt eller delvis åt detta arbete. På samma sätt som nödvändigheten framtvungit
den ordningen vid de större kommunala nykterhetsnämnderna, att
praktiskt taget allt löpande arbete vore anförtrott åt särskilda tjänstemän,
medan nämnden själv inskränkte sig till en allmän dirigerande och granskande
verksamhet, så hade man att räkna med att länsnykterhetsnämnderna
måste överlåta huvudparten av sitt löpande arbete åt särskilda, i
dess tjänst anställda tjänstemän. Såsom rusdryckslagstiftningsrevisionen
framhållit, kunde det därvid på sina håll visa sig lämpligt, att nämnden
anlitade en tjänsteman i den kommunala nykterhetsnämnden på orten eller
i systembolaget. Åtminstone till en början, innan verksamheten tagit fasta
former, och måhända även alltjämt i fortsättningen, borde länsnykterhetsnämndens
tjänsteman sålunda mångenstädes kunna förena sitt arbete i
nämndens tjänst med annan verksamhet. Med hänsyn härtill syntes rusdryckslagstiftningsrevisionens
uppskattning av kostnaderna för länsnykterhetsnämndernas
personaluppsättning — vilka revisionen dock uttryckligen angivit vara
mycket svårberäkneliga -— leda till onödigt höga belopp. Revisionen räknade
Statsutskottets utlåtande Nr 201.
17
nämligen med en genomsnittlig kostnad av 6 000 kronor per länsnykterhetsnämnd
och år. I själva verket syntes hälften av detta belopp, eller 3 000
kronor, vara tillfyllest, åtminstone till en början, förutsatt att detta belopp
betraktades såsom ett genomsnitt, vilket, där så erfordrades, borde kunna
höjas ganska avsevärt. Örn man utginge från 3 000 kronor per länsnykterlietsnämnd
och år, skulle denna post belöpa sig på 72 000 kronor.
Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.
Vid bedömandet av de kostnader, som ett genomförande av förslaget om
länsnykterhetsnämnder kommer att åsamka statsverket, måste till en början
uppmärksammas, att frånvaron av all erfarenhet på detta område i hög
grad försvårar en sådan uppskattning. Jag anser mig med hänsyn härtill
böra förutskicka, att de kostnadsberäkningar, jag i det följande framlägger,
i verkligheten måhända komma att påkalla vissa jämkningar de olika
posterna emellan.
De resultat, som framgått av socialstyrelsens beräkningar, har jag ansett
kunna läggas till grund för mina överväganden. Jag vill i detta sammanhang
erinra örn att den organisation av länsnykterhetsnämnderna, som
föreslagits i den förut denna dag beslutade propositionen med förslag till
ändringar av alkoholistlagen, endast föga avviker från den utformning, som
givits motsvarande bestämmelser i det tidigare utremitterade lagutkastet.
De avvikelser, som föreligga — jag tänker härvid bland annat på att någon
motsvarighet till länsnykterhetsnämnd för Stockholms del i propositionen ej
ansetts erforderlig — torde icke vara av natur att väsentligen ändra förutsättningarna
för socialstyrelsens beräkningar.
Vad då till en början angår frågan om arvoden till ledamöterna av länsnykterhetsnämnder,
finner jag i likhet med socialstyrelsen skäligt, att ordföranden
samt annan ledamot, som mera regelmässigt fullgör särskilda uppgifter
inom nämnden, tilldelas ett mindre arvode. Genomsnittligt torde denna
utgiftspost kunna begränsas till 1 000 kronor för varje län, varvid emellertid
möjligheter böra föreligga för en avvägning av arvodesbeloppen med hänsyn
till den inom olika län växlande arbetsbördan. För nu angivet ändamål
skulle alltså erfordras tillhopa 24 000 kronor.
Vidkommande därefter frågan om resekostnads- och traktamentsersättning
till ledamot för bevistande av sammanträde hava socialstyrelsens beräkningar
icke föranlett erinran från min sida. För ändamålet synes alltså
böra upptagas ett till 10 000 kronor avrundat belopp. Vad däremot beträffar
dagarvodets storlek, torde styrelsen hava räknat väl lågt. I likhet med
vad som gäller i fråga örn mödrahjälpsnämnd, synes ledamot av länsnykterhetsnämnd
eller suppleant för sådan böra åtnjuta arvode med 20 kronor
för sammanträdesdag. Vidare lär — såsom styrelsen jämväl ifrågasatt —
dylikt arvode skäligen böra tillkomma jämväl ordförande och annan ledamot,
som uppbär årsarvode. Med hänsyn härtill och på i övrigt av styrelsen
angivna grunder kan anslagsbehovet i denna del beräknas till likaledes
i runt tal 10 000 kronor, varför sammanträdeskostnaderna sålunda skulle
komma att uppgå till sammanlagt 20 000 kronor för år.
De särskilda kostnader, varmed styrelsen räknat för beredande av möjlighet
för ledamot eller tjänsteman hos nämnden att företaga vissa erforderliga
resor inom länet, torde av styrelsen jämväl hava beräknats i underkant.
Det synes mig nämligen, som örn genomsnittskostnaden för varje
sådan resa icke kan uppskattas lägre än till 35 kronor. Med i medeltal 25
Hilldur/ till riksdagens /irolokoll 1938. 0 sami. Nr 200—201.
2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 201.
resor per år och nämnd skulle därför enligt denna beräkning förevarande
kostnader kunna angivas till omkring 20 000 kronor.
I fråga om medelsbehovet till expenser synas utgifterna för hyra av sammanträdes-
och kanslilokaler kunna beräknas till de belopp, som socialstyrelsen
ifrågasatt, eller 1 500 respektive 7 000 kronor, även örn man måhända
härvidlag torde hava att räkna med möjligheten av högre kostnader.
Däremot lära utgifterna för skrivhjälp, papper, telefon, porton och dylikt
icke kunna begränsas inom den föreslagna kostnadsramen, 10 000 kronor.
Ett belopp av 15 000 kronor synes vara erforderligt för detta ändamål. Till
expenser skulle således krävas tillhopa (1 500 + 7 000 + 15 000) 23 500
kronor.
I fråga om de kostnader, som komma att föranledas av anställandet av
särskild personal hos nämnderna, torde -— såsom socialstyrelsen även framhållit
— kunna förutsättas, att arbetets omfattning skall medgiva, att nämndernas
tjänstemän förena detta sitt arbete med annan verksamhet. Jag tvekar
icke att på av styrelsen angivna skäl beräkna sagda kostnader till allenast
2 000 kronor per år och nämnd. Med hänsyn härtill skulle det sammanlagda
medelsbehovet i nu angivet avseende kunna anslås till, avrundat,
50 000 kronor.
Då slutligen till övriga utgifter synes kunna beräknas samma belopp, som
styrelsen ifrågasatt, eller 6 500 kronor, skulle tills vidare anslaget till länsnykterhetsnämnderna
således för helt budgetår kunna uppskattas till
t24 000 + 20 000 + 20 000 + 23 500 + 50 000 + 6 500) 144 000 kronor i enlighet
med följande uppställning:
Avlöningar.
1. Arvoden:
a) Årsarvoden ....................... kronor 24 000
b) Dagarvoden, förslagsvis ............ » 10 000 kronor 34 000
2. Avlöning av personal ......................... » 50 000
Summa kronor 84 000.
Omkostnader.
1. Reseersättningar, förslagsvis ........................ kronor 30 000
2. Expenser m. m., förslagsvis ........................ » 30 000
Summa kronor 60 000.
Vid ett inrättande av länsnykterhetsnämnder från och med den 1 januari
1939 skulle följaktligen medelsbehovet för budgetåret 1938/39 inskränka
sig till halva nämnda belopp eller 72 000 kronor. Anslaget torde böra uppföras
såsom förslagsanslag.
I motionerna I: 301 och II: 437 framhålles bland annat, att det redan nu
syntes uppenbart, att det beräknade genomsnittsbeloppet till personal, 2 000
kronor per år och nämnd, vore alltför lågt. Med hänsyn till nödvändigheten
för de flesta länsnämnderna att anlita särskilda funktionärer och till
kravet på speciell kompetens hos dessa samt med beaktande av att deras
arbete med säkerhet blir av betydande omfattning, syntes man icke kunna
Statsutskottets utlåtande Nr 201.
19
räkna med ett lägre genomsnittsbelopp än det av socialstyrelsen föreslagna,
3 000 kronor per länsnämnd och år. Hela kostnaden för särskild personal
skulle under denna förutsättning uppgå till 72 000 kronor, och det för budgetåret
1938/39 äskade anslagsbeloppet sålunda behöva ökas med 11000
kronor.
Anslaget till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m.
För innevarande budgetår har till förevarande ändamål anslagits ett belopp
av 150 000 kronor, varav 105 000 kronor beräknats till understöd åt
nykterhetsnämnder, 15 000 kronor till konferenser och kurser m. m., 27 000
kronor till understöd åt sammanslutningar av nykterhetsnämnder samt
3 000 kronor till understöd för utgivande av »Tidskrift för nykterhetsnämnderna»
m. m.
Det för nästa budgetår beräknade anslagsbeloppet av 165 000 kronor
fördelar sig med 125 000 kronor å understöd åt nykterhetsnämnder, 15 000
kronor å konferenser och kurser m. m., vari även inräknats bidrag till alkoholistanstalternas
föreståndareförening, 22 000 kronor å understöd åt sammanslutningar
av nykterhetsnämnder samt 3 000 kronor å understöd för
utgivande av »Tidskrift för nykterhetsnämnderna» m. m.
Kungl. Maj:ts förslag rörande anslaget till länsnykterhetsnämnderna föranleder
erinran från utskottets sida allenast i vad det avser ledamots och
suppleants dagarvoden samt beräkningen av nämndernas kostnader för särskild
personal.
I förstnämnda hänseende har utskottet uppmärksammat, att dagarvodena
vid flertalet allmänna uppdrag av likartad beskaffenhet utgå med
lägre belopp. I anslutning till vad socialstyrelsen föreslagit anser utskottet
fördenskull, att ett arvode av 15 kronor för sammanträdesdag bör vara tillfyllest,
så mycket mer som vid sidan därav förutsättes utgå rese- och traktamentsersättning
för bevistande av nämndernas sammanträden samt för vissa
resor i övrigt i anledning av uppdraget.
Såsom förut framhållits har departementschefen för anställande av särskild
personal hos länsnykterhetsnämnderna beräknat ett genomsnittsbelopp
av 2 000 kronor per nämnd och år. För att bereda möjlighet för nämnderna
att inom en vidare krets finna personer, som äro villiga och lämpade
att tjänstgöra hos nämnderna, anser sig utskottet böra tillstyrka en höjning
av beloppet till 3 000 kronor. Utskottet biträder således det förslag, som
framförts i motionerna I: 301 och II: 437 och som överensstämmer med
socialstyrelsens uppfattning i ämnet.
De av utskottet tillstyrkta jämkningarna i Kungl. Majds förslag torde
kunna beräknas medföra ett ökat medelsbehov för budgetåret 1938/39 av
omkring 10 000 kronor.
Utskottet.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 201.
Av det anförda framgår, att utskottet icke biträder det i motionen II: 404
framställda yrkandet om avslag å Kungl. Maj:ts proposition, i vad den
avser anslag till länsnykterhetsnämnderna.
Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag till främjande av nykterhetsnämndernas
verksamhet m. m. har icke givit utskottet anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
herrar Bärgs m. fl. och Johansons i Huskvarna m. fl. förenämnda
motioner (I: 301 och II: 437) samt med avslag å
herr Erikssons i Frägsta m. fl. motion (II: 404), må för budgetåret
1938/39 under femte huvudtiteln anvisa
a) till Länsnykterhetsnämnderna ett förslagsanslag av
82 000 kronor;
b) till Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet
m. m. ett reservationsanslag av 165 000 kronor.
Stockholm den 27 maj 1938.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Närvarande: Se under utlåtandet nr 200, dock att i stället för herr Lindberg i
Umeå deltagit herr Erlander.
Reservation
av herrar Nilsson i Malmö, Ström i Lidköping, Eriksson i Stockholm,
Jeppsson, Isacsson och Erlander, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka
bifall till Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser dagarvoden till ledamöter
och suppleanter i länsnykterhetsnämnder.
Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1938
848077
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1938:437 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1938/39 till länsnykterhet snämnder m. m. jämte i ämnet väckta m s. 7 i texten