Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statlig lagerhållning m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1938-05-30 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:205, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statlig lagerhållning m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

1

Nr 205.

Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1938 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till statlig lagerhållning m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(lia avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1938/39 hade Kungl. Majit under riksstatens tionde huvudtitel

(punkt 74, sid. 166—168) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för budgetåret 1938/39

till statlig lagerhållning m. m. beräkna ett förslagsanslag av 1,930,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i proposition nr 311, under åberopande av vid

propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för

den 29 april 1938, föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att upphandling och upplagring av varor intill ett sammanlagt

belopp av 70,000,000 kronor må verkställas för statens räkning i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll

angivna riktlinjer;

dels till Statlig lagerhållning m. m. för budgetåret 1938/39 under tionde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1,930,000 kronor;

dels till Undersökningar avseende utnyttjandet av vissa inhemska råvarutillgångar

m. m. för budgetåret 1938/39 under tionde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 500,000 kronor;

dels till Vissa omkostnader för statlig lagerhållning för budgetåret 1938/39

å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket anvisa ett reservationsanslag

av 4,000,000 kronor;

dels ock till Förlagslån för viss maskinanskaffning till industrien för budgetåret

1938/39 å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket

anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr F. Domö m. fl. (nr 340) och den andra inom andra kammaren av herr

G. Bagge m. fl. (nr 489), vari hemställts, att kostnaderna för lagring av

brödsäd i beredskapsändamål måtte utgå ur förslagsanslaget till statlig lagerhållning

m. m.,

Bihang till riksdagens protokoll 193S. 6 sami. Nr 205.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr C. I. Asplund (nr 355) och den andra inom andra kammaren av herrar

E. Hage och K. G. Viklund (nr 503), vari hemställts, att riksdagen ville, i

anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 311 angående anslag till statlig

lagerhållning m. m., utöver det till Undersökningar, avseende utnyttjandet av

vissa inhemska råvarutillgångar m. m. begärda reservationsanslaget å 500,000

kronor, såsom reservationsanslag under samma rubrik för budgetåret 1938/39

ytterligare anvisa ett belopp, motsvarande den behållning av 280,000 kronor,

som uppstått å det av 1937 års riksdag beviljade, obetecknade anslaget till

arbetsföretag och malmförädlingsförsök för tillvaratagande av apatit m. m.

I fråga örn de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna I: 340 och I: 355.

Departementschefen har inledningsvis erinrat örn, bland annat, 1937 års

riksdags beslut att anvisa anslag till statlig lagerhållning m. m.

Med skrivelse den 17 november 1937 har statens reservförrådsnämnd överlämnat

ett av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap utarbetat

förslag till plan för inköp och lagring genom nämnden av varor till ett

belopp av 70,000,000 kronor jämväl under budgetåret 1938/39, och har nämnden

hemställt, att rikskommissionens ifrågavarande förslag måtte läggas till

grund för proposition i ämnet till 1938 års riksdag.

Vidare har inkommit en inom rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap

utarbetad promemoria om viss förstärkning av verkstadsindustriens

maskinutrustning.

I promemorian framhålles, bland annat, att många verkstadsföretag funnes,

vilka icke ägde fullt moderna maskiner och vilka icke kunde bära kostnaderna

för egen anskaffning av mera dyrbara sådana. Därest staten från

utlandet inköpte ett antal maskiner av det slag, varom här vore fråga och

vilka vore användbara ej blott för materieltillverkning vid krig utan jämväl

kunde brukas i den normala produktionen, samt dessa maskiner på fördelaktiga

villkor ställdes till hågade verkstadsföretags förfogande, förefölle

det troligt att en ganska livlig efterfrågan därå skulle framträda. Genom en

sådan ökning i maskinbeståndet skulle vinnas en mycket värdefull förstärkning

av vår försvarsberedskap men samtidigt också åstadkommas en för

fredstillverkningen önskvärd rationalisering av industriens materielutrustning

och därmed en förbättring i dess produktionsbetingelser.

Kommerskollegium har i utlåtande den 20 april 1938 över nämnda promemoria

tillstyrkt att — sedan viss ytterligare utredning verkställts — åtgärder

måtte vidtagas i enlighet med förslagets syfte.

Än vidare har ingenjörsvetenskapsakademien, som med anledning av 1937

års riksdags skrivelse i ämnet (nr 392) av Kungl. Maj:t den 25 juni 1937 anmodats

att utarbeta redogörelse över kända metoder för framställning av

syntetiskt motorbränsle, med skrivelse den 5 april 1938 överlämnat rapport

i ämnet och i samband därmed anhållit om anslag av tillhopa 200,000 kronor

för vissa angivna försöksarbeten.

Ytterligare anhöll 1937 års riksdag i skrivelse (nr 381) hos Kungl. Majit

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

3

örn utredning rörande betingelserna för tillverkning av fosforsyrelialtiga gödningsämnen

med svensk apatit som råvara. För därav föranledda arbetsföretag

och malmförädlingsförsök anvisade riksdagen å riksstaten för budgetåret

1937/38 under tionde huvudtiteln ett anslag av 300,000 kronor. Kungl.

Majit uppdrog den 8 april 1938 åt kommerskollegium att träffa avtal om utförande

av försök för tillverkning av fosforsyrehaltiga gödningsämnen ur

svensk apatit i huvudsaklig överensstämmelse med en av kollegium föreslagen

plan. Tillika ställde Kungl. Maj:t sistsagda dag av förenämnda anslag

till arbetsföretag och malmförädlingsförsök för tillvaratagande av apatit m.

m. till kollegii förfogande ett belopp av högst 20,000 kronor att av kollegium

disponeras för omförmälda försöksverksamhet i mån av behov. Någon ytterligare

anvisning av medel från anslaget har hittills ej skett.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

I proposition (nr 308) till innevarande års riksdag angående fortsatt befrielse

för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar

med guld m. m. har Kungl. Majit, på förslag av chefen för finansdepartementet,

i likhet med föregående år hemställt örn bemyndigande för riksgäldskontoret

att förskottsvis, genom överlämnande av statsskuldbevis med

form och förfallotid bestämda i samråd med riksbanken, ställa medel till

förfogande för myndighet, åt vilken uppdrages att enligt fastställda direktiv

och i av riksdagen medgiven utsträckning verkställa inköp för statens räkning

från utlandet. De sålunda till förfogande ställda medlen skola användas

för förvärv från riksbanken av för myndighetens verksamhet erforderliga

belopp i guld och valutor intill ett värde efter dagskurs av högst 100,000,000

kronor. Vid bifall till denna hemställan skulle således, om motsvarande bemyndigande

föregående år medräknas, inköp från utlandet möjliggöras intill

ett sammanlagt belopp av 200,000,000 kronor. Härav hava hittills allenast

70,000,000 kronor beslutats skola användas till upplagring av varor för statens

reservförrådsnämnds räkning.

Enligt den utredning av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap,

vilken låg till grund för lagringsbeslutet vid 1937 års riksdag, skulle

den totala lageranskaffning, som ur beredskapssynpunkt borde eftersträvas,

draga en kostnad av 220,000,000 kronor. Emellertid ansågs det av

flera skäl omöjligt att omedelbart anskaffa och upplägga förråd av denna

storleksordning. Erfarenheten under den tid, statens reservförrådsnämnd

varit i verksamhet, har också visat, att upphandlingen icke kan forceras.

Bland annat lägga svårigheter med anskaffande av erforderliga lagringsutrymmen

hinder i vägen härför. Det torde för närvarande, oaktat de förberedelser

som vidtagits, få anses ovisst, om samtliga de varor, för vilka nyssnämnda

belopp örn 70,000,000 kronor är avsett, binna inköpas före utgången

av löpande budgetår. I varje fall torde en del leveranser knappast kunna

slutföras förrän senare.

Liksom det ur penningpolitiska synpunkter ansetts lämpligt med förnyat

bemyndigande att för inköp från utlandet disponera riksbankens guldoch

valutareserver, torde det ur den ekonomiska försvarsberedskapens .synpunkt

vara ett önskemål att den påbörjade statliga lagringsverksamheten må

kunna fortsätta oell utvidgas. Med hänsyn till vad nyss erinrats angående

den takt, i vilken upphandlingen kail bedrivas, förefaller det osäkert, huruvida

ett så stort belopp sorn 70,000,000 kronor kommer ali behövas för ändamålet

jämväl under budgetåret 1938/39. Jag vill emellertid icke motsätta

mig alt, i enlighet med statens reservförrådsnämnds förslag, erforderligt

medgivande till inköp av varor till detta belopp äskas av riksdagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

•1

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

I anslutning till vad jag anförde vid anmälan till 1938 års statsverksproposition

av utgifterna under tionde huvudtiteln, punkt 74, kunna de med reservlagringen

förenade kostnaderna — frånsett direkta inköpskostnader —

sagås vara av i huvudsak två slag, nämligen dels sådana, vilka vid en försäljning

täckas av köpeskillingen och alltså böra inräknas i lagervärdet, dels ock

sådana, vilka icke kunna uttagas vid varornas förvttring. Till sistnämnda

slag av kostnader torde få hänföras de av statens reservförrådsnämnd till

130.000 kronor beräknade administrationskostnaderna och till 1,800,000 kronor

uppskattade kostnaderna för varornas lagring, vård, omsättning, försäkring

m. m. Jag förordar, att för bestridande av dylika kostnader under tionde

huvudtiteln upptages för nästkommande budgetår ett förslagsanslag av

1.930.000 kronor. Med hänsyn till att även övriga här berörda omkostnader

— av reservförrådsnämnden beräknade till (1,400,000 + 2,500,000 +

21.000 =) 3,921,000 kronor — utgå i svenskt mynt, medan däremot det allmänna

förskottsbemyndigande, inom vars ram det för upphandlingen avsedda

beloppet å 70,000,000 kronor faller, begränsats till utländsk valuta,

torde också dessa omkostnader böra täckas över riksstaten. Utgifternas

värdeskapande natur synes emellertid berättiga till att de bestridas å kapitalbudgeten.

Jag föreslår, att ett särskilt reservationsanslag å 4,000,000

kronor för ändamålet anvisas under fonden för förlag till statsverket.

I linje med frågan om uppläggning i reservförråd av från utlandet inköpta

varor ligger förslaget om förstärkning av verkstadsindustriens maskinutrustning

genom inköp medelst statsmedel av vissa arbetsmaskiner, som på fördelaktiga

villkor kunde ställas till intresserade företags förfogande. De former

under vilka detta förslag lämpligast bör förverkligas torde, såsom kommerskollegium

i sitt yttrande framhållit, få göras till föremål för närmare

överväganden. I princip kan jag emellertid, i likhet med kollegium, ansluta

mig till förslaget. Man torde få utgå från att statens medverkan sker på så

sätt, att vederbörande företag genom reservförrådsnämnden såsom lån erhåller

erforderligt belopp i utländsk valuta. Lånen, vilka böra bokföras

såsom fordringar i svenskt mynt samt löpa räntefritt eller mot låg ränta,

skola återbetalas inom tid, som Kungl. Majit för varje särskilt fall bestämmer.

Lånemedlen torde, där så erfordras, få användas även för uppmontering

av maskinerna. För lånerörelsen synes lämpligen böra upptagas ett

särskilt anslag under fonden för förlag till statsverket. Medelsbebovet synes

förslagsvis kunna uppskattas till 5,000,000 kronor. Närmare direktiv för

låneverksamheten torde få meddelas av Kungl. Majit.

Ett syfte, likartat det som upplagringen av varor avser att fylla, kan tillgodoses

genom att främja utnyttjandet av förefintliga råvarutillgångar inom landet

för framställning av sådana varor, vilka i händelse av avspärrning ej kunna

erhållas i tillräcklig mängd utifrån. Erfarenheten visar, att ett behov föreligger

att kunna i viss utsträckning bidraga till lösning av beredskapsfrågan

även på denna väg. I det föregående har i korthet redogjorts för ingenjörsvetenskapsakademiens

utredning rörande framställning av syntetiskt motorbränsle.

Såsom därav framgår skulle de av akademien tillstyrkta försöksarbetena

draga en kostnad av tillhopa 200,000 kronor. Det synes önskvärt,

att dessa arbeten kunna komma till utförande. Vidare har omnämnts, att

Kungl. Majit av det vid 1937 års riksdag till arbetsföretag och malmförädlingsförsök

för tillvaratagande av apatit m. m. anvisade anslaget å 300,000

kronor hittills icke kunnat använda mer än 20,000 kronor. Då anslaget är

obetecknat och alltså icke får disponeras efter utgången av innevarande

budgetår, kan det vara lämpligt att medel i annan ordning beredas för möjliggörande

av eventuell ytterligare försöksverksamhet på det område, som

med anslaget avsetts. Även andra spörsmål, till sin innebörd jämförliga med

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 205-

5

de nu nämnda, kunna uppkomma, av sådan natur att deras lösning utan alltför

stort dröjsmål framstår såsom angelägen. Erinras må exempelvis att

fråga väckts om användande av den i vissa delar av landet, särskilt på Oland,

förekommande glaukoniten — ett i havet bildat kalihaltigt mineral såsom

gödningsmedel. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 april 1938

hava utsetts fyra sakkunniga att verkställa en förberedande undersökning i

ämnet. Skulle det visa sig, att möjligheter föreligga att med tillfredsställande

resultat använda inhemsk glaukonit i stället för importerat kalisalt, vöre

detta naturligtvis ur beredskapssynpunkt av synnerligt värde.^

För nämnda och liknande ändamål torde för nästa budgetår böra beräknas

ett belopp av tillhopa 500,000 kronor. Beloppet synes böra anvisas såsom

reservationsanslag under tionde huvudtiteln. Fragan örn beredande av

täckning för beloppet torde få senare anmälas av chefen för finansdepartementet.

Då det såväl ur beredskaps- som penningpolitisk synpunkt är av betydelse,

att den påbörjade statliga lagringsverksamheten fortsättes, finner sig

utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, att ett sammanlagt belopp av

intill 70,000,000 kronor må jämväl under nästa budgetår användas för upphandling

och upplagring av varor för statens räkning.

För bestridande av vissa med reservlagringen förenade omkostnader har

av departementschefen beräknats ett anslag av 1,930,000 kronor. I anslutning

härtill har i motionerna I: 340 och II: 489 föreslagits, att kostnaderna

för beredskapslagringen av brödsäd, vilka hittills bestritts av medel ur fonden

för mötande av förluster på spannmålsregleringen, i stället borde bestridas

av förevarande anslag. Utskottet vill erinra därom, att motioner i

samma syfte varit föremål för prövning av innevarande års riksdag i samband

med riksdagens behandling av Kungl. Maj:ts proposition angående

prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. (Jfr sammansatt bevillnings-

och jordbruksutskotts utlåtande nr 1.) Motionerna i fråga avslogos

av riksdagen. Härav följer, att de nu föreliggande motionerna icke kunna

till någon riksdagens åtgärd föranleda. Mot Kungl. Maj:ts ovanberörda förslag

har utskottet intet haft att erinra.

Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare, att ett anslag av 500,000 kronor anvisas

till undersökningar avseende utnyttjandet av vissa inhemska råvarutillgångar

m. m. I de båda motionerna I: 355 och II: 503 har föreslagits en ökning

av nämnda belopp med 280,000 kronor, motsvarande den behållning,

som uppstått å det av 1937 års riksdag beviljade anslaget till arbetsföretag

och malmförädlingsförsök för tillvaratagande av apalit m. m. Utskottet,

som icke funnit sig böra tillstyrka högre medelsanvisning än vad som av

Kungl. Maj:t för ändamålet begärts, vill uttala, att utskottet givetvis har anledning

förutsätta, att Kungl. Maj:t vidtager de åtgärder, som kunna anses

vara av betydelse, då det gäller en lösning av beredskapsfrågan på nu angivna

väg.

Till förlagslån för viss maskinanskaffning har i propositionen beräknats ett

belopp av 5,000,000 kronor. Förslaget härom innebär i princip att åvägabringa

en förstärkning av verkstadsindustriens maskinutrustning genom alt från

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 205-

utlandet medelst statsmedel inköpa vissa arbetsmaskiner, som på fördelaktiga

villkor kunna ställas till intresserade företags förfogande. Departementschefen

har därvid utgått från att statens medverkan sker på så sätt, att vederbörande

företag genom reservförrådsnämnden såsom lån erhåller erforderligt belopp

i utländsk valuta. Utskottet har intet att erinra mot att det av departementschefen

begärda beloppet varder för ändamålet anvisat. Utskottet förutsätter

emellertid att, i den händelse för inköp avsedda maskiner tillverkas inom landet,

leverans därav förbehålles inhemska firmor. Beträffande lånerörelsen

vill utskottet allenast framhålla, att det givetvis bör få ankomma på Kungl.

Majit att utse den myndighet, som kan visa sig mest lämpad att handhava

denna verksamhet, samt att bestämma den form, vari lånen må utlämnas.

Vad i övrigt i denna proposition föreslagits, har i de delar, varom utskottet

icke särskilt yttrat sig, icke föranlett någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

I. a) medgiva, att upphandling och upplagring av varor intill

ett sammanlagt belopp av 70,000,000 kronor må verkställas

för statens räkning i huvudsaklig överensstämmelse med

av departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 29 april 1938 angivna riktlinjer;

b) till Statlig lagerhållning m. m. för budgetåret 1938/39

under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1,930,000

kronor;

c) med avslag å motionerna 1:355 och 11:503 till Undersökningar

avseende utnyttjandet av vissa inhemska råvarutillgångar

m. m. för budgetåret 1938/39 under tionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor;

d) såsom kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket

till Vissa omkostnader för statlig lagerhållning för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor;
e)

såsom kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket

till Förlagslån för viss maskinanskaffning till industrien

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av

5,000,000 kronor;

II. avslå motionerna 1:340 och 11:489.

Stockholm den 30 maj 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 205.

7

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Nilsson i Malmö, Svensson i

Kompersmåla, Asplund, Borell, Bergström, Gustafsson i Benestad, Andrén, Lindström,

Larsson i Varberg, Sundberg och Bäckström; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Magnusson i Skövde, Törnkvist, Persson i

Falla, Svensson, Andersson i Prästbol, Ward, Isacsson, Persson i Tidaholm, De Geer i

Hanaskog, Andersson i Malmö och Åqvist.

Reservation

av herr Asplund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:411 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statlig lagerhållning m. m. s. 3 i texten