Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående statsbidrag åt erkända sjukkassor för vissa utgifter, som sådana kassor haft på grund av åtaganden enligt vissa övergångsbestämmelser.

1938-02-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:27, Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående statsbidrag åt erkända sjukkassor för vissa utgifter, som sådana kassor haft på grund av åtaganden enligt vissa övergångsbestämmelser.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 27.

Nr 27.

Ankom till riksdagens kansli den 4 februari 1938 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående

statsbidrag åt erkända sjukkassor för vissa

utgifter, som sådana kassor haft på grund av åtaganden

enligt vissa övergångsbestämmelser.

(3:e avd.)

I propositionen nr 21 har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet för socialärenden den 17 december

1937, föreslagit riksdagen att godkänna av föredragande departementschefen

förordade grunder för statsbidrag åt erkända sjukkassor för vissa utgifter,

som sådana kassor haft på grund av åtaganden, vilka jämlikt övergångsbestämmelserna

till lagen den 26 juni 1931 örn ändring i vissa delar av

lagen den 29 juni 1912 örn understödsföreningar skolat bedömas efter lagen

den 4 juli 1910 örn sjukkassor.

Enligt kungörelsen den 21 juni 1931 (nr 282) angående statsbidrag åt erkända

sjukkassor utgår statsbidrag med 50 öre för varje dag, som erkänd sjukkassa

i enlighet med sjukkasseförordningen eller 1910 års sjukkasselag utgivit

sjukpenning örn minst en krona eller lämnat ersättning för sjukhusvård

(sjukdagsbidrag). Dylikt sjukdagsbidrag må dock ej beräknas för längre

tid än tre år för varje sammanhängande sjuklighetstillstånd. Sistnämnda

omständighet har föranlett de erkända sjukkassorna att så gott som undantagslöst

begränsa sjukhjälpstiden till högst tre år. Vid sidan härav utgår

statsbidrag för av erkänd sjukkassa utgiven ersättning för läkarvård och

läkemedel m. m. (sjukvårdsbidrag), vilket bidrag emellertid icke är till tiden

begränsat på sätt som gäller örn sjukdagsbidraget.

I samband med sjukkasselagstiftningens omläggning år 1931 bestämdes

bland annat, att, därest sjukkassa var registrerad enligt 1910 års sjukkasselag,

denna skulle fortfara att gälla intill dess kassan blivit registrerad enligt

understödsföreningslagen, likväl ej längre än till den 1 januari 1935, samt

att rättigheter och skyldigheter, vilka för sådan förening uppkommit medan

sjukkasselagen var för föreningen gällande, skulle bedömas efter nämnda

lag. På grund härav äro de erkända sjukkassorna ofta pliktiga att beträffande

vid erkännandet aktuella sjukdomsfall utgiva sjukhjälp för den sjukes

hela återstående livstid, dock vanligen begränsat till vissa dagar per år (lägst

90 dagar). I den mån nämnda sjukdomsfall varat längre än tre år anses

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 27. 5

de erkända sjukkassorna för närvarande icke berättigade till statsbidrag för

utgivet sjukdagsbidrag (Begeringsrättens årsbok 1936 ref. nr 44).

I anledning av framställning av svenska sjukkasseförbundet har socialstyrelsen

i utlåtande den 7 maj 1937 förordat införandet av sådana bestämmelser,

att erkänd sjukkassa, som visat sig icke kunna slutföra ifrågavarande

sjukhjälpsreglering med tillhjälp av de medel, som kvarstå från den gamla

lagstiftningens tid, kan tilldelas särskilt bidrag av statsmedel motsvarande

vad som i sådant hänseende erfordras. Såsom tillgångar, kvarstående från

den gamla lagstiftningens tid, bör enligt socialstyrelsens förslag härvid räknas

dels kassans tillgångar i sjuklijälpsfonden vid tiden för erkännandet —

såväl vad som avsatts för reglering av gamla sjukdomsfall som medel därutöver,

vilka ej överlämnats till annan förening — dels statsbidrag, som uppburits

efter erkännandet på grund av därförut utövad verksamhet, och dels på

sjukhjälpsverksamheten belöpande fondandelar, som överlämnats till kassan

i samband med kassans eller den överlämnande kassans antagande till erkänd

sjukkassa, ävensom räntor, som under tiden tillgodoförts fonden. Från

kassans utgifter för reglering av ifrågavarande sjukdomsfall bör emellertid å

andra sidan frånräknas statsbidrag (sjukdagsbidrag) för de å sjukdomsfallen

belöpande sjukdagarna (under de första tre sjukåren) ävensom det statsbidrag

i övrigt (medlemsbidrag), som beräknats för ifrågavarande medlemmar,

samt de avgifter jämte i förekommande fall uttaxerade belopp, som dessa

medlemmar haft att erlägga till kassan.

Tillika har styrelsen föreslagit, att statsbidrag skall utgå först sedan belopp

motsvarande vederbörande sjukkassas tillgångar från den gamla lagstiftningens

tid, enligt häröver upprättad särskild redovisning, tagits i anspråk

för slutregleringen, varefter bidraget skulle utgå årligen med belopp

motsvarande kassans på nyss angivet sätt beräknade utgifter för ändamålet.

Innan bidrag utanordnas, borde tillsynsmyndigheten företaga en ingående

granskning av kassans verksamhet och därvid särskilt undersöka, huruvida

sjuklijälpsutbetalningarna i de ifrågavarande fallen kunde anses lagligen och

stadgeenligt grundade. Bestämmelserna borde om möjligt givas retroaktiv

giltighet. Slutligen har styrelsen förordat, att statsbidraget skulle avse

jämväl moderskapshjälp på grund av äldre åtaganden.

Uppskattningsvis har styrelsen beräknat anslagsbehovet för ifrågavarande

ändamål till inemot 200,000 kronor årligen under de första åtta åren, varefter

en successiv nedgång med 8 ä 10 procent per år skulle äga rum. Det

å tiden före den 1 januari 1939 belöpande statsbidragsbehovet har av styrelsen

beräknats till cirka 70,000 kronor för år 1936, 110,000 kronor för år

1937 och 200,000 kronor för år 1938.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.

På de skäl, som anförts av socialstyrelsen, har jag i likhet med styrelsen

kommit till den uppfattningen, att det allmänna bör i särskild ordning ekonomiskt

stödja de erkända sjukkassor, som därav äro i behov, vid slutregleringen

av kassornas sjukhjälpsutfästelser från den äldre lagstiftningens tid.

Jag är också i det väsentliga ense med styrelsen rörande de grunder, enligt

vilka statsbidrag i nu förevarande fall böra utgå, och vill endast i ett par

detaljer förorda saklig jämkning i de av styrelsen därutinnan föreslagna bestämmelserna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 27.

Utskottet.

Sjukhjälp skulle enligt 15 § 3 mom. i 1910 års sjukkasselag minst omfatta

sjukhusvård eller läkarvård jämte läkemedel eller sjukpenning. I den

män sjukhjälpen för nu ifrågavarande äldre, ännu pågående sjukdomsfall

omfattar läkarvård jämte läkemedel, torde sjukvårdsbidrag kunna utgå jämlikt

de i 1931 års statsbidragskungörelse § 5 angivna grunderna. Enligt

ordalydelsen i berörda författningsrum kan visserligen sjukvårdsbidrag endast

utgå för understöd, som meddelats jämlikt sjukkasseförordningen. Detsamma

gällde före utfärdandet av kungörelsen den 15 juni 1935 (nr 333) örn

ändrad lydelse av §§ 4 och 5 i 1931 års statsbidragskungörelse även beträffande

sjukdagsbidraget. Den då vidtagna ändringen av § 4, varigenom sjukdagsbidrag

förklarades skola utgå även för understöd, som utgivits jämlikt

1910 års sjukkasselag, var dock endast avsedd såsom ett förtydligande av

redan gällande bestämmelser, och hänvisar jag härutinnan till propositionen

191/1935 och riksdagens skrivelse 226/1935. Att icke samtidigt ett motsvarande

förtydligande gjordes av bestämmelserna örn sjukvårdsbidrag i § 5

torde lia berott därpå, att frågan därom ägde ringa eller ingen betydelse.

Då emellertid sjukvårdsbidrag enligt 1931 års statsbidragskungörelse utgår

utan tidsbegränsning, lärer det med hänsyn till vad nu anförts vara i formellt

hänseende riktigast att låta det nu ifrågasatta statsbidraget till utgifter

för sjukhjälp avse allenast sjukpenning och sjukhusvård men däremot

icke läkarvård jämte läkemedel.

Vidare har jag i en annan och viktigare detaljfråga annan mening än

socialstyrelsen. Principiellt torde det nämligen vara ägnat att ingiva betänkligheter,

örn dessa för ett nytt ändamål avsedda och till sitt beräknade

sammanlagda årliga belopp ganska avsevärda statsbidrag skulle, såsom styrelsen

föreslagit, garanteras kassorna jämväl för redan förfluten tid. Jag

vill i stället förorda, att det efter framställning därom överlämnas åt statsmakterna

att i varje särskilt fall avgöra, örn och i vad mån en kassas ekonomiska

ställning blivit genom redan havda utgifter för dessa äldre sjukdomsfall

så betungad, att utgifterna skäligen böra täckas av statsmedel. Då

emellertid, såsom styrelsen föreslagit, de ifrågasatta i författningsväg reglerade

statsbidragen böra beräknas för kalenderår och utgå i efterskott, synas

de lämpligen böra första gången avse hela kalenderåret 1938.

Såsom socialstyrelsen framhållit bör tillsynsmyndigheten, innan statsbidrag,

varom nu är fråga, utanordnas till en kassa, företaga en ingående

granskning av kassans verksamhet och ekonomi. Särskilt gäller detta frågan,

huruvida utgifterna för ifrågavarande äldre sjukdomsfall äro stadgeenligt

grundade. Med hänsyn härtill torde — även örn, såsom jag i likhet med

socialstyrelsen vill förorda, ansökan örn statsbidrag för ett visst år skall

ingivas före den 1 juli nästföljande år — den slutliga prövningen av ansökan

icke kunna ske förrän under senare hälften av sistnämnda år. Statsbidrag

för år 1938 skulle alltså komma att beviljas först under budgetåret 1939/40.

Av vad i propositionen anförts framgår, att vissa erkända sjukkassor på

grund av åtaganden från den äldre sjukkasselagstiftningens tid få vidkännas

avsevärda kostnader, för vilka de enligt gällande bestämmelser icke kunna

komma i åtnjutande av statsbidrag. I den mån ej särskilda medel avsatts

för ändamålet, drabba dessa kostnader nuvarande medlemmar, i sista hand

genom förhöjda avgifter, och utgöra i synnerhet för de yngre medlemmarna

en oskälig belastning. Härtill kommer, att ifrågavarande kostnader äro

mycket ojämnt fördelade å de olika sjukkassorna. Utskottet anser därför

bärande skäl föreligga för att staten genom särskilda bidrag ingriper reglerande

i förevarande hänseende.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 27.

7

De av Kungl. Majit föreslagna grunderna för sådant bidrags åtnjutande

hava icke givit utskottet anledning till annat uttalande, än att utskottet i

likhet med departementschefen funnit välbetänkt, att frågan örn tillämpning

av nämnda grunder för tiden före 1938 års ingång i varje särskilt fall underställes

statsmakternas prövning.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må godkänna de i statsrådsprotokollet den 17

december 1937 förordade grunderna för statsbidrag åt erkända

sjukkassor för vissa utgifter, som sådana kassor haft på grund

av åtaganden, vilka jämlikt övergångsbestämmelserna till lagen

den 26 juni 1931 örn ändring i vissa delar av lagen den 29

juni 1912 örn understödsföreningar skolat bedömas efter lagen

den 4 juli 1910 örn sjukkassor.

Stockholm den 4 februari 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 26.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:29 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag åt erkända sjukkassor för vissa utgifter, som sådana kassor haft på grund a1 i texten