Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående penninglotteriväsendet jämte en i ämnet väckt motion.

1938-03-15 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:59, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående penninglotteriväsendet jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 59.

Nr 59.

Ankom till riksdagens kansli den 15 mars 1938 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

penninglotteriväsendet jämte en i ämnet väckt motion.

(l:a avd.)

I proposition nr 24 har Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen

fogat utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden, föreslagit riksdagen

att godkänna av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll angivna

riktlinjer för penninglotteriväsendet i riket.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr H. Bäcklund väckt motion (nr 154), vari hemställts,

dels att när, i fråga örn lotterimedelsfonden, beräknad full vinst av c:a

14 V2 miljoner uppstår, hälften härav tillföres statskassan samt att likaledes

halva vinsten av vadhållningen vid idrottstävlingar tillföres statskassan, under

det att den andra hälften av vinsten tillföres lotterimedelsfonden respektive

fonden för idrottens främjande,

dels att fördelningen av medel ur nämnda båda fonder må ske efter prövning

av en av Kungl. Majit tillsatt nämnd.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Departementschefen har inledningsvis erinrat därom, att riksdagen i skrivelse

den 10 april 1935, nr 155, anhöll örn slutförande av en av 1920 års

riksdag begärd och under åren närmast därefter igångsatt utredning rörande

inrättandet av ett statslotteri samt om framläggande av det förslag till

dylikt lotteri, vartill utredningen kunde giva anledning.

Den 30 december 1935 bemyndigade Kungl. Majit med anledning härav

chefen för handelsdepartementet att tillkalla högst tre personer att inom

departementet biträda med en utredning, som närmast skulle avse slutförande

av nyssnämnda utredning om statslotteri och därjämte skulle innefatta

undersökning av andra tänkbara medel till förhindrande av svenskt spel på

utländska lotterier. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade chefen för

handelsdepartementet samma dag för ifrågavarande ändamål vissa sakkunniga.

De sakkunniga, vilka antogo benämningen statslotteriutredningen, hade

till fullgörande av sitt uppdrag, i vad detsamma avsåge frågan om inråttan
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 59.

15

de av statslotteri, den 31 december 1936 avgivit tryckt betänkande med förslag

rörande svenskt penninglotteri (stat. off. utr. 1937:4).

Departementschefen har beträffande detta ärende till en början lämnat

en kortfattad redogörelse över dels utvecklingen av och nuvarande system

för penninglotterier i Sverige, dels resultaten av vissa undersökningar rörande

svenskt spel på utländska lotterier och dels behandlingen av hithörande

frågor inom riksdagen samt i offentliga utredningar intill år 1936.

Härefter har departementschefen övergått till att under särskilda punkter

redogöra för det väsentliga i statslotteriutredningens förslag ävensom

det huvudsakligaste innehållet i däröver avgivna yttranden.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

Av den lämnade redogörelsen framgår, att de svenska penninglotterierna

under senare år i praktiken kommit att utgöra en permanent, av staten i alla

viktigare avseenden reglerad och kontrollerad inrättning. Emellertid har,

såsom förut jämväl angivits, dessa lotterier brukat av Kungl. Maj:t beslutas

varje gång endast för sex månader framåt, och deras handhavande har genom

avtal, som avslutats särskilt beträffande varje lotteri, likaledes för endast

ett halvår åt gången anförtrotts åt en av staten i vissa hänseenden oberoende

lotteriföreståndare. De förhållanden, som sålunda utbildats på det

svenska lotteriväsendets område, hava, särskilt inom riksdagen, givit anledning

till anmärkningar av huvudsakligen principiell natur. Då nu den redan

av 1920 års riksdag begärda utredningen örn inrättande av s. k. statslotteri

slutförts och genomgått vederbörlig remissbehandling, synes tidpunkten

vara inne att till avgörande upptaga frågan örn ordnandet på längre sikt

av penninglotteriväsendet i Sverige.

Den naturligaste lösningen torde härvid vara att, med bibehållande av tämligen

omfattande månatliga dragningar, organisera dessa såsom en även i

formellt avseende mera stadigvarande institution. 1 samband därmed är det

angeläget att söka giva denna institution en utformning och dragningarna

en omfattning, som möjliggör effektiv konkurrens mot de utländska lotterierna.

Samtidigt bör en omorganisation av lotteriväsendet dock icke gå i sådan

riktning, att den uppmuntrar till ökning av den svenska allmänhetens

sammanlagda lotterispel eller eljest giver anledning till berättigade invändningar

av social eller etisk natur.

Innan jag övergår till en närmare behandling av frågorna örn penninglotteriväsendets

framtida organisation och om lotterimedlens användning, vill

jag, med utgångspunkt främst från nyss antydda principer ifråga örn lotterirörelsens

anordnande, angiva de enligt min mening lämpligaste riktlinjerna

beträffande lotteriets typ, omfattning och vin st plan.

I likhet med statslotteriutredningen finner jag anledning ej föreligga att

frångå den i Sverige hittills tillämpade s. k. enkla lotteritypen, innebärande

att varje lotteri eller dragning är fullt fristående.

Vad beträffar lotteriets omfattning lärer den inom landet förefintliga

stärka efterfrågan på lottsedlar utvisa, att antalet lotter för närvarande

skulle kunna sättas icke oväsentligt högre än det i nuvarande svenska

penninglotteriet vanliga. En lämpligt avvägd ökning av lottantalet måste

även, såsom av de sakkunniga framhållits, under rådande förhållanden

framstå såsom motiverad med hänsyn till den utländska konkurrensen. Under

förutsättning att det svenska penninglotteriet samtidigt, genom sänkning

av lottprisct eller dylika åtgärder, gives ökad konkurrenskraft gentemot

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 59.

penninglotterierna i Danmark och Norge, torde man nämligen få utgå från,

att de genom ökningen nytillkomna lottenheterna komma att absorbera åtminstone

en betydande del av det intresse, som nu vänder sig till nyssnämnda

lotterier i grannländerna.

Det svenska penninglotteriets omslutning bör emellertid uppenbarligen icke

av statsmakterna bestämmas till ett fast lottantal per dragning en gång för

alla eller ens för en mera avsevärd tid. Det synes böra överlåtas åt det förvaltningsorgan,

som för framtiden får handhava lotteriföretagets skötsel, att

— med anpassning efter växlingarna i efterfrågan å lottsedlar — variera

omslutningen inom vissa av Kungl. Majit tillsvidare för viss tidsperiod angivna

gränser. Statslotteriutredningen ilar föreslagit, att denna »elasticitet»

i omfattningen skulle anordnas på sådant sätt, att till varje dragning skulle

tillhandahållas ett praktiskt taget obegränsat antal lottsedlar, och att dragningen

därefter skulle omfatta endast de lotter, som verkligen försålts. Genomförandet

av ett sådant system har synts mig bliva förenat med alltför

stora svårigheter, särskilt av teknisk natur. Jag vill i stället förorda, att

Kungl. Majit från början fastställer för olika försäljningsalternativ beräknade

fasta lotteriplaner, mellan vilka lotteriets styrelse skall äga att välja

och inom vilka dragningen skall avse såväl sålda som osålda lotter. De

lotteriplaner, som lotteriförvaltningen sålunda skulle bemyndigas att för de

olika dragningarna tillämpa, synas förslagsvis böra vara åtskilda av intervaller

örn 25,000 lotter och kunna lämpligen tillsvidare variera mellan lägst

250,000 och högst 400,000 lotter. Vid kraftigare rubbningar i efterfrågan bör

Kungl. Majit kunna medgiva särskilda ändringar uppåt eller nedåt ifråga

örn gränserna för lotteriets omslutning. Dock synas lotteridragningar av

större omfattning än 500,000 lotter icke böra beviljas.

Statslotteriutredningen har ansett sig kunna räkna med att antalet försålda

lotter med tillämpning av s. k. elastisk lotteriplan under var och en

av de närmaste månaderna efter omorganisationen skulle bliva i genomsnitt

375,000. Med hänsyn särskilt till vad föreståndaren för penninglotteriernas

expedition anfört i ämnet, finner jag emellertid försiktigheten bjuda,

att man åtminstone för den närmaste framtiden icke räknar med större

lottförsäljning än i medeltal 325,000 lotter till varje dragning.

Jag anser i likhet med statslotteriutredningen lämpligt, att lottpriset för

framtiden sänkes till 10 kronor, ett pris, som även tidigare tillämpats under

en följd av år och som bättre än det nuvarande 12-kronorspriset måste

anses ägnat att konkurrera med lottpriserna i Norge och Danmark. Liksom

de sakkunniga förutsätter jag härvid, att lotteriet befrias från stämpelplikt

och att de inkomster, staten härigenom förlorar, ersättas genom ökad inleverering

till statsverket av behållningen i lotteriet. Förslag till härav betingad

ändring i gällande stämpelförordning framlägges av chefen för finansdepartementet.

Statslotteriutredningen har såsom nyhet föreslagit införandet av halvlotter.

Förslaget kan givetvis väcka en viss tveksamhet. Lotternas uppdelning

i halvlotter torde försvåra och fördyra lotteriets handhavande. Då

systemet är oprövat, hindrar det vidare en säkrare förhandskalkyl rörande

lotteriföretagets ekonomiska bärighet. Å andra sidan måste införandet av

halvlotter — även om vinstvärdet å dylik lott komme att bliva lägre än exempelvis

å motsvarande lott i det danska klasslotteriet — i och för sig anses

ägnat att avleda den svenska allmänhetens intresse från de utländska lotterierna,

där dellotter i stor utsträckning tillhandahållas. Genom åtgärden

i fråga skulle man också tillmötesgå sådana spelare, som vilja skaffa sig en

vinstchans oberoende av andra och vilka, såsom de sakkunniga uttryckt sig,

tillhöra en förmögenlietsklass, »där spel på lotteri för 5 kronor åt gången

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 59.

17

kan anses försvarligt, medan en utgift på 10 kronor för detta ändamål Utför

stor». Med hänsyn till senast anförda omständigheter torde de sakkunnigas

förslag vara värt att prövas. Huruvida systemet bör genomföras omedelbart

eller först sedan någon erfarenhet vunnits av verkningarna av den

ändrade lotteriorganisationen, det lägre lottpriset och övriga nu ifrågasatta

förändringar torde få bliva beroende på fortsatta överväganden. Avgörandet

torde liksom då det gäller lotteriets omslutning få ankomma på Kungl.

Maj :t.

I anslutning till vad jag förut anfört rörande lotteriplaner med olika lottantal

föreslår jag, att Kungl. Maj:t för var och en av dessa planer från början

fastställer en särskild vinstplan. Med tanke på den utländska konkurrensen

synes lämpligt, att, åtminstone för den närmaste framtiden, förhållandet

mellan sammanlagda vinstvärdc-t och sammanlagda lottvärdet fastställes

till omkring 65 %>, och att vinstchansen bestämmes till omkring 10 °/o.

Tillräcklig anledning synes mig knappast föreligga att, på sätt de sakkunniga

föreslagit, frångå nu gällande vinstplan i fråga om de särskilda vinsternas

valörer. Särskilt om man tager i betraktande att det konkurrerande

danska lotteriet i de högre klasserna rör sig med vinster om såväl 100,000

som 150,000 och 250,000 kronor torde det få anses mindre välbetänkt att

sänka högsta vinstens värde under det i de svenska penninglotterierna vanliga.

Jag förordar alltså bibehållandet av en 100,000-kronorsvinst i varje

dragning. — Det förefaller icke heller tillräckligt motiverat att genomföra den

av de sakkunniga ifrågasatta utsträckningen av preskriptionstiden, nu ett år,

för vinsternas utfående.

Såsom jag tidigare framhållit måste det under nuvarande förhållanden anses

naturligt, att åt de svenska penninglotterierna gives en fastare organisation

än vad hittills varit fallet. Alla som yttrat sig i ärendet synas

också vara eniga med statslotteriutredningen därom att penninglotteriväsendets

handhavande åtminstone för den närmaste framtiden bör upplåtas åt

ett mera permanent förvaltningsorgan. I likhet med de sakkunniga anser jag

lotterirörelsen icke vara av sådan natur, att skötseln därav bör tilläggas någon

avdelning inom den egentliga statsförvaltningen. Vad särskilt angår det

i vissa yttranden framställda förslaget, att ifrågavarande rörelse skulle handhavas

av postverket, må framhållas det mindre tilltalande i att åt nämnda

verk —- vilket utrustats med uppgifter av sådan art som sparbanksrörelse

och därmed förbunden sparpropaganda — anförtro den löpande förvaltningen

av ett penninglotteri. Vid övervägande av de olika möjligheter, som

kunna föreligga i förevarande avseende, har jag stannat för att tillstyrka

statslotteriutredningens förslag, att förvaltningen av det omorganiserade penninglotteriet

uppdrages åt ett särskilt för ändamålet under statens medverkan

stiftat aktiebolag. Koncession för bolaget, som lämpligen synes kunna

erhålla den av de sakkunniga föreslagna benämningen Svenska Penninglotteriet

Aktiebolag, torde böra beviljas för en icke alltför kort tidsperiod åt

gången, förslagsvis tillsvidare för åren 1939—1943. Bolagets ordning bör

fastställas av Kungl. Majit, och dess aktier böra, så långt lagen tillåter, innehavas

av staten. Aktiekapitalet synes i enlighet med de sakkunnigas förslag

kunna fastställas till liigst 50,000 och högst 150,000 kronor. Till aktieteckning

torde av riksdagen nu behöva äskas högst 100,000 kronor. Jag förutsätter

i likhet med statslotteriutredningen, att det ifrågasatta aktiebolaget

icke skall vara skyldigt att erlägga inkomstskatt för den del av lotteribehållningen,

som icke disponeras av bolaget. Chefen för finansdepartementet anmäler

i annat sammanhang de förslag till författningsändringar, som vid bifall

härtill föranledas.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami Nr 55 50.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 59.

Vad angår detaljerna i lottcribolagets organisation torde antalet ledamöter

respektive suppleanter i styrelsen icke böra överstiga feni. Dessa, liksom

revisorerna, förslagsvis två till antalet, torde samtliga böra utses å bolagsstämma

för ett år i sänder. Utdelningen å aktiekapitalet torde tillsvidare

böra maximeras till fyra procent.

Genom den organisationsform, som nu föreslås, synes man mig kunna tillgodose

kravet på effektivt statligt inflytande i lotteriföretaget samtidigt som

man möjliggör en lätt anpassning efter de skiftande förhållandena på lotterimarknaden

och även i övrigt giver lotteriets ledning tillräcklig rörelsefrihet

för lotteriverksamhetens affärsmässiga handhavande. Genom aktiebolagsformen

vinnes även möjlighet att upplägga en garantifond till säkerhet

för vinsternas utbetalning, varigenom den nu brukliga bankgarantien för

framtiden skulle bliva överflödig. Jag ansluter mig till de sakkunnigas förslag

i fråga örn inrättandet av en sådan fond. Vad angår storleken av densamma

— enligt de sakkunnigas beräkningar 500,000 kronor — torde det

få ankomma på Kungl. Majit att härutinnan besluta efter omständigheterna.

Det torde i huvudsak böra överlåtas på lotteribolaget att på lämpligaste

sätt anordna lottförsäljningen. I lotterikoncessionen torde i sådant hänseende

endast böra meddelas ett allmänt åläggande för bolaget att anställa

försäljningsombud i tillräcklig omfattning. En viss ökning av antalet försäljningsställen

utöver det nuvarande lärer i samband med utgivandet av

ett större antal lotter bliva ofrånkomlig såsom ett led i åtgärderna för stärkande

av det svenska lotteriets konkurrenskraft.

I fråga örn det föreslagna lotteriföretagets inko m stor och u t g i ft

e r utgår jag såsom tidigare berörts från att någon stämpelavgift icke skall

erläggas, ävensom att lotteriaktiebolaget i allt väsentligt fritages från skattskyldighet

för inkomst. Vad angår principerna för lotteribehållningens användning

innebär de sakkunnigas förslag, att ena hälften av behållningen

skulle användas för statsverkets behov och redovisas å särskild inkomsttitel,

medan den andra hälften skulle omedelbart tillföras en av statskontoret förvaltad

fond, förslagsvis benämnd lotterimedelsfonden, från vilken Kungl.

Majit skulle tillgodose vissa allmännyttiga ändamål. Ifrågavarande förslag

torde leda till i huvudsak samina resultat som den nuvarande fördelningen,

vid vilken statsverket jämväl tillföres inkomst av lotteriet i form av stämpelmedel.

Jag har för egen del i princip funnit förslaget lämpligt avvägt och

ägnat att, åtminstone i stort sett, läggas lill grund för beslut örn lotteribehållningens

huvudsakliga användning. I anledning av vad statskontoret och riksräkenskapsverket

anfört torde emellertid böra tillämpas vissa från de sakkunnigas

ståndpunkt avvikande grunder för lotteriinkomsternas redovisning

och behandling i riksstaten. Det torde sålunda ur budgetteknisk synpunkt

vara riktigast, att hela lotteribehållningen, allteftersom den inlevererats till

statskontoret, av sistnämnda ämbetsverk uppdebiteras å särskild inkomsttitel.

Vidare synes det belopp, som av lotlerimedlen årligen skall avses för allmänna

budgetändamål, lämpligen böra bestämmas till en fast summa för

budgetår. För tillgodoseende genom Kungl. Majits försorg av vissa allmännyttiga

ändamål skulle då återstå den del av lotteribehållningen, som överskjuter

nämnda belopp. Denna del bör avsättas till den föreslagna lotterimedelsfonden.

Avsättningen synes böra ske på så sätt, att månadsvis ett belopp,

motsvarande skillnaden mellan å ena sidan summan av under månaden

inlevererade lotterimedel och å andra sidan en tolftedel av nyssnämnda för

allmänna budgetändamål under budgetåret avsedda belopp, av statskontoret

tillföres fonden över ett under tionde huvudtiteln uppfört förslagsanslag,

benämnt Avsättning lill lotterimedelsfonden. Av det sagda framgår att jag,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Stutsulskottets utlåtande Nr 59.

19

vad angår bolagets redovisning av lotteribehållningen, biträder statskontorets

uppfattning, att behållningen icke bör, på sätt de sakkunniga förordat,

för helt räkenskapsår samlas hos lotteribolaget utan bör — efter avdrag för

omkostnader och lämpliga reserver — inlevereras till statskontoret successive

varje månad.

Vid en omsättning i lotteriföretaget av i medeltal 325,000 lotter under

var och en av 12 dragningar skulle av loltförsäljningen per år inflyta

39.000. 000 kronor. Till nyssnämnda belopp kunna läggas intäkter å tillhopa

ungefär 400,000 kronor i räntor och av försäljningen av dragningslistor.

Med utgångspunkt från en sålunda sammanlagd årsinkomst samt under

förutsättning, ali provisionen för lottförsäljning beräknas till en och en

halv procent och att övriga omkostnader tillhopa belöpa sig till ungefär lika

mycket, torde lotteriföretagets årsbehållning uppgå till i runt tal 13,350,000

kronor. Örn, på sätt statslotteriutredningen beräknat, penninglotteriets årsomslutning

uppginge till 4,500,000 lotter, skulle behållningen per år komma

att uppgå till omkring 15,250,000 kronor. För en årsomslutning, motsvarande

den största av de lotteriplaner, som av bolaget tillsvidare skulle få

tillämpas, eller 400,000 lotter i månaden, torde behållningen kunna beräknas

till något över 16,250,000 kronor. Beträffande dessa behållningars fördelning

mellan allmänna budgeten och lotterifonden har jag redan uttalat

mig. För närvarande tillföres den allmänna budgeten, såsom tidigare angivits,

dels stämpelavgift å lottsedlarna dels ock viss andel i lotteräbehållningen.

Vid ett lot tantal av 300,000 per dragning under var och en av 12

dragningar hava dessa sammanlagda budgetinkomster beräknats till 8,200,000

kronor (se sid. 6). Örn den allmänna budgetens inkomster vid tillämpning

av den nu föreslagna fördelningsgrunden — hälften av behållningen till

allmänna budgeten och hälften till lotterimedelsfonden — skulle utvisa

minskning i förhållande till de nuvarande, synes resultatet lämpligen böra

jämkas, så att budgeten får vidkännas allenast hälften av ifrågavarande

minskning. Vid 325,000 lotter under var och en av 12 dragningar och en

årsbehållning således av 13,350,000 kronor skulle allmänna budgeten i enlighet

härmed böra tillföras i runt tal 7.5 miljoner kronor. En från angivna

utgångspunkter inom handelsdepartementet uppgjord sammanställning över

lotteriföretagets ekonomiska resultat torde få såsom bilaga A1 fogas vid statsrådsprotokollet.

Örn, såsom avsetts, det ifrågasatta lotteriföretaget började sin verksamhet

med ingången av kalenderåret 1939, kommer under budgetåret 1938/1939 att

till statsverket inflyta allenast behållningen av fem dragningar, nämligen de

i januari—maj 1939. För dessa dragningar måste vidare behållningen -—

med hänsyn till att några preskriberade vinster då ännu icke hinna att tillfalla

företaget och att medel måste avsättas för erforderlig fondering — beräknas

något lägre än för en motsvarande tidsperiod under normalt verksamhetsår.

Under de i förutnämnda bilaga A angivna förutsättningarna torde

sammanlagda behållningen under budgetåret 1938/39 i varje fall icke

kunna beräknas till högre belopp än i runt tal 5,200,000 kronor. Örn bärav

den för allmänna budgetändamål avsedda andelen bestämmes till

4.000. 000 kronor, vilket belopp erfordras för att omläggningen av lotteriväsendet

ej under övergångsåret skall medföra en belastning av allmänna budgeten,

skulle till lotterimedelsfonden komma att avsättas omkring 1,200,000

kronor. Till avsättning til! lotterimedelsfonden torde sålunda böra för budgetåret

1938/39 anvisas ett förslagsanslag å sistnämnda belopp.

Såsom tidigare nämnts har i de penninglotterier, vilka hittills beviljats,

1 Lij tiar intagen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 59.

fördelning av lotterimedlen å ifrågakommande allmännyttiga ändamål brukat

äga rum redan i samband med lotteriets beviljande. Sålunda har samtidigt

med att penninglotterier beviljats med dragningar i januari—augusti 1938

disponerats över nära nog licia behållningen i samma lotterier. För tiden

september—december 1938 hava några dylika lotterikoncessioner ännu ej

meddelats. Emellertid föreligga ansökningar om bidrag av lotterimedel till

belopp, som högst avsevärt överstiger den behållning, som kan väntas uppkomma

å dragningar i penninglotterier enligt nuvarande system sistnämnda

fyra månader. Med det nya lotteriföretagets igångsättande synes böra eftersträvas

en sådan ordning, att bidrag av lotterimedel utdelas allenast i den

mån medel finnas tillgängliga att omedelbart lyfta. Härav följer, att bidragstilldelningen

skulle behöva begränsas under 1938 till belopp, motsvarande

behållningen i de ännu ej beviljade fyra dragningarna nämnda år och under

första hälften av 1939 till det därunder utfallande beloppet av det nya

lotteriföretaget, beräknat till 1,200,000 kronor. En sådan bidragstilldelning

understiger betydligt den numera vanliga, uppgående till 6 å 7 miljoner kronor

årligen. Enligt en inom handelsdepartementet verkställd uppskattning

skulle för mötande av de mest trängande behoven under ifrågavarande tid

erfordras ytterligare minst 3,000,000 kronor. Med hänsyn till angelägenheten

av att detta belopp under budgetåret 1938/39 står till Kungl. Maj:ts

förfogande hemställer jag, att hos riksdagen äskas ett anslag å beloppet, att

sedermera återbetalas av inflytande lotterimedel. Anslaget, som torde böra

erhålla naturen av reservationsanslag och benämnas Förskott å lotterimedelsfonden,

synes böra anvisas på kapitalbudgeten under fonden för förlag till

statsverket. Jag förutsätter, att återbetalningen fördelas över budgetåren 1939/

40—1943/44 och verkställes genom direkta utanordningar av lotterimedelsfonden.

Vad beträffar principerna tor utdelandet av b i d r a g f r ån lotter imedelsfonden

torde dessa, såsom de sakkunniga framhållit, svårligen

kunna i förväg bestämt avgränsas. Med avseende å formerna för fördelningen

av lotterimedel hava de sakkunniga utgått från. att denna fördelning, liksom

hittills, komme att beslutas på föredragning av chefen för handelsdepartementet

och, i första hand, på grundval av utredning, som i vanlig ordning

verkställts av vederbörande myndigheter. Häremot hava i de avgivna

yttrandena erinringar ej framställts. Däremot har i yttrandena bestämt avstyrkts

förslaget, att hithörande ärenden före det slutliga avgörandet skulle

underställas en särskild rådgivande nämnd. Till den mening, som sålunda

kommit till uttryck i yttrandena, vill jag för egen del ansluta mig. De uppgifter,

som enligt utredningen skulle åligga den ifrågasatta nämnden, synas

samtliga vara av sådan art, att de fortfarande kunna utan olägenhet fullgöras

enbart av den ansvarige departementschefen och vederbörande utredningsorgan.

Jag vill i detta sammanhang erinra, att motioner örn ändrade

former för lotteriärendenas beredning av riksdagen tidigare lämnats utan

bifall. Sålunda avslogos vid 1932 års riksdag molionsledes väckta yrkanden

örn ändrad organisation för lotteriärendenas »prövning i sista instans».

Inom handelsdepartementet i anslutning till vad förut anförts utarbetade

förslag till dels bolagsordning för Svenska Penninglotteriet Aktiebolag och

dels koncession för detta bolag att bedriva penninglotterirörelse torde såsom

bilaga B1 och bilaga C1 få fogas vid statsrådsprotokollet.

På min hemställan har Kungl. Maj:t redan, i överensstämmelse med vad

jag nu tillstyrkt, i riksstatsförslaget för budgetåret 1938/39 upptagit dels under

tionde huvudtiteln ett förslagsanslag till Avsättning till lotterimedelsfon
-

1 Ej här intagen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 59.

21

den å 1,200,000 kronor, dels ock å kapitalbudgeten under fonden för statens

aktier ett reservationsanslag till Tecknande av aktier i Svenska Penninglotteriet

Aktiebolag å 100,000 kronor samt under fonden för förlag till statsverket

ett reservationsanslag till Förskott å lotterimedelsfonden å 3,000,000 kronor.

Det av Kungl. Majit framlagda förslaget örn inrättandet av ett statligt penninglotteri

anser sig utskottet i allt väsentligt kunna biträda.

Sålunda har utskottet i fråga örn det blivande lotteriets typ intet att erinra

mot ett bibehållande av det s. k. enkla lotteriet såsom form för fortsatt bedrivande

av penninglotterirörelse i Sverige.

Beträffande lotteriets omfattning ansluter sig utskottet till departementschefens

förslag därom, att Kungl. Majit från början fastställer för olika försäljningsalternativ

beräknade fasta lotteriplaner, mellan vilka lotteriets styrelse

skall äga att välja och inom vilka dragningen skall avse såväl sålda som

osålda lotter. Liksom departementschefen finner utskottet försiktigheten

bjuda, att man åtminstone för den närmaste framtiden icke räknar med

större lottförsäljning än i medeltal 325,000 lotter till varje dragning.

Statslotteriutredningen hade beträffande vinstplanen föreslagit, att högsta

vinsten borde fastställas till 50,000 kronor. Utskottet, som finner bärande

skäl tala för att högsta vinsten icke bestämmes till lägre belopp än motsvarande

vinst i nuvarande penninglotterier, tillstyrker departementschefens förslag,

att nämnda vinst fastställes till 100,000 kronor.

I fråga om vinstplanen i övrigt har departementschefen icke funnit anledning

föreligga att frångå, vad som nu gäller i fråga örn de särskilda vinsternas

valörer. Utskottet vill emellertid för sin del ifrågasätta, huruvida icke

lämpligen efter högsta vinsten borde upptagas två vinster å 50,000 kronor

vardera med den jämkning å vinstplanen, att antalet vinster å 10,000 kronor

minskas med en. Utskottet har nämligen den meningen, att en dylik anordning

skulle icke oväsentligt stärka det föreslagna statslotteriets konkurrenskraft

gentemot de utländska lotterierna.

Såsom departementschefen framhållit, har statslotteriutredningen såsom

nyhet föreslagit införandet av halvlotter. Även örn, vilket framhållits, en dylik

uppdelning av lotterna skulle komma att fördyra lotteriets omkostnader,

anser utskottet dock skälen för anordningen i fråga vara så tungt vägande,

att utskottet förutsätter, att förslaget av Kungl. Majit tages under närmare

omprövning.

Vidkommande organisationen av det ifrågasatta lotteriföretaget har utskottet

intet att erinra mot att förvaltningen av detsamma uppdrages åt ett

särskilt för ändamålet under statens medverkan stiftat aktiebolag liksom ej

heller mot bestämmelserna i den föreslagna bolagsordningen.

Vad departementschefen föreslagit beträffande lotteribehållningens användning

och redovisning finner sig utskottet i allt böra tillstyrka. Ej heller

har utskottet funnit något att erinra mot de föreslagna formerna för fördelningen

av lotterimedlen och avstyrker följaktligen inrättande av en ifrågasatt

särskild rådgivande nämnd.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit i fråga örn lotterirörelsens anordnande

Ilar utskottet lämnat utan erinran.

Bihang till riksdagens protokoll IDUS. (i sami. Nr 65—50.

Utskottet.

3

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 59.

Vad beträffar de av Kungl. Majit med anledning av det föreliggande förslaget

begärda medelsanvisningarna dels under tionde huvudtiteln, dels ock

å kapitalbudgeten kommer utskottet att framdeles avgiva yttranden.

Vidkommande de i motionen I: 154 gjorda yrkandena torde av det ovan

anförda framgå, att utskottet icke funnit sig böra tillstyrka desamma.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit anmäla,

att riksdagen i huvudsak godkänt av departementschefen

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari

1938 angivna riktlinjer för penninglotteriväsendet i riket;

b) att motionen I: 154 ej må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 15 mars 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

härvarande: se under utlålandet nr 55.

Reservationer

1) av herr Nilsson i Malmö, vilken ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

»Det av Kungl. Majit---(= utskottet) —--fastställes till 100,000

kronor.

I fråga om vinstplanen i övrigt anser utskottet i likhet med departementschefen

anledning icke föreligga att frångå vad som nu gäller i fråga örn de

särskilda vinsternas valörer.

Såsom departementschefen framhållit---(= utskottet)---till
styrka

desamma.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit anmäla,

att riksdagen godkänt av departementschefen i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 4 januari 1938 angivna

riktlinjer för penninglotteriväsendet i riket;

b) att motionen I: 154---(= utskottet)---åt
gärd

föranleda.»

2) av herr Bäcklund, som ansett, att utskottet bort tillstyrka motionen

I: 154.

3) av herr Jonsson i Eskilstuna.

387623. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1938.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:132 Skrivelse till Konungen i ättledning av Kungl. Maj:is proposition angående penninglotteriväsendet. s. 11 i texten