Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1938/39 av utgifterna under rifcsstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

1938-03-18 · 169 sidor, varav 166 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 166 av 169 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:8, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1938/39 av utgifterna under rifcsstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 18 mars 1938 kl. 1 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1938/39 av utgifterna

under rifcsstatens åttonde huvudtitel, innefattande

anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag uti propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och

behov under budgetåret 1938/39 (punkt 1, sid. 1—5 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

4 januari 1938), vilket förslag innebär inrättande av två förste kanslisekreterartjänster

på extra stat och en främst därav betingad anslagshöjning

med 13,300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) å personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet

under rubriken Tjänstemän å extra stat uppföra 2 förste

kanslisekreterare i lönegraden B 26;

b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdeparte
-

mentet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1938/39:

Avlöningsstat:

1. Avlöning till departementschefen.....kronor 24,000

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis................... » 188,000

3. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,

förslagsvis...................... » 100

4. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,

förslagsvis...................... » 34,800

5. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t............ » 2,200

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
Bihang

till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 8. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

a. Grundavlöningar

m. m...........kronor 51,050

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis. . » 6,950 kronor 58,000

7. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... »_13,000

Summa förslagsanslag kronor 320,100;

c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 320,100 kronor.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 5 och 6), vilket innebär en anslagshöjning med

tillhopa 11,000 kronor, belöpande på utgifterna för övriga expenser, publikationstryck

och reseersättningar och betingad av en av prisstegringar eller

av andra skäl framkallad ökad belastning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 63,600

kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 3, sid. 7—12), vilket innebär inrättande av en ny ordinarie tjänst

såsom förste arkivarie i lönegraden B 26 ävensom en härav och av en förstärkning

av de för icke-ordinarie personal avsedda anslagsmedlen betingad

anslagshöjning med 17,200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) å personalförteckningen för riksarkivet uppföra ytterligare

en förste arkivarie i lönegraden B 26;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 141,700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m.....kronor 44,100

b. Avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis.............. »_6,200 50,300

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän, förslagsvis......kronor 10,200

Summa förslagsanslag kronor 202,200;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3

c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa

ett förslagsanslag av 202,200 kronor.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 4, sid. 13), vilket innebär en höjning av anslagsmedlen till bränsle,

lyse och vatten med 3,800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 51,900 kronor.

5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. Kungl.

Majit har (punkt 5, sid. 13—15) föreslagit riksdagen att till Riksarkivet:

Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av 12,000 kronor.

Detta anslag, som utgått under en följd av år, bestämdes av 1927 års

riksdag till 2,000 kronor, sänktes av 1932 års riksdag till 1,800 kronor men

höjdes av 1937 års riksdag — närmast på grund av de bokinköpen försvårande

valutaförhållandena — till 2,000 kronor.

Anslaget har de senare åren kunnat täcka kostnaderna för inköp av facklitteratur

men har icke kunnat i nämnvärd omfattning tagas i anspråk för

inköp av arkivalier. Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av anslaget

med 10,000 kronor, avsedda för inköp av arkivalier.

Det av Kungl. Majit framställda förslaget om höjning av anslaget i syfte

att bereda ökade medel till arkivalieinköp har utskottet icke velat motsätta

sig. Utskottet vill emellertid i detta sammanhang fästa uppmärksamheten

på en omständighet, som är ägnad att i vissa fall driva upp prisnivån på

arkivalier, nämligen den stundom förekommande konkurrensen mellan olika

kulturinstitutioner örn salubjudna arkivalier. Utskottet finner det angeläget,

att en dylik prisfördyrande konkurrens undvikes, exempelvis genom ökad

samverkan mellan de olika institutionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och

tryckta arbeten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 12,000 kronor.

6:o) Riksarkivet: Bokbindning och konservering av arkivalier.

I enlighet med Kungl. Majis förslag (punkt 6), vilket innebär samma

medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Bokbindning och konservering

av arkivalier för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av 23,300 kronor.

7:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana

handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 7, sid. 15 och 16), vilket innebär

en anslagshöjning med 3,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Fortsatt utgivande genom

riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för

fäderneslandets historia, för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av 8,000 kronor.

8:o) Landsarkiven m. m.: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 8, sid. 16—18), vilket avser överförande på ordinarie stat

såsom andre arkivarie av en extra ordinarie befattning vid landsarkivet i

Uppsala och en förstärkning av anslagsmedlen till icke-ordinarie personal

med 2,000 kronor vid landsarkivet i Göteborg, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) å personalförteckningen för landsarkiven m. m. uppföra

en andre arkivarie i lönegraden B 21 vid landsarkivet

i Uppsala;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsarkiven m. m.,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 83,400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 43,100

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis .... » 3,200 » 46,300

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . . »_1,350

Summa förslagsanslag kronor 131,050;

c) till Landsarkiven m. rn.: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 134,400 kronor.

9:o) Landsarkiven m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 9, sid. 18—20), vilket innebär en anslagshöjning med 2,100

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Omkostnader för

budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 47,000 kronor.

10:o) Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.

Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10), vilket innebär

samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta

arbeten ett reservationsanslag av 2,200 kronor;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 5

b) till Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering

av arkivalier ett reservationsanslag av 33,900 kronor.

1 l:o) Kungl, biblioteket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 11, sid. 21 och 22), vilket innebär en av belastningsförhållandena

betingad anslagshöjning med 4,700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) höja den i avlöningsstaten för kungl, biblioteket under

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

uppförda delposten till avlöningsförhöjningar m. m. från

förslagsvis 5,300 kronor till förslagsvis 10,000 kronor samt

i anledning härav höja nämnda anslagspost till 96,070 kronor

och avlöningsstatens slutsumma till 245,200 kronor;

b) till Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1938/39

anvisa ett förslagsanslag av 245,200 kronor.

12:o) Kungl, biblioteket: Omkostnader. Kungl, biblioteket: Bokinköp

och bokbindning. Kungl. Majit har (punkt 12, sid. 22 och 23)

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1938/39 anvisa dels till Kungl, biblioteket:

Omkostnader ett förslagsanslag av 62,100 kronor, dels ock till Kungl,

biblioteket: Bokinköp och bokbindning ett reservationsanslag av 110,000kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär beträffande omkostnadsanslaget en höjning

med 500 kronor samt i fråga örn anslaget till bokinköp och bokbindning

oförändrad medelsanvisning.

Under åttonde huvudtiteln äro nu anvisade bland annat följande belopp

till bokinköp och bokbindning, nämligen till

kungl, biblioteket...............................kronor 110,000

stifts- och landsbiblioteken........................ » 13,500

universitetet i Uppsala........................... » 148,500

» i Lund............................. » 137,000

karolinska mediko-kirurgiska institutet................ » 24,800

tekniska högskolan.............................. » 35,000

Chalmers tekniska högskola....................... » 15,000

Summa kronor 483,800.

Det är alltså med betydande anslag, som staten bekostar inköp och bindning

av böcker för de större statliga bibliotekens räkning. För att dessa

anslagsmedel skola komma till bästa möjliga användning, synes det påkallat

att mellan ifrågavarande bibliotek och jämväl de andra allmänna bibliotek,

som i detta sammanhang äro att räkna med, sker ett nära samarbete, syftande

bland annat till att undvika att två eller flera bibliotek var för sig

anskaffa exemplar av mer sällan nyttjade, dyrare böcker. Utskottet har

sig bekant att ett sådant samarbete redan nu i viss utsträckning förekommer

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

men har anledning uttala önskvärdheten av att samarbetet starkes och ytterligare

utvecklas.

Mot Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag örn anslag till kungl, biblioteket

för nästa budgetår till omkostnader samt bokinköp och bokbindning

har utskottet intet att erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Kungl, biblioteket: Omkostnader ett förslagsanslag

av 62,100 kronor;

b) till Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning ett

reservationsanslag av 110,000 kronor.

13:o) Stifts- och landsbibliotek: Avlöningar. Stifts- och landsbibliotek:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13),

vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Stifts- och landsbibliotek: Avlöningar ett förslagsanslag

av 31,400 kronor;

b) till Stifts- och landsbibliotek: Omkostnader ett anslag av

2,000 kronor.

14:o) Stifts- och landsbibliotek: Bokinköp och bokbindning m. m.

Kungl. Maj:t har (punkt 14, sid. 23—25) föreslagit riksdagen att till Stiftsoch

landsbibliotek; Bokinköp och bokbindning m. m. för budgetåret 1938/39

anvisa ett reservationsanslag av 17,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1,500 kronor, avseende

en tillfällig förstärkning av det för bokinköp och bokbindning vid

stifts- och landsbiblioteket i Linköping avsedda anslagsbeloppet för möjliggörande

av förnyelse och komplettering av referens- och handboksbiblioteket.

Utskottet. Utskottet, som icke har något att erinra mot en tillfällig förstärkning av

ifrågavarande anslagsmedel, vill emellertid framhålla, att den omständigheten,

att dessa bibliotek tillika tjänstgöra såsom centralbibliotek, motiverar,

att vederbörande stadskommuner och landsting understödja stifts- och landsbiblioteken

mer verksamt än nu sker. Det synes önskvärt, att Kungl. Maj:t

tager denna fråga under närmare omprövning.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under hänvisning i övrigt

till vad utskottet under punkten 12:o) yttrat rörande bokinköp för vissa

bibliotek, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbibliotek: Bokinköp

och bokbindning m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av 17,000 kronor.

15:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

7

Maj:ts förslag (punkt 15), vilket innebär samma medelsanvisning som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket

för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 7,000 kronor.

16:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 16, sid. 25—28), vilket innebär en anslagshöjning med 4,000

kronor till förstärkning av den icke-ordinarie personalen, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 100,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t........... » 8,180

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 58,920

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis .... » 6,000 » 64,920

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . . » 8,900

Summa förslagsanslag kronor 182,000;

b) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1938/39

anvisa ett förslagsanslag av 182,000 kronor.

17:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 17, sid. 29 och 30), vilket innebär en höjning av anslagsmedlen

till expenser med 6,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 43,700 kronor.

18:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och ökande

av samlingarna för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 66,000 kronor.

19:o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Vandringsutställ
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ningar m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 8,500 kronor.

20:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 20, sid. 31—33), vilket innebär en höjning av anslagsmedlen

till icke-ordinarie personal med 3,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) höja den i avlöningsstaten för livrustkammaren under

anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal uppförda

delposten till grundavlöningar m. m. från 27,800

kronor till 30,800 kronor samt i anledning härav höja

nämnda anslagspost till 33,700 kronor och avlöningsstatens

slutsumma till 60,000 kronor;

b) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret 1938/

39 anvisa ett förslagsanslag av 60,000 kronor.

21:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 21), vilket innebär en av belastningsskäl föranledd höjning

med 1,100 kronor av anslagsmedlen till bränsle, lyse och vatten, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för

budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 7,900 kronor.

22:o) Livrustkammaren: Underhåll och ökande av samlingarna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må* till Livrustkammaren: Underhåll och

ökande av samlingarna för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av 2,000 kronor.

23:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 23, sid. 34—40), vilket innebär en anslagshöjning med

6,100 kronor, bland annat betingad av inrättandet av en extra ordinarie

assistentbefattning å museets mineralogiska avdelning, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska

riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1938/39:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 194,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Lönetillägg åt professorn E.

Stensiö.................kronor 1,060

b. Övriga arvoden och särskilda

ersättningar............. » 3,600 4,660

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar m. m. ... kronor 50,900

b. Avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis.............. » 1,900 52,800

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . kronor 12,540

Summa förslagsanslag kronor 264,000;

b) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 264,000 kronor.

24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 24, sid. 40—44), vilket innebär en anslagshöjning med

3,600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av

48,000 kronor.

25:o) Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, sid.

44—48), vilket innebär en huvudsakligen på anslagsposterna till de löpande

utgifterna för underhåll och ökande av samlingarna samt till tjänsteresor i

Sverige för föreståndare och assistenter belöpande anslagshöjning med 8,200

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1938/39

anvisa ett reservationsanslag av 92,200 kronor.

26:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, sid. 48—50), vilket innebär en anslagshöjning

med 9,000 kronor, avseende anvisande av medel för anställande av

en amanuens med heltidstjänstgöring samt museivakter, hemställer utskottet,

att riksdagen må,

a) öka den i avlöningsstaten för statens etnografiska

museum under anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

personal uppförda delposten till grundavlöningar m. m. från

12,150 kronor till 21,150 kronor ävensom i anledning härav

öka ej mindre nämnda anslagspost från 12,800 kronor till

21,800 kronor än även avlöningsstatens slutsumma från

35,500 kronor till 44,500 kronor;

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 44,500 kronor.

21:6) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, sid. 50 och 51), vilket innebär en av bland

annat höjda bränslepriser och ökade lokalutrymmen betingad anslagshöjning

med 6,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av

24,200 kronor.

28:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av

samlingarna m. m. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 28, sid.

51 och 52), vilket innebär en anslagsminskning med ett belopp av 3,500

kronor, motsvarande skillnaden mellan ett för innevarande budgetår beviljat

engångsbelopp av 4,000 kronor och ett för vissa resor avsett, nytillkommet

anslagsbelopp av 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1938/39

anvisa ett reservationsanslag av 5,900 kronor.

29:o) Bidrag till nordiska museet. Kungl. Maj:t har (punkt 29, sid.

52—58) föreslagit riksdagen att såsom bidrag till nordiska museet för budgetåret

1938/39 anvisa ett anslag av 240,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 50,000 kronor, vilken

helt belöper å ett hittills genom anvisande av lotterimedel understött

ändamål, nämligen undersökningar rörande äldre svensk folkkultur och folktradition.

Anslagshöjningen motsvarar vad som under de senaste åren anvisats

av lotterimedel för nämnda ändamål och understiger med 10,000

kronor det av nordiska museets nämnd för ändamålet begärda beloppet av

60,000 kronor.

Vid anmälan av nämnda anslagsfråga har departementschefen gjort vissa

uttalanden av mera allmän innebörd rörande den sedan några år tillbaka

aktuella frågan örn en uppdelning mellan på riksstaten anvisade anslag och

lotterimedlen av sådana kulturella ändamål, som för närvarande understödjas

såväl genom anslag å åttonde huvudtiteln som genom bidrag av lotterimedel.

Efter en erinran örn riksdagens uttalanden i frågan (bland annat i skrivelsen

nr 221/1935) har departementschefen framhållit, att den av riksdagen

antydda utvägen att till lotterimedlen överföra samtliga ifrågavarande

bidrag från det allmänna vid närmare övervägande icke ansetts för när
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

11

varande framkomlig. I stället hade den utvägen valts att uppdela de anslagsändamål,

varom här vore fråga, i två kategorier, nämligen å ena sidan

riksstatsanslag, som i fortsättningen borde helt främjas genom staten, å

andra sidan sådana, som borde i fortsättningen understödjas genom bidrag

av lotterimedel. Det hade ansetts lämpligt att för närvarande till lotterimedlen

hänföra bidragen till föreningar, som anordna god orkestermusik

för allmänheten, och till de kungl, teatrarna. A andra sidan hade till de

anslagsändamål, som ansetts böra främjas helt genom bidrag å riksstaten,

hänförts nordiska museet ävensom de ändamål, som främjades av den

s. k. Cypernkommittén, den s. k. Egyptenkommitten samt vissa institutioner

för ortnamns-, landsmåls- och folkminnesforskningar ävensom svenska

institutet i Rom.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

få därför hemställa,

att riksdagen må såsom Bidrag till nordiska museet för

budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 240,000 kronor.

30:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till kulturhistoriska museet

i Lund för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 27,000

kronor.

31 :o) Bidrag till egyptiska museet. Bidrag till museal vård av

Cypernexpeditionens fyndmaterial. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkterna 31 och 32, sid. 59—64) och med förmälan, att utskottet

icke har något att erinra mot att förevarande anslagsändamål, vilka hittills

tillgodosetts medelst bidrag av lotterimedel, i fortsättningen främjas genom

anslag å riksstaten, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) såsom Bidrag till egyptiska museet ett anslag av 20,000

kronor;

b) såsom Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens

fyndmaterial ett anslag av 15,000 kronor.

32:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 33, sid. 64 och 65), vilket innebär en anslagshöjning

med 1,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till musikhistoriska museet

för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 11,500 kronor.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

33:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 34), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska skolmuseet för

budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 3,500 kronor.

Kyrkliga ändamål.

34:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. Domkapitlen

och stiftsnämnderna: Omkostnader. Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Uppförande av domkapitelshus i Växjö m. m. Beträffand

Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 35 och 36) om anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

35:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3 7)

vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1938/39

anvisa ett förslagsanslag av 8,000 kronor.

36:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 38, sid. 67), vilket innebär sammanförande av tre i

riksstaten för innevarande budgetår uppförda särskilda anslag under en gemensam

anslagstitel, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden

för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 5,046,400 kronor.

37:o) Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i

främmande trosbekännares skattskyldighet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 39, sid. 67 och 68), vilket innebär en med hänsyn till

belastningen under budgetåret 1936/37 föreslagen anslagshöjning med 5,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt vissa församlingar till

följd av lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 65,000

kronor.

38:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

13

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker

m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 17,300 kronor.

39:o) Lappmarks ecklesiastikverk. Stipendier för utbildande vid

universitet av präster, förtrogna med finska språket. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Lappmarks ecklesiastikverk ett förslagsanslag av

3,500 kronor;

b) till Stipendier för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med finska språket, ett anslag av 3,600 kronor.

40: o) Avlöningar till pastorer vid svenska församlingar i utlandet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42), vilket innebär samma

medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avlöningar till pastorer vid svenska

församlingar i utlandet för budgetåret 1938/39 anvisa ett

anslag av 30,000 kronor.

41:o) Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska

hamnstäder. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 43,

sid. 70—72), vilket innebär en anslagshöjning med 7,900 kronor, uppkommen

till följd av dels inrättandet av en ny sjömansprästbefattning och dels stegring

av levnadskostnaderna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Religiös och social verksamhet bland

svenskar i vissa utländska hamnstäder för budgetåret 1938/39

anvisa ett förslagsanslag av 74,400 kronor.

42:o) Kyrkors underhåll. Ersättningar till kyrkor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44, sid. 72 och 73), vilket innebär uppdelning

av det nuvarande förslagsanslaget å 190,000 kronor till ersättningar till kyrkor

på två anslag och en total anslagsminskning med 4,900 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Kyrkors underhåll ett reservationsanslag av 2,100

kronor;

b) till Ersättningar till kyrkor ett förslagsanslag av 183,000

kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

43:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,

förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45, sid. 73 och 74), vilket innebär en av belastningsskäl

motiverad anslagshöjning med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter

å kyrklig jord, för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 7,000 kronor.

Akademier m. m.

44:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj.ts

förslag (punkt 46), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska akademien för

budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 8,300 kronor.

45:o) Bidrag till vetenskapsakademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 47, sid. 75), vilket innebär en av bortfallandet av två tillfälliga

anslagsbelopp möjliggjord anslagsminskning med 7,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien

för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 53,600 kronor.

46:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar.

Kungl. Majit har (punkt 48, sid. 75—106) föreslagit riksdagen att dels godkänna

av departementschefen förordad personalförteckning för de under

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för nämnda, under akademien lydande institutioner,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39, dels ock till

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet och

statens historiska museum m. m.: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa

ett förslagsanslag av 323,700 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär ett ställningstagande från Kungl. Maj:ts

sida till den sedan länge aktuella frågan om ifrågavarande institutioners

organisation.

Av statsrådsprotokollet inhämtas rörande denna fråga i huvudsak följande:

Av departementschefen tillkallade sakkunniga för utredning angående

fornminnesvårdens organisation hava i ämnet avgivit två betänkande^ det

ena den 29 oktober 1936 rörande omorganisation av de statliga kulturmin
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

15

nesvårdande centrala institutionerna, det andra den 9 oktober 1937 rörande

provinsmuseernas organisation och ställning till kulturminnesvården. De

förslag, som i sistnämnda betänkande framställts, förutsättas av departementschefen

kunna genomföras utan riksdagens medverkan. Det i propositionen

framlagda organisationsförslaget grundar sig i allt väsentligt på det

förstnämnda betänkandet.

I ärendet hava utlåtanden avgivits av vitterhetsakademien, statskontoret

och allmänna civilförvaltningens lönenämnd.

De sakkunnigas av akademien tillstyrkta förslag innebär, att det nuvarande

organisatoriska sambandet mellan riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum skulle i princip bibehållas. Dock skulle riksantikvarien befrias

från detaljansvaret för museets direkta ledning genom inrättande av

en särskild befattning såsom museiföreståndare med placering i lönegraden

B 30. Riksantikvarien skulle härigenom erhålla en souschef för museet, på

vilken huvuddelen av det rent museala arbetet skulle kunna läggas. Föreståndaren—

museidir ektören— skulle utöva den direkta ledningen av statens

historiska museum och myntkabinettet. Riksantikvarien skulle dock bibehålla

sin ställning som högste chef för museet och skulle alltfort kunna —

i samråd med museidirektören — disponera över museets tjänstemän även

för den yttre kulturminnesvården.

Vid bifall till de sakkunnigas förslag skulle ifrågavarande institutioners

personalkader — som under budgetåret 1936/37 omfattade 53 personer, därav

8 befattningshavare på ordinarie och 5 på extra stat samt 40 icke-ordinario

befattningshavare, den så kallade Hjertbergske antikvarien inberäknad

— utgöras av 34 befattningshavare på ordinarie stat, 2 på extra stat

och 38 extra ordinarie, eller tillhopa 74 befattningshavare. Personalökningen

enligt förslaget skulle sålunda uppgå till 21 befattningshavare.

Den av de sakkunniga och akademien föreslagna personalkadern har

åskådliggjorts genom en i statsrådsprotokollet å sid. 90—92 intagen tablå,

där jämväl angivas förändringarna i förhållande till personalorganisationen

under budgetåret 1937/38.

Bland de föreslagna förändringarna i personalkadern märkes, att den nu

för riksantikvarieämbetet avsedde förste expeditionsvakten, i vars göromål

det ingår att självständigt handhava och sköta institutionens dyrbara och

ganska omfattande instrumentförråd, skulle förvandlas till en befattning

såsom materialförvaltare, tillika förste expeditionsvakt, med placering i lönegraden

B 9. Detta förslag har avstyrkts av statskontoret men biträtts av

lönenämnden så till vida, att nämnden förordat, att befattningshavaren fortfarande

bibehålies såsom förste expeditionsvakt och hänföres till lönegraden

B 7 men tillerkännes ett särskilt arvode å förslagsvis 240 kronor. Vidare

har föreslagits, att den för museet nu avsedda befattningen i lönegraden

B 7 som förste expeditionsvakt skulle förändras till en befattning som rustmästare,

tillika förste expeditionsvakt, i lönegraden B 9. Detta förslag bar

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

avstyrkts av statskontoret. Däremot tiar lönenämnden ansett sig icke böra

motsätta sig inrättandet av en rustmästarbefattning.

Departementschefen har för egen del biträtt de sakkunnigas förslag örn

bibehållande av den nuvarande samorganisationen mellan riksantikvarieämbetet

och ifrågavarande museum, under förutsättning att riksantikvarien

genom inrättandet av omförmälda souschefsbefattning befrias från den närmaste

tillsynen över museet och detalj ansvaret för detsamma samt sättes i tillfälle

att koncentrera sig på de ur många synpunkter mer angelägna uppgifterna

som ledare av den icke-museala verksamheten. Departementschefen har

jämväl i övrigt i huvudsak tillstyrkt de sakkunnigas förslag beträffande

personalorganisationen. Departementschefens förslag innebär, att personalkadern

vid ifrågavarande statsinstitutioner skulle utgöras av å ordinarie

stat 32 befattningshavare mot för närvarande 9 och å extra stat en mot för

närvarande 5. Anslagsmedel hava beräknats för 41 icke-ordinarie befattningshavare.

Härvid har förutsatts, att ett antal befattningshavare, vilka

för närvarande helt eller delvis avlönas av fondmedel, hädanefter skulle

helt avlönas av statsmedel. De fondmedel, som härigenom skulle frigöras

för andra ändamål, uppgå till 26,319 kronor.

I fråga örn ovannämnda, av de sakkunniga föreslagna materialförvaltare,

tillika förste expeditionsvakt, har departementschefen uttalat, att han

med hänsyn till arten och omfattningen av de arbetsuppgifter, som vore i

fråga, och önskvärdheten av att kunna för dessa uppgifter erhålla en välkvalificerad

person, för egen del ville biträda de sakkunnigas förslag, vilket

under detta anslag medförde en kostnadsökning med allenast omkring 500

kronor. Likaledes hade departementschefen blivit övertygad örn behovet av

en befattning som rustmästare och biträdde därför de sakkunnigas förslag

med den av lönenämnden ifrågasatta ändringen, att vederbörande befattningshavare

skulle benämnas allenast rustmästare.

Utskottet delar departementschefens uppfattning i fråga örn behovet av

en omorganisation av de till vitterhetsakademien knutna statliga institutionerna.

Den anslagshöjning, som föranledes av det av departementschefen

framlagda omorganisations förslaget, uppgår till icke mindre än 115,500

kronor. Denna anslagshöjning får ses mot bakgrunden av att den svävande

omorganisationsfrågan under en lång följd av år ansetts lägga hinder

i vägen för en förstärkning av arbetskrafterna vid nämnda institutioner,

vilket bland annat haft till följd att akademien av fondmedel bestritt

kostnaderna för en hel del ändamål, som kunna anses vara av statlig

natur. Med hänsyn härtill och då det får anses rimligt, att en lämpligare

proportion åstadkommes mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare

— över 80 procent av den nuvarande personalen innehar ickeordinarie

anställning — anser sig utskottet böra i princip biträda Kungl.

Maj:ts förslag. I likhet med departementschefen finner utskottet sig icke

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

17

böra rikta erinran mot att den nuvarande unionen mellan riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum bibehålies och att som närmaste chef

för museet och myntkabinettet anställes en museidirektör. Härvid förutsätter

emellertid utskottet, att det slutliga avgörandet i frågor, som röra

sistnämnda institutioner och som skola avgöras i samråd med museidirektören,

skall ankomma på riksantikvarien. Den för museidirektören föreslagna

löneställningen synes väl avvägd.

Jämväl i övrigt anser sig utskottet kunna i huvudsak biträda Kungl.

Maj:ts förslag. Vad särskilt angår befattningarna som materialförvaltare,

tillika förste expeditionsvakt, samt som rustmästare anser utskottet, att de

särskilda arbetsuppgifter, som avses skola ankomma på dessa befattningshavare,

kunna motivera en gynnsammare löneställning än den, som tillkommer

förste expeditionsvakt. Med hänsyn bland annat till den allmänna

reglering av lönerna inom allmänna civilförvaltningen, varom förslag torde

komma att framläggas, anser sig utskottet emellertid icke kunna för närvarande

biträda Kungl. Maj:ts förslag, att nämnda befattningshavare skulle

hänföras till lönegraden B 9. I anknytning till det av lönenämnden beträffande

materialförvaltaren framställda förslaget föreslår utskottet i stället,

att befattningshavarna i fråga placeras i lönegraden B 7 men tillerkännas

ett särskilt tilläggsarvode av 240 kronor per år, vilket belopp ungefärligen

motsvarar en löneklass. Den av nämnda befattningshavare, som av Kungl.

Majit benämnts materialförvaltare, bör i enlighet med lönenämndens förslag

tills vidare benämnas förste expeditionsvakt. Vad utskottet nu föreslagit,

medför de förändringarna i den av Kungl. Majit föreslagna avlöningsstaten,

att anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat bör minskas

med 780 kronor till 195,820 kronor och anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, höjas med 480 kronor till

5,480 kronor. Anslaget i sin helhet bör alltså minskas med (—780 + 480=)

300 kronor till 323,400 kronor.

Enligt det föregående hava framlagts vissa förslag rörande provinsmuseernas

organisation och ställning till kulturminnesvården, vilka synas kunna

bedömas fristående från den nu föreliggande organisationsfrågan och som

ännu ej varit föremål för Kungl. Majits ställningstagande. Aven om den

provinsiella museiorganisationen kan genomföras utan att anslag å riksstaten

anvisas för ändamålet, synes frågans vikt motivera, att Kungl. Majit icke

tager ställning till densamma, förrän riksdagen beretts tillfälle yttra sig i

ärendet.

Utskottet, som icke velat nu uttala någon mening om den uppfiyttning

i lönegrad av riksantikvarien och av cheferna för fornminnesavdelningen

och byggnadsminnesavdelningen, som av departementschefen ställts i utsikt,

får under åberopande av vad sålunda anförts hemställa,

Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 8.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

a) godkänna följande personalförteckning för de under

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39:

Personalförteckning:

Befattning. Lönegrad.

Riksantikvarieämbetet m. m.

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 riksantikvarie............................ A 1

2 antikvarier (avdelningschefer)................B 26

1 sekreterare.............................. B 24

1 bibliotekarie-arkivarie...................... B 24

2 andre antikvarier......................... B21

1 kansliskrivare (kassör)..................... B 11

1 kansliskrivare (registrator)..................B 11

2 första arkivbiträden......................B 11

1 värmeledningsskötare, tillika reparatör.........B 8

3 kanslibiträden ........................... B 7

1 förste expeditionsvakt.....................B 7

1 expeditionsvakt.......................... B 5

1 kontorsbiträde.......................... B 4

Tjänsteman å extra stat:

1 andre antikvarie.........................B21

Statens historiska museum m. m.

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 museidirektör...........................B 30

4 antikvarier (avdelningsföreståndare)..........B 26

3 andre antikvarier........................B 21

1 konservator............................B21

1 tecknare..............................B 17

1 preparator.............................B 10

1 rustmästare...........................B 7

1 kanslibiträde...........................B 7

1 expeditionsvakt.........................B 5;

b) godkänna följande avlöningsstat för nämnda, under

akademien lydande institutioner, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1938/39:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningsstat:

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 195,820

Avlöning till tjänsteman å extra stat,

förslagsvis..................... » 6,800

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit.......... » 5,480

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 91,200

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis. . . . kronor 6,100 » 97,300

Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . > 18,000

Summa förslagsanslag kronor 323,400;

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. rn.: Avlöningar

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 323,400 kronor.

47:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Omkostnader.

Kungl. Majit har (punkt 49, sid. 106—109) föreslagit riksdagen att till

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet och

statens historiska museum m. m.i Omkostnader för budgetåret 1938/39 anvisa

ett förslagsanslag av 74,000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 5,000 kronor. Av

höjningen falla 4,000 kronor på den förslagsvis betecknade posten till reseersättningar,

som föreslagits skola höjas från 21,000 till 25,000 kronor, och

1,000 kronor på den maximerade posten till övriga expenser. Därjämte innebär

förslaget, att anslagsposten till övriga utgifter, för innevarande budgetår tillfälligtvis

höjd med 1,000 kronor till förslagsvis 2,000 kronor, även för nästa

budgetår skall uppföras med 2,000 kronor för möjliggörande av viss apparatanskaffning.

Utskottet, som i och för sig icke har något att erinra mot Kungl. Majits

förslag, utgår från att resekostnaderna i görligaste mån nedbringas genom

användning, där så lämpligen låter sig göra, av legitimationskort, berättigande

till nedsättning av avgift för järnvägsbiljett. Utskottet får hemställa,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

m. m.: Omkostnader för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 74,000 kronor.

48:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Inredning och

utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, sid. 109—

lil) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. m.: Inredning och utrustning för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

49:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska

museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, sid. lil och 112), vilket

innebär en anslagshöjning med 4,000 kronor, avsedd att möjliggöra en förstärkning

av anslagsmedlen till underhåll och ökande av de under akademiens

inseende ställda samlingarna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Statens historiska museum m. m.: Underhåll och

ökande av samlingarna för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av 17,000 kronor.

•

50:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 52) föreslagit riksdagen

i fråga om anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande en

inom första kammaren av herr Gustaf Adolf Björkman m. fl. i ämnet väckt

motion (I: 144) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket

härmed

anmäles.

51:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar. Vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien: Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 53), vilket innebär

samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar ett anslag av

22,300 kronor;

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

21

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Omkostnader ett förslagsanslag

av 6,500 kronor.

52:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 54) föreslagit riksdagen i

fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

53:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.

Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 55), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Omkostnader ett förslagsanslag av 27,900 kronor;

b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan :

Undervisningsmateriel m. m. ett reservationsanslag av 26,000

kronor.

54:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 56, sid. 118——

120), vilket innebär en anslagshöjning med 2,500 kronor, avsedd till ökning

av de till elevernas studieresor avsedda anslagsmedlen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av 15,500 kronor.

55:o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 57,

sid. 120 och 121), vilket innebär en ökning av de till expenser, resor m. m.

avsedda anslagsmedlen med 2,000 kronor, och under framhållande av att vad

utskottet under punkten 47:o) anfört rörande användande av legitimationskort,

äger tillämpning jämväl å denna statsinstitution, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret 1938/

39 anvisa ett anslag av 11,000 kronor.

56:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Avlöningar.

Kungl. Majit har (punkt 58, sid. 121—132) föreslagit riksdagen

att dels å personalförteckningen för musikaliska akademien med musikkonservatoriet

uppföra ytterligare 2 lärare i lönegraden B 21, den ene i

pianospelning och den andre i sång för musiklärar- och kantors-(kyrko
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

sångar-)examen, ävensom bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga härav föranledda

ändringar i den vid nämnda förteckning fogade anmärkningen, dels

besluta, att avlöningsstaten för musikaliska akademien med musikkonservatoriet

skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1938/39,

erhålla ändrad lydelse på sätt av departementschefen angivits, dels ock till

Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 207,600 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 182,900

kronor, varför Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsökning med 24,700

kronor.

I skrivelse den 9 september 1937 har musikaliska akademien framlagt

förslag till utökande av undervisningen vid musikkonservatoriet och reglering

av lärarpersonalens anställningsförhållanden. Förslaget utmynnar i en

hemställan örn anslagshöjning med 39,600 kronor.

Departementschefen har ansett, att de av akademien ifrågasatta åtgärderna

borde genomföras etappvis. Sålunda föreslås, att av de utav akademien

begärda fem nya ordinarie och två nya extra ordinarie lärartjänsterna nu

inrättas två ordinarie och fem extra ordinarie, av vilka senare fyra skulle

erhålla arvoden örn 4,500 kronor och en ett arvode av 6,000 kronor beroende

på olika undervisningsskyldighet. Vidare skulle en av de nuvarande

extra ordinarie lärarna få ökad undervisningsskyldighet och en häremot

svarande arvodesökning av 600 kronor, varjämte timersättningen för de

biträdande lärarna föreslås höjd från åtta kronor till nio kronor för undervisningstimme.

Mot de härav föranledda utgiftsökningarna svarar en av

departementschefen till 16,000 kronor beräknad minskning av anslagsbeloppet

till biträdande lärare och andra utgifter för undervisningen.

Akademien har vidare föreslagit, att till akademiens förfogande skulle

ställas anslagsmedel för gäldande av ersättning åt biträdande lärare och

vissa lärare i läroverksstyreisen, som hava att taga befattning med tentamina

och examina för s. k. icke-elever. Beträffande detta förslag har departementschefen

i likhet med statskontoret förklarat sig hålla före, att dessa

kostnader borde ersättas med de avgifter, som erlades av ifrågavarande ickeelever.

Därest dessa avgifter icke försloge till täckande av ifrågavarande

kostnader, syntes Kungl. Majit böra på förslag av akademien taga under

övervägande en höjning av dessa avgifter (för närvarande inalles 50 kronor

per elev).

Utskottet. Det av akademien framlagda, av departementschefen för närvarande partiellt

tillstyrkta förslaget åsyftar icke en utökning av antalet undervisade

elever men väl en förbättring av den undervisning, som redan meddelas.

Utskottet anser sig böra biträda Kungl. Majits förslag. I likhet med departementschefen

finner utskottet, att kostnaderna för tentamina och exa
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

23

mina för icke-elever — d. v. s. personer, vilka på andra vägar förvärvat

sig i stort sett den utbildning, som musikkonservatoriet förmedlar, och vilka

vilja skaffa sig formell bekräftelse på denna utbildning genom att undergå

prov vid konservatoriet — böra i första hand gäldas med anlitande av de

avgifter, som erläggas av dessa icke-elever och som icke synas vara för högt

tilltagna. Finnes behov därav föreligga, torde en höjning av avgifterna

böra komma till stånd.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag,

a) å personalförteckningen för musikaliska akademien

med musikkonservatoriet uppföra ytterligare 2 lärare i lönegraden

B 21, den ene i pianospelning och den andre i sång

för musiklärar- och kantors-(kyrkosångar-)examen, ävensom

bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga härav föranledda ändringar

i den vid nämnda förteckning fogade anmärkningen;

b) besluta, att avlöningsstaten för musikaliska akademien

med musikkonservatoriet skall, med tillämpning tills vidare

från och med budgetåret 1938/39, erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives:

A vlöningsstat:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 100,400

-------------» 15,200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar m. m. kronor 83,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . . » 3,700 > 86,700

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . , » 5,300

Summa förslagsanslag kronor 207,600;

c) till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:

Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 207,600 kronor.

57:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Omkostnader.

Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Inköp

och bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård

av instrument. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59), vilket

innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:

Omkostnader ett förslagsanslag av 13,900 kronor;

b) till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Inköp

och bindning av böcker och musikalier samt underhåll och

vård av instrument ett reservationsanslag av 7,300 kronor.

58:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, sid. 133 och 134),

vilket innebär en anslagshöjning med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:

Stipendier m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

59:o) Teaterrådet. Kungl. Majit har (punkt 61, sid. 134 och 135) föreslagit

riksdagen att till teaterrådet för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag

av 10,500 kronor.

Anslaget är nu uppfört med ett belopp av 8,000 kronor, avsett till arvoden

åt teaterrådets ledamöter. Kungl. Majda förslag innebär alltså en anslagshöjning

med 2,500 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att jämlikt Kungl. Majda beslut den 9

juli 1937 ur behållningen av vissa tidigare till rådets disposition ställda

medel utgått ersättning med 500 kronor för tiden intill utgången av juni

1937 till den av Kungl. Majd förordnade suppleanten i teaterrådet, vilken

regelbundet deltagit i rådets sammanträden och arbeten i övrigt. Ur nämnda

behållning hava under innevarande budgetår jämväl bestritts utgifter för

expenser och resor. Behållningen i fråga beräknas vara förbrukad vid utgången

av löpande budgetår.

Den av Kungl. Majd föreslagna anslagshöjningen avser att bereda teaterrådet

medel till arvode åt nämnde suppleant samt till expenser och reseersättningar.

Utskottet. Arvoden till teaterrådets ordförande och ledamöter utgå nu med vissa

bestämda belopp per år, oavsett antalet sammanträdesdagar. I konsekvens

härmed har jämväl den ovannämnde suppleantens ersättning bestämts i

form av ett till beloppet fixerat årsarvode. Denna arvodessättning skiljer

sig från de avlöningsgrunder, som tillämpas i fråga örn flertalet andra liknande

institutioner av statlig eller halvstatlig karaktär. Till jämförelse må

nämnas, att ordföranden och ledamöterna i allmänna civilförvaltningens

lönenämnd åtnjuta dels årsarvoden, dels ock, utöver årsarvodena, ett arvode

per sammanträdesdag. Suppleant i berörda nämnd äger uppbära allenast

arvode för dag, då han deltager i sammanträde. Utskottet anser, att arvodena

till teaterrådets ordförande och ledamöter till ett kommande år böra

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

25

avpassas efter liknande grunder. För nästa budgetår ifrågasätter utskottet

icke annan ändring än att arvodet till suppleanten bör utgå i form av arvode

för dag, då han är närvarande vid teaterrådets sammanträden.

Mot det för nästa budgetår äskade anslaget har utskottet icke något att

erinra och får således hemställa,

att riksdagen må till Teaterrådet för budgetåret 1938/39

anvisa ett anslag av 10,500 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

60:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 39,500

kronor.

61:o) Universitetskanslersämbetet: Omkostnader. Universitetskanslersämbetet:

Möblering m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 63, sid. 136 och 137), vilket innebär en höjning av omkostnadsanslaget

med 600 kronor och anvisande av ett engångsanslag till möblering

av ett arbetsrum för universitetskanslern, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 2,600 kronor;

b) till Universitetskanslersämbetet: Möblering m. m. ett reservationsanslag

av 4,000 kronor.

62:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Uppsala universitet: Materiel

m. m. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 64) föreslagit riksdagen

i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

63:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

Uppsala universitet: Stipendier åt studerande.

Uppsala universitet: Vissa ersättningar m. m. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 65, sid. 137 och 138), vilket innebär en minskning

av det sistnämnda anslaget med 100 kronor och i övrigt samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet, som erinrar

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

om vad utskottet under punkten 12:o) yttrat rörande bokinköp för vissa

bibliotek,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Uppsala universitet: Sokinköp och bokbindning för

universitetsbiblioteket ett reservationsanslag av 148,500 kronor;

b) till Uppsala universitet: Stipendier åt studerande ett

anslag av 6,200 kronor;

c) till Uppsala universitet: Vissa ersättningar m. m. ett

anslag av 14,200 kronor.

64:o) Uppsala universitet: Inredningsarbeten m. m. för universitetsbiblioteket.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 66) föreslagit riksdagen

i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare

under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

65:o) Uppsala universitet: Anskaffning av vetenskaplig utrustning

m. m. för vissa institutioner. Kungl. Majit har (punkt 67, sid. 139—142)

föreslagit riksdagen att till Uppsala universitet: Anskaffning av vetenskaplig

utrustning m. m. för vissa institutioner för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av 77,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar C. P. Wahlmark

och H. Åkerberg (I: 25) och den andra inom andra kammaren av herr Holmbäck

(lii 34), vari hemställts, att riksdagen måtte öka det av Kungl. Majit

föreslagna reservationsanslaget till seminariet för nordisk ortnamnsforskning

för anskaffande av ett studiebibliotek från 3,000 kronor till 8,000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 27,000 kronor. Av

det av Kungl. Majit föreslagna beloppet avses 25,000 kronor till anskaffande

av utrustning åt envar av de patologiska och hygienisk-bakteriologiska institutionerna,

9,000 kronor för anskaffande av en röntgenapparat för anatomiska

institutionen, 15,000 kronor till instrument och apparater för kemiska

institutionen samt slutligen 3,000 kronor till seminariet för nordisk ortnamnsforskning

för anskaffande av ett studiebibliotek.

Beträffande det sistnämnda anslagsändamålet inhämtas av statsrådsprotokollet,

att ortnamnsseminariets föreståndare, professorn J. Sahlgren, begärt

ett engångsanslag för ändamålet av 15,000 kronor. Till stöd härför har han

anfört bland annat:

Seminariet för nordisk ortnamnsforskning vid Uppsala universitet hade

höstterminen 1937 flyttat in i svenska ortnamnsarkivets nya lokaler i det

s. k. dekanhuset. Den kurslitteratur, de uppslagsböcker och lexika, som

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

hade funnits tillgängliga i de gamla lokalerna i seminariebiblioteket, stöde nu

ej längre till buds. Seminariet hade hittills saknat även de allra nödvändigaste

kartorna och kartverken, vilka därför nu också måste inköpas. För

dem, som studerade nordisk ortnamnsforskning vid Uppsala universitet,

vore det ett nödvändigt villkor att hava tillgång till nödig litteratur och

kartor. Med enbart de knapphändiga anslag, som komme seminariebiblioteken

till del, skulle det taga flera decennier att anskaffa ett användbart

studiebibliotek. Seminariet såge sig därför nödsakat att begära ett engångsanslag

för detta ändamål å 15,000 kronor.

Kanslern har framhållit, att ett studiebibliotek torde vara nödvändigt för

seminariets arbete, och att för anskaffande av det allra viktigaste av litteratur

och kartor erfordrades ett anslagsbelopp av 8,000 kronor.

Departementschefen har för egen del förklarat sig anse, att anslaget för

nu ifrågavarande ändamål borde kunna för nästa budgetår begränsas till

ovannämnda belopp av 3,000 kronor.

Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet har i motionen I: 25 anförts

huvudsakligen följande:

Då riksdagen år 1930 inrättade en personlig professur i nordisk ortnamnsforskning,

hade det givetvis ej varit riksdagens mening, att denna professur

skulle ställas sämre än andra humanistiska professurer vid Uppsala

universitet, vilka alla hade egna biblioteksanslag. Det faktum, att professorn

i nordisk ortnamnsforskning för åren 1930—37 av sparsamhetsskäl

ej begärt biblioteksanslag för sitt ämne utan nöjt sig med de för hans

undervisning rätt knappa tillgångarna i seminariebiblioteket för nordiska

språk, gåve hans anhållan om ett engångsanslag för år 1938 ökat berättigande.

Under de år professuren funnits, hade tilloppet av lärjungar varit synnerligen

livligt. Sedan 1930 hade tre doktorsavhandlingar i ämnet försvarats.

Under 1938 väntades ytterligare ej mindre än fyra disputationer.

För det av departementschefen föreslagna engångsanslaget av 3,000 kronor

kunde icke ens ett komplett exemplar av rikets allmänna kartverks

ekonomiska kartor inköpas. Det syntes ofrånkomligt, att det av universitetskanslern

tillstyrkta beloppet av 8,000 kronor redan i år beviljades.

Med hänsyn till det behov av svenska kartor och kartverk, som av allt

att döma föreligger vid seminariet för nordisk ortnamnsforskning, vill utskottet

i anledning av det motionsvis framställda förslaget förorda en höjning

av det av departementschefen för detta seminarium beräknade anslagsbeloppet

av 3,000 kronor med 1,000 kronor till 4,000 kronor. I övrigt biträder

utskottet Kungl. Maj:ts förslag. Förevarande anslag bör alltså för

nästa budgetår ökas med 1,000 kronor utöver det av Kungl. Maj:t föreslagna

beloppet, d. v. s. till 78,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom herrar Wahlmarks, Åkerbergs och Holmbäcks ovan
-

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

nämnda motioner (I: 25 och II: 34), till Uppsala universitet:

Anskaffning av vetenskaplig utrustning m. m. för vissa institutioner

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 78,000 kronor.

66:o) Lunds universitet: Avlöningar. Lunds universitet: Materiel

m. m. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 68) föreslagit riksdagen i fråga

örn anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande en inom första kammaren

av herr Wistrand m. fl. väckt motion (I: 13) örn upprättande av en

professur i ekonomisk historia vid universitetet i Lund avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

67:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

Lunds universitet: Stipendier åt studerande. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, och under åberopande av vad utskottet

under punkten 12:o) yttrat rörande bokinköp för vissa bibliotek,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning for

universitetsbiblioteket ett reservationsanslag av 137,000 kronor;

b) till Lunds universitet: Stipendier åt studerande ett anslag

av 4,900 kronor.

68:o) Lunds universitet: Anskaffning av möbler och inventarier

m. m. för vissa institutioner. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 70, sid. 143—151), vilket innebär en minskning med 11,400 kronor

av det nu utgående tillfälliga anslaget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Anskaffning av

möbler och inventarier m. m. för vissa institutioner för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 107,600

kronor.

69:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. I anslutning

till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, sid. 152—158), vilket innebär en

anslagshöjning med 23,300 kronor, betingad främst av vissa personalförstärkningar

samt av ett förslag örn beredande av kostnadsfri semester m. m.

åt vissa underläkare samt klinik- och poliklinikamanuenser, vilken höjning

dock delvis kompenseras av en motsvarande minskning av materielanslaget,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) å personalförteckningen för vissa tjänstemän vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet och dess institutioner

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

29

m. m. under rubriken vetenskapliga institutioner och inrättningar

uppföra 1 tekniskt biträde vid hygieniska institutionen

samt 1 tekniskt biträde vid ortopediska kliniken och

polikliniken, båda i lönegraden B 7;

b) med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1938/39 höja den i avlöningsstaten för nämnda institut

under rubriken I. Professorer och lärare m. fl. och anslagsposten

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, uppförda posten Arvoden till biträdande lärare

m. fl., nu 87,800 kronor, med 1,600 kronor till 89,400 kronor;

c) med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1938/39 uppdela nämnda anslagspost i två delposter, den

ena benämnd Grundbelopp å 224,400 kronor och den andra

benämnd Vikariatsersättningar m. m. å förslagsvis 6,000

kronor;

d) med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1938/39 godkänna i nedan angivna delar ändrade

lydelse av avlöningsstaten:

II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess

institutioner m. m.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 102,100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit........... » 16,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 12,500

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis. . . . »_1,000 » 13,500

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . . »_8,500

Summa kronor 140,500.

Sammandrag.

I. Professorer och lärare m. fl..........kronor 575,000

II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess

institutioner m. m................ » 140,500

Summa förslagsanslag kronor 715,500;

e) till Karolinska medikodcirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 715,500

kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

70:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, sid. 158—160), vilket innebär

en anslagsminskning med 5,000 kronor, uppkommen genom å ena sidan

överförande av vissa lönekostnader å tillhopa omkring 10,700 kronor till

nästföregående anslag och å andra sidan en höjning av förevarande anslag

med 5,700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Materiel m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 135,500 kronor.

71:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning

för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

73), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår,

och under åberopande av vad utskottet under punkten 12:o) yttrat rörande

bokinköp för vissa bibliotek, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 24,800 kronor.

72:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Utrustning för kemiska

institutionen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74) och

under erinran, att anslaget är avsett till slutförande av den komplettering

av institutionens utrustning, vartill 1937 års riksdag anvisat 6,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Utrustning för kemiska institutionen för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 6,000 kronor.

73:o) Tandläkarinstitutet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 75,

sid. 161—166) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för tandläkarinstitutet, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1938/39, dels ock till Tandläkarinstitutet: Avlöningar

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 187,300 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr I. Anderson i Norrköping väckt

motion (II: 127), vari hemställts, att riksdagen måtte, i anledning av Kungl.

Majt:s förslag under ifrågavarande punkt, besluta, att sköterska å röntgenlaboratoriet

måtte placeras i lönegrad e. o. 7;

dels ock en inom andra kammaren av fröken Kerstin Hesselgren väckt

motion (II: 250), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta i avlöningsstaten

för tandläkarinstitutet, att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret

1938/39, uppföra under:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

31

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit....................................kronor 105,530

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m...........kronor 30,990

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

......................... » 5,400 » 36,390.

Sistnämnda motionsyrkande avser att bereda de tre kontrollantbiträdena

vid institutet, vilka för närvarande åtnjuta arvoden, extra ordinarie anställning

med placering i 6:e lönegraden.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas till motionerna.

Kungl. Maj:ts anslagsberäkningar, utmynnande i en anslagshöjning med

2,900 kronor, innebära, att de sex vid tandläkarinstitutet anställda sköterskor,

som fortfarande åtnjuta avlöning i form av arvoden, samt dessutom

den icke-ordinarie kassörskan skola erhålla extra ordinarie anställning, de

förra i 6:e och den senare i 7:e lönegraden.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att framställningar därjämte gjorts örn

beredande av ordinarie anställning åt vissa extra ordinarie avdelningssköterskor

samt av extra ordinarie anställning åt ovannämnda kontrollantbiträden,

biträdet å röntgenlaboratoriet samt vissa andra befattningshavare

med arvoden, men att departementschefen icke för närvarande funnit sig

kunna biträda dessa framställningar.

Utskottet har ingenting att erinra emot att i avlöningsstaten för tandläkarinstitutet

vidtagas de ändringar, som föranledas av departementschefens

förslag örn beredande av extra ordinarie anställning åt vissa befattningshavare,

som nu erhålla ersättning i form av arvoden.

Vad angår det i motionen II: 127 framställda yrkandet i fråga örn löneställningen

för sköterskan å röntgenlaboratoriet vid tandläkarinstitutet, vilken

enligt departementschefens förslag skulle erhålla extra ordinarie anställning,

vill utskottet fästa uppmärksamheten därå, att universitetskanslern

ifrågasatt, att denna befattningshavare skulle placeras i 6 lönegraden. Utskottet

har inhämtat, att röntgensköterskan enligt gällande kompetensfordringar

icke behöver hava genomgått sjuksköterskeskola utan kan vara en

vid tandläkarinstitutet utbildad tandsköterska. Sköterskan i fråga är underordnad

den ordinarie avdelningssköterskan å tandkirurgiska avdelningen,

vilken avlönas enligt lönegraden B 7. Skall röntgensköterskan erhålla en

högre löneställning än departementschefens förslag förutsätter, torde frågan

därom först böra prövas av institutets styrelse och universitetskanslern.

Emellertid finner utskottet rimligt, att röntgensköterskan icke lider minskning

i de nu utgående löneförmånerna, vilket kan undvikas, örn den nuvarande

befattningshavaren, såsom kanslern föreslagit och departements
-

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

chefen förutsatt, erhåller ett personligt lönetillägg. Med hänvisning till det

förda får utskottet avstyrka motionen i fråga.

I anledning av det förslag, som i motionen II: 250 framställts rörande

ändrad anställningsform för tre kontrollantbiträden, vill utskottet erinra, att

allmänna civilförvaltningens lönenämnd i sitt i ärendet avgivna utlåtande

ansett sig böra giva uttryck åt den uppfattningen, att en allmän översyn

av organisationen av den nuvarande biträdespersonalen synes påkallad.

Utskottet finner det angeläget att understryka denna lönenämndens uppfattning.

En sådan översyn bör kunna vara verkställd så tidigt, att dess resultat

kan föreligga i nästa års statsverksproposition. Utskottet finner följaktligen

icke anledning att nu vidtaga ändring i Kungl. Maj:ts anslagsberäkningar

på denna punkt utan avstyrker även denna motion.

Utskottet, som jämväl i övrigt biträder Kungl. Maj:ts förslag, får således

hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Andersons i Norrköping och fröken

Hesselgrens ovannämnda motioner (II: 127 och II: 250),

a) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1938/39:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...................kronor 41,600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t............ » 112,730

Anni.: Ur denna anslagspost skola bestridas

kostnaderna för lönetillägg med 1,620 kronor

för vardera av tre ordinarie lärare på grund

av ökad undervisningsskyldighet.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar m. m. kronor 24,300

b. Avlöningsförböjningar

m. m., förslagsvis.... » 3,900 » 28,200

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... »_4,770

Summa kronor 187,300;

b) till Tandläkarinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1938/

39 anvisa ett förslagsanslag av 187,300 kronor.

74:o) Tandläkarinstitutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 76, sid. 166 och 167), vilket innebär en höjning av anslagsmedlen

till övriga expenser med 4,000 kronor, hemställer utskottet,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

33

att riksdagen må till Tandläkarinstitutet: Omkostnader för

budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 142,000

kronor.

75:o) Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset i Uppsala: Bidrag

till driftkostnader. Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset i

Uppsala: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

77, sid. 167—169), vilket innebär en höjning av det förstnämnda anslaget

med 20,000 kronor av hänsyn till anslagets belastning under det sistförflutna

budgetåret samt en höjning med 5,000 kronor av den i materielanslaget

ingående anslagsposten till sjukvård åt fattiga eller mindre bemedlade

sjuka från ort utom Uppsala län, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset i Uppsala:

Bidrag till driftkostnader ett förslagsanslag av 210,000

kronor;

b) till Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset i Uppsala:

Materiel m. m. ett reservationsanslag av 23,100 kronor.

76:o) Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78,

sid. 169), vilket innebär en av höjda driftkostnader för år 1937 betingad

anslagshöjning med 11,700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1938/39

anvisa ett anslag av 75,000 kronor.

77:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar. Universitetssjukhus:

Karolinska sjukhuset: Omkostnader. Universitetssjukhus:

Karolinska sjukhuset: Utrustning. Universitetssjukhus:

Serafimerlasarettet: Avlöningar. Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:

Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 79) föreslagit

riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

78:o) Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset i

Stockholm. Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och

poliklinik i Stockholm. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna 80 och

81) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 8.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

79:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare

vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi

åt medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

82), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk

undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater för budgetåret

1938/39 anvisa ett anslag av 10,900 kronor.

80:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av

doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83,

sid. 175—177), vilket innebär en anslagshöjning med 2,000 kronor, avsedd

att komma Stockholms och Göteborgs högskolor till godo, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 42,000 kronor.

81:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa opponenter

vid disputationer. Gemensamma universitetsändamål: Ersättning

åt sakkunniga i akademiska befordringsärenden. Gemensamma

universitetsändamål: Forskarstipendier för docenter vid

universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84), vilket

innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt

vissa opponenter vid disputationer ett förslagsanslag av 1,700

kronor;

b) till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt sakkunniga

i akademiska befordringsärenden ett förslagsanslag av

12.000 kronor;

c) till Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier

för docenter md universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet ett reservationsanslag av

35.000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

35

82:o) Gemensamma universitetsändamål: Universitetsstatistik. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Universitetsstatistik för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag

av 12,000 kronor.

83:o) Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie

lärare m. fl. vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 86), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Besestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid universiteten i

Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 20,000

kronor.

84:o) Gemensamma universitetsändamål: Rese- och traktamentsersättningar

åt universitetsrektorerna för vissa resor i universitetsärenden.

Gemensamma universitetsändamål: Extra undervisning

vid de praktisk-teologiska övningskurserna vid universiteten i Uppsala

och Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87), vilket

innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Gemensamma universitetsändamål: Bese- och traktamentsersättningar

åt universitetsrektorerna för vissa resor i

universitetsärenden ett förslagsanslag av 1,100 kronor;

b) till Gemensamma universitetsändamål: Extra undervisning

vid de praktisk-teologiska övningskurserna vid universiteten

i Uppsala och Lund ett anslag av 4,000 kronor.

85:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. Rasbiologiska institutet:

Omkostnader. Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. Beträffande

vad Kungl. Maj:t (punkt 88) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag

till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;

vilket härmed

anmäles.

86:o) Farmaceutiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 89, sid. 179 och 180), vilket innebär en anslagshöjning

med 900 kronor, hemställer utskottet,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må

a) höja den i avlöningsstaten för farmaceutiska institutet

uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, nu 300 kronor, med 900 kronor till 1,200

kronor ävensom i anledning härav höja avlöningsstatens

slutsumma från 76,200 kronor till 77,100 kronor;

b) till Farmaceutiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 77,100 kronor.

87:o) Farmaceutiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 90), vilket innebär samma medelsanvisning som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Omkostnader

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av

13,600 kronor.

88:o) Farmaceutiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 91, sid. 181), vilket innebär en anslagshöjning med

ett belopp av 5,000 kronor, avsett att utgöra ersättning för vissa överskottsmedel,

vilka hittills varit disponibla för ifrågavarande ändamål men som

beräknats vara förbrukade med utgången av innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Materiel

m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 8,700 kronor.

89 :o) Ortnamnskommissionen. Bidrag till sammanslutningar, som

bedriva ortnamnsundersökningar. Landsmålsundersökningarna i

riket. Understödjande av svensk folkminnesforskning. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkterna 92—94) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag

till förevarande ändamål ävensom beträffande en inom första kammaren

av herr Fr. Ström väckt motion (1:61) örn ökat stöd åt folkminnesforskningen

i vårt land avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;

vilket härmed

anmäles.

Tekniska högskolor m. m.

90:o) Tekniska högskolan: Avlöningar. I anslutning till Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 95, sid. 203—213), vilket innebär inrättande av tre

nya ordinarie befattningar vid högskolan samt en huvudsakligen därav och

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

37

av vissa personalförstärkningar i övrigt betingad anslagshöjning med 16,500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) å personalförteckningen för tekniska högskolan under

rubriken tjänstemän å ordinarie stat uppföra 1 kameralbiträde

i lönegraden B 8, ytterligare 1 laboratorievaktmästare

i lönegraden B 7 och ytterligare 1 vaktmästare i lönegraden

B 5;

b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1938/39:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.......*.......... kronor 556,900

Anni.: Från förestående anslagspost skall

utgå jämväl ersättning till den eller de personer,

som förordnas att uppehålla en del av rektors

undervisningsskyldighet såsom professor.

2. Avlöning till tjänsteman å indragnings
stat,

förslagsvis.................

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit..........

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

:

a. Grundavlöningarm.m. kronor 365,750

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis... » 3,850

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis. .

Summa kronor 1,134,700

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande. . .........kronor 275,000

Nettoutgift kronor 859,700;

c) till Tekniska högskolan: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 859,700 kronor.

91:o) Tekniska högskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 96, sid. 213—216), vilket innebär en anslagshöjning med

11,400 kronor, betingad främst av en föreslagen ökning av expensmedlen,

vilken ökning å sin sida motväges av bland annat en överflyttning av ett

» 11,200

» 171,800

» 369,600

» 25,200

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

belopp av 5,000 kronor från förevarande anslag till stipendieanslaget, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan: Omkostnader för

budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 243,600

kronor.

92:o) Tekniska högskolan: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 97, sid. 216—222), vilket innebär en anslagshöjning

med 100,000 kronor, därav 80,000 kronor till nyanskaffning av apparater

m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan: Materiel m. m.

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 417,700

kronor.

93:o) Tekniska högskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans

bibliotek. Tekniska högskolan: Stipendier. Tekniska högskolan:

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer. Tekniska

högskolan: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98, sid. 223 och 224), vilket i fråga om

stipendieanslaget innebär en höjning med 5,000 kronor, uppkommen genom

överflyttning av motsvarande belopp från omkostnadsanslaget, och i övrigt

oförändrad medelsanvisning, får utskottet, som erinrar örn vad utskottet

under punkten 12:o) yttrat beträffande bokinköp för vissa bibliotek, hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Tekniska högskolan: Bokinköp och bokbindning för

högskolans bibliotek ett reservationsanslag av 35,000 kronor;

b) till Tekniska högskolan: Stipendier ett reservationsanslag

av 20,000 kronor;

c) till Tekniska högskolan: Ersättning åt vissa opponenter

vid disputationer ett förslagsanslag av 300 kronor;

d) till Tekniska högskolan: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

ett reservationsanslag av 2,000 kronor.

94:o) Tekniska högskolan: Inredningsarbeten m. m. I enlighet med

Kungl. Majda förslag (punkt 99, sid. 224 och 225), vilket innebär anvisande

av vissa engångsbelopp till inredningsarbeten i högskolans bibliotek och till

omläggning av det elektriska ledningsnätet i kemibyggnaden m. m., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan: Inredningsarbeten

m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 29,800 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 39

95:o) Chalmers tekniska högskola m. m.: Avlöningar. Kungl. Majit

har (punkt 100, sid. 226—246), föreslagit riksdagen att

dels å personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola under rubriken

tjänstemän å ordinarie stat uppföra ytterligare en professorsbefattning

i lönegraden B 28;

dels besluta, att den vid personalförteckningen fogade anmärkningen skall

erhålla i statsrådsprotokollet avgiven lydelse;

dels besluta, att professuren i maskinlära, med undervisningsskyldighet

företrädesvis i läran örn vattenmotorer vid Chalmers tekniska högskola skall

från och med den 1 juli 1939 omändras till en professur i maskinelement

jämte hiss- och transportanordningar;

dels godkänna i statsrådsprotokollet intagen avlöningsstat för Chalmers

tekniska högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39;

dels godkänna i statsrådsprotokollet intagen personalförteckning och avlöningsstat

för tekniska gymnasiet i Göteborg, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1938/39;

dels ock till Chalmers tekniska högskola m. m.: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 356,500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 70,200 kronor, därav

46,300 kronor belöpande å Chalmers tekniska högskola och 23,900 kronor

å Chalmers tekniska gymnasium.

För högskolans vidkommande föreslås inrättande från och med nästa budgetår

av en ny professur, nämligen i mekanisk värmeteori och förbränningsmotorer,

varjämte de hittillsvarande professurerna i elektroteknik och i maskinlära,

med undervisningsskyldighet företrädesvis i läran om vattenmotorer,

föreslås ändrade, den förra till en professur i teoretisk elektricitetslära,

med undervisning jämväl i elektroteknikens principer och elektrisk mätteknik,

och den senare till en professur i maskinelement jämte hiss- och transportanordningar.

Sistnämnda omändring förutsättes dock skola träda i kraft

först från och med budgetåret 1939/40. Vidare föreslås, att kanslipersonalen

förstärkes med ett extra ordinarie kanslibiträde i 7 lönegraden. Speciallärarbefattningar

i ritteknik och maskinritning, i byggnadsstatik och brobyggnad

samt i elektrisk anläggningsteknik nyinrättas, varjämte speciallärarens

i skeppsbyggeri undervisning utvidgas; å andra sidan bortfalla speciallärarbefattningarna

i tillämpad värmelära och i förbränningsmotorer.

Ilektorsarvodet föreslås höjt med 200 kronor till 2,000 kronor och såsom

arvode åt en sekreterare i högskolans styrelse beräknas 500 kronor. De för

närvarande med 45,300 kronor uppförda anslagsmedlen till assistenter och

lärarbiträden ökas med 40,000 kronor. Mot de sålunda föreslagna anslagshöjningarna

svara vissa anslagsminskningar, nämligen 5,800 kronor för

gottgörelse åt arbetsbiträden i verkstaden, 5,100 kronor för familjepensionsavdrag

för högskolans professorer samt slutligen 4,000 kronor genom en

uppräkning av de särskilda anslagsmedlen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Beträffande det tekniska gymnasiet äro de ifrågasatta anslagshöjningarna

huvudsakligen föranledda av gymnasiets fortgående utbyggande till ett fullständigt

tekniskt gymnasium. De tre kvarvarande befattningarna såsom

andrelärare föreslås sålunda förändrade till lektorstjänster i lönegraden L 27

och verkstadsingenjörbefattningen föreslås inordnad under allmänna civilförvaltningens

avlöningsreglemente med placering å övergångsstat i lönegraden

B 22. Ett belopp av 2,000 kronor beräknas för en extra laboratorievaktmästare.

Av den föreslagna anslagshöjningen belöper slutligen ett

belopp av 6,500 kronor å nedräkning i samband med omorganisationen av

de särskilda uppbördsmedlen (elevavgifterna).

Mot Kungl. Maj:ts förslag, som i stort sett kan betecknas som konsekvenser

av den beslutade ombildningen av Chalmers tekniska institut till en

högskola och av den lägre avdelningen vid institutet till ett tekniskt gymnasium,

har utskottet intet att erinra. Utskottet anser sig således böra biträda

jämväl förslaget rörande ombildning till lektorstjänster redan från och

med nästa budgetår av de tre kvarvarande andrelärartjänsterna, oaktat tidigare

förutsatts, att endast två av dessa tjänster skulle ombildas från och

med nästa budgetår och den tredje först från och med budgetåret 1939/40.

Utskottet får således hemställa,

att riksdagen må, i enlighet med Kungl. Maj:ts föreslag,

a) å personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola

under rubriken tjänstemän å ordinarie stat uppföra

ytterligare en professorsbefattning i lönegraden B 28;

b) besluta, att den vid personalförteckningen fogade

anmärkningen skall erhålla följande ändrade lydelse:

Anni: Professorsbefattningarna, vilka äro 15, omfatta vardera ett av

följande ämnesområden: 1) fysik; 2) matematik; 3) mekanik och matematik;

4) skeppsbyggeri; 5) byggnadslära och ornamentsritning; 6) teoretisk

elektricitetslära med undervisningsskyldighet jämväl i elektroteknikens

principer och elektrisk mätteknik; 7) organisk kemi; 8) oorganisk

kemi jämte mineralogi och geologi; 9) maskinlära med undervisningsskyldighet

företrädesvis i läran örn vattenmotorer; 10) maskinlära med

undervisningsskyldighet företrädesvis i läran örn värmemotorer; 11) vägoch

vattenbyggnadslära; 12) elektroteknik med undervisningsskyldighet

företrädesvis i elektrotekniska maskinkonstruktioner; 13) kemisk teknologi;

14) byggnadsteknik samt 15) mekanisk värmeteori och förbränningsmotorer;
c)

besluta, att professuren i maskinlära med undervisningsskyldighet

företrädesvis i läran örn vattenmotorer vid

Chalmers tekniska högskola skall från och med den 1 juli

1939 omändras till en professur i maskinelement jämte hissoch

transportanordningar;

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

41

d) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1938/39:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis................., kronor 180,000

Anm.: Från förestående anslagspost skall utgå

jämväl ersättning till den eller de personer, som

förordnas att uppehålla någon del av rektors undervisningsskyldighet

som professor.

2. Avlöning till tjänsteman å extra stat,

förslagsvis......................

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit...........

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar m.m. kronor 96,250

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis. ... » 350

5. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis............

Summa kronor 335,800

Särskilda uppbördsmedel:

Elevavgifter.......................kronor 72,000

Nettoutgift kronor 263,800;

e) godkänna följande personalförteckning för tekniska

gymnasiet i Göteborg, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1938/39:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

7 lektorer................................L 27

1 vaktmästare............................B 5

6,800

52,200

96,600

200

Tjänsteman å övergångsstat.

1 verkstadsingenjör........................B 22;

f) godkänna följande avlöningsstat för tekniska gymnasiet

i Göteborg, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1938/39:

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...................kronor 71,600

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,

förslagsvis...................... » 7,600

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal. , » 20,000

Summa kronor 99,200

Särskilda uppbördsmedel:

Elevavgifter.............. kronor 6,500

Nettoutgift kronor 92,700;

g) till Chalmers tekniska högskola m. m.: Avlöningar för

budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 356,500 kronor.

96:o) Chalmers tekniska högskola m. m.: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, sid. 246—248), vilket innebär en

anslagshöjning med 10,500 kronor, uppkommen genom å ena sidan en ökning

av posten till bränsle, lyse och vatten med 9,500 kronor och posten

till övriga expenser med 3,000 kronor och å andra sidan bortfallandet av

en i staten för löpande budgetår uppförd tillfällig anslagspost å 2,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola m. m.:

Omkostnader för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 71,000 kronor.

97:o) Chalmers tekniska högskola m. m.: Materiel m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, sid. 248—250), vilket innebär en

anslagshöjning med 42,000 kronor, betingad främst av behovet av en förstärkning

av högskolans anslagsmedel till samlingar och laborationer i samband

med införande från och med nästa budgetår av examensarbeten vid

samtliga fackavdelningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola m. m.:

Materiel m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 98,000 kronor.

98:o) Chalmers tekniska högskola m. m.: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 103, sid. 250 och 251), vilket innebär en av den av 1937 års riksdag

beslutade omorganisationen motiverad anslagshöjning med 10,000 kronor,

och under åberopande av vad utskottet under punkten 12:o) yttrat rörande

bokinköp för vissa bibliotek, hemställer utskottet,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

43

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola m. m.:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

99:o) Chalmers tekniska högskola m. m.: Stipendier vid högskolan.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104), vilket innebär samma

medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola m. m.:

Stipendier vid högskolan för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av 2,400 kronor.

100:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid de tekniska

högskolorna. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 105,

sid. 251 och 252), vilket innebär, att det nuvarande förslagsanslaget till ersättning

åt sakkunniga i befordringsärenden vid tekniska högskolan i Stockholm

förändras till att avse jämväl Chalmers tekniska högskola utan att

likväl någon anslagshöjning ifrågasättes, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

vid de tekniska högskolorna för budgetåret 1938/39

anvisa ett förslagsanslag av 3,000 kronor.

Skolöverstyrelsen.

101:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 106,

sid. 253—262) föreslagit riksdagen att dels med tillämpning tills vidare från

och med budgetåret 1938/39 godkänna av departementschefen förordad ändrad

lydelse av den i personalförteckningen för skolöverstyrelsen ingående

avdelningen Skolöverstyrelsens statistiska avdelning, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1938/39, dels ock till Skolöverstyrelsen:

Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 546,900

kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 537,500

kronor, varför Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 9,400

kronor.

Den föreslagna höjningen hänför sig med ett belopp av 11,600 kronor till

delposten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal och med

ett belopp av 1,200 kronor till anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit. Sistnämnda belopp avser att tillkomma

den nuvarande innehavaren av befattningen hos skolöverstyrelsen

såsom konsulent och särskild föredragande i ärenden angående husligt arbete

s. 44 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

44 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

som ett personligt arvodestillägg, varå dyrtidstillägg förutsättes skola utgå.

Mot nämnda höjningar om tillhopa 12,800 kronor svarar en minskning av

anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat med 3,400

kronor, sammanhängande med ett förslag örn indragning av en kanslibiträdes-

och en kontorsbiträdesbefattning å överstyrelsens statistiska avdelning

och deras ersättande med en skrivbiträdesbefattning i lönegraden B 2.

Utskottet, som icke vill motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag örn beredande

av omförmälda, av läroverkslöneregleringen påkallade personliga arvodestillägg

åt den nuvarande konsulenten och särskilda föredraganden i ärenden

angående husligt arbete, vill i anledning av ett av de sakkunniga för utredning

angående skolöverstyrelsens organisation avgivet yttrande framhålla,

att utskottet icke anser sig böra uttala någon uppfattning örn behovet av

en ordinarie tjänst hos överstyrelsen med arbetsuppgifter, i huvudsak motsvarande

den nuvarande konsulentens och särskilda föredragandens. Jämväl i

övrigt tillstyrker utskottet det av Kungl. Majit framställda förslaget, och

utskottet får därför hemställa,

att riksdagen må, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag,

a) med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1938/39 godkänna följande ändrade lydelse av den

i personalförteckningen för skolöverstyrelsen ingående avdelningen

Skolöverstyrelsens statistiska avdelning:

Befattning.

Skolöverstyrelsens statistiska avdelning.

1 förste aktuarie, tillika chef..............

2 aktuarier...........................

2 kansliskrivare.......................

2 kanslibiträden.......................

1 expeditionsvakt......................

4 kontorsbiträden.......................

1 skrivbiträde.................

Lönegrad.

B 26

B 21

B 11

B 7

B 5

B 4

B 2;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 362,800

2. Avlöning till tjänsteman å indragnings
stat,

förslagsvis.................. » 6,300

3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,

förslagsvis..................... » 22,200

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

45

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp......kronor 27,400

b. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis . . » 800 kronor 28,200

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 95,800

b. Avlöningsförböjningar

m. m., förslagsvis > 7,500 » 103,300

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . » 24,100

Summa förslagsanslag kronor 546,900;

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1938/39

anvisa ett förslagsanslag av 546,900 kronor.

102:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 107, sid. 263 och 264), vilket innebär en huvudsakligen av

inträffade prisstegringar föranledd anslagshöjning med 8,700 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 118,200

kronor.

Allmänna läroverken m. m.

103:o) Högre lärarinneseminariet: Avlöningar. Kungl. Maj:t bar

(punkt 108, sid. 265—272) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för högre lärarinneseminariet, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1938/39, dels ock till Högre

lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 356,700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr G. Rahmn väckt motion (I: 146), vari hemställts, att riksdagen

med ändring av Kungl. Majis förslag måtto besluta en höjning av

arvodena till bibliotekarier och biträden å rektorsexpeditionerna vid högre

lärarinneseminariet, allmänna läroverken och folkskoleseminarierna i enlighet

med skolöverstyrelsens förslag.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsökning med 32,700 kronor. I

huvudsak föranledes höjningen av den från och med den 1 januari 1938

genomförda lärarlöneregleringen och av förslag örn överförande av de under

avlöningsstaten för högre lärarinneseminariet uppförda särskilda uppbördsmedlen

till riksstatens inkomstsida. Med ett belopp av 150 kronor belöper

anslagsökningen därjämte å en höjning av arvodet till bibliotekarien från

900 kronor till 1,050 kronor. I samband med förordandet av sistnämnda

höjning har departementschefen gjort vissa principiella uttalanden rörande

den i motionen berörda frågan örn arvodena till bibliotekarier och rektorsbiträden

vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter.

Sistnämnda fråga var föremål jämväl för 1937 års riksdags uppmärksamhet.

I enskilda motioner hade yrkats dels att det särskilda arvodet å 300 kronor

för år till vissa lärare vid provårsanstalt måtte med hänsyn till den av

löneregleringen betingade övergången från oreglerat till reglerat dyrtidstillägg

bestämmas till 350 kronor, dels ock att anslagen till arvoden åt bibliotekarier

och åt biträden vid rektorsexpeditionerna vid folkskoleseminarierna måtte

höjas med det belopp, som erfordrades för att icke dessa befattningshavare

skulle lida löneminskning genom övergången från oreglerat till reglerat dyrtidstillägg.

I anledning av det förstnämnda yrkandet framhöll statsutskottet

(utlåtande nr 189, sid. 31), att frågan örn dyrtidstilläggets ändrade beräkning

saknade betydelse för ett stort antal av de lärare, som skulle åtnjuta

det särskilda provårsarvodet, enär den till dem utgående lönen komme att

överstiga det belopp, på vilket nyreglerat dyrtidstillägg finge beräknas. Bland

annat på grund härav avstyrktes detta yrkande. Beträffande det motionsvis

framställda förslaget i övrigt yttrade statsutskottet (samma utlåtande, sid.

133), att förslaget återverkade på ett flertal arvoden vid de läroanstalter,

som berördes av löneregleringen. Vad särskilt anginge de av motionären

angivna arvodena, utginge dessa som regel till befattningshavare, vilka komme

i åtnjutande av den av utskottet tillstyrkta löneregleringen. Även örn med

hänsyn härtill en viss tvekan kunde föreligga rörande behovet av en uppräkning

av arvodena på grund av minskningen i dyrtidstilläggen, ansåge

utskottet, som hade svårt att överblicka hela området och bedöma vilka

arvoden, som i detta sammanhang borde komma ifråga, att förevarande

spörsmål borde komma under närmare omprövning genom Kungl. Maj:ts

försorg. Vid denna omprövning torde böra särskilt beaktas sådana arvoden,

vilka utginge till befattningshavare, som visserligen ej komme i åtnjutande

av löneregleringen men som vore anställda vid en läroanstalt, som berördes

av densamma; dessa befattningshavare kunde nämligen genom övergången

från oreglerat till reglerat dyrtidstillägg komma att få vidkännas en reell

löneminskning. Den översyn av ifrågavarande nu utgående arvodesförmåner,

som utskottet alltså förutsatte skola ske, syntes kunna verkställas i så god

tid, att eventuellt förslag i ämnet kunde föreläggas 1938 års riksdag. Riksdagen

fattade beslut i enlighet med statsutskottets ståndpunkt.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

47

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen i skrivelse den 30

augusti 1937 framlagt förslag om beredande av lönekompensation på grund

av minskade dyrtidstillägg ej blott åt biträde å rektorsexpeditionen och bibliotekarie

vid högre lärarinneseminariet utan också åt en vaktmästare och

en eldare vid samma läroanstalt, vilka åtnjuta arvode jämte tillfällig löneförbättring.

Överstyrelsen har framlagt i princip likartade men till utformningen

i vissa hänseenden avvikande förslag beträffande arvoden åt

bibliotekarier och rektorsbiträden vid vissa andra läroanstalter, exempelvis

de allmänna läroverken och folkskoleseminarierna.

Statskontoret har i utlåtande den 1 november 1937 i huvudsak godtagit

överstyrelsens berörda förslag, i vad det avser högre lärarinneseminariet,

men samtidigt ifrågasatt, örn icke föreskrift borde meddelas, att å arvodena

för de av ifrågavarande uppdrag, som kunde anses utgöra bisysslor,

icke skulle utgå dyrtidstillägg, utan i stället en skälig böjning av dessa

arvoden vidtagas. Såsom av punkten 110 i statsrådsprotokollet framgår,

har undervisningsväsendets lönenämnd yttrat sig rörande motsvarande spörsmål

i fråga örn bibliotekarierna vid de allmänna läroverken och härvid

icke ansett sig kunna biträda överstyrelsens förslag om arvodeskompensation

på grund av minskade dyrtidstillägg. En dylik allmän uppräkning

har lönenämnden icke ansett böra ifrågakomma med hänsyn till att

åtskilliga bibliotekarier på grund av bestämmelserna om dyrtidstilläggens

maximering icke komme i åtnjutande av något dyrtidstillägg å sina arvoden.

Härtill komme även, yttrar nämnden, att nämnden för sin del vore

synnerligen tveksam, huruvida det överhuvudtaget kunde anses befogat att

i kompensationssyfte vidtaga uppräkningar av bisysslearvoden i samband

med löneregleringar. Spörsmålet, huruvida dyrtidstillägg borde utgå å ifrågavarande

slag av arvoden, gällde bisysslearvoden i allmänhet såväl inom

undervisningsväsendet som inom andra grenar av statsförvaltningen. Ehuru

jämväl enligt nämndens mening starka skäl talade för uppfattningen, att

dyrtidstillägg icke borde utgå å arvoden för bisysslor, hade nämnden likväl

icke ansett någon förändring i förevarande avseende nu böra vidtagas beträffande

ifrågavarande bibliotekariearvoden, detta närmast med hänsyn till

att frågan icke lämpligen kunde lösas annat än i samband med en allsidig

utredning rörande förhållandena inom olika förvaltningsområden.

Departementschefen har för egen del funnit sig böra intaga samma ståndpunkt,

som legat till grund för anslagsberäkningarna i propositionen nr 271/1937 angående

lönereglering för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter

m. m., nämligen att kompensation i form av förhöjda arvoden

för minskade dyrtidstillägg icke borde medgivas vare sig lärare vid provårsanstalter

för de av dem åtnjutna särskilda arvodena eller bibliotekarier

och biträden å rektorsexpeditioner vid de läroanstalter, som bär komme i

fråga. Han ansluter sig alltså till den uppfattning, som beträffande bibliotekariearvodena

företrätts av lönenämnden. Eftersom det ej så sällan inträffade,

att som rektorsbiträden eller bibliotekarier anställdes personer, som

icke vore lärare vid vederbörande läroanstalt och som alltså icke i allmänhet

kommit i åtnjutande av lärarlöneregleringen, bar departementschefen förklarat

sig ämna i de fall, då så kunde befinnas motiverat, föreslå en mindre

böjning av vederbörande anslagsmedel i syfte att möjliggöra arvodesförbatt
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

ring för sådana personer. Departementschefen har förklarat sig dela statskontorets

och lönenämndens mening, att det vöre lämpligast, örn dyrtidstilllägg

överhuvudtaget icke utginge å arvoden av denna art, som ju oftast

uppbures av lärare vid vederbörande läroanstalter. Frågan om en avveckling

av dessa dyrtidstillägg borde emellertid, såsom nämnden anfört, prövas

i ett vidare sammanhang.

Vad särskilt anginge högre lärarinneseminariet, biträdde departementschefen

överstyrelsens förslag om en omräkning av arvodena till bibliotekarien

och rektorsbiträdet allenast så till vida, att han tillstyrkt, att arvodet till

bibliotekarien, vilken enligt uppgift ej vore lärare, höjdes med 150 kronor

till 1,050 kronor. Förslaget om en omräkning av löneförmånerna för vaktmästaren

och eldaren kunde departementschefen icke biträda, därför att

dessa befattningshavare även för budgetåret 1938/39 torde komma i åtnjutande

av oreglerat dyrtidstillägg.

Till stöd för det motionsvis framförda yrkandet har anförts, att den ståndpunkt,

som skolöverstyrelsen och statskontoret intagit beträffande ifrågavarande

arvoden, syntes i hög grad befogad. Arvodena vore synnerligen

lågt beräknade, och det vore av stor betydelse, att man kunde till innehavare

av bibliotekarie- och rektorsbiträdessysslorna erhålla kompetenta personer;

det skulle icke vara lyckligt, örn lärarna undandroge sig dessa uppgifter,

därför att arvodena icke svarade mot uppgifternas betydelse och det

med dem förenade arbetet.

I anledning av det motionsvis framställda yrkandet vill utskottet påpeka,

att skolöverstyrelsens av motionären förordade förslag till beredande för

bibliotekarier och rektorsbiträden av arvodeskompensation på grund av

genom löneregleringen inträdd minskning i dyrtidstillägg bland annat förutsätter,

att dyrtidstillägg enligt de för nyreglerade verk gällande grunderna

skall i fortsättningen utgå å en del av dessa arvoden — exempelvis vid högre

lärarinneseminariet och å bibliotekariearvoden vid de allmänna läroverken —

men däremot icke å exempelvis rektorsbiträdesarvoden vid de allmänna läroverken.

Utskottet finner sig icke kunna tillstyrka, att en anpassning av nämnda

arvoden efter de förhållanden, som föreligga efter lärarlöneregleringens genomförande,

sker med tillämpning av så oenhetliga principer.

Riksdagen erinradej i skrivelse nr 284/1934, att riksdagens år 1933 församlade

revisorer gjort vissa uttalanden i fråga om utgående av dyrtidstillägg

och barntillägg å sådan arvodestjänst, som icke vore avsedd att

utgöra innehavarens huvudsakliga verksamhet.

I sitt yttrande i anledning av revisorernas uttalande hade statskontoret

med hänsyn till den bristande enhetlighet, som vore rådande på detta område,

ej ansett det lämpligen låta sig göra att utan vidare i större eller

mindre utsträckning avskaffa för närvarande utgående dyrtidstillägg, utan

funnit, att åtgärder i denna riktning borde föregås av en närmare utredning

i ämnet. Hela frågan örn nu förekommande arvodesbelopp och örn dyrtidstillägg

å dem borde underkastas en ingående granskning i syfte att, i

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

49

den mån så läte sig göra, få ärvoden bestämda efter mera enhetliga grunder,

än vad nu vore fallet, och i samband därmed i möjligaste mån avveckla

systemet med dyrtidstillägg å arvoden.

Riksdagen förklarade sig i sin skrivelse finna förevarande spörsmål förtjänt

av vidare övervägande genom Kungl. Majits försorg. Av justitieombudsmannens

till 1938 års riksdag avlåtna ämbetsberättelse framgår, att

denna fråga fortfarande är beroende på Kungl. Majits prövning.

Utskottet vill i anknytning till riksdagens omförmälda skrivelse starkt

ifrågasätta lämpligheten av att dyrtidstillägg utgå å berörda bibliotekarieoch

rektorsbiträdesarvoden. För att icke vederbörande befattningshavare

skall behöva vidkännas löneminskning synes emellertid en avveckling av

dyrtidstilläggen böra förbindas med skälig höjning av vederbörande arvoden.

Frågan kompliceras emellertid av att en del av arvodena uppbäras av personer,

som hava tjänstgöringen som sin huvudsakliga sysselsättning, medan

arvodestjänsterna i övrigt hava karaktären av bisysslor för vederbörande

lärare. Vid en omräkning av arvodena med hänsyn till dyrtidstilläggens bortfallande

skulle sistnämnda arvodestagare kunna erhålla ökad behållen inkomst,

om hänsyn icke foges till gällande bestämmelser rörande maximering av

dyrtidstillägg, medan i motsatt fall de personer, som icke hava arvodestjänsten

som bisyssla, skulle komma att få vidkännas minskning i sina löneförmåner.

Frågan örn sättet för ett avskaffande av dyrtidstilläggen å

dessa löneförmåner synes böra tagas under närmare omprövning genom

Kungl. Maj:ts försorg. Som en provisorisk anordning för nästa budgetår

torde det av Kungl. Majit nu framlagda förslaget — innebärande viss arvodeshöjning

bland annat i sådana fall, då tjänsten utgör innehavarens huvudsakliga

verksamhet — kunna godtagas. Med vad nu anförts torde det motionsvis

framställda yrkandet få anses besvarat.

Kungl. Majits under denna punkt i övrigt framställda förslag har icke

givit utskottet anledning till någon huvudsakligare erinran. Såsom i det

föregående berörts, hava de i avlöningsstaten ingående anslagsmedlen till

avlöningar åt ordinarie och extra ordinarie lärare mipskats med familjepensionsavdrag.

Visserligen torde riksdagen först framdeles komma att

underställas förslag örn allmänna familjepensionsreglementets tillämpning

på ifrågavarande lärare. Detta torde emellertid icke böra utesluta, att vederbörande

avlöningsanslag redan nu för nästa budgetår beräknas på sätt

av departementschefen förordats. Vad nu anförts äger tillämpning jämväl

å motsvarande anslag till de allmänna läroverken, seminarierna, bhndundervisningsanstalterna

och de tekniska läroverken.

Utskottet hemställer således,

I. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för högre lärarinneseminariet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1938/39:

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 8.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis

....................... kronor 277,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp............kronor 7,680

b. Vikariatsersättningar m. m.,

förslagsvis.............. » 100 7J80

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar m. m.....kronor 53,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis............... » 4,000 57,000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . . kronor 14,920

Summa förslagsanslag kronor 356,700;

b) till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 356,700 kronor.

II. att herr Rahmns ovannämnda motion (I: 146) må, såvitt

nu är i fråga, anses besvarad med vad utskottet anfört.

104:o) Högre lärarinneseminariet: Omkostnader. Högre lärarinneseminariet:

Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109,

sid. 272 och 273), vilket för det förstnämnda anslagets vidkommande innebär

en höjning med 25,700 kronor, betingad av det under nästföregående

punkt omnämnda förslaget örn överförande av de särskilda uppbördsmedlen

till riksstatens inkomstsida, och i fråga om det sistnämnda anslaget samma

medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Högre lärarinneseminariet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 45,100 kronor;

b) till Högre lärarinneseminariet: Stipendier ett reservationsanslag

av 1,700 kronor.

105:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

110, sid. 273—-321) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan komma

att meddela, en linje med aftonundervisning för real- och studentexamen

må från och med budgetåret 1938/39 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit

bestämmer, försöksvis anordnas vid allmänt läroverk i Stockholm;

dels medgiva, att rektor vid läroverk, där sådan linje är upprättad, må

erhålla ett särskilt arvode å 100 kronor för år räknat för varje klassavdel
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

51

ning i linjen ävensom att lärare, som meddelar undervisning vid sådan linje,

må utöver löneförmåner enligt eljest gällande bestämmelser erhålla ett

tilläggsarvode av 30 kronor för veckotimme;

dels besluta, att i Ljusdal skall från och med budgetåret 1938/39 eller

den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, genom Buccessivt övertagande

av kommunala mellanskolan därstädes upprättas en fyrklassig samrealskola,

under villkor att kommunen åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbel utrustning samt bostad åt rektor

eller motsvarande kontant ersättning;

dels bemyndiga Kungl. Majit att meddela erforderliga bestämmelser rörande

avlöning under övergångstiden åt rektor vid samrealskolan i Ljusdal

ävensom de bestämmelser i övrigt, som må kunna erfordras i samband med

upprättandet av nämnda samrealskola;

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för de

allmänna läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1938/39;

dels bemyndiga Kungl. Majit att — utan hinder av sagda personalförteckning

— tills vidare under budgetåret 1938/39, då för realskolestadiet

avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller

ämneslärarinnebef attning;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39;

dels ock till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1938/39

anvisa ett förslagsanslag av 20,850,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Olof Olsson väckt motion (1:48),

vari hemställts, att riksdagen — vid behandlingen av anslaget till de allmänna

läroverken — ville besluta att i skrivelse till Kungl. . Majit anhålla

om utredning, i och för/anordnande av en enhetlig examen, avsedd att

meddela utbildning för ämneslärare vid de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna

och andra med dem jämförliga läroanstalter;

dels en inom andra kammaren av herr E. Båge väckt motion (II: 340),

vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa,

att Kungl. Majit måtte låta utreda, huruvida och på vilket sätt det genom

en föregående undervisningsreform påbörjade inskränkandet av undervisningen

vid våra högre allmänna läroverk i latin kan och bör fullföljas —

genom att göra deltagandet i undervisningen frivilligt eller på annat sätt,

som i motionen antytts — för att lämna storrö utrymme åt undervisning i

skolämnen, vars inlärande för den övervägande delen av Ungdomen har

större vikt och betydelse än studerandet av ett dött språk;

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr Anders Andersson (I: 49) och den andra inom andra kammaren av herr

V. J. Mattsson m. fl. (II: 36), varl hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att kommunala mellanskolan i Älmhult från och med nästa budgetår eller

den senare tidpunkt, Kungl. Majit kan finna skäligt, successivt skall ombildas

till en statens 4-klassiga samrealskola;

dels den nvan under punkten 103:o) omförmälda motionen I: 146, vari

hemställts,.att riksdagen med ändring av Kungl. Maj:ts förslag beslutaren

höjning av arvodena till bibliotekarier och biträden å rektorsexpeditionerna

vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverken och folkskoleseminarierna

i enlighet med skolöverstyrelsens förslag;

dels oek en inom första kammaren av herr H. Bäcklund m. fl. väckt

motion (I: 148), vari hemställts, att riksdagen måtte i överensstämmelse

med kungl., skolöverstyrelsens förslag och för att möjliggöra ikraftträdandet

av de av Kungl. Majit den 17 mars och 28 april 1933 utfärdade tim- och

kursplaner för musikundervisningen vid de allmänna läroverken för budgetåret

1938/39 anvisa ett anslag utöver det av Kungl. Majit i statsverkspropositionen

(8:e huvudtiteln) äskade med 34,400 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas, i den mån ej redogörelse lämnas här nedan, till motionerna

I: 48, lii 340, lii 36, I: 146 och I: 148.

Kungl. Majris förslag innebär en anslagshöjning med 903,300 kronor.

Höjningen är betingad främst av den av 1937 års riksdag beslutade löneregleringen,

som trätt i kraft den 1 januari 1938. Att anslagshöjningen

stannat vid ett så lågt belopp, beror — framhåller departementschefen —

väsentligen på, att i det för innevarande budgetår anvisade anslaget ingår

ett tillfälligt belopp å 875,000 kronor, belöpande å s. k. övergångslön, och

att minskning skett med familjepensionsavdrag till ett sammanlagt belopp

av 714,200''kronor.

I sak innehar Kungl. Majris förslag huvudsakligen följande ändringar:

a) En linjb med aftonundervisning för real- och studentexamen anordnas

från och med nästa budgetår vid allmänt läroverk i Stockholm. Kostnaderna

uppgå för nästa budgetår till f runt tal 10,000 kronor.

b) Kommunala mellanskolan i Ljusdal förstatligas successivt från och med

nästa budgetår eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer. Merkostnaden:

för statsverket utgör för nästa budgetår omkring 9,300 kronor.

c) Följande nya ordinarie tjänster inrättas, nämligen 1 rektor vid högre

allmänt läroverk, i avlöningsgruppen I i stället för 1 rektor vid realskola

i grupp If direktor vid realskola i grupp III, 11 lektorer, 11 adjunkter, 1

ämneslärarinna* 4''teckningslärare, 1 musiklärare, 6 gymnastiklärare och 5

lärarinnor: i‘kvinnlig slöjd. Av de föreslagna 11 nya lektorstjänsterna äro

9 betingade av utav riksdagen redan beslutade ändringar i skolorganisatio
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 53

nen. . De övriga 2 äro avsedda för de högre allmänna läroverken å Kungsholmen

i Stockholm och i Umeå.

d) De rörliga skolläkararvodena höjas från 1 krona till 1 krona 50 öre

för lärjunge; i samband härmed höjes vederbörande delpost i avlöningsstaten

med 26,400 kronor.

e) Delposterna till arvoden åt bibliotekarier och åt biträden å rektorsexpeditionerna

höjas med 9,200 kronor respektive 3,000 kronor i syfte att,

bland annat, förstärka ifrågavarande arvoden i sådana fall, då vederbörande

arvodestagare icke såsom lärare kommit i åtnjutande av 1937 års lönereglering.

f) Anslagsmedlen till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal höjas i

syfte att dels bereda skild undervisning åt vederbörande undervisningsavdelningar

i de fall, då samläsning kan möjliggöras endast genom överflyttning

»tvångsvis» av lärjungar från en avdelning till en annan (merkostnad

motsvarande lön för 5 k 6 extralärare), dels undvika samläsning i kemi mellan

vissa av latin- och realringarna (merkostnad motsvarande lön åt en ickeordinarie

lärare), dels möjliggöra förbättrad gymnastikundervisning genom

att nedbringa antalet gymnastikavdelningar med för stort antal lärjungar

(ökning med 220 veckotimmar), dels ock möjliggöra utvidgad frivillig undervisning

i manlig slöjd (merkostnad 16,000 kronor) och i hushållsgöromål

(merkostnad 10,000 kronor).

Kungl. Maj:ts förslag beträffande anordnande av aftonundervisning

grundar sig på en av skolöverstyrelsen gjord framställning i ämnet, varav

inhämtas följande rörande behovet av statliga åtgärder för anordnande av

sådan undervisning.

En del unga män och kvinnor funne först vid mera mogen ålder, att de

hade en stark håg och begåvning för teoretiska studier, andra åter finge

först vid inträdet i förvärvsarbete och vid sidan av detta ekonomisk möjlighet

att studera. Sådana personer vore, örn de ville avlägga realexamen

eller studentexamen, i regel hänvisade till att gå den s. k. privatistvägen.

Då det endast i något enstaka undantagsfall vore möjligt för dessa att nå

sitt mål utan någon hjälp med studierna, hade de att anlita antingen undervisning

per korrespondens eller att vända sig till någon av de förefintliga

enskilda skolorna med aftonundervisning eller att taga privatlektioner eller

att anlita två eller flera av nämnda möjligheter.

De nyssberörda enskilda läroanstalternas aftonundervisning hade alltså en

uppgift att fylla. Överstyrelsen hade emellertid haft anledning att närmare

överväga, huruvida dessa anstalter kunde sägas på ett fullt tillfredsställande

sätt fylla denna uppgift, och därvid kommit till den uppfattningen, att det

både vore lämpligt och av behovet påkallat, att staten på ett mera påtagligt

sätt toge sig an här ifrågavarande undervisning. De vid enskilda skolor

förekommande jämförelsevis höga terminsavgifterna verkade givetvis i många

fall avskräckande och försvårande för dem, som önskade arbeta sig fram

på don vägen. Ej heller tordo det kunna undvikas, att privata läroanstalter,

som helt naturligt måste tänka på sin ekonomi, sökte kvarhålla även

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

sådana elever, som ej hade tillräckliga förutsättningar att avlägga den avsedda

examen. Vidare torde en privatskola ej alltid hava samma möjlighet

att anlita fullt kompetenta lärare eller anskaffa lika god instrumental utrustning

som ett större högre allmänt läroverk.

Med anledning av vad sålunda anförts ville överstyrelsen föreslå, att en

särskild linje med aftonundervisning och med uppgift att bereda äldre elever

med utpräglad studiebegåvning och studiehåg till realexamen eller studentexamen

på försök upprättades vid något allmänt läroverk i Stockholm.

Den ifrågasatta linjen borde vara avsedd för ett litet fåtal verkligt studieintresserade,

vilka nu hade orimligt stora svårigheter att kämpa med för

att nå sitt mål. Intagningen borde därför ske med stor omsorg, och så fort

lämpligen ske kunde borde sådana elever, vilka ej visade sig äga tillräckliga

förutsättningar att på denna väg och inom rimlig tid kunna nå fram till

examen, avrådas från att fortsätta eller utgallras.

I fråga örn grunderna för ersättning till lärarna vid den ifrågasatta linjen

har överstyrelsen anfört:

Det syntes lämpligast, att undervisningen bestredes av lärare vid det läroverk,

där linjen anordnades, eventuellt utökade med timlärare i den mån så

erfordrades.. Då undervisningen i sin helhet bleve förlagd till kvällstimmarna

och därigenom mera ansträngande, vartill komme, att en lärare, som

undervisade såväl vid den vanliga dagundervisningen som vid aftonundervisningen,

åtminstone vissa dagar kunde få sina lektioner förlagda dels före,

dels efter frukostrasten och dels på aftonen, syntes det erforderligt, att sär

skild ersättning bereddes dessa lärare. Överstyrelsen ville föreslå, att särskilt

tilläggsarvode finge utgå med 30 kronor för veckotimme i aftonkursen.

Med hänsyn till det ökade arbete, som komme att påvila rektor vid det

läroverk, till vilket linjen bleve förlagd, syntes särskilt arvode böra utgå till

honom. Detta borde bestämmas till 200 kronor under första året och ökas

med 200 kronor för varje följande år, så att arvodet för fjärde och därpå

följande år komme att uppgå till 800 kronor. Vidare borde en viss ökning

av arvodena till rektors skrivbiträde, bibliotekarien och skolläkaren följa med

det ökade antalet lärjungar.

Statskontoret har i utlåtande den 2 november 1937 anfört:

Statskontoret funne uppslaget värt allt beaktande. Konsekvenserna av

förslagets genomförande torde emellertid knappast kunna utan mera djupgående

undersökningar helt överblickas. Med hänsyn härtill måste statskontoret

ställa sig tveksamt gentemot förslaget. Ifrågasättas kunde för övrigt,

huruvida försök med nya skolformer borde företagas, innan den senaste

skolorganisationen hunnit stadga sig.

I fråga om sättet för lärarnas avlönande finge statskontoret framhålla, att

det ur principiell synpunkt torde vara mindre lämpligt att på föreslaget

sätt skapa en anordning, varigenom lärare vid vissa allmänna läroverk

skulle genom statsverkets försorg erhålla konstanta bisysslor. Därest det

föreslagna avlöningssättet överhuvudtaget skulle godtagas, torde i varje fall

böra stadgas skyldighet för vederbörande lärare att tjänstgöra så många

veckotimmar, som föreskrivits såsom maximum för dylik lärare, innan särskild

ersättning för aftonundervisning kunde till honom utgå.

Departementschefen har för egen del i princip biträtt skolöverstyrelsens

förslag och liksom skolöverstyrelsen förutsatt, att den nya utbildningsbanan

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

55

bör reserveras endast för verkligt studieintresserade och studiebegåvade och

alltså utgått från att urvalet av elever kommer att ske med strängt aktgivande

på vederbörandes personliga förutsättningar härutinnan. Aven beträffande

kostnaderna för linjen har departementschefen i huvudsak förordat

skolöverstyrelsens förslag.

Beträffande kommunala mellanskolan i Ljusdal inhämtas av statsrådsprotokollet

bland annat:

Vid tiden för 1927 års riksdagsbeslut örn förstatligande av ett antal

kommunala mellanskolor hade skolan en nedgångsperiod; dess elevantal var

åren 1926—1928 endast respektive 57, 55 och 56. Sedan dess hade skolan haft

en stark och konstant utveckling. Den vore nu större än ungefär två tredjedelar

av de enligt nämnda riksdagsbeslut statsövertagna skolorna. Den vore också

en av de största kommunala mellanskolorna. Lärjungeantalet vore innevarande

läsår 189. Större elevantal hade endast de kommunala mellanskolorna

i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping samt den i Solna.

Antalet elever från kommuner utanför det egentliga skolområdet hade ökat

i ännu större utsträckning än elevantalet i dess helhet. De »främmande»

elevernas andel i hela lärjungeantalet, som år 1935 utgjort en fjärdedel,

uppginge nu till en tredjedel. Skolan hade dubbla avdelningar av samtliga

klasser.

Ljusdals köping, anföres det, som tillsammans med landskommunen hade

omkring 11,000 invånare, utgjorde centrum för ett vidsträckt område, som

saknade statsläroverk. Om mellanskolan förstatligades, torde behovet av

statsläroverk få anses fyllt i Hälsingland och skulle statsläroverken bliva

likformigt fördelade inom landskapet.

Skolöverstyrelsen har anfört, att ett statsövertagande av skolan vore väl

motiverat och att i själva verket ingen annan av de nuvarande kommunala

mellanskolorna syntes böra i detta avseende tillerkännas företräde. Emellertid

hade överstyrelsen i utlåtande den 9 mars 1936 föreslagit Kungl.

Majit att låta verkställa utredning av frågan örn en ytterligare utsträckning

av den statliga skolverksamheten till orter, där för närvarande kommunala

mellanskolor vore upprättade. Överstyrelsen hade vid detta tillfälle icke funnit

sig böra tillstyrka bifall till några av de då föreliggande ansökningarna

om förstatligande av kommunala mellanskolor — bland dem också Ljusdal

— eftersom de olika skolornas ställning i detta avseende borde prövas

i ett sammanhang och efter enhetliga grunder. Med hänsyn härtill funne

sig överstyrelsen icke böra redan nu föreslå en ombildning av kommunala

mellanskolan i Ljusdal.

Därest en kommunal mellanskola övertoges av statsverket, torde man

nämligen få räkna med liknande framställningar från andra skolor, särskilt

som en tämligen allmän önskan veterligen förefunnes inom de kommunala

mellanskolorna själva och inom de kommuner, där dessa funnes, att ett förstatligande

av skolorna skulle komma till stånd. Dot syntes under sådana

förhållanden principiellt riktigast, att, innan några åtgärder vidtoges beträffande

en särskild skola, en utredning verkställdes, som gjorde det möjligt

s. 56 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

56 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att säkrare överblicka konsekvenserna av bifall till en framställning av här

förevarande art.

Departementschefen har för egen del förordat förevarande kommunala

mellanskolas förstatligande från och med nästa budgetår under uttalande,

att en ombildning av denna skola till samrealskola med hänsyn till ovan

angivna förhållanden icke syntes föregripa en eventuell utredning rörande

förstatligande av kommunala mellanskolor.

Beträffande musikundervisningen vid de allmänna läroverken har

skolöverstyrelsen hemställt örn förhöjda anslag i syfte att möjliggöra ikraftträdandet

av de av Kungl. Maj:t den 17 mars och den 28 april 1933 utfärdade

tim- och kursplaner för detta ämne, vilka enligt Kungl. Maj:ts förordnande

icke skulle tillämpas, förrän särskild föreskrift därom givits. Den

förbättrade musikundervisningen skulle medföra en ökad belastning av anslagsposten

till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat med 28,600

kronor och av delposten till grundavlöningar till övrig icke ordinarie personal

med närmare 5,000 kronor. Departementschefen har emellertid under

hänvisning till de betydande realhöjningarna i övrigt av anslagen till

de allmänna läroverken ställt sig avvisande till överstyrelsens förevarande

förslag.

Innan utskottet behandlar de av Kungl. Majit framställda förslagen, anser

sig utskottet till övervägande böra upptaga de vid sidan härav liggande

förslagen i de förutnämnda motionerna I: 48, respektive II: 340.

Vad först angår den i motionen 1:48 berörda frågan örn utbildningen av

ämneslärare för de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna och andra

med dem jämförliga läroanstalter, har motionären till stöd för sitt yrkande

om utredning rörande anordnande av en enhetlig lärarexamen sammanfattningsvis

framhållit, att den nuvarande lektorsutbildningen är för dyr,

att väsentliga moment i denna utbildning sakna betydelse för skolan och

att utbildningen förhindrar ett naturligt urval bland lärarna.

Enligt utskottets mening har det icke alldeles utan skäl förmenats, att

en del av den utbildning, som nu fordras för vinnande av lektorskompetens,

utgör en stark ekonomisk belastning på läraren utan att lämna garanti

för att vederbörande därigenom blir bättre lämpad för att meddela undervisning

på lägre eller högre stadium av det undervisningsområde, varom

här är fråga. Utskottet skulle för sin del icke finna det obefogat med en

undersökning av möjligheterna att — utan att försvåra rekryteringen av

lärare för den akademiska undervisningens behov och utan att åstadkomma

en sänkning av läroverkslärarkårens allmänna standard — på lämpligt sätt

omlägga lärarutbildningen. En reform av antydd art bör emellertid enligt

utskottets mening förberedas genom överläggningar inom de lärargrupper,

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

57

det här gäller. Först därefter är det möjligt att avgöra, huruvida anledning

förefinnes för statsmakterna att närmare uppmärksamma frågan.

Med vad av utskottet sålunda anförts torde den i ämnet väckta motionen

få anses besvarad.

Den vid gymnasierna meddelade latinundervisningen är av betydelse för

en stor del av det mycket väsentliga antal läroverkselever, som fullfölja sin

utbildning vid universitet och högskolor. Bland annat av denna anledning

synes det icke välbetänkt att, såsom i motionen II: 340 förutsatts, skjuta

latinstudierna åt sidan. Utskottet, som sålunda icke anser sig böra biträda

det motionsvis framställda yrkandet, vill därjämte fästa uppmärksamheten

på att de av motionären framställda önskemålen torde kunna i en väsentlig

punkt tillgodoses genom inrättande av nyspråkliga linjer vid de allmänna

läroverken, i vilket hänseende — enligt vad utskottet erfarit — till Kungl.

Majda övervägande föreligger ett av skolöverstyrelsen utarbetat förslag.

Det av Kungl. Majit framlagda förslaget om anordnande av ajtonundervisning

vid allmänt läroverk i Stockholm innebär en principiellt betydelsefull

nyhet inom läroverksorganisationen. Till den tanke, som ligger till

grund för förslaget, nämligen önskvärdheten av att kunna tillvarataga studiebegåvningarna,

även örn de icke kunnat i normal ordning begagna sig

av de studiemöjligheter, som nu genom det allmännas försorg finnas anordnade,

vill utskottet giva sin anslutning. A andra sidan förefinnes anledning

understryka vikten av att ungdom utan påtagliga förutsättningar för teoretiska

studier icke genom statliga åtgöranden ledas in på de intellektuella

banorna utan i stället uppmuntras att söka sin utkomst inom yrken, för

vilka de kunna vara bättre lämpade och för vilka icke erfordras sådana

studier. Om — såsom i statsrådsprotokollet förutsatts — det elevmaterial,

som söker sig till aftonundervisningen, blir föremål för en noggrann sovring,

torde några olägenheter i antytt hänseende av de föreslagna aftonkurserna

icke vara att befara.

Utskottet anser sig på grund av vad ovan anförts böra biträda det framlagda

förslaget. Utskottet vill emellertid betona, att de föreslagna lärokurserna

få betraktas som en försöksanordning, vars utfall bör avvaktas, innan

man går vidare på den inslagna vägen och inrättar nya linjer av samma

art. Av naturliga skäl är det allenast de större samhällena, som kunna

tänkas komma i fråga som förläggningsorter för sådana linjer. Det kan

under sådana förhållanden icke synas obilligt, om från statens sida uppställas

krav på att vederbörande kommuner ikläda sig större kostnader för

aftonkurserna än som motsvaras av de med tillhandahållandet av lokaler

förenade utgifterna. Utskottet förutsätter därför, att Stockholms stad, om

det i en framtid befinnes ändamålsenligt att fast inordna aftonkurserna i

läroverksorganisationen, bestrider en större del av de med aftonundervisningen

förenade kostnaderna än av Kungl. Majit förutsatts. Däremot bar

utskottet icke funnit skäl föreligga att ifrågasätta särskilda bidrag för ända
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

målet från stadens sida under den tid, varunder anordningen försöksvis

prövas.

Mot den ifrågasatta anordningen av aftonundervisningen har utskottet

icke något att erinra. Vad angår kostnaderna för kursen, må framhållas,

att — enligt vad utskottet under hand inhämtat — särskild ersättning icke

utgår åt de lärare vid det tekniska läroverket i Eskilstuna, som sysselsättas

vid den vid denna läroanstalt anordnade aftonundervisningen. På grund av

vad i statsrådsprotokollet anförts, anser sig emellertid utskottet böra biträda

förslaget om tillerkännande av sådan ersättning åt de lärare, som tagas i

anspråk för den nu ifrågasatta aftonundervisningen.

De skäl, som anförts till förmån för förslaget örn förstatligande av kommunala

mellanskolan i Ljusdal, hava synts utskottet övertygande, och utskottet,

som icke har något att i huvudsak erinra mot detaljerna i Kungl.

Maj:ts förslag i denna del, anser sig därför böra biträda detsamma.

Såvitt utskottet kan bedöma, kan ett förstatligande jämväl av kommunala

mellanskolan i Älmhult vara påkallat. Det faller sig dock svårt för utskottet

att utan jämförelsemateriel bedöma, om andra kommunala mellanskolor

böra i detta hänseende tillerkännas företräde framför skolan i Älmhult.

Med hänsyn härtill och då riksdagen näppeligen torde kunna fatta beslut

i denna fråga på grundval av en enskild motion, finner sig utskottet för

närvarande icke kunna tillstyrka riksdagen att fatta beslut i enlighet med

det i motionerna I: 49 och II: 36 framställda yrkandet. Utskottet vill emellertid

uttala önskvärdheten av att Kungl. Majit, i samband med en undersökning

rörande i vad mån och på vad sätt den statliga skolverksamheten

bör utsträckas till orter, där kommunala mellanskolor för närvarande äro

upprättade, tager under omprövning, huruvida icke jämväl kommunala

mellanskolan i Älmhult bör ombildas till statlig realskola, och för riksdagen

framlägger det förslag, som kan framgå som resultat av en sådan undersökning.

Med vad nu anförts torde förevarande motioner få anses besvarade.

Vid sin behandling av Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av nya ordinarie

lektors- och adjunktstjänster vid de allmänna läroverken har utskottet

haft anledning ingå på frågan örn fördelningen mellan läroverken i förhållande

till elevantalet av de nu inrättade ifrågavarande lärartjänsterna. Av

uppgifter, som utskottet i detta hänseende under hand erhållit från överstyrelsen

och som finnas fogade som bilaga vid detta utlåtande, framgår,

att tjänsterna i vissa fall fördela sig ganska ojämnt mellan de olika läroanstalterna.

Det förtjänar enligt utskottets mening övervägas, huruvida

icke ett uppstående behov av nya lärartjänster vid ett läroverk skulle kunna

i viss utsträckning tillgodoses genom överflyttningar av tjänster från andra

läroverk. Erfarenheterna från folk- och småskoleseminarierna giva en antydan

om de olägenheter, som kunna bliva en följd av att den ordinarie

lärarstaben avpassas efter en organisation, som i en framtid kan befinnas

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

59

bliva för stor för landets behov. Frågan synes utskottet vara av den vikt,

att utskottet finner sig böra föreslå riksdagen att hos Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t måtte taga berörda spörsmål under övervägande.

Utskottet anser sig icke böra förorda någon ändring i fråga örn det antal

lektors- och adjunktstjänster, som Kungl. Majit föreslagit skola inrättas

från och med nästa budgetår. Med anledning av förslaget om inrättande

av ytterligare en lektorstjänst vid högre allmänna läroverket i Umeå, finner

sig emellertid utskottet böra uttala önskvärdheten av att frågan om orsakerna

till de föreliggande svårigheterna att med ordinarie innehavare besätta lärartjänster

vid vissa norrländska läroverk av Kungl. Majit närmare uppmärksammas

och att det utredes, vilka åtgärder som kunna befinnas böra vidtagas

för att komma till rätta med dessa svårigheter.

I anledning av det i motionen I: 148 framställda yrkandet rörande ökade

anslag till musikundervisningen vid de allmänna läroverken, vill utskottet

framhålla, att utskottet behjärtar önskvärdheten av att undervisningsplanerna

för detta ämne när så är möjligt sättas i funktion och att över huvud taget

undervisningen i övningsämnena i lämplig omfattning stärkes. Med hänsyn

till vad av departementschefen anförts rörande den i omförmälda motion

berörda frågan, vill emellertid utskottet icke på denna punkt för nästa budgetår

ifrågasätta ändring i Kungl. Majits förslag. Utskottet avstyrker alltså

motionen I: 148.

Vad i motionen I: 146 anförts rörande beredande av arvodeskompensation

på grund av minskade dyrtidstillägg åt bibliotekarier och rektorsbiträden vid

de allmänna läroverken torde få anses besvarat med vad utskottet under

punkten 103:o) i ämnet anfört.

Den i avlöningsstaten ingående delposten till särskilda arvoden vid provårsläroverk

har av Kungl. Majit för nästa budgetår upptagits med ett maximerat

belopp av 125,000 kronor. Enligt vad utskottet inhämtat, har vid

beräkningen av detta belopp hänsyn icke tagits till att med anledning av

den av 1937 års riksdag beslutade lärarlöneregleringen jämväl extra ordinarie

lärare vid provårsläroverk kan komma i åtnjutande av provårsarvode.

Därest posten i fråga på grund härav icke skulle visa sig tillräcklig, lärer

Kungl. Majit vara oförhindrad att för ändamålet taga i anspråk erforderligt

belopp av det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Allmänna

läroverken: Diverse oförutsedda behov. Utskottet förutsätter emellertid,

att anslagsberäkningarna till ett kommande år ske med iakttagande

av de på området gällande, ändrade bestämmelserna.

Mot Kungl. Majits förslag i övrigt bar utskottet, som ej anser sig

böra ifrågasätta ändring i de föreliggande anslagsberäkningarna, intet att

erinra.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet får således hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

a) medgiva, att enligt de närmare föreskrifter, Kungl.

Majit kan komma att meddela, en linje med aftonundervisning

för real- och studentexamen må från och med budgetåret

1938/39 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer,

försöksvis anordnas vid allmänt läroverk i Stockholm;
b)

medgiva, att rektor vid läroverk, där sådan linje är

upprättad, må erhålla ett särskilt arvode å 100 kronor för

år räknat för varje klassavdelning i linjen ävensom att

lärare, som meddelar undervisning vid sådan linje, må utöver

löneförmåner enligt eljest gällande bestämmelser erhålla ett

tilläggsarvode av 30 kronor för veckotimme;

c) besluta, att i Ljusdal skall från och med budgetåret

1938/39 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer,

genom successivt övertagande av kommunala mellanskolan

därstädes upprättas en fyrklassig samrealskola, under villkor

att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

samt bostad åt rektor eller motsvarande kontant

ersättning;

d) bemyndiga Kungl. Majit att meddela erforderliga bestämmelser

rörande avlöning under övergångstiden åt rektor

vid samrealskolan i Ljusdal ävensom de bestämmelser i övrigt,

som må kunna erfordras i samband med upprättandet

av nämnda samrealskola;

e) godkänna följande personalförteckning för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1938/39:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

58 rektorer vid högre allmänna läroverk, lön enligt

6 § 1 mom. i avlöningsreglementet....... —

Anni.: Av dessa rektorer skola 19 tillhöra avlöningsgruppen

I, 23 avlöningsgruppen II och 1(1 avlöningsgruppen

lil.

80 rektorer vid realskolor, lön enligt 6 § 1 mom.

i avlöningsreglementet................. —

Anni.: Av dessa rektorer skola 4 tillhöra avlöningsgruppen

I, 26 avlöningsgruppen II och 50 avlöningsgruppen

III.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 61

Befattning. Lönegrad.

413 lektorer.............................L 27

1,269 adjunkter...........................L 23

Anm.: Av dessa adjunktstjänster må uppehållas en

dast så många tjänster, att antalet uppehållna adjunkts

tjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej över

stiger sammanlagt 1,268.

258 ämneslärarinnor. .....................L 21

107 lärare i teckning , .... . .. . .............L 20

84 lärare i musik, L 20

94 lärare i gymnastik med lek och idrott.....L 20

28 lärarinnor i kvinnlig slöjd . . ; L 16

Tjänstemän å övergångsstat.

44 adjunkter.....; . .................L 22

Anm: Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast

så många tjänster, att antalet uppehållna adjunktstjänster

å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger

sammanlagt 1,268.

f) bemyndiga Kungl. Majit att — utan hinder av sagda

personalförteckning — tills vidare under budgetåret 1938/

39, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning

vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida

befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning;

g) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1938/39:

Avlöningsstat.

Utgifter: ;. •:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ................ . kronor 17,660,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis................. » 220,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt kvinnliga

sakkunniga . . kronor 1,050

b. Arvoden åt tillsyns
lärare.

........ » 30,000

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

c. Personliga tilläggsarvoden

åt 5 första

lärarinnor ......

d. Arvoden åt skolläkare,

förslagsvis . .

e. Arvoden åt bibliotekarier

........

f. Arvoden åt biträden

å rektorsexpeditionema
g.

Särskilda arvoden

vid provårsläroverk

h. Särskilda arvoden

vid linje för aftonundervisning

i

Stockholm......

kronor 2,500

» 127,400

» 73,000

» 67,300

» 125,000

*_1,200 kronor

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

:

427,450

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis kronor 2,470,000

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis

........ » 200,000 , 2,670,000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, för slagsms

.......................... * 199,150

Summa kronor 21,176,600

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms

stad . ......kronor 15,000

2. Av kommuner, respektive

lärare erlagda hyresersättningar,

respektive hyror. ... » 274,000

3. Avkastning av donationer

från kronan

m. m......... . . ■ * 37,600 kronor 326,600

Nettoutgift kronor 20,850,000;

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 63

h) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 20,850,000 kronor.

II. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,

att Kungl. Majit måtte taga under övervägande vad utskottet

ovan anfört rörande överflyttning i vissa fall av lärartjänster

mellan läroverk;

III. att de ovannämnda motionerna (I: 48, I: 49, I: 146,

I: 148, lii 36 och lii 340) må, i den mån de icke kunna

anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört och hemställt,

icke föranleda någon riksdagens åtgärd, motionen

I: 146 såvitt den nu är i fråga.

106:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. Kungl.

Majit har (punkt lil, sid. 321 och 322) föreslagit riksdagen att till Allmänna

läroverken: Bokinköp och bokbindning för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av 100,000 kronor.

Till förevarande ändamål anvisade 1931 års riksdag 88,000 kronor. På

grund av det statsfinansiella läget sänktes anslaget av 1932 års riksdag till

80,000 kronor och av 1933 års riksdag till 30,000 kronor. 1936 års riksdag

höjde anslaget till 50,000 kronor och 1937 års riksdag till 60,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att anslaget måtte för budgetåret 1938/39

höjas till 100,000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt överstyrelsens framställning under erinran

om att sedan år 1931 ett flertal nya allmänna läroverk tillkommit och lärjungeantalet

från samma år stigit från omkring 35,000 till cirka 49,000.

Med hänsyn till anslagsändamålets vikt anser sig utskottet böra tillstyrka

den av Kungl. Majit föreslagna avsevärda höjningen av förevarande anslag.

I detta sammanhang vill emellertid utskottet framhålla, att utskottet har

anledning förmoda att vissa av läroverksbiblioteken innehålla värdefulla,

äldre men sällan utnyttjade bokbestånd, som det vore önskvärt att kunna

på ett mer tillfredsställande sätt än under nuvarande förhållanden är möjligt

nyttiggöra för forskningen. En inventering av läroverksbiblioteken i syfte

att göra dessa bokskatter kända och utnyttjade synes vara påkallad. Utskottet,

som anser, att en sådan inventering skulle kunna genomföras successivt,

vill framkasta tanken att ett utbyte av litteratur mellan läroverksbiblioteken

och de större allmänna biblioteken kommer till stånd på så sätt, att

de sistnämnda förse läroverksbiblioteken med för läroverksundervisningen lämpad

modernare litteratur i utbyte mot omförmälda för läroverksungdomen

icke tillgängliga bokverk. Denna fråga synes förtjäna att närmare Övervägas.

Utskottet.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

till Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 100,000

kronor.

107:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna

m. m. Kungl. Majit har (punkt 112, sid. 322 och 323) föreslagit riksdagen,

att till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna m. m. för

budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 394,000 kronor, därav

förslagsvis 12,000 kronor må, efter Kungl. Maj:ts beprövande, användas såsom

bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar av avgifterna till nämnda

kassor i sådana fall, då berörda avgifter kunna anses alltför tyngande.

Förevarande anslag är å riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

385,000 kronor, varav högst 5,000 kronor må, efter Kungl. Maj:ts beprövande,

användas för sistnämnda ändamål.

Kungl. Maj:ts förslag innebär sålunda dels en anslagshöjning med 9,000

kronor, varav 7,000 kronor belöpa å anslagsmedlen för nämnda särskilda

ändamål, dels ock att sagda särskilda anslagsmedel betecknas såsom förslagsvis

beräknade. Sistnämnda åtgärd har föreslagits av skolöverstyrelsen och

tillstyrkts av departementschefen under hänvisning till de osäkra prisförhållandena

å bränslemarknaden.

Utskottet. Ett anvisande av ett förslagsvis beräknat belopp till omförmälda särskilda

ändamål utan att samtidigt vissa maximeringsbestämmelser meddelas skulle

enligt utskottets mening strida mot de principer, som följas vid anvisande

av förslagsanslag. Utskottet anser sig på grund härav icke kunna biträda

Kungl. Maj:ts förslag i denna del utan förordar, att för det ändamål, som

tillgodoses medelst förevarande anslag, anvisas ett förslagsanslag av 394,000

kronor, varav högst 12,000 kronor till berörda specialändamål. Utskottet

hemställer således,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna

m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av

394,000 kronor, därav högst 12,000 kronor må, efter Kungl.

Maj:ts beprövande, användas såsom bidrag till nedbringande

för samtliga lärjungar av avgifterna till nämnda kassör

i sådana fall, då berörda avgifter kunna anses alltför tyngande.

108;o) Allmänna läroverken: Resestipendier åt lärare. Kungl. Majit

har (punkt 113, sid. 323 och 324) föreslagit riksdagen att till Allmänna

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

65

läroverken: Resestipendier åt lärare i främmande levande språk för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herrar J. Bergman och Gustaf Adolf Björkman väckt motion

(I: 147), vari hemställts, att riksdagen måtte bevilja 6,800 kronor till resestipendier

för lärare vid de allmänna läroverken (inklusive högre lärarinneseminariet),

särskilt sådana lärare som tjänstgöra vid provårsläroverk.

Kungl. Maj:ts förslag innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen hemställt om anvisande

för nästa budgetår av ett reservationsanslag å 10,000 kronor för

det i ovannämnda motion angivna ändamålet men att departementschefen

funnit sig, med hänsyn till de betydande höjningarna i övrigt av anslagen

till de allmänna läroverken, icke kunna tillstyrka denna framställning.

Till stöd för det motionsvis framställda förslaget har anförts följande:

Under en följd av år har bland åttonde huvudtitelns anslag, saknats

det förut där förekommande anslaget till resestipendier för andra läroverkslärare

än dem, som undervisa i främmande levande språk. Motivet

för detta anslags uteslutning har varit det statsfinansiella läget, som ej ansetts

tillåta denna ganska obetydliga utgift. Aven i år saknas detta anslag,

ehuru just nu allt annat än brist på tillräckliga statsinkomster kan konstateras.

Kan det icke beviljas nu, så måste man fråga sig när det över

huvud taget skall kunna ifrågakomma. Till jämförelse må nämnas att för

nästa budgetår anslaget till resestipendier för domare åter upptagits i statsverkspropositionen

.

1 betraktande av de stora utgifter, staten årligen ikläder sig för lärares

utbildning, synes det mindre ändamålsenligt, att icke tillräckliga anslagsmedel

ställas till förfogande för den fortbildning av lärarpersonalen, som

utländska studieresor förmedla. Med hänsyn härtill och till de skäl för en

höjning av dessa anslagsmedel, som av motionärerna anförts, anser sig utskottet

böra tillstyrka, att förevarande anslag för nästa budgetår höjes med

2,500 kronor till 17,500 kronor och benämnes Allmänna läroverken: Resestipendier

åt lärare. Anslaget bör för nästa budgetår disponeras sålunda:

1. Resestipendier åt lärare i främmande levande språk . . kronor 15,000

2. Resestipendier åt lärare, särskilt vid de läroverk, där

provårskurs är anordnad...................... » 2,500

Summa kronor 17,500.

Anslaget bör, såsom nu är fallet, komma även lärare vid högre lärarinneseminariet

och därmed förbundna läroanstalter till godo.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 8. 5

Utskottet.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt herrar Bergmans och Björkmans ovannämnda motion

(I: 147), till Allmänna läroverken: Resestipendier åt lärare

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av

17,500 kronor.

109:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m.

m. Allmänna läroverken: Diverse oförutsedda behov. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar

m. m. ett anslag av 8,500 kronor;

b) till Allmänna läroverken: Diverse oförutsedda behov ett

förslagsanslag av 20,000 kronor.

110:o) Undervisning genom infödda lärare i tyska, engelska och

franska språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

Kungl. Maj:t har (punkt 115, sid. 325—327) föreslagit riksdagen att till

undervisning genom infödda lärare i tyska, engelska och franska språken

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1938/39 anvisa

ett förslagsanslag av 23,000 kronor.

Förevarande anslag är för nu löpande budgetår uppfört med 20,000 kronor.

Ur anslaget utgå dels arvoden till tre infödda lärare i tyska, engelska

och franska språken med för var och en högst 3,500 kronor vid en arbetstid

av minst 160 dagar för läsår, dels ock rese- och traktamentsersättning

för dessa lärare med förslagsvis 9,500 kronor. Arvodena hava utgått med

det nuvarande beloppet sedan budgetåret 1925/26. A arvodena utgå icke

dyrtidstillägg eller provisorisk avlöningsförstärkning.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av vart och ett av nämnda arvoden

med 1,000 kronor till högst 4,500 kronor.

*

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen hemställt om arvodenas

fastställande till 5,200 kronor vartdera. Överstyrelsen har motiverat

nämnda förslag dels med ifrågavarande assistenters synnerligen påfrestande

arbete och dels med en jämförelse med vissa motsvarande icke-ordinarie lärares

löner, sådana de bestämts genom den med år 1938 ikraftträdda löneregleringen

för läroverkslärarna. I sistnämnda avseende har överstyrelsen

jämställt språkassistenterna med de extra adjunkterna, vilka efter tre års

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 67

tjänstetid kunna uppnå en lön — beräknad efter E-ort — av 4,956 kronor

jämte dyrtidstillägg och provisorisk avlöningsförstärkning.

Statskontoret har funnit skäl föreligga för en höjning av förevarande arvoden

men ansett, att densamma borde begränsas till 700 kronor med hänsyn

till språkassistenternas — i jämförelse med de extra adjunkterna —

kortare årliga arbetstid (160 dagar mot 200).

Departementschefen har för egen del gått en medelväg mellan skolöverstyrelsens

och statskontorets förslag och tillstyrkt arvodenas höjande med

1,000 kronor till vartdera 4,500 kronor.

En förstärkning av löneförmånerna för språkassistenterna finner även utskottet

befogad med hänsyn till den av 1937 års riksdag beslutade lärarlöneregleringen.

Utskottet anser sig emellertid icke böra i detta hänseende

sträcka sig längre än till att förorda det av statskontoret framställda förslaget

örn en höjning av arvodena med 700 kronor till 4,200 kronor i stället

för av departementschefen förordade 4,500 kronor.

På grund härav bör förevarande anslag i jämförelse med Kungl. Maj:ts

förslag sänkas med 900 kronor till 22,100 kronor. Utskottet hemställer

således,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Undervisning genom infödda lärare i tyska, engelska och

franska språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av

22,100 kronor.

Ilbo) Bidrag för undervisning i danska och norska språken vid

de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 116), vilket innebär samma medelsanvisning som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag för undervisning i danska och

norska språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 3,000 kronor.

112:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

Kungl. Majit har (punkt 117, sid. 328—331) föreslagit riksdagen

att till kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter för

budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 29,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två i huvudsak

likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr G.

Myrdal (I: 151) och den andra inom andra kammaren av fröken Kerstin

Hesselgren m. fl. (II: 161), vari hemställts, att antalet kurser i sexualundervisning

ökas till tre samt att anslaget med anledning härav ökas från 8,000

kronor till 12,000 kronor.

Utskottet.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kungl. Maj:ts förslag innebär dels fortsatt anvisande av medel till två

kurser i sexualundervisning och sexualhygien med ett från 7,000 kronor

till 8,000 kronor förhöjt belopp för möjliggörande av en ökning av antalet

arbetsdagar vid varje kurs från fem till sex, dels anvisande av 6,000 kronor

till en kurs i samhälls- och ekonomilära, vilket ändamål är nytt, dels

ock anvisande av 15,000 kronor till två kurser för utbildande av lärare

i manlig slöjd, vilket sistnämnda ändamål likaledes är nytt.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande:

För kurser i sexualundervisning och sexualhygien har skolöverstyrelsen

för nästa budgetår hemställt om anvisande av 12,000 kronor

för att möjliggöra anordnande av tre dylika kurser med en ökning från

fem till sex av antalet arbetsdagar vid varje kurs. Förslaget örn ökning

av antalet kurser har motiverats med den stora tillströmningen till dessa

kurser. Till de sommaren 1937 anordnade kurserna hade sålunda anmält

sig 228 sökande, av vilka endast 100 kunnat beredas plats.

Förslaget om anvisande av medel till två kurser för utbildande av

lärare i manlig slöjd grundar sig på en framställning i ämnet från

skolöverstyrelsen, som därvid — under hänvisning till sitt under punkt 110

i statsrådsprotokollet omnämnda förslag om successivt genomförande av

1933 års undervisningsplaner för ämnena slöjd för gossar och hushållsgöromål

— anfört bland annat:

Överstyrelsen hade verkställt utredning angående lärarbehovet vid fullt

genomförd obligatorisk undervisning i slöjd och hushållsgöromål med utgångspunkt

från de förhållanden i avseende på lärjungarnas antal och fördelning

vid de särskilda läroverken, som varit rådande läsåret 1936—37.

Utredningen visade, att för de allmänna läroverkens slöjdundervisning ett

behov av lärarkraft, motsvarande inalles omkring 110 heltidstjänstgörande

lärare, skulle vara förhanden. Mot detta avsevärda lärarbehov korresponderade

ett i väsentliga delar ännu olöst lärarutbildningsproblem. De nuvarande

slöjdlärarna kunde i stort sett uppdelas i två lärarkategorier, nämligen

å ena sidan folkskollärare med otillräcklig yrkesteknisk erfarenhet och

å andra sidan yrkesmän med ingen eller blott obetydlig pedagogisk utbildning.

Enligt en av överstyrelsen på grundval av årsredogörelserna för

läsåret 1931—32 gjord undersökning sköttes undervisningen i slöjd för

gossar vid de högre allmänna läroverken sagda läsår av 16 folkskollärare,

13 slöjdlärare, 2 teckningslärare, 1 seminarielärare, 1 verkmästare, 3 vaktmästare,

1 kontrollör och 8 personer utan angiven utbildning. För de allra

flesta av dessa har slöjdundervisningen vid läroverket varit en bisyssla.

Bristen på ordnad lärarutbildning måste verka i hög grad försvagande

på slöjdundervisningens resultat. Förutom yrkesskicklighet fordrades en

specielit på ifrågavarande undervisning inriktad pedagogisk utbildning och

en särskild metodik, som även inneslöte nödig vägledning i sättet att behandla

eleverna och enkannerligen de elever, som befunne sig i övergångsårens

svåraste period. Överstyrelsen hade därför föreslagit Kungl. Maj:t

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

69

att genom särskilda sakkunniga låta föranstalta om utredning rörande åtgärder

för utbildning av lärare i slöjd ävensom angående vissa därmed

sammanhängande spörsmål. Men då en sådan utredning måste taga avsevärd

tid och behandlingen av de förslag, som framkomme såsom utredningens

resultat, sannolikt komme att föranleda ytterligare tidsutdräkt, vore

det angeläget, att de mest uppenbara bristerna, i den mån detta kunde ske,

avhjälptes genom provisoriska åtgärder. Överstyrelsen hemställde därför,

att medel snarast möjligt måtte beredas till anordnande bland annat av två

kurser, en pedagogisk och en yrkesteknisk, för utbildning av lärare i slöjd

vid de allmänna läroverken. Båda kurserna skulle pågå i sex veckor.

Då överstyrelsen nu föresloge, att 1933 års undervisningsplan för ämnena

slöjd för gossar och hushållsgöromål skulle successivt genomföras, vore det

desto angelägnare, att under de första årens provisorium åtgärder komme

till stånd, vilka vore ägnade att sätta så många intresserade slöjdlärare som

möjligt i stånd att förvärva sådan fortbildning, som kunde bidraga till att

alltifrån början göra den obligatoriska slöjdundervisningen så effektiv som

möjligt.

Departementschefen har — under hänvisning till vad han under punkten

110 i statsrådsprotokollet anfört — förklarat sig vilja 6å mycket hellre tillstyrka

anvisande av medel för ändamålet redan under nästkommande budgetår,

som — alldeles oavsett önskvärdheten att på denna väg bereda vissa

förutsättningar för ett genomförande av den obligatoriska slöjdundervisningen

vid de allmänna läroverken — det i och för sig vore angeläget att

genom en förbättrad slöjdlärarutbildning befrämja den vid dessa läroanstalter

meddelade frivilliga slöjdundervisningen.

Till stöd för det motionsvis framförda yrkandet har i motionen I: 151

anförts bland annat:

En merutgift av 4,000 kronor för att därmed kunna möta kostnaderna

för den av skolöverstyrelsen begärda tredje kursen i sexualundervisning är

väl använda pengar. Lärarutbildning på detta område är en synnerligen

viktig sak, för att ej den fostran av ungdomen, som här krävs, skall snedvridas.

Från alla dem, som sysselsatt sig med dessa svåra och ömtåliga

problem, har en vidgad och förbättrad upplysning påyrkats, och här räcker

läkarkåren ej ensam till, den måste få hjälp av en förstående och upplyst

lärarkår.

Motionären hänvisar vidare till den år 1937 i ämnet väckta motionen

II: 230, till den debatt, som nämnda år fördes i båda kamrarna, samt till

befolkningskommissionens betänkande i sexualfrågan, i vars sista avdelning

sexualupplysningen behandlas. Särskilt vill jag, fortsätter motionären, framhålla

nödvändigheten av en vidgud och förbättrad sexualupplysning för nedbringandet

av de kriminella aborternas fruktansvärt stora antal. I Danmark

har den nya abortlagstiftningen direkt sammankopplats med en effektivisering

av sexualupplysningen. Även i vårt land råder enighet bland de sakkunniga

örn den grundläggande betydelsen av en sådan effektivisering. De

värden för samhället och individerna, det här gäller, har en helt annan

storleksordning än de finansiella kostnader, som kunna krävas.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

För innevarande läsår har antalet deltagare i omförmälda fortbildningskurser

i sexualhygien ökats från 80 till 100. En ytterligare ökning av omfattningen

av ifrågavarande kursverksamhet finner sig utskottet icke böra

för nästa budgetår tillstyrka. Skulle emellertid det intresse, varmed kurserna

för närvarande omfattas från lärarnas sida, komma att bestå också i

fortsättningen, förutsätter utskottet, att Kungl. Majit till ett kommande

budgetår föreslår den utvidgning av kursverksamheten, som på grund härav

kan befinnas påkallad. Utskottet, som således avstyrker de i ämnet väckta

motionerna, har icke något att erinra mot departementschefens förslag om

en effektivisering av kurserna genom utökning av antalet arbetsdagar och

tillstyrker den härav betingade anslagshöjningen.

Utskottet ser med tillfredsställelse, att Kungl. Majit funnit anledning

föreligga att — låt vara provisoriskt — vidtaga åtgärder för ordnande av

den nu eftersatta utbildningen av lärare i manlig slöjd för de allmänna

läroverken och därmed jämförliga läroanstalter. I princip har utskottet

ingenting att erinra mot att den för ändamålet avsedda kursverksamheten

planlägges så, att den kan utnyttjas både av lärare med otillräcklig yrkesteknisk

erfarenhet och av yrkesmän med mindre tillfredsställande pedagogisk

utbildning. Utskottet finner det dock angelägnast, att den för de sistnämnda

planerade kursen nu försöksvis kommer till stånd, och vill därför

tillstyrka, att för ändamålet anvisas 7,500 kronor för nästa budgetår. Örn

behov framdeles finnes föreligga av en kurs jämväl för lärare med otillräcklig

yrkesteknisk utbildning, förutsätter utskottet, att Kungl. Majit för

en följande riksdag ånyo framlägger förslag örn anvisande av medel för

detta ändamål och därvid också tager under närmare övervägande, huruvida

den utbildning, som den för ändamålet ifrågasatta sexveckorskursen

skulle förmedla, kan förväntas bliva tillräcklig för lärarnas behov.

Mot Kungl. Majits förslag i övrigt har utskottet intet att erinra. Förevarande

anslag bör i förhållande till Kungl. Majits förslag minskas med

7,500 kronor till 21,500 kronor.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag

samt med avslag å herr Myrdals och fröken Hesselgrens

m. fl. ovannämnda motioner (I: 151 och lii 161), i den mån

dessa motioner skilja sig från nämnda förslag, till Kurser

för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter för

budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 21,500

kronor.

113:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier.

Kungl Majit har (punkt 118, sid. 332) föreslagit riksdagen att till

Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier för budgetåret

1938/39 anvisa ett anslag av 13,700 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

71

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr L. A. Bjärklund väckt motion (II: 92), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta bevilja Hässleholms kommunala gymnasium

statsbidrag med 8,000 kronor, att utgå under budgetåret 1938/39.

Beträffande de till stöd för denna hemställan anförda skälen hänvisas till

motionen.

Ur förevarande anslag, som för innevarande budgetår är uppfört med

21,400 kronor, utgå för närvarande understöd åt de kommunala gymnasierna

i Lidingö, Motala, Eslöv och Söderhamn. Anslagsminskningen med

7,700 kronor, som nu föreslås, är motiverad av bortfallandet av understödet

till det från och med nästa budgetår helt förstatligade gymnasiet i Lidingö

och minskning av understöden till de under ombildning till statliga gymnasier

varande gymnasierna i Motala och Eslöv.

Ansökningar örn statsunderstöd åt vissa kommunala gymnasier prövas i

den ordning, som föreskrivits i kungörelsen den 18 juni 1926 (nr 290),

vilken utfärdats i anledning av 1926 års riksdags beslut (skrivelsen 8 A/1926,

punkt 127) om beredande av understöd enligt Kungl. Maj:ts beprövande åt

kommunalt gymnasium, som är förenat med ett statens högre läroverk eller

en statens realskola.

Enligt nämnda kungörelse skall ansökning örn understöd åt kommunalt

gymnasium av nyssnämnt slag avse löpande läsår och — ställd till Kungl.

Maj:t — under höstterminen före den 15 oktober ingivas till skolöverstyrelsen.

I sammanhang med prövning av ansökningarna beslutar Kungl.

Majit angående den kontroll över vederbörande läroanstalts verksamhet

samt övriga villkor för understöds åtnjutande, som Kungl. Majit kan finna

skäligt föreskriva.

Genom beslut den 1 december 1933 har Kungl. Majit meddelat vissa bestämmelser

beträffande sådant fullständigt kommunalt gymnasium eller sådan

fullständig kommunal gymnasielinje, som står i förening med allmänt läroverk.

Dessa bestämmelser avse lärarnas kompetens, terminsavgifter, stadens

ekonomiska förpliktelser m. m.

Hos Kungl. Majit anhöll vederbörande rektor i maj 1935, att kommunala

gymnasiet i Hässleholm, som komme att inrättas med ingången av läsåret

1935—36, måtte redan från början ställas under skolöverstyrelsens inseende,

detta med hänsyn till de blivande lärarnas tjänstårsrätt. På grund härav

borde, anförde rektor, bestämmelser meddelas i anslutning till ovannämnda

av Kungl. Majit den 1 december 1933 föreskrivna, oaktat gymnasiet tills

vidare'' icke vore fullständigt.

Med anledning av omförmälda ansökning medgav Kungl. Majit enligt

resolution den 23 augusti 1935, att kommunala gymnasiet vid samrealskolan

i Hässleholm finge tills vidare under läsåret 1935—36 stå under skolöver
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

styrelsens inseende. Därjämte lämnades erforderliga medgivanden och föreskrifter

rörande lärjungarnas och lärarnas förhållanden samt stadens skyldigheter

m. m.

I det utlåtande av den 17 juni 1935 över den framställning från vederbörande

rektor, som låg till grund för Kungl. Maj:ts nyssnämnda resolution,

hade skolöverstyrelsen anfört bland annat, att, enär det för det dåvarande endast

gällde gymnasiets ställande under överstyrelsens inseende, överstyrelsen

ansåge sig böra vid prövningen av ärendet lägga huvudvikten mindre vid

frågan om behovet av ett dylikt gymnasium, varom ingen utredning då

förelåge, än vid dess förutsättningar för att kunna på ett ur allmänna synpunkter

tillfredsställande sätt fylla sina uppgifter.

Enligt resolution den 30 april 1936 medgav Kungl. Majit, att ifrågavarande

gymnasium finge fortfarande under läsåret 1936—37 stå under skolöverstyrelsens

inseende.

Av handlingarna inhämtas vidare, att Hässleholms stad genom Kungl.

Maj:ts beslut den 1 mars 1935 beviljats statsbidrag med 20 procent av styrkta

verkliga kostnaden för om- och tillbyggnad av samrealskolan i staden, dock

med högst 40,790 kronor. Bidraget har utgått från det till lån till kommunala

beredskapsarbeten för budgetåret 1934/35 anvisade reservationsanslaget.

Nybyggnadsplanen har enligt vad överstyrelsen i omförmälda utlåtande anfört

utformats under hänsynstagande jämväl till behovet av lokaler för det

kommunala gymnasiet.

Av statsrådsprotokollet framgår, att skolöverstyrelsen i skrivelse den 28

oktober 1937 tillstyrkt ett understöd med 8,000 kronor till kommunala

gymnasiet i Hässleholm och på grund härav hemställt, att förevarande anslag

måtte för nästa budgetår bestämmas till 21,700 kronor.

Departementschefen erinrar för egen del, att 1937 års riksdag beslutat, att

det kommunala gymnasiet i Eslöv skulle ombildas till högre samläroverk.

Det kunde ifrågasättas, anför han vidare, huruvida icke förevarande del av

vårt land genom nämnda och tidigare av statsmakterna fattade beslut försetts

med ett tillräckligt antal statliga eller statsunderstödda gymnasielinjer.

Utan att nu vilja taga någon bestämd ställning till detta spörsmål ansåge

departementschefen saken i varje fall så pass diskutabel, att han icke nu

vore beredd att utan närmare övervägande tillstyrka statsbidrag till det

kommunala gymnasiet i Hässleholm.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att kommunala gymnasiet i Hässleholm

ställts under skolöverstyrelsens inseende tidigare än i allmänhet brukar

vara fallet och innan behovet av ett sådant gymnasium prövats. Detta förfarande

har motiverats med en hänvisning till de blivande lärarnas tjänstårsrätt.

Den omständigheten, att skolan ställts under överstyrelsens inse
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

73

ende, har förmodligen av de kommunala myndigheterna ansetts innebära,

att gymnasiet skulle komma i åtnjutande av statsunderstöd.

Med hänsyn härtill och till stadens relativt höga utgifter för gymnasiet

samt jämförelsevis betydande skattetunga föreligger onekligen enligt utskottets

mening anledning till en välvillig inställning till det motionsvis

framställda yrkandet om statsbidrag till gymnasiet. Då emellertid någon

utredning hittills icke förebringats rörande behovet av gymnasiet, anser sig

utskottet icke kunna tillstyrka motionen. Lämpligen bör det ankomma på

Kungl. Majit att föranstalta örn en sådan utredning. Framhållas må för

övrigt, att det förekommit, att städer under många år uppehållit egna gymnasielinjer

utan stöd från statsverkets sida.

Mot Kungl. Majits förslag i övrigt har utskottet intet att erinra, vadan

utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag

och med avslag å herr Björklunds ovannämnda motion

(II: 92), till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala

gymnasier för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av

13,700 kronor.

114:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor.

Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkt 119) föreslagit riksdagen i fråga om anslag

till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;

vilket härmed

anmäles.

115:o) Kommunala läroverk: Resestipendier åt lärare i främmande

levande språk vid kommunala flickskolor och kommunala mellanskolor.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 120, sid. 333 och

334), vilket innebär en av ökningen under de senaste åren av antalet kommunala

flickskolor och mellanskolor motiverad anslagshöjning med 1,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Resestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid kommunala flickskolor

och kommunala mellanskolor för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av 6,000 kronor.

116:o) Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor. Kungl.

Majit har (punkt 121, sid. 334—336) föreslagit riksdagen att dels besluta,

att gällande bestämmelser angående statsunderstöd för budgetåret 1937/38

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

till statsunderstödda enskilda läroanstalter skola äga tillämpning jämväl

för budgetåret 1938/39, dock att statsbidrag må utgå till sammanlagt högst

225 parallellavdelningar vid samtliga statsunderstödda privatläroverk, dels

ock till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 538,800 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Cl. Lindskog m. fl. väckt motion (II: 6), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t hemställa om utredning

och förslag till nästa riksdag rörande lönereglering för såväl manliga som

kvinnliga lärare vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna.

Beträffande de till stöd för motionen anförda skälen hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 3,300 kronor, därav

3,000 kronor till förstärkning av de för undervisning i slöjd eller annat

praktiskt arbete avsedda medlen.

Utskottet. Om genom beslut av 1938 års riksdag lönereglering kommer till stånd

för lärare vid kommunala flickskolor m. fl. läroanstalter, kan det vara befogat

att inom den närmaste framtiden till behandling upptaga frågan örn

en revision av gällande bestämmelser rörande statsbidrag till de statsunderstödda

enskilda läroanstalterna och vad därmed äger samband. Då det

emellertid får förutsättas, att denna fråga icke förbigår Kungl. Maj:ts uppmärksamhet,

anser sig utskottet icke böra biträda det motionsvis framställda

yrkandet.

Mot Kungl. Maj:ts under denna punkt framställda förslag har utskottet

intet att erinra, vadan utskottet hemställer,

I. att riksdagen må

a) besluta, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd

för budgetåret 1937/38 till statsunderstödda enskilda

läroanstalter skola äga tillämpning jämväl för budgetåret

1938/39, dock att statsbidrag må utgå till sammanlagt

högst 225 parallellavdelningar vid samtliga statsunderstödda

privatläroverk;

b) till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 538,800

kronor;

II. att herr Lindskogs m. fl. ovannämnda motion (II: 6)

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

75

117:o) Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, sid. 336 och 337), vilket innebär en anslagsminskning

med 114,000 kronor, uppkommen genom ombildning av

vissa högre flickskolor till kommunala flickskolor och nedläggande av vissa

andra sådana skolor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att den av 1933 års riksdag beslutade ändringen

i fråga örn beloppet av grundunderstöd till högre

flickskola skall äga tillämpning jämväl för budgetåret 1938/39;

b) till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 1,365,000 kronor.

118:o) Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till enskilda

mellanskolor för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 77,300 kronor.

119:o) Privatläroverk: Bidrag till Olofskolan i Stockholm. Kungl.

Maj:t har (punkt 124, sid. 338 och 339) föreslagit riksdagen att till Privatläroverk:

Bidrag till Olofskolan i Stockholm för budgetåret 1938/39 anvisa

ett anslag av 10,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 5,000 kronor, motiverad

med, bland annat, skolans bekymmersamma ekonomiska förhållanden

och dess karaktär av pedagogisk försöksskola, som nått erkännansvärda

resultat.

Utskottet, som icke vill motsätta sig den föreslagna anslagshöjningen,

framhåller önskvärdheten av att det anslag, som kan i fortsättningen komma

skolan till del av statsmedel, såsom nu är fallet hålles skilt från de anslagsmedel,

som utgå till övriga statsunderstödda enskilda läroanstalter. Det

synes nämligen utskottet angeläget, att riksdagen sättes i tillfälle att varje

år pröva behovet av understöd till denna skola. Utskottet hemställer således,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Olofskolan

i Stockholm för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av

10,000 kronor.

120:o) Privatläroverk: Resestipendier åt lärare i främmande levande

språk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125), vilket innebär

samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till Privatläroverk: Resestipendier åt lärare

i främmande levande språk för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av 4,000 kronor.

121:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda

läroanstalternas vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 126, sid. 340), vilket innebär en av den beräknade medelsåtgången

betingad anslagsminskning med 1,300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda

enskilda läroanstalternas vikariatskassa för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 11,600 kronor.

122:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 127, sid. 340 och 341), vilket innebär en av den beräknade

medelsåtgången betingad anslagsminskning med 8,500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa

lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för

budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 44,000

kronor.

123:o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor

i kvinnlig slöjd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128), vilket

innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt vissa anstalter för utbildande

av lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret 1938/39

anvisa ett anslag av 19,000 kronor.

124:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag

av 70,000 kronor.

125:o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130), vilket innebär

samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

77

att riksdagen må till Understöd till utbildning skurser för

lärarinnor i hushållsgöromål för budgetåret 1938/39 anvisa

ett anslag av 12,000 kronor.

126:o) Nämnden för granskning av läroböcker. Centralnämnden

för skolungdomsutbytet med utlandet. Beträffande vad Kungl. Maj:t

(punkterna 131 och 132) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet i annat sammanhang utlåtande; vilket

härmed

anmäles.

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

127:o) Folkskoleseminariet Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

133, sid. 343—366) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för folkskoleseminarierna,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39,

dels ock till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa

ett förslagsanslag av 1,864,400 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den ovan under

punkten 103:o) omförmälda motionen 1:146, vari hemställts att riksdagen med

ändring av Kungl. Maj:ts förslag måtte besluta en höjning av arvodena till

bibliotekarier och biträden å rektorsexpeditionerna vid högre lärarinneseminariet,

allmänna läroverken och folkskoleseminarierna i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag.

Beträffande de till stöd för detta yrkande anförda skälen hänvisas till den

ovan under nämnda punkt lämnade redogörelsen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär ur kostnadssynpunkt en anslagsminskning

med 45,600 kronor i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade

heloppet. Att den anslagshöjning, som kunnat förväntas på grund av den

från och med den 1 januari 1938 genomförda löneregleringen, förbytts i

anslagsminskning, har sin grund väsentligen däri, att minskning skett med

familjepensionsavdrag, medförande en sammanlagd anslagsminskning med

64,800 kronor, och att, såsom framgår av sid. 318 i propositionen nr 271/

1937, i det för innevarande budgetår anvisade förslagsanslaget ingår ett

tillfälligt anslagsbelopp örn icke mindre än 90,000 kronor, belöpande å s. k.

övergångslön för befattningshavare å ordinarie stat och å övergångsstat.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I sak innebär Kungl. Maurts förslag ändringar i förhållande till nu rådande

ordning huvudsakligen i tre avseenden, nämligen dels att förslag framlagts

om åtgärder för särskild utbildning av lärare för psykiskt efterblivna i barnoch

ungdomsåren, dels i fråga örn seminarieorganisationens omfattning, dels

ock beträffande lärarkårens storlek. Härom inhämtas av statsrådsprotokollet

bland annat följande.

Till grund för förslaget örn åtgärder för beredande av särskild utbildning

av lärare för psykiskt efterblivna i barn- och ungdomsåldern

ligger ett av 1932 års seminariesakkunniga avgivet betänkande

med utredning och förslag i ämnet (statens offentliga utredningar

1936 : 31). De sakkunniga hava föreslagit, att medel skulle anvisas till två

slags kurser, nämligen dels en utbildningskurs för hjälpklasslärare och dels

en fortsättningskurs för redan i tjänst varande sådana lärare.

Enligt de sakkunnigas förslag, som i huvudsak biträtts av skolöverstyrelsen

och departementschefen, skulle utbildningskursen för hjälpklasslärare

förläggas till folkskoleseminariet i Stockholm och omfatta en vårtermin.

Antalet deltagare skulle bestämmas till högst 15, motsvarande det av de

sakkunniga uppskattade årliga behovet av tillskott till hjälpklasslärarkåren.

— Fortsättningskursen har avsetts bliva förlagd till två på varandra följande

sommarferier med en längd av fem veckor vartdera året. Första

kursen tänkes förlagd till Göteborg. Antalet deltagare föreslås skola bliva

högst 30.

Kostnaderna för de båda kurserna hava av departementschefen beräknats

till 22,150 kronor örn året, fördelade med 16,250 kronor å förevarande anslag,

500 kronor å folkskoleseminariernas omkostnadsanslag och med 5,400

kronor å samma seminariers stipendieanslag.

Beträffande seminarieorganisationens omfattning under nästa

budgetår bar skolöverstyrelsen med stöd av utförda beräkningar angående

lärarbehovet under de närmast kommande åren föreslagit, att intagning av

elever skulle ske dels i den omfattning, som avsetts såsom normalt för den

nuvarande seminarieorganisationen, d. v. s. intagning i första klass av fyraårig

linje vid seminarierna i Falun, Göteborg, Kalmar, Karlstad, Linköping,

Luleå, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala, av tvåårig studentlinje vid

seminarierna i Göteborg, Linköping, Lund, Umeå och Uppsala samt av

tvåårig linje för småskollärarinnor i Falun, dels ock ytterligare i en avdelning

av första klass av fyraårig linje vid seminarierna i Karlstad och Luleå

och i första klass av tvåårig studentlinje i Stockholm.

Departementschefen har för egen del inskränkt sig till att föreslå endast

två extra examinationsavdelningar, nämligen en tvåårig studentlinje vid

folkskoleseminariet i Stockholm och en fyraårig linje vid folkskoleseminariet

i Luleå.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

79

I fråga om den ordinarie lärarpersonalens storlek innebär Kungl.

Maj:ts förslag nyinrättande av två övningsskollärartjänster. Vidare hava

ifrågasatts en del förändringar med avseende å de å övergångsstat uppförda

tjänstemännen.

Utskottet finner i likhet med departementschefen det i hög grad önskvärt,

att staten ånyo vidtager åtgärder för beredande av särskild utbildning av

lärare för hjälpklasser. Mot detaljerna i det härutinnan framlagda förslaget

har utskottet icke något att i huvudsak erinra. Emellertid anser sig utskottet

böra peka på olägenheten av att de lärare, som genomgå den tillärnade

fortsättningskursen, på grund av kursens förläggning till sommarferierna,

icke torde bliva i tillfälle att under kursens gång deltaga i hjälpklassundervisning.

Utskottet vill ifrågasätta, örn det icke skulle vara lämpligt och

möjligt att råda bot för denna olägenhet genom att nämnda kurs till någon

del pågår under lästermin. Det lärer stå Kungl. Majit fritt att efter närmare

prövning av denna fråga vidtaga de anordningar i detta hänseende,

som kunna befinnas lämpliga, dock utan överskridande av den ovannämnda

anslagsramen.

Mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt anser sig utskottet icke böra resa erinran.

Utskottet hemställer alltså, under åberopande av vad sålunda anförts

och under hänvisning beträffande motionen I: 146 till vad utskottet yttrat

under punkten 103:o) i det föregående,

I. att riksdagen må

a) godkänna följande ändringar i personalförteckningen

för folkskoleseminarierna:

Personalförteckning.

Befatt- ; Löne
ning.

Tjänstemän å ordinarie stat. grad.

76 övningsskollärare

L 20

Tjänstemän å övergångsstat.

1 rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i avlöningsreglemen
-

tet, avlöningsgruppen III.................. —

1 lektor.................................L 27

1 adjunkt.............................L 23

1 lärare i musik..........................L 21

1 lärare i manlig slöjd......................L 18

2 lärare i trädgårdsskötsel vid enkelseminarium ... L 13;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1938/39:

Utskottet.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 1,646,500

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis................. » 43,400

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt seminarie
läkare.

..........kronor 14,100

b. Arvoden åt seminarie
bibliotekarier.

..... » 7,500

c. Arvoden åt biträden å

rektorsexpeditionerna » 5,900

d. Särskilda arvoden vid

provårsseminarier . . » 19,300

e. Tilläggsarvoden åt lä
rare

vid de vid vissa

seminarier anordnade

kurserna för utbildande

av kyrkomusiker,

förslagsvis........ » 4,500

f. Arvoden åt lärare vid

förberedande kurs vid

seminariet i Falun. . » 1,200

g. Arvoden vid kurser för

utbildande av hjälp
klasslärare.

....... » 11,000 »

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar

m. m., förslagsvis . . kronor 86,500

b. Avlöningsförhöjnin
gar

m. m., förslagsvis » 8,500

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..........................

63,500

95.000

16.000

Summa förslagsanslag kronor 1,864,400;

c) till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1938/39

anvisa ett förslagsanslag av 1,864,400 kronor;

II. att motionen I: 146 må, såvitt nu är i fråga, anses

besvarad med vad utskottet i det föregående anfört.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

81

128:o) Folkskoleseminariet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 134, sid. 367 och 368), vilket innebär en främst på

grund av folkskoleseminariets i Växjö nedläggande med innevarande läsårs

utgång uppkommen anslagsminskning med 8,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarier: Omkostnader för

budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 265,900

kronor.

129:o) Folkskoleseminariet: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135, sid. 368 och 369), vilket innebär en genom

Växjöseminariets nedläggande uppkommen anslagsminskning med 1,500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker

m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 74,000 kronor.

130:o) Folkskoleseminariet: Stipendier m. m. I enlighet med Kungl.

Majda förslag (punkt 136, sid. 369—372), vilket innebär en anslagshöjning

med 29,400 kronor, belöpande med 20,000 kronor å elevstipendier och med

återstoden å studieutfärder, å seminarielärares studiebesök vid folkskolor

och å stipendier för deltagare i kurser för utbildande av hjälpklasslärare,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarier: Stipendier m. m.

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av

138,400 kronor.

131:o) Folkskoleseminariet: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 137, sid. 372—375), vilket innebär en anslagshöjning med

10,000 kronor, betingad av med den nya seminarieorganisationen sammanhängande

ökade behov, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarier: Utrustning för

budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 25,000

kronor.

132:o) Småskoleseminarier: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

138, sid. 375—387) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad personalförteckning och avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39, dels ock

till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 413,600 kronor.

Enligt beslut av 1936 års riksdag skola småskoleseminarierna vara organiserade

enligt följande grunder. Seminarierna skola vara till antalet sju,

därav tre skola vara anordnade såsom dubbelseminarier och tills vidare fyra

såsom enkelseminarier. Varje dubbelseminarium skall innefatta två 2-åriga

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 8. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

linjer. Av enkelseminarierna skola två omfatta, vartdera, en 3-årig linje

och två, vartdera, en 2-årig linje. Dubbelseminarierna skola förläggas till

Strängnäs, Skara och Landskrona och enkelseminarierna till Haparanda,

Lycksele, Härnösand och Växjö. Seminarierna i Haparanda och Lycksele

skola vara 3-åriga. Den nya organisationen har trätt i successiv tillämpning

med läsåret 1936—37. Småskoleseminariet i Växjö har dock ännu ej trätt

i verksamhet.

Från och med nästa budgetår skall enligt beslut av 1937 års riksdag

(skrivelse nr 469) genomföras lönereglering för lärarpersonalen vid småskoleseminarierna.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i sak, att för nästa läsår vid småskoleseminarierna

intages en avdelning av första klassen vid ettvart av de sju småskoleseminarier,

som skola ingå i den av 1936 års riksdag beslutade seminarieorganisationen

— således jämväl vid småskoleseminariet i Växjö. Även

i övrigt är förslaget i huvudsak en konsekvens av riksdagens tidigare fattade

beslut.

Ur kostnadssynpunkt innebär förslaget en huvudsakligen av löneregleringens

ikraftträdande betingad anslagshöjning med 134,900 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot vad sålunda föreslagits, får

på grund härav hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

a) godkänna följande personalförteckning för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1938/39:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

7 rektorer, lön enligt 6 § 1 mom. i avlöningsregle
mentet.

............................... —

Anun.: Av dessa rektorer skall 1 tillhöra avlöningsgruppen II

och 6 avlöningsgruppen III.

10 adjunkter..............................L 23

1 lärare i teckning.........................L 21

2 lärare i musik..........................L21

4 lärare i gymnastik med lek och idrott.........L 21

23 övningsskollärare........................L 20

2 lärarinnor i kvinnlig slöjd..................L 18

1 lärarinna i hushållsgöromål.................L 16

Tjänstemän å övergångsstat.

8 ämneslärare............................L 20

4 övningsskollärare.........................L 20

1 lärarinna i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd. . . L 16;

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

83

b) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1938/39:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...................kronor 322,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis................... » 34,700

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt seminarie
läkare.

...........kronor 3,925

b. Arvoden åt seminarie
bibliotekarier.

...... »

c. Arvoden åt biträden å

rektorsexpeditionerna. »

d. Tilläggsarvoden åt lärare

i trädgårdsskötsel »

e. Arvode åt ett biträde

för matlagningen vid

seminariet i Lycksele. »

4. Avlöningar till övrig ickeordinarie

personal:

a. Grundavlöningar m.m.,

förslagsvis.........kronor 46,600

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis ... » 300 » 46,900

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis... »_375

Summa förslagsanslag kronor 413,600;

c) till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1938/

39 anvisa ett förslagsanslag av 413,600 kronor.

133:o) Småskoleseminarier: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 139, sid. 387—389), vilket innebär en främst av igångsättandet

av det nya småskoleseminariet i Växjö betingad anslagshöjning

med 20,300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarier: Omkostnader för

budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 86,500

kronor.

2,500

1,400

900

900 > 9.625

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

134:o) Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140, sid. 389), vilket innebär en anslagshöjning

med 2,300 kronor, till större delen belöpande å det nya småskoleseminariet

i Växjö, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarier: Materiel, böcker

m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av

14,300 kronor.

135:o) Småskoleseminarier: Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 141, sid. 390), vilket innebär en anslagshöjning med 18,000

kronor, föreslagen i syfte att successivt återföra anslaget till tidigare utgående

belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarier: Stipendier för

budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 36,000

kronor.

136:o) Småskoleseminarier: Utrustning. Beträffande vad Kungl. Maj:t

(punkt 142) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anm ales.

137:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting

uppförda seminarielärare m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 143, sid. 393—395), vilket innebär en av den beräknade

medelsåtgången betingad anslagsminskning med 17,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) till Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat

hos landsting uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 73,000 kronor;

b) medgiva, att icke-ordinarie ämneslärarinnan Sigrid

Degerman må under budgetåret 1938/39 — därest hon

på grund av inskränkning i verksamheten vid statens småskoleseminarier

kommer att sakna anställning — bibehållas

vid de avlöningsförmåner, hon ägt uppbära såsom icke-ordinarie

ämneslärarinna vid småskoleseminariet i Strängnäs

under läsåret 1934—35.

138:o) Bidrag till Ericastiftelsen för lärarutbildning. Kungl. Maj:t

har (puukt 144, sid. 395—397) föreslagit riksdagen att såsom bidrag till

Ericastiftelsen för lärarutbildning för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag

av 5,000 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

85

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr L. V. Lindén väckt motion (II: 243), vari hemställts, att

riksdagen måtte anvisa såsom bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret 1938/

39 ett anslag av 8,000 kronor, varav 5,000 kronor komme att utgå för lärarutbildning

och 3,000 kronor för psykisk hälsovård bland barn och ungdom.

Beträffande de till stöd för denna framställning anförda skälen hänvisas

till motionen.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att Ericastiftelsens ändamål är att verka

för psykisk hälsovård bland barn och ungdom. Ett med stiftelsens verksamhet

förbundet läkepedagogiskt seminarium, som börjat sin verksamhet

den 1 september 1937, avser att giva pedagogiskt, medicinskt och socialt

orienterad utbildning i vård och handledning av svårfostrade barn och svårfostrad

ungdom. Det äskade anslaget å 5,000 kronor — stiftelsens styrelse

har begärt 7,500 kronor — är avsett att komma nämnda seminarium till

godo. Departementschefen har förutsatt, att ett beviljande av förevarande

anslag skall bliva utan bindande verkan för framtiden och att frågan örn

fortsatt understöd bör bliva beroende av ej mindre de erfarenheter, som

komme att vinnas angående stiftelsens här ifrågavarande verksamhet än

även utvecklingen av den i annat sammanhang berörda utbildningen genom

statens försorg av lärare för s. k. hjälpklassundervisning.

Med hänsyn till vad av departementschefen anförts finner sig utskottet

böra tillstyrka, att för nästa budgetår anvisas 5,000 kronor till förevarande

stiftelse för dess läkepedagogiska seminarium. Att på grundval av enskild

motion utsträcka statsunderstödet till att avse jämväl stiftelsens verksamhet

för psykisk hälsovård bland barn och ungdom anser utskottet icke

tillrådligt. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majrts förslag

och med avslag å herr Lindéns ovannämnda motion (II: 243),

såvitt den skiljer sig från nämnda förslag, såsom Bidrag

till Ericastiftelsen för lärarutbildning för budgetåret 1938/

39 anvisa ett anslag av 5,000 kronor.

Folkskolinspektionen.

139:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I anslutning till Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 145, sid. 397—400), vilket innebär en med ikraftträdandet

från och med den 1 januari 1938 av löneregleringen för folkskolinspektörer

och nomadskolinspektören sammanhängande anslagshöjning med 6,100 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för folkskolinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1938/39:

TJtslcottet.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Avlöningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................

kronor 467,200

Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp.......kronor 1,500

b. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis . . » 300

1,800

Avlöningar till övrig icke-ordinarie per- sonal .........................

»

23,400

Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . .

>>

30,000

Summa förslagsanslag kronor 522,400;

b) till Folk skolin spek ti anén: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 522,400 kronor.

140:o) Folkskolinspektionen: Reseersättningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 146, sid. 400), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Reseersättningar

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 175,000

kronor.

Folkskoleväsendet.

141 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Kungl. Maj:t har (punkt 147, sid. 400—406) föreslagit riksdagen

att dels besluta, att lärare vid mindre folkskolor och biträdande lärare vid

folkskolor skola från och med den 1 januari 1938 äga av statsmedel åtnjuta

lönetillägg enligt av departementschefen förordade grunder, dels ock till

Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 89,500,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr D. Norman (1:83) och den andra inom andra kammaren av herr F.

Ryling m. fl. (II: 244), vari hemställts, att riksdagen måtte dels besluta att

lärare vid mindre folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor från och

med den 1 januari 1938 äga av statsmedel åtnjuta ett lönetillägg av 300

kronor per år, dels ock höja det av departementschefen äskade förslagsanslaget

till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor

för budgetåret 1938/39 med 244,000 kronor;

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

87

dels en inom första kammaren av herr R. Wagnsson väckt motion (1:84),

vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära sådant

tillägg till det för lärare vid folk- och småskolor utfärdade avlöningsreglementet,

att även till manlig biträdande lärare vid folkskola må från

och med den 1 januari 1938 utgå ett lönetillägg med 450 kronor för år

räknat;

dels en inom första kammaren av herr R. Wagnsson väckt motion (I: 85),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att avlöningsreglementet för

lärare vid folk- och småskolor skall äga tillämpning å timlärare i vilket

som helst av folkskolans läroämnen utom slöjd och hushållsgöromål;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr Sam Larsson m. fl. (1:145) och den andra inom andra kammaren

av herr G. Andersson i Rasjön m. fl. (II: 260), vari hemställts, att riksdagen

ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn utredning och förslag rörande

vårt undervisningsväsen i främsta rummet med avseende på l:o behovet av

en utvidgad yrkesundervisning inom skilda fack och den lämpligaste organisationen

av denna, 2:o en rationell anordning av folkskolans lärostoff samt

möjligheten att införa yrkesvalsrådgivning i folkskolans sista klass, 3:o lämpligheten

av att uppdela fortsättningsskolans uppgifter såväl i fråga om teoretisk

som praktisk undervisning på andra skolformer samt 4:o möjligheterna

för en väsentligt utökad allmänt medborgerlig undervisning för ungdom

i mera mogen ålder, varvid särskilt bör övervägas ökat stöd åt folkhögskolorna

och den fria folkbildningsverksamheten.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisas, i den mån ej redogörelse för desamma lämnas här nedan,

till motionerna I: 83, I: 84, I: 85 och 1:145.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 8,900,000 kronor,

till övervägande delen sammanhängande med den av föregående års riksdag

beslutade löneregleringen för lärare vid folk- och småskolor. Med 350,000

kronor belöper anslagshöjningen därjämte å Kungl. Maj:ts förslag örn införande

av ett särskilt lönetillägg åt lärare vid mindre folkskolor

och biträdande lärare vid folkskolor.

Kungl. Maj:ts sistnämnda förslag grundar sig på ett av 1937 års riksdag

i skrivelsen nr 468/1937 gjort uttalande, att det syntes riksdagen skäligt, att

ifrågavarande lärare bomme i åtnjutande av löneförmåner, som något överstege

dem, sorn komme småskollärarinnorna till del. Riksdagen anförde

emellertid, att riksdagen icke på grundval av den då föreliggande utredningen

kunde bilda sig en uppfattning örn vilken ersättning, som kunde anses utgöra

skälig kompensation för nämnda lärares särskilda åligganden, varför

riksdagen begränsade sig till att hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning

och förslag i ämnet till 1938 års riksdag.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen, som verkställt den

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

av riksdagen begärda utredningen, beträffande vilken hänvisas till sid. 402

och 403 i statsrådsprotokollet, samt majoriteten inom undervisningsväsendets

lönenämnd förordat lönetilläggets bestämmande till 300 kronor, medan

statskontoret föreslagit, att lönetillägget skulle fastställas till ett belopp,

motsvarande en löneklass å A-ort i de för småskollärare gällande lönegraderna

(6, 7 och 8). Departementschefen har för egen del förordat statskontorets

förslag med en av en minoritet inom lönenämnden ifrågasatt modifikation,

innebärande, att tillägget skulle beräknas med utgångspunkt från

lönebeloppet för den ortsgrupp, som läraren tillhör, varvid för tilläggets

åtnjutande skulle gälla samina bestämmelser som i fråga örn lönen.

Utskottet övergår härefter till att lämna en redogörelse för de skäl, varmed

vissa av de här ovan angivna motionsvis gjorda yrkandena motiverats.

I motionen 1:84 har erinrats, att i övergångsbestämmelserna till 1937

års avlöningsreglemente för lärare vid folk- och småskolor föreskrivits, att

till manlig lärare vid småskola eller mindre folkskola skall utgå lönetillägg

med 450 kronor för år räknat.

Vid utformningen av denna bestämmelse, anför motionären, torde man

ha utgått ifrån, att någon manlig biträdande lärare vid folkskola icke vore

anställd vid skolväsendet. Emellertid torde i vårt land finnas ett mindre

antal dylika lärare. Det är därför önskvärt, att avlöningsreglementets övergångsbestämmelser

kompletteras, så att även manlig biträdande lärare vid

folkskola kommer i åtnjutande av ett lönetillägg med 450 kronor per år.

Statsfinansiellt saknar denna fråga större betydelse, då det torde röra sig

örn ungefär fem lärare.

I motionen 1:85 har anförts:

Enligt nyssnämnda avlöningsreglemente kan i vissa fall vid skolorna anställas

timlärare. Beträffande dessa timlärare beter det i 1 §: »Timlärare i

läsämne äger åtnjuta arvode enligt de i 34 § meddelade bestämmelserna.»

I reglementet har härmed införts en benämning »läsämne» som icke förefinnes

i folkskolans stadga eller i tidigare reglementen och förordningar som

röra folkskolan. I folkskolestadgan (§ 12) benämnas nämligen samtliga folkskolans

undervisningsämnen läroämnen. Huruvida ett särskiljande mellan

»läsämnen» och »övningsämnen» i folkskolan är påkallat, finnes i detta

sammanhang endast skäl beröra i så måtto, att en klar definition av dessa

begrepp vore önskvärd.

Behov av timlärare uppstår särskilt, då någon av lärarna förordnats till

Överlärare och därvid erhållit viss nedsättning i undervisningsskyldigheten.

Det är också endast i detta fall statsbidrag till avlönande av timlärare kan

utan särskilt medgivande av skolöverstyrelsen utgå. (Kungl. Maj.-ts kungörelse

nr 999 angående statsbidrag till avlöning av lärare vid folk- och småskol

or m. m. § 4 mom. 3.) Overlärarna torde oftast önska befrielse från

undervisning i sådana ämnen som teckning, sång eller gymnastik. Såväl

ålder som intresseinriktning hos Överlärare göra detta antagande troligt. I

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

89

regel torde det också vara för skolorna lämpligast, att timlärare anlitas för

de nyss nämnda ämnena. Inom eller utom skolan finnas ofta just för undervisning

i sång, teckning eller gymnastik specialutbildade lärarkrafter att

tillgå. Anlitas dessa, blir nu följden, att kommunen får utan bidrag av

statsmedel avlöna dessa timlärare, medan staten helt betalar arvodet till

timlärare, örn överläraren själv undervisar i de nyss angivna ämnena och

låter timläraren övertaga undervisningen i t. ex. geografi och historia. Överläraren

tvingas härigenom att behålla den undervisning, för vilken han

måhända är minst skickad.

Vid framläggandet av propositionen nr 270 år 1937 (sid. 90) anslöt sig

emellertid vederbörande departementschef till skolöverstyrelsens förslag rörande

timlärare, vilket innehar, att avlöningsreglementets bestämmelser örn

timlärare skulle avse lärare i vilket som helst av folkskolans läroämnen utom

i slöjd och hushållsgöromål, för vilka särskilda avlönings- och statsbidragsbestämmelser

gälla. Då riksdagen lämnat vad departementschefen i förevarande

avseende anfört utan erinran, synes det icke hava varit riksdagens

mening att — såsom nu blivit fallet — allt arvode åt timlärare i sång,

teckning och gymnastik skall åvila kommunerna, medan timlärare i folkskolans

övriga läroämnen, slöjd och hushållsgöromål däri inbegripna, avlönas

med statsmedel. Under alla förhållanden är en ändring av de ifrågavarande

bestämmelserna av behovet påkallad.

Till stöd för det i motionerna 1:145 och 11:260 gjorda yrkandet har

anförts bland annat följande:

På vissa håll anses, att skolväsendet över huvud taget under senare

år varit föremål för ett alltför flitigt reformerande, och att det skulle behöva

en tids vila för att erhålla arbetslugn och vinna organisatorisk stadga.

Ett dylikt resonemang är förståeligt, både när det framföres från dem, vilka

i sitt pedagogiska arbete anse sig besvärade av de täta förändringarna i

skolväsendet, och när det kommer från kommunalt håll. Men man måste

hävda att på skolans område gäller örn någonsin den gamla satsen, att

stillastående är tillbakagång. I en tid av rastlöst framåtskridande på hela

samhällsfronten måste formerna för ungdomens fostran naturligt nog befinna

sig i särskilt stark utveckling.

Denna utveckling bör ledas systematiskt och med aktgivande på hela

skolväsendets och varje enskild undervisningsforms ändamål. Därvid måste

man särskilt tillse, att utbildningsmöjligheterna över hela linjen avpassas

efter behoven samt att det som en gång tillskapats icke får stelna i de givna

formerna. I det syftet förefaller det som örn en mera allmän översyn nu

vore påkallad av vårt lands folkundervisningsväsen i egentlig mening, d. v. s.

angående utbildningen för den stora majoritet av vår ungdom som efter

folkskolan icke går att inhämta högre teoretiska kunskaper genom realskolan

och dess överbyggnader.

Frågan örn ungdomens yrkesutbildning är efter de erfarenheter, som numer

vunnits på detta område sedan 1918 års riksdags beslut, mogen för en

nv allsidig utredning.

I stort sett torde man kunna utgå ifrån, att den nuvarande yrkesskolorganisationen

skall kunna utgöra grund till en reformerad organisation. Vad

som erfordras synes vara, att skolorna mera än hittills anpassas till näringslivets

utveckling, att de skoltyper, som giva den mera grundliga utbild
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr S.

ningen, bliva dominerande och tillräckligt många för att tillgodose behovet

av utbildad arbetskraft samt att utbildningen rationaliseras och utvidgas.

Huru dessa syften skola kunna vinnas bör närmare utredas. I

förevarande sammanhang kan det vara lämpligt att nämna några spörsmål,

som vid en sådan utredning böra beaktas.

1. En förberedande orientering i yrkesvalet kan tänkas given i folkskolans

7:e klass. I samband därmed kunna sjunde klasserna på landet tänkas

centraliserade till större skolor, så att A-formen komme till användning

vid dessa klasser. Vidare kunna eleverna lämpligen uppdelas efter håg och

fallenhet på olika avdelningar i anslutning till jordbruk, handel, snickeri,

metallarbete, hushållsgöromål med hemvård eller andra yrkesområden, allt

med hänsyn tagen till ortens näringsliv.

Beträffande undervisningen i hushållsgöromål har endast cirka hälften av

Sveriges skoldistrikt infört sådan undervisning, och dessutom äro de nuvarande

kurserna alltför korta. En god utbildning i hushållsgöromål och hemvård

för landets alla flickor, såsom vi även yrkat i motion vid 1936 års

riksdag, skulle säkerligen skapa en drägligare tillvaro för de i ekonomiskt

hänseende mindre bärkraftiga hemmen, då ett hems välstånd i icke ringa

mån hänger på husmoderns utbildning och förmåga. Utbildning i hushållsgöromål

och hemvård kan lämpligen meddelas flickorna i 14—16-årsåldern.

2. Efter avslutad folkskolundervisning kan det i fråga om många yrkesområden

vara lämpligt att eleverna gå direkt ut i det praktiska livet. Deras

sysselsättning blir där närmast handräckningsarbete hos hantverkare, i

fabrik, på kontor, på en bondgård eller i ett hem. Denna handräckningstid

får dock icke bliva för lång, och möjligheter böra finnas för de unga att

vid sidan av arbetet skaffa sig en viss praktisk och teoretisk utbildning för

sina yrken genom kortare kurser.

När de unga skaffat sig en viss kännedom om arbetet ute i livet, böra

de beredas tillfälle att genom ett system av skolor erhålla sin verkliga grundläggande

yrkesutbildning. Denna utbildning bör så långt det är möjligt anknyta

till näringslivet och yrkena, så att de icke genom utbildningen i skolan

bliva främmande för produktionens krav.

Den blivande hantverkaren bör få en grundläggande utbildning allt efter

yrkets art. I mera krävande yrken bör denna bestå i åtminstone 2-årig

verkstadsskola samt därefter fortsatt utbildning i decentraliserad eller inbyggd

verkstadsskola under ytterligare tid hos lämpliga hantverksmästare,

som erhålla ett visst bidrag per elev för meddelad undervisning.

För utbildning av arbetare inom industrien inrättas 1- ä 2-åriga verkstadsskolor

i likhet med nuvarande verkstadsskolor för arbetslös ungdom. För

vidare utbildning anordnas särskilda yrkeskurser, gärna förlagda till industriföretagen.

Beträffande handelsutbildningen kan man tänka sig en utökning av de

1-åriga heldagsskolorna eller också en yrkesskola, som motsvarar den nuvarande

2-åriga lärlingsskolan jämte en yrkeskurs örn 1 termin. I det senare

fallet bedrivas studierna till största "delen vid sidan av förvärvsarbetet.

En annan form för undervisningen erbjuder den vid verkstadsskolorna för

arbetslös ungdom i Uddevalla tidigare anordnade 2-åriga kursen för utbildning

av butiksbiträden, varvid eleverna periodvis Ängö praktik i olika affärer.

Det bör vidare undersökas, i vad mån rekryteringen av mera kvalificerade

tjänster kan tillräckligt tillgodoses genom handelsgymnasierna, av vilka det

senaste tillkom år 1915.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

91

3. Frågan rörande huvudmannaskapet tor lärlingsskolor, yrkeskurser,

centraliserade och inbyggda verkstadsskolor m. m. bör särskilt övervägas.

Då så utan olägenhet kan ske, böra emellertid korporationer, föreningar och

enskilda medgivas rätt att såsom hittills med statsunderstöd upprätta egna

skolor.

I s. k. centralskolor — med eller utan elevinternat — kunna sammanföras

yrkesskolavdelningar, som rekryteras från större områden. Alltför stora

skolor, över vilka skolledningen icke kan få överblick och utöva personlig

ledning, äro dock behäftade med påtagliga olägenheter.

4. En fråga som givetvis kräver uppmärksamhet är den örn kostnaderna

för en hela landet omfattande yrkesskolorganisation. Att dessa kostnader

bliva stora får icke avskräcka från genomförandet av åtgärder, som enligt

utredningen befinnas vara ändamålsenliga. En viktig fråga i detta sammanhang

är kostnadernas fördelning mellan staten och kommunerna. Motionärerna

anse, att verkligt goda resultat icke kunna påräknas utan att staten

bär huvuddelen av kostnaderna.

För att möjliggöra för obemedlade elever att erhålla yrkesutbildning böra

mer effektiva åtgärder vidtagas än som för närvarande är fallet.

5. Skolornas verksamhet bör i så stor omfattning som möjligt motsvara

arbetet ute i det praktiska näringslivet. Framställandet av nyttigheter är

ändamålet med ali produktiv verksamhet inom näringslivet. Skolorna få

därför icke inrikta sig på enbart eller i huvudsaklig utsträckning utförandet

av oanvändbara övningsarbeten.

Här ovan hava anförts några av de synpunkter, som torde böra beaktas

vid en eventuell utredning, men ämnet är långt ifrån uttömt. Utredningen

bör även undersöka möjligheterna för elever att övergå från allmänbildande

läroanstalter till yrkesutbildande sådana samt undersöka, om nuvarande

skolor för en något mera kvalificerad yrkesutbildning äro tillräckligt många.

Även frågan om vägen från yrkesskolor av skilda slag till den högskolemässiga,

praktiska undervisningen förtjänar att övervägas.

Motionärerna övergå härefter till att mera allmänt diskutera de andra

delar av vårt folkundervisningssystem, som enligt deras mening synas vara

i behov av en omprövning.

Det torde vara allmänt erkänt, yttra motionärerna, att den nuvarande

svenska folkskolan är belastad med två väsentliga brister. Dels är undervisningsplanen

överhopad med uppgifter och lärostoff, som icke blott bliva

ofullständigt tillägnade av barnen utan även genom sin mängd verka skadligt

på dem; en gallring och beskärning är därför synnerligen påkallad.

Dels vidlådes barnens allmänna psyke i folkskoleåldern av en sådan brist

på mognad, att det helt enkelt är omöjligt att vid denna tidpunkt meddela

dem de teoretiska insikter, som numera kunna krävas av individen

och medborgaren. Det kräves sålunda något slag av komplement till den

utbildning som folkskolan kan ge. Denna skolforms syften och mål måste

följaktligen genomdiskuteras och preciseras, varvid uppmärksamheten särskilt

bör fästas på karaktärsdanande uppgifter i avsikt att hos barnen

grundlägga personlig ansvarskänsla, förmåga av initiativ och självverksamhet

samt av anpassning till samliv och samarbete.

Ett problem för sig erbjuder härvidlag fortsättningsskolan: huruvida den

skall bestå eller icke, och i förstnämnda fall dess rätta plats i ett rationellt

system för folkundervisningen. Vid ett övervägande av folkundervisnings
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

frågorna i stort torde man kunna utgå ifrån, att fortsättningsskolan i dess

nuvarande form bör så småningom försvinna och att dess uppgifter fördelas,

dels på det sista året i folkskolan, dels på en utvidgad organisation för

praktisk utbildning, dels ock slutligen på en mera allmän teoretisk och

praktisk undervisning för ungdom i 17—20-årsåldern. Det torde nämligen

vara en allmän mening att fortsättningsskolan på de flesta håll icke infriat

de förväntningar som ställts på densamma. Utan tvivel har orsaken härtill

varit tvåfaldig. Skolformens praktiska undervisning har, lysande undantag

till trots, i det hela varit alltför knapphändig för att giva påtagliga

resultat, och den teoretiska undervisningen har erbjudits eleverna vid en

olämplig ålder och därför av dem uppfattats som en onödig fortsättning

på plugget i folkskolan.

Många skäl tala för att en undervisning åt ungdom i mera mogen ålder

på åtskilliga områden skulle lämna bättre resultat än vad som är möjligt

att ernå omedelbart efter folkskolans slut, och angående behovet av en förbättrad

undervisning för den ungdom, som vid myndighetsåldern skall göra

sin självständiga insats i samhället, torde det icke råda några delade meningar.

Såväl allmän erfarenhet som företagna systematiska undersökningar

ha visat, att rena kunskaper likaväl som insikterna om alldagliga företeelser

lämnat mycket övrigt att önska hos den ungdom, som varit borta från

skolbänken sedan folkskoletiden och fram till tjuguårsåldern. Dessvärre

ligger det härvidlag genomsnittligt sämre till för den rena landsbygdens

ungdom än för städernas och de tätbebyggda samhällenas, därför att i det

senare fallet rikare tillfällen till självbildning erbjudas.

Den för motionärerna bärande synpunkten är alltså uppfattningen, att en

människa och medborgare behöver uppfostran ej blott i tidiga barnaår

utan även på ett senare stadium i livet. Folkskolan kan, som förut framhållits,

icke fylla uppgiften som den enda skolan för livet utan både sakens

natur och tidsläget synas kräva, att mogen ungdom i långt större omfattning

än nu erhåller en till personlig och medborgerlig fostran syftande

undervisning. De krav, vartill denna uppfattning leda, erfordra dock en

grundlig och allsidig undersökning.

Så länge det icke blivit utrönt, hur en verkligt allmän yrkesutbildning kan

komma att organiseras, är det givetvis omöjligt att närmare angiva linjerna

för den utvidgade undervisning åt mera mogen ungdom som här åsyftas.

Några synpunkter för en blivande utredning torde dock vara möjliga att

framhålla. Sålunda synes det oss självklart, att de brister i rena färdigheter,

vilka enligt erfarenhetens vittnesbörd vidlåda den ungdom som endast

genomgått folkskola, kunna och böra undanröjas i samband med den utvidgade

yrkesundervisningen. Med tanke på jordbrukarungdomens speciella

svårigheter att avstå tid för utbildningsändamål, förefaller det oss lämpligt

att tänka sig den allmänt medborgerliga undervisningen för denna ungdom

förenad med yrkesundervisningen inom facket. Även beträffande mera långvarig

undervisning för andra yrken kan man tänka sig ett liknande arrangemang.

Framförallt bör man emellertid, enligt vår uppfattning, uppmärksamma

möjligheterna att utveckla folkhögskolan och den nuvarande

frivilliga folkbildningsrörelsen. Den allmänt medborgerliga uppfostran, till

vilken vi syfta, är redan till sin idé förverkligad i folkhögskolorna. Genom

att utvidga och på ett kraftigt sätt understödja dessa kan man helt visst

komma mycket långt, Även ett frikostigare understöd åt aftonskolor och

liknande inrättningar förtjänar säkerligen att övervägas.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

93

Givetvis äro vi ingalunda blinda för de svårigheter, som möta vid en

revision av vår folkundervisning efter här uppdragna linjer. Framförallt äro

vi medvetna om att förslaget örn en förbättrad undervisning för ungdom i

högre åldrar kräver ökade kostnader för det allmänna. Vi tveka dock icke

att rekommendera en grundlig utredning av spörsmålet, då bristerna i det

nuvarande systemet äro påfallande och möjligheter till en bättre ordning

synas vara uppnåeliga. Vi äro angelägna betona, att de organisatoriska

förändringar i nuvarande skolformer, sorn skulle erfordras för att realisera

ovan angivna önskemål, givetvis få verkställas under en relativt lång övergångstid.

Avenså vilja vi påpeka, att vad som i detta sammanhang föreslås

icke behöver få någon direkt inverkan på organisationen av realskolor,

gymnasier, högskolor och universitet.

Som bekant pågår en rad av utredningar som beröra vårt undervisningsväsen

och av vilka vissa delar tangera även här avhandlade problem. Den

allmänna översyn av vårt folkundervisningsväsen, som vi här påyrka, bör

även ha till uppgift att samordna resultaten av dessa specialutredningar, så

att framgångslinjerna på området komma att präglas av planmässighet

och konsekvens.

Såsom av det föregående inhämtas, uttalade sig 1937 års riksdag för att

lärare vid mindre folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor borde

komma i åtnjutande av löneförmåner, som något överstege dem, som komme

småskollärarinnorna till del. Det förslag, som av Kungl. Maj:t i detta hänseende

nu framlagts, synes utskottet väl avvägt. Den höjning av lönetilläggens

storlek, som i de ovanberörda motionerna I: 83 och II: 244 ifrågasatts,

finner sig utskottet icke böra tillstyrka, bland annat nied hänsyn till

den betydande merkostnad av icke mindre än omkring 250,000 kronor utöver

Kungl. Maj:ts förslag, som en sådan höjning skulle föranleda. Mot

detaljerna i Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har utskottet intet att invända.

Utskottet förordar sålunda jämväl, att lönetilläggen i fråga må

komma vederbörande till godo redan från och med dagen för den av 1937

års riksdag beslutade löneregleringens ikraftträdande, alltså från och med

den 1 januari 1938. Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts förslag i denna

del och avstyrker de i ämnet väckta motionerna, i den mån de skilja sig

från detta förslag.

Ett tillerkännande av lönetillägg med 450 kronor för år åt manlig biträdande

lärare vid folkskola på sätt redan skett ifråga örn andra manliga

småskollärare är enligt utskottets mening att betrakta som en konsekvens

av den ståndpunkt, som vid behandlingen av frågan om lönereglering för

folk- och småskollärare intogs i avseende å löneförmånerna för manliga

småskollärare. Utskottet, som på grund härav tinner sig böra biträda det

härutinnan i motionen I: 84 framställda förslaget, förutsätter, att Kungl.

Majit vidtager åtgärder för beredande av omförmälda lönetillägg åt manlig

biträdande lärare vid folkskola. Lämpligen böra även dessa lönetillägg utgå

från och med den 1 januari 1938. Med vad av utskottet nu anförts torde

ifrågavarande motionsvis framställda yrkande få anses vara besvarat.

Utskottet.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Gällande avlöningsreglemente för lärare vid folk- och småskolor äger icke

tillämpning å Övningslärare. Beträffande timlärare gäller, såsom i motionen

I: 85 påpekats, att timlärare i läsämne äger åtnjuta arvode enligt de i 34 §

i reglementet meddelade bestämmelserna. Enligt bestämmelserna angående

statsbidrag till avlöning av lärare vid folk- och småskolor m. m. utgår

statsbidrag till avlönande av timlärare i läsämne, där ej skolöverstyrelsen

för visst fall annorlunda medgivit, allenast till skoldistrikt, där Överlärare

är anställd, och i den mån timlärare förordnats att meddela undervisning

det antal veckotimmar, varmed överlärarens undervisningsskyldighet enligt

av överstyrelsen fastställd instruktion understiger 30 veckotimmar.

Utskottet har funnit, att de i den nyssnämnda motionen berörda förhållandena

medföra vissa svårigheter och egendomliga konsekvenser, vilka

kunna undvikas, därest statsbidrag till arvoden åt timlärare medgives skola

utgå till timlärare i läroämne vid folk- och småskolor utom i slöjd och

hushållsgöromål. Lämpligen bör sådant statsbidrag utgå under förutsättning,

att berörda arvoden ej uppgå till högre belopp än de i 34 § avlöningsreglementet

angivna timlärararvodena. Några merutgifter för statsverket torde

knappast uppstå vid bifall till vad sålunda föreslagits.

Mot vad av Kungl. Maj:t i övrigt under denna punkt föreslagits har utskottet

icke något att erinra. Nyssberörda förändringar i avseende å lönetillägg

till manlig biträdande lärare vid folkskola och statsbidrag till timlärare

synas knappast behöva föranleda en höjning av det av Kungl. Majit

för nästa budgetår beräknade förslagsanslaget till bidrag till avlöning åt

lärare vid folkskolor.

Såsom av det föregående framgår, hava i motionerna I: 145 och II: 260

framställts förslag i syfte att bringa frågan om en förbättrad och mer allsidig

yrkesundervisning under utredning genom Kungl. Majlis försorg. Rörande

på vad sätt yrkesundervisningen skulle främjas hava i motionerna

givits åtskilliga anvisningar. Härförutom hava i berörda motioner till diskussion

upptagits vissa spörsmål örn en omläggning i övrigt av vårt folkundervisningsväsende

och om beredande av en väsentligt utökad allmänt

medborgerlig undervisning för ungdom i mera mogen ålder. Av motionärerna

har ifrågasatts, att jämväl dessa spörsmål skulle bliva föremål för

utredning.

Erinras må, att den fråga, som av motionerna att döma för motionärerna

framstått såsom den centrala och för ögonblicket mest trängande, nämligen

främjandet av yrkesundervisningen, varit och är föremål för statsmakternas

särskilda uppmärksamhet. Åtskilliga utredningar pågå på området.

Frågan örn förbättrande av den nu bristfälligt ordnade utbildningen av

lärare för yrkesundervisningen utredes sålunda inom ecklesiastikdepartementet

av 1936 års yrkessTcolsalcTcunniga, vilka ännu icke avgivit förslag i

ämnet. VerJcstadsskoleutredningen är inom samma departement sysselsatt med

utredning av vissa frågor rörande verkstadsskolorna för arbetslös ungdom,

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

95

vilken uppgift enligt de för dessa sakkunniga meddelade direktiven vidgar

sig till en allmän översyn över stora delar av vårt yrkesundervisningsväsende.

De sakkunniga hava sålunda att undersöka, huruvida icke ifrågavarande

verkstadsskolor skola kunna infogas i det nuvarande skolsystemet

såsom en ny kategori av yrkesutbildningsanstalter med uppgift att tjänstgöra

såsom centrala verkstadsskolor för större områden. Av punkten 188

i årets åttonde huvudtitel framgår, att de sakkunniga, som ännu icke avslutat

sitt arbete, i en skrivelse framhållit, att berörda spörsmål måste bedömas

med hänsyn jämväl till de för den uppväxande ungdomen redan

befintliga möjligheterna att förvärva yrkesutbildning inom det område, som

en central verkstadsskola skulle avse att i första hand betjäna, och de sakkunniga

hava därför framlagt vissa förslag i syfte att, då förslag framkomma

om inrättande av kommunal anstalt för yrkesundervisning, bereda

möjligheter till en mer ingående prövning av frågan om lämpligheten av

att sådan anstalt inrättas. Inom socialdepartementet pågår en utredning —•

rationaliseringsutredningen — med huvudsyfte att klargöra, på vilket sätt

samhället och medborgarna lättast skola kunna anpassa sig efter det nya

läge, som skapas genom rationalisering och driftnedläggelser inom industrien,

vilka icke äro blott tillfälliga, ett spörsmål, som ingår som ett led i det

problemkomplex, varom här är fråga. Frågan örn utbildnings- och anställningsförhållandena

inom det husliga arbetet är föremål för den inom socialdepartementet

arbetande hembiträdesutredningens uppmärksamhet. Dessa sakkunniga

hava redan avgivit förslag rörande vissa delar av det dem anförtrodda

utredningsuppdraget. Inom jordbruksdepartementet har 1936 års

lantbruksunder visning skommitté nyligen avslutat sitt arbete och avlämnat betänkande

med förslag angående den fasta lantbruksundervisningens ordnande

(statens offentliga utredningar 1937: 33). Denna kommitté har haft

som direktiv att undersöka frågan om beredande av yrkesutbildning åt den

manliga och kvinnliga ungdom, som söker sitt uppehälle vid jordbruket,

och att i samband därmed också uppmärksamma frågan om en för ändamålet

lämpad lärarutbildning. Inom handelsdepartementet hava 1936 års

hantverkssakkunniga arbetat med utredning av frågorna örn organiserandet

av lärlingsutbildningen inom hantverket och ordnandet av den högre yrkesundervisningen

inom hantverket. Därjämte ingår i de sakkunnigas uppdrag

att i samband med utredningen rörande lärlingsutbildningen taga under

övervägande eventuella utvägar att utöver nu till buds stående möjligheter

bereda arbetslös ungdom utbildning till hantverkare. De sakkunniga hava

redan avgivit förslag rörande vissa delar av de spörsmål, vilkas utredning

de sålunda hava om hand.

Utskottet, som delar motionärernas uppfattning örn att den nuvarande

anordningen av yrkesutbildningen lämnar mycket övrigt att önska — en

uppfattning, som också bestyrkes genom det stora antalet på området redan

pågående utredningar — finner det angeläget, att effektiva åtgärder, inne
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

fattande jämväl anordningar för en planmässig orientering av ungdomen till

lämpliga yrkesbanor, vidtagas för att bereda ungdomen möjligheter till en

för olika verksamhetsområden lämpad yrkesutbildning. De på området redan

arbetande sakkunnigberedningarna torde icke kunna undgå att inom

ramen för de för dem gällande utredningsdirektiven beakta de positiva uppslag,

som i detta hänseende lämnats av motionärerna. Med hänsyn härtill

finner utskottet det knappast behövligt att riksdagen i särskild skrivelse till

Kungl. Majit anhåller örn utredning rörande dessa frågor. Utskottet vill

emellertid som ett självklart önskemål framhålla vikten av att efter avslutandet

av de utredningar, som pågå inom skilda delar av förevarande utbildningsområde,

en översyn av de framställda förslagen kommer till stånd i

syfte att samordna och enhetliggöra förslagen. Vad nu anförts gäller jämväl

de förslag, som redan äro föremål för myndigheternas och Kungl.

Majits prövning.

Vad de i motionerna i övrigt framförda förslagen och synpunkterna beträffar,

må erinras, att statsmakterna under de senare åren vidtagit verksamma

åtgärder till stärkande av den allmänna folkundervisningen. Genom

beslut av 1936 års riksdag har sålunda införts obligatorisk sjuårig folkskola

och genom beslut av 1937 års riksdag har löneregleringen för folkoch

småskollärare tillrättalagts på sådant sätt, att den stimulerar till en

utökning av lästiden och alltså underlättar en förbättring av undervisningens

kvalitet. Fortsatta åtgärder på detta område torde inom den närmaste

framtiden vara att förvänta. Sålunda må nämnas, att särskilda sakkunniga

— 1937 års folkskolutredning — för närvarande inom ecklesiastikdepartementet

äro sysselsatta med att undersöka frågan örn en utsträckning

av den årliga lästiden vid folk- och småskolor och vissa andra åtgärder till

förbättrande av undervisningen vid dessa skolor. En allmän tendens har

under de senare åren varit att i ökad utsträckning lägga folkundervisningen

under statens kontroll och tillsyn, och de centrala skolmyndigheterna äro

verksamma för att utnyttja de på detta område vidtagna åtgärderna till

förbättrande av undervisningen i detalj och i det hela. Dessa strävanden

hava främjats genom det stora intresse för saken, som för det mesta är

tillfinnandes hos skoldistrikten. Den utveckling, som på detta område pågår,

synes utskottet icke behöva ytterligare påskyndas eller dirigeras genom

en skrivelse till Kungl. Majit av den innebörd, motionärerna angivit.

Även önskvärdheten av att stärka den fria medborgarbildningen har varit

föremål för statsmakternas intresse. Medelst rikliga bidrag av statsmedel

understödjas ett flertal på detta område verksamma institutioner. Som

exempel må nämnas folkhögskolorna, den populärvetenskapliga bildningsverksamheten

och folkbiblioteken, varförutom må framhållas, att radion i

avsevärd grad bidragit till att effektivisera utbildningsverksamheten och

göra den tillgänglig för breda folklager.

Motionärerna hava icke lämnat några mera preciserade anvisningar rörande

på vad sätt denna verksamhet bör ytterligare främjas. Enligt ut
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

97

skottets mening kunna de önskemål, som av motionärerna framställts, reduceras

till en fråga i vilken utsträckning det allmänna bör och har råd att

stödja ifrågavarande bilduingsinstitutioner. Utskottet finner vid sådant förhållande

anledning icke föreligga för riksdagen att hos Kungl. Maj:t anhålla

örn utredning på dessa punkter.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla, att en allmän utredning, omspännande

större delen av det statliga och statsunderstödda undervisnings- och

utbildningsväsendet, säkerligen skulle bliva mycket tidsödande i synnerhet om

för densamma icke skulle komma att gälla mera bestämda direktiv. Det kan

förväntas, att statsmakterna under den tid, utredningen pågår, icke skulle

komma att på det område, som utredningen avser eller berör, vidtaga några

åtgärder av beskaffenhet att kunna tänkas föregripa prövningen av de förslag,

i vilka utredningen komme att utmynna. En utredning av den art, som

av motionärerna satts i fråga, skulle alltså leda till ett undanskjutande till

en oviss tidpunkt av de angelägna åtgärderna att organisera en- yrkesorientering

och yrkesutbildning, som kan främja den uppväxande ungdomens

möjligheter att finna sin utkomst inom produktionsarbetet. Ej minst av

denna anledning anser sig utskottet icke böra tillråda riksdagen att följa det

motionsvis framställda yrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under erinran örn utskottets

uttalande i det föregående, att vissa i motionerna I: 145 och II: 260

givna uppslag till förbättrande av yrkesundervisningen beaktas vid pågående

sakkunnigutredningar, får utskottet således hemställa

I. att riksdagen må

a) avslå herrar Normans och Kylings m. fl. ovannämnda

motioner (I: 83 och II: 244);

b) besluta, att lärare vid mindre folkskolor och biträdande

lärare vid folkskolor skola från och med den 1 januari

1938 äga av statsmedel åtnjuta lönetillägg enligt av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1938 angivna grunder;

c) i anledning av herr Wagnssons ovannämnda motion

(I: 85) medgiva, att statsbidrag må utgå till arvoden åt timlärare

i läroämne vid folk- och småskola på sätt av utskottet

ovan angivits;

d) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid

folkskolor för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 89,500,000 kronor;

II. att herrar Larssons och Anderssons i Rasjön m. fl. ovannämnda

motioner (I: 145 och II: 260) må anses besvarade

med vad utskottet ovan anfört;

III. att herr Wagnssons ovannämnda motion (1:84) må

anses besvarad med vad utskottet ovan anfört.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 8.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

142:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid

folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. Kungl. Majit

har (punkt 148, sid. 406 och 407) föreslagit riksdagen att till Folkskolor

m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor

eller särskilda slöjdskolor för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 3,650,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Johan Larsson väckt motion (I: 150), vari hemställts, att

riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning angående

införande av obligatorisk slöjdundervisning för gossar i folkskolor ävenså

utökad och obligatorisk sömnadsundervisning för flickor i fortsättningsskolan

samt framlägga de förslag, vartill utredningen kan ge anledning.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen gjorda yrkandet,

hänvisas till motionen.

Kungl. Majits förslag innebär, att från förevarande anslag från och med

nästa budgetår skola bestridas jämväl den ifrågavarande lärare tillkommande

provisoriska avlöningsförbättringen, vilken nu utgår från annat anslag. I

samband härmed har förevarande anslag uppräknats med 85,000 kronor.

Kungl. Majits ifrågavarande förslag lämnar utskottet utan erinran.

Vad det motionsvis anställda yrkandet beträffar, vill utskottet i likhet med

motionären framhålla betydelsen och värdet av att undervisning i slöjd och

sömnad meddelas vid folkundervisningsanstalterna. 1935 års riksdags beslut

angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet har i sin mån

bidragit till att främja slöjdundervisningen, i det att statsbidrag numera

utgår bland annat till anordnande av lokaler för undervisning i slöjd. Det

bör också påpekas, att bestämmelserna angående statsbidrag till slöjdundervisningen

successivt uppmjukats genom beslut av 1935 och 1936 års riksdagar.

På grund härav och då utskottet bar sig bekant, att skoldistrikten

i allmänhet ådagalägga ett stort intresse för ifrågavarande undervisning,

anser sig utskottet icke böra förorda, att riksdagen gör framställning hos

Kungl. Majit i av motionären angivet hänseende.

Under åberopande av vad utskottet under punkten 103:o) yttrat rörande

utgående av dyrtidstillägg å bisysslearvoden vill utskottet framhålla angelägenheten

av att Kungl. Majit tager under övervägande, huruvida icke de

å arvodena åt förevarande lärare i slöjd utgående dyrtidstilläggen lämpligen

böra inarbetas i dessa arvoden. I följd av den av 1937 års riksdag beslutade

löneregleringen för lärare vid folk- och småskola utgå från och med

den 1 januari 1938 dyrtidstillägg å lönerna för sistnämnda lärare i huvudsak

enligt de grunder, som gälla för nyreglerade verk, medan dyrtidstillägg

å berörda slöjdarvoden utgå enligt samma grunder som tidigare gällt, d. v. s.

i anslutning till grunderna för dyrtidstillägg vid oreglerade verk. Bland

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

99

annat ur kameral synpunkt är det önskvärt, att dyrtidstillägg över huvud

taget icke utgå å dessa arvoden, vilka i stället böra undergå skälig förhöjning

för att kompensera de bortfallande dyrtidstilläggen. Utskottet finner

det önskvärt, att förslag i ämnet förelägges 1939 års riksdag.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller

särskilda slöjdskolor för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 3,650,000 kronor;

b) att herr Larssons ovannämnda motion (I: 150) icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

143:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid egentliga folkskolor m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 149, sid. 408), vilket innebär en utvidgning av anslagets

ändamål till att omfatta jämväl den provisoriska avlöningsförbättringen

åt ifrågavarande lärarinnor och en i samband därmed företagen anslagshöjning

med 56,000 kronor, får utskottet, som vill framhålla, att vad

utskottet under nästföregående punkt yttrat rörande utgående av dyrtidstillägg

å arvoden till lärare i slöjd äger motsvarande tillämpning jämväl å

förevarande arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål, hemställa,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärarinnor i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor m. m.

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 400,000

kronor.

144:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlönande av lärare åt vid

statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna

barn i skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150, sid.

408 och 409), vilket innebär en av 1937 års lönereglering betingad anslagshöjning

med 20,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlönande

av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och

vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 130,000 kronor.

145:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets

nordligaste gränsorter. Kungl. Maj:t har (punkt 151, sid. 409—417)

föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande

i rikets nordligaste gränsorter för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 200,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr O. Bergqvist m. fl.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

(I: 50) och den andra inom andra kammaren av herr E. Hage m.fl. (II: 132),

vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att de särskilda lönetillägg, som

jämlikt kungl, kungörelsen nr 469/1924 utgått till lärare vid folk- och småskolor

i vissa skoldistrikt, må från och med den 1 januari 1938 utgå med

225 kronor till varje lärare och att förslagsanslaget till folkundervisningens

befrämjande i rikets nordligaste gränsorter i samband därmed må höjas med

40,725 kronor till 240,725 kronor.

Beträffande de till stöd för motionerna anförda skälen hänvisas till motionen

I: 50.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 280,000

kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär alltså en anslagsminskning med

80,000 kronor.

De särskilda lönetilläggen jämlikt kungörelsen nr 469/1924 hava

utgått till lärare vid egentlig folkskola, mindre folkskola och småskola inom

vissa i kungörelsen uppräknade skoldistrikt inom rikets nordligaste gränsorter

med följande årliga belopp, nämligen

400 kronor till ordinarie och extra ordinarie lärare vid egentlig folkskola;

250 kronor till biträdande och vikarierande lärare vid egentlig folkskola

och till lärare vid mindre folkskola; samt

200 kronor till lärare vid småskola.

Inom Jukkasjärvi och Vittangi samt Gällivare skoldistrikt hava dock

lönetilläggen utgått med allenast respektive 150, 100 och 100 kronor.

I propositionen nr 270/1937 angående lönereglering för folk- och småskollärare

m. m. förutsattes, att ifrågavarande särskilda lönetillägg skulle

upphöra att utgå i och med löneregleringens ikraftträdande den 1 januari

1938. Riksdagen förklarade sig emellertid i sin skrivelse nr 468/1937 finna,

att lönetilläggen vore betingade bland annat av de säregna, undervisningen

försvårande språkförhållandena inom vissa delar av de nordligaste gränsorterna

men att riksdagen icke på grundval av den föreliggande utredningen

kunde bilda sig en uppfattning örn i vad mån situationen förändrades

genom löneregleringen, varför riksdagen anhöll om utredning i ämnet.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen föreslagit lönetilläggens

fastställande till 300 kronor för alla ifrågavarande lärare, medan statskontoret

och departementschefen tillstyrkt ett tillägg av 150 kronor.

Statskontoret — på vars utlåtande i ämnet departementschefen grundat sin

hemställan — har motiverat sitt förslag med bland annat följande uttalande:

Såsom av handlingarna i ärendet framginge, hade nämnda lönetillägg

utgått under en lång följd av år. Avsikten med dem hade varit, att för

vinnande av en god rekrytering göra lärarbefattningarna i finnbygden mera

eftersträvansvärda samt att giva ett erkännande åt lärarna för deras arbete

bland den finsktalande befolkningen. Lönetilläggen hade alltså avsetts att

utgöra ersättning dels för de olägenheter, som vore beroende av ifrågavarande

skolors avskilda lägen, dåliga kommunikationsförhållanden, hårda kli
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

101

mat och dyra levnadskostnader, dels ock för de särskilda svårigheter, som

vore förbundna med undervisningen av barn från finsktalande hem. Att

tilläggen icke endast vore en kompensation för sistnämnda svårigheter hade

även kommit till synes vid den år 1920 företagna höjningen av tilläggens

belopp. Av förarbetena till Kungl. Maj:ts beslut den 17 september 1920

— varigenom lönetilläggen fastställts till de belopp, som alltsedan dess utgått

— framginge, att i ärendet hörda myndigheter ansett höjningen nödvändig,

bland annat på grund av att dyrtiden gjort sig särskilt gällande i dessa

nordliga och isolerade trakter, samt att lärarna därstädes fått vidkännas

många svårigheter och försakelser till följd av underhaltiga och hälsofarliga

bostäder.

Genom 1937 års riksdags beslut angående lönereglering för lärare vid

folk- och småskolor hade läget blivit förändrat. Från och med den 1 januari

1938 komme nämligen beträffande bland annat lärare vid folk- och

småskolor samt vid statens egentliga folkskolor, mindre folkskolor och småskolor

i rikets nordligaste gränsorter att tillämpas avlöningsprinciper likartade

med dem, som gällde inom nyreglerade delar av statsförvaltningen.

I enlighet härmed skulle lärarlönerna utgå enligt en gemensam löneplan,

med lönebeloppen differentierade efter ortsgrupper. Inordnandet av tjänstgöringsorterna

i dessa grupper komme att ske med utgångspunkt från de allmänna

levnadskostnaderna. Härutöver skulle kallortstillägg tillkomma lärare,

som vore bosatta å sådana orter inom de norra delarna av landet, där

vistelsen på grund av klimatiska och fysiologiska förhållanden kunde anses

särskilt påfrestande.

Givetvis måste under dessa omständigheter den nu genomförda löneregleringen

komma att återverka på de lönetillägg, som utginge jämlikt ovannämnda

1924 års kungörelse. Då efter löneregleringen lönerna bestämdes

efter olika dyrorter och därjämte kallortstillägg komme att utgå, bortfölle

väsentligen grunden för de hittillsvarande särskilda lönetilläggen. En anledning

att bevilja en särskild förmån åt här avsedda lärare syntes dock

alltjämt ligga i de svårigheter, som vore förknippade med undervisningen

av de finsktalande barnen. I betraktande härav ville statskontoret icke

framställa erinran emot att till lärare i trakter med finsktalande befolkning

finge utgå ett särskilt lönetillägg även för tiden efter löneregleringens genomförande.

Statskontoret förutsatte härvid, att sådant tillägg endast skulle

tillkomma lärare i skolor, där språksvårigheterna verkligen motiverade en

dylik förmån.

Med beaktande av vad ovan anförts ville statskontoret — som icke hade

något att erinra emot att lönetillägget fastställdes till samma belopp för

samtliga lärare, som komme i åtnjutande av denna förmån — för sin del

föreslå, att såsom skäligt lönetillägg åt ifrågavarande lärare vid folk- och

småskolor måtte från och med den 1 januari 1938 utgå ett årligt belopp

av 150 kronor till varje lärare.

Ifrågavarande lönetillägg utgingo före löneregleringen med tillhopa omkring

119,000 kronor årligen. Skolöverstyrelsens förslag skulle medföra en

merkostnad för ändamålet av omkring 42,000 kronor och statskontorets av

departementschefen förordade förslag en med omkring 38,000 kronor minskad

anslagsbelastning.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Såsom framgår av den i ämnet verkställda utredningen, hava omförmälda

lönetillägg till lärare vid folkskolor inom vissa av rikets nordligaste gränsorter

till en del motiverats med hänsyn till de särskilda språksvårigheterna

i denna landsända. Utskottet har därför icke något att invända emot, att

lönetillägg av denna art må jämväl efter löneregleringens ikraftträdande

utgå med skäligt belopp. Då lönetilläggen till ej ringa del avse ersättning

av den art, som numera till vederbörande lärare utgår i form av kallortstillägg,

bör en viss försiktighet iakttagas vid bestämmandet av lönetilläggets

belopp. I varje fall finner utskottet det icke lämpligt att, såsom i de i

ämnet väckta motionerna yrkats, lönetilläggen bestämmas till sådant belopp,

att icke mindre än omkring 65 procent av de lärare, varom här är fråga,

skulle erhålla högre lönetillägg än tidigare utgått.

Utskottet, som finner skäl tala för att lönetilläggen böra utgå med samma

belopp för alla lärare, har funnit statskontorets av departementschefen biträdda

förslag väl avvägt och anser sig därför böra förorda ett lönetillägg

av 150 kronor för varje ifrågakommande lärare. Härvid förutsätter utskottet

i likhet med statskontoret, att lönetillägg endast skall tillkomma

lärare i skolor, där språksvårigheterna verkligen motivera en dylik förmån.

Utskottet utgår från att Kungl. Maj:t tager under omprövning, huruvida

icke den i kungörelsen nr 469/1924 införda förteckningen över de skoldistrikt,

inom vilka lönetillägg skola utgå, bör på grund härav omarbetas.

Lämpligen böra de lönetillägg, som sålunda tillstyrkts, komma vederbörande

lärare till del från och med den 1 januari 1938.

Utskottet anser sig icke böra ifrågasätta ändring i de av Kungl. Majit

verkställda anslagsberäkningarna och hemställer således,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Bergqvists och Hages m. fl. ovannämnda

motioner (I: 50 och II: 132), till Folkskolor m. m.:

Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 200,000

kronor.

146:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning

åt lots- och fyrpersonalens barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 152), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa

kostnader för skolundervisning åt lots■ och fyrpersonalens barn

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 35,000

kronor.

147:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 153, sid. 417 och 418), vilket

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

103

innebär en av den utav 1937 års riksdag beslutade löneregleringen betingad

anslagshöjning med 30,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. rn.: Bidrag till avlöning

åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid skolhem

och arbetsstugor för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 170,000 kronor.

148:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på

grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 154) föreslagit riksdagen i fråga

om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet denna dag särskilt

utlåtande; vilket härmed

anmäles.

149:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i

skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem. Kungl. Majit har (punkt

155, sid. 418—420) föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.i Bidrag

till inackordering av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 950,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr A. Bceckström väckt motion (lii 46), vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta vid beviljandet av anslaget till inackordering av

skolbarn, att skoldistrikt, som tillerkänts bidrag för barn för kortare tid

än helt läsår, äger rätt att efter skolöverstyrelsens beprövande använda bidraget

helt eller delvis till skolbarnsbespisning.

Beträffande de av motionären till stöd för hans yrkande anförda skälen

hänvisas till motionen.

Förevarande anslag, som för innevarande budgetår är uppfört med 880,000

kronor, har av skolöverstyrelsen med hänsyn till belastningen under det

senast förflutna budgetåret — omkring 1,055,000 kronor —• ansetts böra för

budgetåret 1938/39 uppföras med 1,050,000 kronor. Departementschefen

har för sin del tillstyrkt en nedräkning av sistnämnda belopp med dels

20,000 kronor, motsvarande ett av 1937 års riksdag till annat anslag överfört

belopp, dels ock 80,000 kronor, varmed anspråken på bidrag ur anslaget

förväntas komma att minskas vid bifall till Kungl. Majits under punkten

157 framlagda förslag om uppförande under åttonde huvudtiteln av ett

särskilt anslag till bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning.

Utskottet, som beaktar de av motionären anförda synpunkterna beträffande

önskvärdheten av att skolmåltider anordnas i större utsträckning än

nu sker, vill emellertid fästa uppmärksamheten på att, såsom av det föl
-

Utskottet.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

TJtskottet.

jande inhämtas, för nästa budgetår ifrågasättes en icke oväsentlig höjning

av de anslagsmedel, som nu stå till förfogande för anordnande av skolbarnsbespisning,

samt att frågan örn en ytterligare utvidgning av skolbarnsbespisningen

befinner sig under Kungl. Maj:ts prövning. Med hänsyn härtill

finner sig utskottet icke böra förorda, att beslut fattas i enlighet med det

motionsvis framställda yrkandet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot de av Kungl. Majit verkställda

anslagsberäkningarna, får sålunda hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag

samt med avslag å herr Bseckströms ovannämnda motion

(II: 46), till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av

skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 950,000 kronor.

150.o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar

för skolpliktiga barn. Kungl. Majit har (punkt 156, sid. 420) föreslagit

riksdagen att till Folkskolor m. m.i Bidrag till anordnande av skolskjutsar

för skolpliktiga barn för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av

600,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar K. I. Sköldén

och John Gustavson (I: 86) och den andra inom andra kammaren av herr

J. W. Mårtensson m. fl. (II: 163), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla örn sådan ändring i gällande förordning angående

bidrag till skolskjutsar, att statsbidrag till skolskjutsar må utgå företrädesvis

då genom anordnande av skolskjuts förbättring av skolväsendet åstadkommes

samt då barn ha lång och svår skolväg.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras yrkande anförda skälen

hänvisas till motionen I: 86.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 150,000 kronor,

betingad av anslagsbelastningen under budgetåret 1936/37 och emotsedda

utgiftsökningar. Några ändringar i grunderna för statsbidrags utgående

ifrågasättas icke.

Då gällande författningsbestämmelser icke lägga hinder i vägen för ett

tillgodoseende av de av motionärerna framställda önskemålen i den utsträckning,

som under förhandenvarande förhållanden kan befinnas lämplig, torde

berörda motioner icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda. Mot

Kungl. Majits förslag har utskottet intet att erinra. Utskottet hemställer

således,

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

105

I. att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande

av skolskjutsar för skolpliktiga barn för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 600,000 kronor;

II. att herrar Sköldéns, Gustavsons och Mårtenssons m. fl.

ovannämnda motioner (I: 86 och II: 163) icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

151:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, sid. 420—422),

vilket innebär anvisande för första gången av anslag till nämnda ändamål

under åttonde huvudtiteln och en ökning med 100,000 kronor av de till

ändamålet nu ur margarinaccismedel utgående bidragen, får utskottet, under

erinran örn vad utskottet ovan under punkten 149:o) anfört, hemställa,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande

av skolbarnsbespisning för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

152:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader och deras

inredning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, sid. 423 och

424), vilket innebär en av föreliggande medelsbehov betingad anslagshöjning

med 50,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader

och deras inredning för budgetåret 1938/39

anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

153:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningslokaler m. m.

Kungl. Maj:t har (punkt 159, sid. 424—426) föreslagit riksdagen att till

Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningslokaler m. m. för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 7,500,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar W. Egnell och

John Gustavson (I: 51) och den andra inom andra kammaren av herr T.

Wolgast (II: 29), vari hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla

örn sådan ändring av kungl, kungörelsen av den 6 mars 1936, nr 45,

att bidrag utgår för redan befintliga skollokaler ändock sådana förhållanden

föreligga som omnämnas i 11 §, punkt 5.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras yrkande anförda skälen

hänvisas till motionen II: 29.

Kungl. Majda förslag innebär en av den väntade medelsåtgången betingad

anslagshöjning med 400,000 kronor. Beträffande grunderna för bidragens

utgående ifrågasättas icke några förändringar.

s. 106 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

106 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Mot Kungl. Majrts förslag har utskottet intet att erinra.

Enligt det författningsrum, som av motionärerna åberopats, utgår byggnadsbidrag

för redan befintliga undervisningslokaler allenast för lokal, som

användes för sitt ändamål. Motionärerna åsyfta alltså, att statsbidrag skulle

kunna utgå till äldre undervisningslokaler, oaktat de icke användas för sitt

ändamål. Detta har av motionärerna motiverats bland annat med en hänvisning

till bestämmelserna i 10 § omförmälda kungörelse, enligt vilken

byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler kan utgå, även om vederbörande

lokal blir obehövlig för undervisningsändamål. I anledning härav

må erinras, att den sistnämnda bestämmelsen motiverats därmed, att i fråga

om nya undervisningslokaler statlig myndighet vid bidragets ursprungliga

beviljande prövat byggnadsbehovet och givit sitt tillstånd till byggnadens

uppförande. Ett inhiberande av statsbidraget, sedan lokalerna blivit obehövliga,

har under sådana förhållanden ansetts oskäligt.

Det kan enligt utskottets mening icke vara med sunda ekonomiska principer

förenligt, att staten lämnar bidrag jämväl till äldre skollokaler, vilka

tillkommit utan statens medverkan och vilka äro obehövliga för det ändamål,

som förevarande statsbidrag avser att stödja. Utskottet avstyrker därför

ifrågavarande motioner och hemställer således,

I. att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningslokaler

m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 7,500,000 kronor;

II. att herrar Egneils, Gustavsons och Wolgasts ovannämnda

motioner (I: 51 och II: 29) icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

154:o) Folkskolor m. m.: Understödjande av folkskolebarns ferieoch

studieresor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 160, sid.

426—428), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår

och oförändrade grunder för anslagets disposition, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Understödjande av

folkskolebarns ferie- och studieresor för budgetåret 1938/39

anvisa ett förslagsanslag av 75,000 kronor.

155:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161), vilket innebär samma

medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska

skolan i Tärna för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 15,000 kronor.

156:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till svensk undervisning för svenska

barn i utlandet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162,

sid. 429—431), vilket innebär en anslagshöjning med 3,300 kronor, betingad

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

107

dels av överförande till anslaget av det för innevarande budgetår utgående

särskilda anslaget till svenska folkskolan i Tallinn och dels av ökat understöd

till svenska skolan i Berlin, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till svensk

undervisning för svenska barn i utlandet för budgetåret 1938/39

anvisa ett anslag av 19,100 kronor.

157:o) Folkskolor m. m.: Fortbildningskurser för lärare vid egentliga

folkskolor och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 163, sid. 431 och 432), vilket innebär återuppförande å riksstaten

av det sedan budgetåret 1932/33 indragna anslaget till förevarande ändamål,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Fortbildningskurser

för lärare vid egentliga folkskolor och småskolor för budget

året 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

158:o) Bidrag till skolhygienisk verksamhet. I två likalydande motioner,

väckta, den ena inom första kammaren av herrar R. Lindström och

R. Wagnsson (I: 152) och den andra inom andra kammaren av herr L. V

Lindén (II: 242), har hemställts, att på vissa villkor statsbidrag måtte utgå

till skoldistrikt för arvoden åt läkare vid samtliga folkskolor, utgörande för

helt budgetår en krona för varje under höstterminen vid någon av sagda

skolor i skoldistriktet med anordnad skolhygienisk verksamhet inskriven

lärjunge, och att för detta ändamål måtte anvisas ett förslagsanslag av

300,000 kronor för budgetåret 1938/39, att statsbidrag enligt av kungl,

medicinalstyrelsen angivna principer måtte utgå till skolläkares resor för

skolbarnsundersökningar och för dem av distriktssköterskornas resor i egenskap

av skolsköterskor, vilka måste föranleda särskild kostnad, samt anvisande

härför av ett förslagsanslag av 35,000 kronor för nyssnämnda budgetår;

och att från och med den 1 juli 1938 måtte inrättas en ordinarie

tjänst som överläkare vid rikets skolor, uppförd i lönegrad B 30.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras yrkanden anförda skälen

hänvisas till motionen I: 152.

Den föreliggande betydelsefulla frågan örn läkarvården vid våra skolor

är för närvarande föremål för utredning. Utskottet, som under sådana förhållanden

icke kan förorda, att riksdagen nu upptager denna fråga till realbehandling,

vill uttala förhoppningen, att Kungl. Maj:t för riksdagen framlägger

det förslag i ämnet, som kan befinnas påkallat.

Utskottet hemställer, under åberopande av vad sålunda anförts,

att herrar Lindströms, Wagnssons och Lindéus ovannämnda

motioner (I: 152 och II: 242) icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Utskottet.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

159:o) Nomadskolor: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt

164) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

160:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 165), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 95,000 kronor.

161 :o) Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande elever vid folkskoleseminarierna

i Luleå och Umeå. Nomadskolor: Gratialer. I

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 166, sid. 433), vilket ifråga om

sistnämnda anslag innebär en till följd av en gratialtagares frånfälle uppkommen

anslagsminskning med 300 kronor och i övrigt oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande elever vid

folkskoleseminarierna i Luleå och Umeå ett förslagsanslag av

800 kronor;

b) till Nomadskolor: Gratialer ett anslag av 800 kronor.

162:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 167, sid. 434), vilket innebär en anslagsminskning

med 250,000 kronor, motiverad med hänsyn till väntad minskad

anslagsbelastning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning

åt lärare för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 5,000,000 kronor.

163:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.

Kungl. Majit har (punkt 168, sid. 434) föreslagit riksdagen

att till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 300,000

kronor.

Kungl. Majits förslag innebår en anslagshöjning med 60,000 kronor, företagen

med hänsyn till den väntade medelsåtgången, som för budgetåret

1936/37 uppgått till i runt tal 285,000 kronor.

Utskottet. Den pågående centraliseringen av fortsättningsskolväsendet har betydelse

icke blott ur statsekonomisk synpunkt utan är av vikt jämväl med hänsyn

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

109

till de förbättringar av denna skolform, som därigenom kunna ernås. Särskilt

bör framhållas, att en centralisering av fortsättningsskolan ofta möjliggör,

att fortsättningsundervisningen kan i större utsträckning göras yrkesbetonad

och inriktas på undervisning i hushållsgöromål. Utskottet, som vill

framhålla önskvärdheten av att den på området pågående utvecklingen i

görligaste mån främjas, förutsätter, att vederbörande myndigheter hava sin

uppmärksamhet riktad på behovet av en ökad centralisering av fortsättningsskolväsendet.

Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet icke något att erinra, och utskottet

hemställer därför, under åberopande av vad ovan anförts,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering

av fortsättning sskolväsendet för budgetåret 1938/39

anvisa ett förslagsanslag av 300,000 kronor.

164:o) Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för lärare. Kungl.

Majit har (punkt 169, sid. 435 och 436) föreslagit riksdagen att till Fortsättningsskolor:

Utbildningskurser för lärare för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 12,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen hemställt, att anslaget

måtte höjas till 26,350 kronor, att fördelas på följande sätt:

2 fortsättningskurser i jordbruk med binäringar.........kronor 8,000

2 begynnelsekurser i jordbruk med binäringar.......... » 8,000

1 begynnelsekurs i handel........................ » 4,650

1 » i kvinnlig slöjd.................... » 3,600

1 » i engelska för undervisning i fortsättningsskolor

i anslutning till fiskerinäring ... » 2,100

Summa kronor 26,350.

Departementschefen har tillstyrkt anvisande för ändamålet av 20,000 kronor.

Inom ramen av nämnda anslagsbelopp har det synts honom möjligt att

anordna två fortsättnings- och tre begynnelsekurser.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, anser

sig böra utgå från att urvalet av deltagare i de jordbrukskurser, som kunna

komma till stånd, sker med beaktande av att vederbörande kursdeltagare

icke blott har förutsättningar att tillgodogöra sig kursundervisningen utan

också på grund av sina föregående erfarenheter och sin allmänna lämplighet

besitter förmåga att meddela en tillfredsställande undervisning på detta

yrkesområde.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Utbildnings
kurser

för lärare för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 20,000 kronor.

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

165:o) Högre folkskolor: Understöd. Beträffande vad Kungl. Majit

(punkt 170) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

166:o) Högre folkskolor: Resestipendier åt lärare i främmande

levande språk. Kungl. Majit har (punkt 171, sid. 437 och 438) föreslagit

riksdagen att till Högre folkskolor: Resestipendier åt lärare i främmande

levande språk för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 1,500

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr D. Norman väckt motion (I: 82), vari hemställts, att riksdagen

till resestipendier åt lärare vid folkskoleseminarier, lärare vid småskoleseminarier,

lärare vid folkskolor, lärare vid fortsättningsskolor, lärare

vid småskolor, lärare vid mindre folkskolor, biträdande lärare vid folkskolor,

lärare vid högre folkskolor, föreståndare och lärare vid rikets abnormskolor

(dövstumskolor, blindskolor och sinnesslöanstalter) samt vid skyddshem ävensom

åt statens folkskolinspektörer ville för budgetåret 1938/39 bevilja ett

reservationsanslag av 28,000 kronor, att utgå enligt de villkor och bestämmelser,

som Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva.

Beträffande de av motionären till stöd för hans yrkande anförda skälen

hänvisas till motionen.

Kungl. Majits förslag innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen hemställt örn beviljande

för nästa budgetår av ett anslag av 28,000 kronor till resestipendier

åt de i ovannämnda motion uppräknade kategorierna befattningshavare vid

undervisningsväsendet, men att departementschefen funnit sig icke kunna

för närvarande förorda bifall till denna hemställan.

Utskottet, som väl inser betydelsen av att lärarna genom studieresor sättas

i tillfälle att tillägna sig en för sin lärarverksamhet lämplig fortbildning,

förutsätter, att Kungl. Majit ägnar denna fråga uppmärksamhet och för 1939

års riksdag framlägger förslag i ämnet. Om och i vad mån jämväl folkskolinspektörer

böra komma i åtnjutande av statliga resestipendier anser sig utskottet

icke kunna nu bedöma. Det i motionen framställda förslaget biträder

utskottet icke i vidare mån än att utskottet i likhet med departementschefen

tillstyrker fortsatt anvisande av 1,500 kronor till resestipendier åt lärare i

främmande levande språk vid högre folkskolor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lil

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Normans ovannämnda motion (I: 82)

i den mån motionen skiljer sig från nämnda förslag, till

Högre folkskolor: Resestipendier åt lärare i främmande levande

språk för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 1,500 kronor.

167:o) Folkhögskolor: Understöd. Folkhögskolor: Stipendier åt

elever. Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. Kungl.

Majit har (punkterna 172 och 173, sid. 438—445) föreslagit riksdagen att

för budgetåret 1938/39 anvisa dels till Folkhögskolor: Understöd ett förslagsanslag

av 1,340,000 kronor, dels ock till Folkhögskolor: Stipendier åt elever

ett förslagsanslag av 650,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr R. Wagnsson

(I: 65) och den andra inom andra kammaren av herrar T. Wolgast och G.

Jeppsson (II: 91), vari hemställts, att riksdagen måtte för understöd för utbildning

av lärare och lärarinnor vid folkhögskolor för budgetåret 1938/39

anvisa ett anslag av 4,500 kronor.

I fråga örn förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor innebär

Kungl. Maj:ts förslag en uppräkning av anslaget med 40,000 kronor med

hänsyn dels till medelsåtgången under budgetåret 1936/37 och dels därtill,

att understöd förutsättes under nästa budgetår skola utgå jämväl till svenska

gymnastikförbundets gymnastikfolkhögskola å Lillsved, vilken hittills icke

åtnjutit understöd från förevarande anslag.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande anslag till stipendier åt elever innebär

i kostnadshänseende en anslagshöjning med 50,000 kronor, betingad av

att förslag framlagts örn en återgång till de maximibestämmelser rörande

stipendiebeloppens storlek, som gällde under budgetåren 1929/32.

För närvarande gälla beträffande ifrågavarande elevstipendier bestämmelserna

i kungörelsen nr 399/1934.

Stipendium av statsmedel må tilldelas endast sådan i folkhögskola intagen

elev, som är obemedlad eller mindre bemedlad och som åtnjuter undervisning

i kurs, för vilken bidrag av statsmedel utgår. Eleven hänföres till en

av tre behovsgrader, varvid till högsta (tredje) behovsgraden endast bör

räknas elev, som i synnerlig grad är i behov av understöd. Skolöverstyrelsen

meddelar särskilt för vinterkurs och särskilt för sommarkurs beslut

rörande beloppet av det anslag, som skall tillkomma varje särskild folkhögskola,

och skall därvid för elev av tredje behovsgraden beräknas högst 35

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kronor, för elev av andra behovsgraden högst 20 kronor och för elev av

första behovsgraden högst 15 kronor för varje läsmånad, eleven uppgivits

skola bevista kursen.

Maximibeloppen, vilka bestämdes till sin nuvarande storlek av 1932 års

riksdag, utgjorde under budgetåren 1929/32 respektive 45, 25 och 15 kronor,

till vilken storlek de nu enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle återföras.

Vidkommande det motionsvis framförda förslaget örn anvisande av medel

till understöd för utbildning av lärare och lärarinnor vid

folkhögskolor inhämtas av statsrådsprotokollet, att skolöverstyrelsen i

skrivelse den 30 augusti 1937 hos Kungl. Majit gjort framställning i ämnet

och därvid anfört följande:

I sina anslagsäskanden till 1937 års riksdag hade överstyrelsen, efter anhållan

av styrelsen för svenska folkhögskolans lärarförening, föreslagit, att

Kungl. Majit ville hemställa, att det belopp av 4,500 kronor, som enligt

kungörelsen den 26 september 1921 (nr 627) angående understöd för utbildning

av lärare och lärarinnor vid folkhögskolor tidigare utgått av anslaget

till understödjande av folkhögskolor, men som från och med budgetåret

1932/33 icke utgått, åter måtte få användas för det avsedda ändamålet.

Sedan styrelsen för nämnda lärarförening i skrivelse den 3 juli 1937 ånyo

anhållit, att överstyrelsen måtte i sina anslagsäskanden för budgetåret

1938/39 upptaga förslaget om anslag till utbildningskurser för folkhögskolornas

lärarpersonal, finge överstyrelsen ånyo för sin del understryka, att ett starkt

behov av dylika utbildningskurser rådde, och finge därför upprepa sitt förslag,

att medel för ändamålet måtte ånyo anvisas.

Departementschefen har icke ansett sig böra framlägga förslag för riksdagen

om anslag till ändamålet för nästa budgetår.

Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet örn anslag till understöd för

utbildning av nu ifrågavarande lärare har i motionen lii 91 anförts i huvudsak

följande:

Ifrågavarande anslag har från folkhögskolehåll ansetts ha en annan karaktär

än de övriga anslag till kurser och vidare utbildning, vilka likaledes

indragits på grund av de försämrade konjunkturerna. Styrelsen för svenska

folkhögskolans lärarförening har motiverat ifrågavarande anslags särställning

sålunda:

»För folkhögskolans lärarutbildning hade ifrågavarande anslag en helt

annan betydelse än de anslag till lärare vid andra skolor, som det vid indragningen

jämfördes med. Medan såväl beträffande högre allmänna läroverk

och med dem jämförbara skolor som vid folkskolor speciellt för ifrågavarande

skolor avsedd pedagogisk utbildning fortfarande bekostades av statsmedel

och anslagen för utbildningskurser eller resestipendier därför för dessa

läroanstalter måste ha ansetts ha en mera underordnad betydelse, var anslaget

på 4,500 kronor för utbildning av lärare vid folkhögskolor det enda

anslag för speciell pedagogisk utbildning syftande att tillgodose den egna

skolformens krav, som stått folkhögskolans lärare till buds. Under de år,

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

113

som gått, sedan anslaget indrogs, har behovet av ett motsvarande anslag

gjort sig starkt kännbart. De unga lärare, som efter anslagets indragande

auställts vid folkhögskolan, ha icke haft samma möjlighet till utbildning för

sin speciella läraruppgift som lärare vid folkhögskolan i motsvarande ställning

tidigare haft. Att olägenheterna härav ökats i samma mån folkhögskolornas

elevantal stigit och en mängd nya lärare måst anställas, har varit

påtagligt. Styrelsen har med de begränsade medel, föreningen förfogar

över, hösten 1934 under 8 dagar vid Tärna folkhögskola anordnat en kurs

för yngre folkhögskollärare, vid vilken kurs varken stipendier utgingo till

kursdeltagare eller något som helst honorar lämnades föreläsare vid kursen.

Det stora antal deltagare som denna kurs samlade — ett femtiotal — och

det intresse, som hos kursdeltagarna förmärktes för att få en fortsättning

av kursen till stånd, visar att det föreligger ett kännbart behov av särskilda

åtgärder för utbildning av lärare vid folkhögskolor. Vid kursen framställdes

främst önskemål om ytterligare kurser syftande på utbildning för undervisningen

i medborgarkunskap, en ämnesgrupp som med hänsyn till folkhögskolelevernas

åldersnivå och medborgerliga erfarenhet ställer särskilda

krav på läraren. Men även i fråga om andra ämnen framfördes önskemål

örn speciellt för folkhögskolan lagda utbildningskurser.»

Sedan ifrågavarande anslag från och med budgetåret 1932/33 indrogs,

anföres det i motionen vidare, har ett betydande antal lärare vid folkhögskolan

nyanställts. Senast vid 1937 års allmänna svenska folkhögskolemöte

i Bräkne-Hoby framfördes upprepade gånger av representanter för den

yngre lärargenerationen önskan örn speciellt för folkhögskolan avsedda utbildningskurser.

Den undantagsställning, som folkhögskolan, när det gäller

lärarutbildningen, försatts i, framgår även genom en jämförelse med lantmannaskolan.

Under vart och ett av åren 1934—37 har staten lämnat

understöd för anordnandet av särskilda fortbildningskurser för lärarpersonal

vid lantbruksundervisningsanstalter.

Utskottet biträder departementschefens förslag om en höjning av de nu

utgående stipendierna till elever vid folkhögskolor samt förutsätter härvid,

att de gynnsammare stipendiegrunderna skola tillämpas allenast beträffande

elever i sådana kurser, som påbörjas efter den 1 juli 1938. Härutinnan

åberopar utskottet vad jordbruksutskottet i utlåtande nr 1 i motsvarande

hänseende yttrat beträffande anslag till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter.

Till understöd för utbildning av lärare och lärarinnor vid folkhögskolor

har enligt det föregående icke utgått något anslag sedan budgetåret 1932/33.

Vissa likartade utbildningsanslag, som liksom det sistnämnda varit av statsfinansiella

skäl indragna, hava successivt ånyo uppförts å riksstaten. Utskottet

har funnit vad i de ovanberörda motionerna anförts utgöra en vägande

motivering för ett återupptagande å riksstaten jämväl av förevarande

utbildningsanslag. För ändamålet bör enligt utskottets mening för nästa

budgetår anvisas 4,500 kronor. Lämpligen bör understödet i fråga utgå

från ett särskilt reservationsanslag å 4,500 kronor, benämnt Folkhögskolor:

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 8. 8

Utskottet.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd för utbildning av lärare. Givetvis bör anslaget avse också kvinnliga

lärare.

Utskottet, som i övrigt ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag, får således

hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herrar Wagnssons, Wolgasts och Jeppssons ovannämnda

motioner (I: 65 och II: 91), för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Folkhögskolor: Understöd ett förslagsanslag av 1,340,000

kronor;

b) till Folkhögskolor: Stipendier åt elever ett förslagsanslag

av 650,000 kronor;

c) till Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare ett

reservationsanslag av 4,500 kronor.

Abnormundervisningen.

168:o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 174, sid. 445—449), vilket innebär en huvudsakligen

av 1937 års lönereglering betingad anslagshöjning med 21,600 kronor, får

utskottet, som åberopar vad utskottet under punkten 103:o) yttrat rörande

beredande av kompensation åt vissa befattningshavare för minskning i dyrtidstillägg

på grund av övergång från oreglerat till reglerat dyrtidstillägg,

hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1938/39:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis...................kronor 183,600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t............ » 3,560

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 10,100

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis ... » 800 » 10,900

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... » 7,040

Summa förslagsanslag kronor 205,100;

b) till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 205,100 kronor.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

115

169:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. Beträffande vad

Kungl. Majit (punkt 175) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

170:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176, sid. 453

—456), vilket i kostnadshänseende innebär en anslagshöjning med 300 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må,

a) besluta, att till ordinarie vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte, tekniska läroverken i Örebro,

Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna i Norrköping

och Borås samt elektrotekniska fackskolan i Västerås

skola under budgetåret 1938/39 utgå tillfälliga lönetillägg

enligt enahanda bestämmelser som för budgetåret

1937/38;

b) förklara, att i fråga örn tillerkännande av tillfälliga

lönetillägg åt icke-ordinarie befattningshavare skall för budgetåret

1938/39 gälla vad i sådant hänseende blivit för

budgetåret 1937/38 beslutat;

c) godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten i

Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1938/39:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till lärare, husmoder och Översköterska,

förslagsvis...............kronor 50,000

2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie stat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar. . kronor 4,650

Avi ö ningsstat.

Tjänstgö-

Lön

ringspen-

ningar

Summa

1 maskinist.......

1,100

650

1,750

1 vaktmästare......

900

550

1,450

1 vaktmästare......

Anni.: För maskinist

och vaktmästare kan lö- nen efter 3 år höjas med

100 kronor, efter 6 år med

ytterligare 100 kronor och

efter 9 år med än ytter- ligare 100 kronor.

900

550

1,450

Summa kronor

—

4,650

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b. Ålderstillägg, förslagsvis.......kronor 1,200

c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis

................... » 150 6,000

3. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat:

a. Lön och tjänstgöringspenningar. . kronor 1,800

Avlöningsstat.

Lön

Tjänstgö-

ringspen-

ningar

Summa

1 kvinnligt skrivbiträde,

tillika räkenskaps- förare ..........

1,300

500

1,800

Anm.: Härtill kunna

komma tre ålderstillägg,

vart och ett å 200 kronor,

efter respektive 5,10 och

15 års tjänstgöring. Av

varje ålderstillägg skola

100 kronor utgöra lön

och 100 kronor tjänst- göringspen ningar.

Summa kronor

—

—

1,800

b. Ålderstillägg, förslagsvis.......kronor 400

c. Fyllnadsarvoden till vikarier, förslagsvis

.................. »_100 2,300

4. Arvode och särskild ersättning, bestämd av Kungl.

Majit...........................kronor 1,300

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m........kronor 7,700

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

.................. » 1,200 8,900

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän, förslagsvis.......kronor 1,400

Summa förslagsanslag kronor 69,900;

d) till Vårdanstalten i Lund för ilinda med komplicerat

lyte: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 69,900 kronor.

171 :o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 177) föreslagit riksdagen

i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare

under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

117

172:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med

Kungl. Majda förslag (punkt 178, sid. 458—460), vilket innebär en anslagshöjning

med 2,800 kronor i syfte att möjliggöra tilldelande av skrivmaskiner

åt samtliga avgående blindskolelever, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 7,800 kronor.

173:o) Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 179, sid. 460), vilket innebär

en av minskad belastning påkallad anslagsminskning med 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Järnvägsresor för blindskolelever

jämte åtföljande vårdare för budgetåret 1938/39 anvisa ett

förslagsanslag av 6,000 kronor.

174:o) Fria frakter för arbetsmaterialier till blinda hantverkare.

I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 180, sid. 461), vilket innebär

en höjning av anslaget med 1,000 kronor i förhållande till medelsanvisningen

under innevarande budgetår, då anslaget på grund av en kvarstående

reservation utgått med nedsatt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fria frakter för arbetsmaterialier

till blinda hantverkare för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 4,000 kronor.

175:o) Understöd åt blivande blindlärare. Tryckning av blindskrifter.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 181), vilket innebär

samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Understöd åt blivande blindlärare ett reservationsanslag

av 1,000 kronor;

b) till Tryckning av blindskrifter ett reservationsanslag av

7,000 kronor.

176:o) Läroanstalter för dövstumma: Avlöningar. Läroanstalter

för dövstumma: Omkostnader. Bidrag till tysta skolan i Lidingö.

Beträffande vad Kungl. Majd (punkt 182) föreslagit riksdagen i fråga örn

anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande; vilket härmed

anmäles.

177:o) Bidrag till tidning för dövstumma. Bidrag till svenska

föreningen för dövas väl. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt

s. 118 Kontrollera mot PDF

118 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

183), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Bidrag till tidning för dövstumma ett anslag av

1,000 kronor;

b) till Bidrag till svenska föreningen för dövas väl ett

anslag av 8,000 kronor.

Yrkesundervisningen.

178:o) Tekniska läroverk: Avlöningar. Tekniska läroverk: Omkostnader.

Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. Tekniska

läroverk: Stipendier. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 184) föreslagit

riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

179:o) Tekniska läroverk: Undervisning i färgeriteknik vid tekniska

elementarskolan i Norrköping. I enlighet med Kungl. Marits

förslag (punkt 185), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Undervisning i

färgeriteknik vid tekniska elementarskolan i Norrköping för

budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 3,200 kronor.

180:o) Handelsgymnasier: Understöd. Kungl. Majit har (punkt 186,

sid. 464—472) föreslagit riksdagen att till Handelsgymnasier: Understöd för

budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 330,900 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren,

av herr N. Holmström m. fl. (I: 88) och den andra inom andra kammaren

av herr A. Olsson i Gävle m. fl. (II: 166), vari hemställts, att utöver det av

Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagna understödet å 4,000 kronor

till Gävle högre handelsinstitut i dess egenskap av handelsgymnasium riksdagen

måtte bevilja nämnda läroanstalt ett ytterligare understöd av 12,000

kronor eller sammanlagt 16,000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herrar A. Bergström och H. Nordenson (I: 149) och den andra

inom andra kammaren av herrar A. Hellberg och O. Nilsson i Göteborg

(II: 240), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att handelsgymnasierna

måtte för ökandet av antalet friplatser och nedsatta avgifter för mindre

bemedlade elever erhålla ett tilläggsanslag av 35,000 kronor för arbetsåret

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 119

1938—39 under villkor att nu gällande procenttal för avgiftslindringar höjes

från 15 till 30.

Beträffande de till stöd för motionärernas yrkanden anförda skälen hänvisas,

i den mån redogörelse härför ej lämnas nedan, till motionerna I: 88

och I: 149.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 38,900 kronor, belöpande

med 3,400 kronor å upprättande av en ny parallellavdelning

vid handelsgymnasiet i Hälsingborg, med 5,400 kronor å vissa löneförhöjningar

för de ordinarie lärarna vid handelsgymnasierna samt med

30,100 kronor å bidrag från förevarande anslag till tre nya handelsg

y m n a s i e r.

Av statsrådsprotokollet inhämtas beträffande det sistnämnda förslaget

bland annat följande:

Statsmakternas medverkan föreslås till inrättande av helt nya handelsgymnasier

i Umeå och Sundsvall. Därjämte ifrågasättes beviljande av statsunderstöd

på för dylikt understöd till handelsgymnasier brukliga villkor åt

det redan existerande men helt och hållet kommunalt drivna Gävle högre

handelsinstitut, vilket därigenom skulle få karaktär — även till namnet liksom

för närvarande till gagnet — av handelsgymnasium.

För handelsgymnasierna i Umeå och Sundsvall förutsättas skola utgå

maximiunderstöd, d. v. s. 3A av de löpande kostnaderna. Understöden

hava för nästa budgetår beräknats för Umeågymnasiet till 12,600 kronor

och för Sundsvallsgymnasiet till 13,500 kronor. Gävle högre handelsinstitut

föreslås skola erhålla ett understöd av 4,000 kronor mot begärda 16,000

kronor.

De för de ifrågasatta statsunderstöden anförda motiven kunna sammanfattas

sålunda:

Det allmänna behovet av statsunderstödda handelsgymnasier i Norrland, som

hittills saknat sådana, har understrukits av skolöverstyrelsen, som därvid

bland annat erinrat, att näringslivet i Norrland på grund av de säregna

förhållanden, varunder detsamma utvecklat sig, i flera avseenden avveke

från den gestaltning, näringslivet erhållit i mellersta och södra Sverige. Då

ifrågavarande utbildning så långt möjligt borde anpassas efter näringslivets

i orten särskilda behov, vore det uppenbart, att den för Norrlands del bleve

bäst betjänt av handelsgymnasier förlagda till Norrland och sålunda komme

under den omedelbara ledning av med näringslivet i denna landsända särskilt

förtrogna industriens och köpenskapens män.

Sundsvall. Staden vore enligt skolöverstyrelsens mening särdeles lämplig

som förläggningsort för ett handelsgymnasium på grund av dess belägenhet

inom landets största område för trävaru- och cellulosaproduktion, varigenom

staden kommit att intaga en ställning såsom kommersiellt centrum för en

stor del av Norrland. I staden dreves ett kommunalt handelsinstitut med

ettåriga kurser, som åtnjöte statsunderstöd såsom yrkesundervisningsanstalt.

Vid densamma funnes inrättade dels kurser för elever med folkskolunder
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

byggnad, dels en kurs för elever med realexamen eller motsvarande kunskaper.

Efter upprättande av ett handelsgymnasium skulle sistnämnda kurs

upphöra men handelsskolan i övrigt fortsätta sin hittillsvarande verksamhet

såsom en fristående läroanstalt. — Sundsvalls stadsfullmäktige hade den 16

april 1937 valt styrelse för ett handelsgymnasium, som, under förutsättning

av att statsunderstöd erhölles, skulle upprättas och träda i verksamhet vid

början av höstterminen 1938, samt förbundit sig att till gymnasiets uppehållande

årligen lämna stadgat kontant bidrag samt att tillhandahålla för

detsamma erforderliga lokaler.

Umeå. Från stadens sida har framhållits, att där funnes ett privat handelsinstitut,

inrättat år 1917. Vid början av höstterminen 1937 vore vid

institutet anmälda 65 elever, bland vilka åtskilliga avlagt realexamen eller

hade normalskolekompetens. Aven ett antal av de elever, vilka vid högre

allmänna läroverket i Umeå avlagt real- eller studentexamen, sökte sig till

skolor för handelsundervisning. Flertalet av dessa elever bedreve sina

handelsstudier å annan ort än Umeå, vanligen Stockholm. Folkmängden

inom rekryteringsområdet för det tillärnade handelsgymnasiet beräknades

till i runt tal 425,000 invånare, alternativt omkring 610,000 invånare. Motsvarande

invånarantal beräknades för Sundsvalls del till omkring 420,000,

alternativt omkring 230,000. — Länsstyrelsen i Umeå har anfört, att bristen

på utbildade, kunniga yrkesmän av olika slag icke någonstädes torde vara

så starkt framträdande som i övre Norrland. — Skolöverstyrelsen har påpekat,

att även Umeå bildade centrum i ett vidsträckt och betydelsefullt

affärs- och industriområde. Att ett livligt utbildningsbehov gjorde sig gällande

inom detta område framträdde bland annat därav, att Umeå högre

allmänna läroverk höstterminen 1937 räknade icke mindre än 850 elever

och sålunda vore ett av vårt lands största. En avsevärd del av eleverna i

läroverket komme från olika orter inom länet, som saknade högre läroverk.

Att en del av dessa skulle lia sökt sig till ett handelsgymnasium, om ett

sådant funnits att tillgå, torde man med säkerhet kunna beräkna. Detta

skulle givetvis ha inneburit en önskvärd avlastning för läroverket och på

samma gång skapat större tillgång på sådan ungdom, som inriktade sig

på arbetsuppgifter inom det praktiska livet, varav behovet för närvarande

vore starkt framträdande. — Umeå stad har åtagit sig författningsenliga

förpliktelser gentemot handelsgymnasiet, därest ett sådant komme till stånd.

Gävle. Den i Gävle sedan långt tillbaka bedrivna läroanstalten »Gävle

borgarskola och högre handelsinstitut» omfattade, har skolöverstyrelsen framhållit,

en fyraårig mellanskola (av staten understödd såsom enskild mellanskola),

ett högre tvåårigt handelsinstitut för inträdessökande med realexamen

(utan statsunderstöd) och en ettårig handelskurs (av staten understödd

såsom kommunal anstalt för yrkesundervisning) för inträdessökande, som

genomgått mellanskolans två lägsta klasser eller ägde motsvarande utbildning.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 juni 1915 vore avgångsexamen

från institutet i kompetenshänseende likställd med avlagd avgångsexamen

vid tvåårigt statsunderstött handelsgymnasium. Från och med ingången

av år 1919 hade institutet i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 29

november 1918 ställts under överstyrelsens inseende. Lärokursen vid ifrågavarande

handelsinstitut motsvarade helt de statsunderstödda handelsgymnasiernas,

och läroanstalten hade utövat sin verksamhet på ett mycket tillfredsställande

sätt. Det syntes överstyrelsen, att ett handelsgymnasium i

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

121

Gävle både vöre välbehövligt och hade en betydelsefull uppgift att fylla.

Sedan år 1913 hade Gävle stad med hjälp av för ändamålet tillgängliga

fonder själv upprätthållit det mot handelsgymnasium svarande högre handelsinstitutet.

Då emellertid läroanstalten fyllde ett verkligt behov icke

enbart för ifrågavarande kommun utan för hela Gästrikland och angränsande

landskap, syntes det icke vara skäligt, att staden ensam skulle i fortsättningen

hära de kostnader, som vore förenade med upprätthållandet av ett

handelsgymnasium. Överstyrelsen funne sig därför ha goda skäl att förorda

den nu föreliggande ansökningen om statsunderstöd till ett handelsgymnasium

i Gävle. Vad beträffade de beräkningar över inkomster och

utgifter, som läge till grund för det för budgetåret 1938/39 för gymnasiet

uppgjorda statförslaget, hade överstyrelsen intet att erinra. I överensstämmelse

härmed söktes ett statsunderstöd för budgetåret 1938/39 å 16,000 kronor.

Departementschefen har vid bedömandet av de föreliggande framställningarna

örn statsunderstöd för upprättande av ifrågavarande tre nya handelsgymnasier

funnit sig av statsfinansiella skäl för närvarande endast kunna förorda statsunderstöd

till normal storlek för två av dessa handelsgymnasier, nämligen i

Sundsvall och Umeå. Sundsvall vore, anför han, i egenskap av säte och medelpunkt

för en livlig affärsverksamhet synnerligen lämplig som förläggningsort

för ett handelsgymnasium. Detsamma gällde örn Umeå. Genom att

understödja handelsgymnasier på dessa båda platser medverkade staten till

ett nyskapande av två viktiga praktiska utbildningsanstalter för övre och

mellersta delarna av Norrland. I fråga örn Gävle vore situationen i viss mån

annorlunda, eftersom där redan sedan många år funnes en av kommunen

understödd läroanstalt, som gjorde samma tjänst som ett handelsgymnasium.

Ett statsbidrag till denna skola ledde egentligen endast till att minska kommunens

utgifter för ändamålet. Då det emellertid kunde vara skäligt att så

skedde, ville departementschefen tillstyrka, att den ifrågavarande läroanstalten,

Gävle högre handelsinstitut, såsom handelsgymnasium tillerkändes ett

något reducerat understöd, förslagsvis 4,000 kronor av förevarande anslag.

Gällande författning förutsatte icke såsom någon ovillkorlig regel, att statens

bidrag skulle utgöra SA av ifrågakommande kostnader, utan att ett

statsbidrag av denna storlek i själva verket vore ett maximibidrag.

Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet örn ett statsunderstöd av

16,000 kronor till ett handelsgymnasium i Gävle har i motionen I: 88 anförts

bland annat:

Det område av landet, vars behov handelsgymnasiet i Gävle kan anses

höra tillgodose, kan i stort sett sägas sammanfalla med handelskammarens

i Gävle intressesfär, nämligen Gävleborgs, Kopparbergs och Uppsala län;

av det sistnämnda höra dock i detta sammanhang de mellersta och södra

delarna frånräknas. Det sålunda skisserade området har en areal av 52,983

km = 11,8 % av hela landets yta och en befolkning på 587,263 invånare =

9,37 % av hela landets. Iiandelskammardistriktet torde höra till de mest

industrialiserade i hela riket, då här brytes c:a 25 % av all järnmalm i

riket, 50 % av allt tackjärn tillverkas därinom, 25 % av cellulosafabrikationen

härstammar härifrån och c:a 20 % av trävaruexporten går över distriktets

hamnar.

Elevantalet vid Gävle högre handelsinstitut har under de senaste tio åren

i genomsnitt varit 48,6 per år, d. v. s. 24,3 per årsklass. Elevkåren rekry
-

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

teras givetvis i första hand från skolorna i Gävle: Gävle borgareskolas

mellanskola, högre allmänna läroverkets realskola och i någon mån från

den numera kommunala flickskolan. De närmast liggande skolorna bidraga

också med ett jämförelsevis konstant antal lärjungar; samrealskolan i Sandviken

och kommunala mellanskolan i Storvik höra sålunda till högre handelsinstitutets

trägnaste utsocknes »leverantörer». Bland övriga skolor, från

vilka handelsgymnasiet mottager elever, må nämnas: läroverken i Hudiksvall

och Falun, samrealskolorna i Bollnäs, Domnarvet, Gudmundrå, Hedemora,

Leksand, Mora, Sala och Söderhamn, kommunala mellanskolorna i Kopparberg,

Ljusdal, Norrbärke, Orsa och Tierp. Enstaka elever mottagas också

då och då från Härnösand, Luleå, Sundsvall, Östersund, Avesta, Boden,

Haparanda, Kiruna, Ludvika, Malmberget, Nederkalix, Sollefteå, Ström, Örnsköldsvik

och Uppsala.

Under de senare åren har ett icke ringa antal inträdessökande till första

klassen måst avvisas på grund av bristande utrymme. Företag av alla

storleksgrader vända sig till skolans ledning för att få anvisningar på lämpliga

aspiranter vid besättande av lediga platser. Det inträffar också vid

upprepade tillfällen att rektor vid förfrågningar från olika företag icke kan

anskaffa behövlig arbetskraft. Såvitt man har sig bekant, ha också alla

utexaminerade elever, som överhuvudtaget själva velat ägna sig åt den avsedda

levnadsbanan, fått platser.

Slutsatsen av det närmast anförda blir alltså den, att behovet av handelsgymnasiet

i Gävle är till full evidens uppvisat och att förutsättningarna för

ett tillräckligt elevantal förefinnas.

Gävle stadsfullmäktige förvalta skolans fonder och uppehålla skoldriften.

Stadsfullmäktiges senaste beslut hänför sig till kalenderåret 1938 och utvisar

en anslagssumma utöver fondernas avkastning av kronor 101,244:50

till läroanstalten i sin helhet. Vid beräknandet av de utgifter, som direkt

hänföra sig till handelsgymnasiet (Gävle högre handelsinstitut) under tioårsperioden

1927—1936, ha gemensamma utgifter fördelats på skolans olika

avdelningar i proportion till antalet undervisningsavdelningar, medan de inkomster

och utgifter, som uteslutande röra en bestämd del av läroanstalten,

hänförts till denna. Medelsiffrorna per år för handelsgymnasiet bli följande:

driftkostnader, totalsumma ........kronor 33,517

totalkostnad per elev............. » 698

» » klass............. » 16,758

stadens utgifter av skattemedel:

per elev................... » 373

» klass . .................. » 8,832

På grundval härav har statförslag för läsåret 1938—39 uppgjorts, utvisande

ett anslagsbehov från staten av 16,000 kronor per budgetår.

Det är att märka att medan anslagen till Sundsvall och Umeå för budgetåret

1938/39 skulle utgå med respektive 13,500 kronor och 12,600 kronor,

måste de för följande budgetår höjas till respektive 21,000 kronor och

18,450 kronor, då vid båda gymnasierna den andra årsklassen kommit i

funktion. För Gävle handelsgymnasiums vidkommande förutsättes icke

någon ökning av statsunderstödet utöver de begärda 16,000 kronor, då detta

gymnasium redan är färdigorganiserat med sina två årsklasser.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

123

Utskottet har icke något att erinra mot en höjning av förevarande anslag

med dels 3,400 kronor i syfte att bereda möjligheter för en utökning av

haudelsgymnasiet i Hälsingborg med ytterligare en parallellavdeluing, dels

ock 5,400 kronor till mötande av de ökade utgifter för löner vid handelsgymnasierna,

som på grund av gällande villkor för statsunderstöd till dessa

läroanstalter bliva en följd av 1937 års reglering av lönerna för lärarpersonalen

vid de statliga läroanstalterna.

I likhet med departementschefen måste utskottet beteckna som en brist,

att statsunderstödda handelsgymnasier icke finnas inrättade i Norrland. I

både Umeå och Sundsvall föreligger av allt att döma behov av sådana läroanstalter.

Dessa städer kunna karakteriseras som huvudorter inom landområden

med väl utvecklad merkantil och industriell verksamhet, och anledning

finnes därför att antaga att elevrekryteringen kommer att bliva tillfredsställande.

Vad särskilt angår Umeå, torde det vara önskvärt, att en avlastning

kan ske av det onormalt stora gymnasiet vid.det högre allmänna

läroverket i denna stad. Det synes troligt, att man genom att inrätta ett handelsgymnasium

i staden kan vinna det dubbla syftemålet att minska tillströmningen

till läroverksgymnasiet och leda en del av ungdomen över till

praktiska yrkesbanor. Utskottet vill därför biträda departementschefens förslag

örn att statsunderstöd må utgå till handelsgymnasier i de nämnda

båda städerna.

Att även i Gävle föreligger behov av handelsgymnasium framgår bland

annat därav, att Gävle högre handelsinstitut för närvarande i realiteten,

ehuru utan statsunderstöd, tjänstgör såsom handelsgymnasium med en relativt

betydande elevtillströmning. Utskottet finner det i sin ordning, att, såsom

departementschefen förutsatt, jämväl denna läroanstalt såsom handelsgymnasium

kommer i åtnjutande av statligt stöd.

Departementschefen har enligt det föregående föreslagit, att till handelsgymnasierna

i Umeå och Sundsvall skulle utgå normalt understöd, d. v. s.

bidrag med omkring tre fjärdedeler av ifrågakommande utgifter — innebärande

under första verksamhetsåret ett bidrag av 12,600 kronor till handelsgymnasiet

i Umeå och 13,500 kronor till handelsgymnasiet i Sundsvall —

medan motsvarande anstalt i Gävle skulle understödjas med ett bidrag av

4,000 kronor örn året. I de likalydande motionerna 1:88 och II: 166 har

som nämnts yrkats, att sistnämnda understödsbelopp måtte höjas till 16,000

kronor.

Utskottet har visserligen ingenting att i och för sig erinra mot att understöden

till de båda förra handelsgymnasierna i enlighet med departementschefens

förslag utgå med normala belopp. Det synes emellertid utskottet

lämpligt att till en början och innan gymnasierna trätt i full verksamhet

iakttaga en viss försiktighet vid medelsanvisningen. Tillfälle bör också beredas

vederbörande landsting att —- vilket utskottet finner rimligt — ekonomiskt

intressera sig för verksamheten. På grund härav vill utskottet för

Utskottet.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

nästa budgetår förorda ett bidrag av 10,000 kronor till ettvart av de tillärnade

handelsgymnasierna i Umeå och Sundsvall.

Vad angår handelsgymnasiet i Gävle, har vad i motionerna anförts övertygat

utskottet örn att det av departementschefen för denna läroanstalt

ifrågasatta understödet får anses vara tilltaget i underkant. Bedömandet

av lämpligheten av en höjning av understödet, exempelvis till det högsta

belopp, som enligt gällande grunder för statsbidrag av denna art kan utgå,

försvåras emellertid till en del av de ganska rikliga tillskott av donationsmedel,

som nu stå till förfogande för verksamheten. Såvitt utskottet kan

bedöma, skulle ett statsbidrag med det av motionärerna äskade beloppet

innebära, att detta handelsgymnasium och Gävle stad komme i en förmånligare

ställning i statsbidragshänseende än exempelvis Umeå och Sundsvall.

I avvaktan på en närmare utredning genom Kungl. Maj:ts försorg i dessa

hänseenden finner sig utskottet icke böra för närvarande sträcka sig längre

än till att förorda, £tt statsbidraget till handelsgymnasiet i Gävle för nästa

budgetår bestämmes till 7,000 kronor.

Till omförmälda tre nya handelsgymnasier böra alltså enligt utskottets förslag

under nästa budgetår utgå statsunderstöd med (10,000 + 10,000 + 7,000=)

27,000 kronor mot av departementschefen föreslagna 30,100 kronor, innebärande

en anslagsminskning med 3,100 kronor.

Vid sin behandling år 1937 av två likalydande motioner, i vilka liksom

i de båda ovannämnda motionerna 1:149 och II: 240 framställts förslag om

ökat statsbidrag till handelsgymnasierna i syfte att möjliggöra en sänkning

av elevavgifterna vid dessa gymnasier, anförde utskottet, att utskottet funne

behov föreligga av en höjning av statsbidraget till handelsgymnasierna i

syfte att nedbringa elevernas utgifter för genomgången av dessa läroanstalter.

Då emellertid, fortsatte utskottet, denna fråga borde prövas i sitt samband

med motsvarande förhållanden vid jämförbara läroanstalter, främst de tekniska

läroverken, vilken prövning närmast borde ske genom Kungl. Maj:ts

försorg, fann sig utskottet icke kunna för det dåvarande tillmötesgå det av

motionärerna gjorda yrkandet. Riksdagen fattade beslut i överensstämmelse

med vad utskottet sålunda uttalat.

Utskottet vill i anslutning till nämnda uttalande framhålla, att den höjning

av elevstipendierna vid folkhögskolorna, som av utskottet i det föregående

tillstyrkts, gör det i de nu föreliggande motionerna framställda förslaget

än mer befogat. Utskottet, som icke finner sig kunna på grundval

av enskilda motioner föreslå riksdagen att fatta positivt beslut i denna

fråga, förutsätter emellertid, att Kungl. Majit tager under övervägande behovet

av en höjning av statsbidragen till handelsgymnasierna i berörda

syfte och för 1939 års riksdag framlägger det förslag i ämnet, som därav

kan föranledas. Med vad sålunda anförts torde berörda motioner få anses

besvarade.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

125

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majda förslag

samt herrar Holmströms och Olssons ovannämnda motioner

(I: 88 och II: 166), till Handelsgymnasier: Understöd för budgetåret

1938/39 anvisa ett anslag av 327,800 kronor;

b) att herrar Bergströms, Nordensons, Hellbergs och

Nilssons ovannämnda motioner (1:149 och II: 240) må anses

besvarade med vad utskottet i det föregående anfört.

181 :o) Handelsgymnasier: Resestipendier åt lärare. I enlighet med

Kungl. Majda förslag (punkt 187), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår men en utvidgning av anslagsändamålet till

att avse också lärare i merkantila ämnen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsgymnasier: Resestipendier åt

lärare för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000 kronor.

182:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. I enlighet

med Kungl. Majds förslag (punkt 188, sid. 473—475), vilket innebär en av

den väntade medelsåtgången vid oförändrade bidragsgrunder betingad anslagshöjning

med 540,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala anstalter för

yrkesundervisning för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 2,400,000 kronor.

183: o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. Kungl.

Majd har (punkt 189, sid. 476—491) föreslagit riksdagen att till Kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt verkstadsskolor

för viss arbetslös ungdom för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 1,250,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr Th. Nilsson m. fl.

(I: 66) och den andra inom andra kammaren av herr G. Karlsson i Munkedal

m. fl. (II: 124), vari, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att det under förevarande punkt i åttonde huvudtiteln beräknade

beloppet för sjukvård m. fl. kostnader — utom avgifter för olycksfallsförsäkring

— måtte beräknas till 20 kronor per elev och att anslaget till sjukvårds-

och olycksfallsförsäkringskostnader höjes från föreslagna 28,000 kronor

till 40,900 kronor.

s. 126 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

126 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Beträffande de till stöd för detta yrkande anförda skälen hänvisas till

motionen I: 66.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår å riksstaten uppfört med

700,000 kronor. Den ifrågasatta anslagshöjningen uppgår således till 550,000

kronor.

Anslagsberäkningen för nästa budgetår bygger på av verkstadsskoleutredningen

från vederbörande skolor inhämtade uppgifter och på grundval därav

verkställda utgiftsberäkningar, vilka departementschefen i huvudsak biträtt.

Nämnda beräkningar vila på huvudsakligen följande förutsättningar:

Anslag beräknas för samtliga de verkstadsskolor för arbetslös ungdom,

som för närvarande äro i verksamhet eller under upprättande, d. v. s. för

verkstadsskolorna i Karlskrona (Blekinge län), Mölndal, Lysekil och Uddevalla

(Göteborgs och Bohus län), Tönshammar (Gävleborgs län), Arvika

och Alvåsen (Värmlands län), Sundsvall och Sandö (Västernorrlands län),

Gimo (Stockholms och Uppsala län) samt Byske (Västerbottens län). Det

synes, såvitt för närvarande kan bedömas, icke behövligt att under nästa

budgetår anvisa statsbidrag till nya verkstadsskolor.

Understöd utgår liksom hittills till avlöning åt rektor och övriga lärare

vid ifrågavarande skolor samt till bestridande av administrationskostnader,

till anskaffning av stadigvarande undervisningsmateriel, till underhåll och

förbrukning av undervisningsmateriel, till anskaffning av inventarier samt

till sjukvårds- och olycksfallsförsäkringskostnader vid samma skolor.

För nästa budgetår tillämpas provisoriskt vissa av verkstadsskoleutredningen

föreslagna ändrade grunder för avlönande av lärare vid ifrågavarande

skolor.

Skolornas förvaltning granskas av revisorer, utsedda av vederbörande länsstyrelser.

En för tillsyn över verkstadsskolorna särskild avsedd inspektörsbefattning

inrättas. Arvodet bestrides från förevarande anslag.

Över berörda motioner har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttrande

från verkstadsskoleutredningen, vilket finnes fogat vid detta utlåtande.

Såsom av sistnämnda utlåtande framgår, bör enligt verkstadsskoleutredningens

uppfattning organisationen av den vid verkstadsskolorna ofrånkomliga

sjukvårdande verksamheten i vissa fall kunna göras väsentligt enklare

och billigare än hittills varit fallet. De sakkunniga hava framhållit,

att — därest alla möjligheter härutinnan tillvaratoges och i övrigt samhällets

resurser i fråga om sjukvård utnyttjades — den av de sakkunniga för

detta ändamål angivna kostnadsramen skäligen skulle kunna hållas.

Utskottet, som vill fästa uppmärksamheten på att de föreliggande anslagsberäkningarna

kunna betraktas såsom approximativa och att alltså möjlighet

föreligger att, örn så påkallas, vidtaga jämkningar i desamma, finner det

på grund härav och med hänsyn till vad verkstadsskoleutredningen anfört

icke påkallat, att riksdagen vidtager ändringar i anslagsberäkningarna i den

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 127

av motionärerna angivna riktningen. Utskottet avstyrker alltså bifall till

berörda motioner i den del, som här är i fråga.

Utskottet, som icke heller i övrigt har något att erinra mot Kungl. Maj:ts

förslag, får således hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majda förslag

samt med avslag, såvitt nu är i fråga, å herrar Nilssons

och Karlssons ovannämnda motioner (I: 66 och II: 124), till

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd

åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 1,250,000 kronor.

184:o) Kommunala och enskilda^anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. Kungl. Maj:t

har (punkt 190, sid. 491—495) föreslagit riksdagen att till Kommunala och

enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter för

yrkesundervisning för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av

495.000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr John Gustavson

m. fl. (I: 87) och den andra inom andra kammaren av herr T. Henriksson

m. fl. (II: 162), vari hemställts, att riksdagen till Kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1938/39 måtte anvisa ett reservationsanslag av

525.000 kronor samt att de 30,000 kronor, som anvisas utöver Kungl. Maj:ts

förslag, i främsta rummet måtte användas till förstärkning av anslagen till

sådana enskilda anstalter för yrkesundervisning, vilka stå under direkt ledning

av yrkesorganisationer och yrkeskorporationer eller eljest utöva sin

verksamhet utan inriktning på egen ekonomisk vinst.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 45,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen i sina petita för nästa

budgetår hemställt om anslagets höjande till 600,000 kronor, samt att sedermera

överstyrelsen och kommerskollegium gemensamt i särskild skrivelse hemställt,

att av nämnda 600,000 kronor ett belopp av 90,000 kronor måtte

beräknas för anstalter för hemslöjdsundervisning. Med hänsyn till det för

innevarande budgetår utgående anslagets knapphet hade överstyrelsen för

sistnämnda undervisningsanstalters del icke kunnat tillstyrka större bidrag

för samma budgetår än 43,775 kronor mot begärda 71,780 kronor.

Departementschefen har förklarat sig anse, att ifrågavarande anslag borde

successivt återföras till det belopp, varmed anslaget utgått före de av 1932

och 1933 års riksdag huvudsakligen av statsfinansiella skäl vidtagna anslags
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

reduktionerna. För behovet av en sådan anslagshöjning talade bland annat

önskvärdheten att kunna i ökad utsträckning främja den hemslöjdsundervisning,

som meddelades av ett flertal på området verksamma skolor och som

varit föremål för kommerskollegii och skolöverstyrelsens uppmärksamhet i

förutnämnda särskilda skrivelse. Departementschefen förordade fördenskull,

att det nu utgående anslaget för nästa budgetår höjdes till samma belopp,

som anvisats för budgetåret 1932/33, d. v. s. med 45,000 kronor till 495,000

kronor. Han beräknade, att av detta belopp omkring 75,000 kronor skulle

kunna tillgodokomma hemslöjdsundervisningen.

Till stöd för det motionsvis framställda yrkandet har anförts bland annat:

Inom näringslivet finnes ett flertal yrkesorganisationer, vilka inrättat egna

anstalter för yrkesundervisning. Dessa anstalter drivas icke såsom affärsföretag

utan äro led i organisationernas strävan att höja yrkeskunnigheten

bland både företagare och anställda och därtill åstadkomma ett gott material

för nyrekrjflering av yrkena. Det är av betydande vikt, att dessa undervisningsanstalter

få möjlighet att bedriva sin verksamhet på bästa möjliga

sätt. Det i statsverkspropositionen föreslagna anslaget på 495,000 kronor

innebär på grund av de i samband med anslaget lämnade direktiven icke

någon möjlighet till nämnvärd förbättring av anslagen till yrkeskorporationernas

undervisningsanstalter jämfört med innevarande budgetår. Det

måste anses behövligt och rättvist att dessa för olika yrkesgrenar betydelsefulla

undervisningsanstalter komma i åtnjutande av en successiv förbättring

av dem tillerkända anslag. Vi anse att en sådan anslagsförbättring för

budgetåret 1938/39 bör utgå med 30,000 kronor. För att i övrigt icke rubba

den ram och de direktiv departementschefen föreslagit synes det oss lämpligt

att Kungl. Maj:ts förslag höjes med nämnda belopp, alltså till 525,000

kronor, samt att skolöverstyrelsen bemyndigas att använda de 30,000 kronorna

i främsta rummet till förbättring av anslagen till sådana enskilda

anstalter för yrkesundervisning, vilka stå under direkt ledning av yrkesorganisationer

och yrkeskorporationer eller eljest utöva sin verksamhet utan

inriktning på egen ekonomisk vinst.

Utskottet, som beaktar den stora betydelsen av en under lämpliga former

bedriven hemslöjdsundervisning, har icke något att erinra mot en höjning

av förevarande anslag i syfte att bland annat öka möjligheterna att medelst

statsmedel främja sådan undervisning. Såsom i motionerna framhållits,

medför en under sådana förhållanden vidtagen anslagshöjning ingen nämnvärd

förbättring i statsbidragshänseende för exempelvis den yrkesundervisning,

som meddelas genom föranstaltande av förutnämnda yrkesorganisationer

och yrkeskorporationer. Utskottet delar motionärernas uppskattning

av den av de sistnämnda institutionerna meddelade yrkesutbildningen och

finner den förtjänt av ökat stöd från statsmakternas sida, i den mån den

icke är inriktad på ekonomisk vinst. Då emellertid utskottet icke anser sig

böra nu tillstyrka en höjning av förevarande anslag utöver den av Kungl.

Maj:t föreslagna, vill utskottet i stället föreslå, att av anslaget ett belopp

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

129

av omkring 70,000 i stället för det av departementschefen ifrågasatta beloppet

av 75,000 kronor beräknas för anstalter för hemslöjdsundervisning och

att det belopp av omkring 5,000 kronor, som i så fall frigöres, kommer

omförmälda, av vissa yrkesorganisationer m. fl. anordnade yrkesundervisning

till godo.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herrar Gustavsons och Henrikssons m. fl. ovannämnda

motioner (I: 87 och II: 162), till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter

för yrkesundervisning för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 495,000 kronor.

185:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 191, sid. 495—497), vilket innebär en

av återgång till de för budgetåret 1932/33 gällande stipendiegrunderna samt

av ökad anslagsbelastning i övrigt betingad anslagshöjning med 220,000

kronor, får utskottet, som tinner vad utskottet under punkten 167:o) yttrat

rörande sättet för ikraftträdandet av de fördelaktigare stipendiegrunderna

för elever vid folkhögskolorna böra äga tillämpning jämväl i fråga örn de

nu förevarande elevstipendierna, hemställa,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag

av 650,000 kronor.

186:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom.

Kungl. Majit har (punkt 192, sid. 497—500) föreslagit riksdagen att till

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier åt elever

vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom för budgetåret 1938/39 anvisa

ett förslagsanslag av 700,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de ovan under

punkten 183:o) omförmälda, likalydande motionerna I: 66 och II: 124, vari,

såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte, i anledning av vad

departementschefen anfört under förevarande punkt 192 förklara att vid

prövning av stipendiebehoven elever, som under sin vistelse vid skolan äta

och bo i sina hem men vid fall av stor fattigdom i hemmet må kunna erhålla

högsta tilläggsstipendium, att riksdagen för sin del jämväl må med
liihang

till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 8. 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

giva, att i ömmande fall tilläggsstipendium å 25 kronor må utgå med oreducerat

belopp till elever, som erhålla stipendier enligt de båda högsta behovsgraderna.

Beträffande de till stöd för detta yrkande anförda skälen hänvisas till

motionen I: 66.

Kungl. Majda förslag innebär en anslagshöjning med 430,000 kronor,

beräknad med ledning av erfarenheterna örn medelsåtgången under budgetåret

1936/37.

Rörande grunderna för ifrågavarande stipendiers utgående inhämtas av

statsrådsprotokollet följande:

Till flertalet elever hava hittills, jämlikt av Kungl. Majit med riksdagens

medgivande bestämda, särskilda grunder, utgått stipendier av statsmedel med

60 kronor för elev och månad. Med få undantag hava nämligen eleverna,

vilka torde hava varit att betrakta såsom medellösa, haft sina hem på sådana

avstånd från vederbörande skolas förläggningsort, att inackordering

därstädes varit nödvändig. Där så icke varit förhållandet, hava stipendierna

beräknats enligt bestämmelserna i gällande stipendieförfattning (kungörelse

nr 158/1930, ändrad genom kungörelse nr 160/1932) till högst 35 kronor

för månad, dock att i några undantagsfall elev, som varit bosatt i sitt, å

annan ort belägna hem och dagligen rest till och från skolan, med hänsyn

till resekostnaderna tillerkänts högre stipendium än 35 kronor för månad.

Med hänsyn till de långa kurserna vid ifrågavarande verkstadsskolor med

därav följande relativt korta sommarferier (3—4 veckor) hava stipendier

med i regel högst 35 kronor för månad räknat utgått jämväl under nämnda

ferier.

VerJcstadssJcoleutredningen har i utlåtande den 27 oktober 1937 ifrågasatt

vissa jämkningar i de hittills tillämpade stipendiegrunderna.

Det hade under senaste tid visat sig, yttra de sakkunniga, att de tidigare

enstaka fall, då elever varit bosatta på ett längre avstånd från skolorna och

dagligen rest till och från desamma, numera blivit ganska talrika. Vissa

enhetliga grunder för beräknande av stipendier åt sådana elever syntes därför

de sakkunniga önskvärda. På utredningens nuvarande stadium vore de

sakkunniga likväl icke beredda att framlägga något definitivt förslag i ämnet.

För budgetåret 1938/39 ville de sakkunniga, under förutsättning att

eljest gällande bestämmelser för stipendier åt elever vid yrkesundervisningsanstalter

behöllos oförändrade, förorda, att i huvudsak följande grunder

vunne tillämpning ifråga örn stipendier åt eleverna vid här ifrågavarande

verkstadsskolor. För elev beräknades stipendium enligt bestämmelserna i

gällande stipendieförfattning, dock att tilläggsstipendium å högst 25 kronor

under nedannämnda förutsättningar finge beräknas för elev i högsta behovsgraden.

Tilläggsstipendium, som ej finge beräknas för sommarferier, utginge

till elev, varom nyss nämnts, vilken antingen måste vara inackorderad på

vederbörande verkstadsskolors förläggningsort eller ock bodde i sitt hem

men på sådant avstånd från skolan, att resorna till och från skolan betingade

en kostnad av minst 5 kronor i månaden eller eleven icke hunne i

hemmet intaga måltid under måltidsrast. För elev, som måste vara inackor
-

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

131

derad på skolornas förläggningsort, beräknades tilläggsstipendium med maximibeloppet

25 kronor och för elev, som dagligen reste mellan hemmet och

skolorten — inom nämnda maximibelopp — med ersättning för nödvändiga

resekostnader samt, därest en måltid måste intagas vid skolorna, därutöver

10 kronor för månad.

Departementschefen har för egen del förklarat, att verkstadsskoleutredningens

förslag syntes kunna i sina huvuddrag biträdas, dock med den sänkning

av tilläggsstipendierna, som föranleddes av de under punkten 191 i statsrådsprotokollet

ifrågasatta höjningarna av stipendierna till obemedlade och

mindre bemedlade elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.

Verkstadsskoleutredningens under punkten 183:o) här ovan berörda yttrande

över motionerna finnes som nämnts fogat som bilaga vid detta utlåtande.

Med hänsyn till vad av verkstadsskoleutredningen i sistberörda utlåtande

anförts anser sig utskottet icke böra biträda det motionsvis framställda yrkandet.

Särskilt vill utskottet framhålla, att det icke synes obefogat, att

vederbörande hemortskommuner i viss utsträckning ikläda sig ekonomiskt

ansvar för verkstadsskolornas elever.

Utskottet anser sig kunna godtaga de föreliggande anslagsberäkningarna

och hemställer således,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag, såvitt nu är i fråga, å herrar Nilssons och

Karlssons ovannämnda motioner (I: 66 och II: 124), till Kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 700,000 kronor.

187:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska

skolan i Stockholm. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 193)

föreslagit riksdagen ifråga om anslag till förevarande ändamål, avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

188:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan

i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

194, sid. 501—503), vilket innebär en anslagsminskning med 700 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 24,400 kronor.

Utskottet.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

189:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till vävskolan

i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195, sid.

503 och 504), vilket innebär en å anslagsmedlen till dyrtidstillägg belöpande

anslagshöjning med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till vävskolan i Borås för budgetåret 1938/39

anvisa ett förslagsanslag av 25,700 kronor.

190:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till John

Lennings vävskola i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 196), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till John Lennings vävskola i Norrköping för

budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 18,000 kronor.

191.-o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till anskaffning

av färgeri- och appreturutrustning vid John Lennings

vävskola i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

197) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till anskaffning av färgeri- och appreturutrustning

vid John Lennings vävskola i Norrköping för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

192:o) Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, sid. 505 och 506), vilket innebär en

anslagshöjning med 10,000 kronor, motiverad av den stora bristen på kompetenta

lärare för yrkesundervisningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 30,000 kronor.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

193:o) Bidrag till sällskapet för folkundervisningens befrämjande.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 199), vilket innebär samma

medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till sällskapet för folkundervisningens

befrämjande för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av 1,500 kronor.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

133

194:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Maj:t har (punkt

200, sid. 507—512) föreslagit riksdagen att till understöd åt folkbiblioteksväsendet

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 1,485,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr J. Sandén väckt motion (I: 89),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta en förhöjning av maximum för

statsunderstöd åt bibliotek vid sjukvårdsinrättningar till två kronor per sängplats

för år räknat;

dels ock en inom andra kammaren av herr G. Nilsson i Kristinehamn

väckt motion (11:30), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att för

budgetåret 1938/39 till centralbibliotek bevilja 100,000 kronor och till resekostnader

och traktamentsersättningar 7,200 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras yrkanden anförda skälen

hänvisas till motionerna.

Kungl. Majda förslag innebär en anslagshöjning med 212,000 kronor.

Hur ökningen enligt departementschefens förslag fördelar sig å olika anslagsändamål

framgår av vidstående tablå.

Höjningen av post nr 1 i tablån har företagits med hänsyn till den förutsebara

belastningen för nästa budgetår. Någon ändring i grunderna för

understöd till ifrågavarande bibliotek ifrågasättes icke i annan mån än att

förslag framlägges örn att jämväl bibliotek vid kommunala flickskolor skola

Under

budgetåret

1937/1938

utgående

anslags-

belopp

Av skolöver- styrelsen

föreslagna

anslags-

Av departe- ments- chefen till- styrkta an-

belopp

slagsbelopp

Kronor

Kronor

Kronor

1. Folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus- och

sjömansbibliotek, förslagsvis.......

1,149,700

1,349,300

1,349,300

2. Centralbibliotek................

3. Vandringsbiblioteksförråd vid stifts-

85,000

100,000

95,000

och landsbibliotek..............

4. Resekostnads- och traktamentsersätt-

6,000

6,000

6,000

ningar vid biblioteksinspektion från

lands- och centralbibliotek........

6,300

7,200

6,900

5. Förmedlingsanstalter för vandringsbib-

liotek .......................

6,000

6,000

6,000

6. Bibliotekskurser................

6,000

8,000

6,000

7. Tillägg till grundkatalog.........

3,500

3,500

3,500

8. Tidskrifter....................

10,500

12,000

12,000

9. Resestipendier................

—

3,000

—

Summa kronor

1,273,000

1,495,000

1,484,700

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

berättigas till understöd ur anslaget; understödsmaximum för sjukhusbibliotek

förutsattes alltjämt vara en krona per sängplats.

Den föreslagna höjningen med 10,000 kronor av anslagsmedlen till centralbibliotek

(post nr 2 i tablån) betingas med halva beloppet av förslag

örn inrättande från den 1 januari 1939 av ytterligare ett centralbibliotek

— skolöverstyrelsen har föreslagit inrättande av två sådana bibliotek —

och med halva beloppet å 1937 års riksdags beslut örn inrättande från

och med innevarande år av ett nytt dylikt bibliotek. Detsamma gäller höjningen

av post nr 4 i tablån.

Utskottet. Vid 1937 års riksdag förelåg till behandling en motion, vari hemställdes

att riksdagen måtte besluta en förhöjning av anslagsmaximum för bibliotek

vid sjukvårdsinrättningar från en krona till två kronor per sängplats. I

sitt utlåtande nr 8 förklarade sig statsutskottet beakta önskvärdheten av att

även denna biblioteksform erhölle största möjliga understöd från det allmännas

sida. Då emellertid utskottet förutsatte, att Kungl. Maj:t ägnade

uppmärksamhet åt frågan och verkställde erforderlig utredning, ansåg sig

utskottet icke kunna tillstyrka vad i motionen sålunda yrkats.

Ett likartat yrkande har enligt det föregående nu framställts i motionen

I: 89. Såsom i motionen erinrats, föreligger numera en utredning i ämnet

från skolöverstyrelsens sida, vilken dock enligt vad utskottet inhämtat inkommit

till ecklesiastikdepartementet så sent, att frågan icke kunnat tagas

under övervägande i årets statsverksproposition. Utskottet, som åberopar

vad utskottet vid 1937 års riksdag i ärendet anförde, utgår från att Kungl.

Majit för 1939 års riksdag framlägger det förslag i ämnet, som kan befinnas

av omständigheterna påkallat. Med vad sålunda anförts torde den nyssnämnda

motionen få anses besvarad.

I likhet med departementschefen finner sig utskottet med hänsyn till den

betydande automatiska höjningen för nästa budgetår av förevarande anslag

till understöd åt folkbiblioteksväsendet icke böra ifrågasätta inrättandet av

iner än ett centralbibliotek för nästa kalenderår. Utskottet avstyrker sålunda

det i motionen II: 30 framställda yrkandet, vilket innebär, att två

sådana bibliotek skulle inrättas från nyssnämnda tidpunkt.

Icke heller mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har utskottet något att invända,

och utskottet hemställer således,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herr Nilssons ovannämnda motion (II: 30),

till Understöd åt folJcbiblioteksväsendet för budgetåret 1938/39

anvisa ett förslagsanslag av 1,485,000 kronor;

II. att herr Sandéns ovannämnda motion (I: 89) må anses

besvarad med vad utskottet ovan anfört.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

135

195:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar. Kungl. Majit har (punkt 201, sid. 512—

514) föreslagit riksdagen att dels till understöd åt anstalter och föreningar,

som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1938/39

anvisa ett reservationsanslag av 247,000 kronor, dels ock föreskriva, att de

av 1937 års riksdag beslutade grunderna angående anslagets fördelning under

budgetåret 1937/38 skola äga motsvarande tillämpning för budgetåret 1938/39.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr A. H(eckström väckt motion (II: 50), vari hemställts, att

riksdagen till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, för budgetåret 1938/39 måtte bevilja ett reservationsanslag

av 300,000 kronor och beträffande detta anslag i övrigt göra de

medgivanden, som av Kungl. Majit föreslagits.

Förevarande anslag är å riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

226.000 kronor, varför Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med

21.000 kronor. Av det nu utgående anslaget skola högst 40,000 kronor

användas till anordnande av populärvetenskapliga föreläsningar i samband

med studiecirkelverksamhet.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att Kungl. Majit i anledning av ett av

1937 års riksdag i ämnet gjort uttalande anbefallt skolöverstyrelsen att,

efter samråd med vederbörande folkbildningsorganisationer, till Kungl. Majit

inkomma med utredning och förslag rörande omläggning av ifrågavarande

föreläsningsverksamhet till ett mera konsekvent bedrivet bildningsarbete samt

att departementschefen med hänsyn till den pågående utredningen ansett

en viss försiktighet böra iakttagas vid beräkningen av förevarande anslag,

varför han tillstyrkt anslagets bestämmande till allenast 247,000 kronor mot

av skolöverstyrelsen äskade 300,000 kronor.

Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet har hänvisats till skolöverstyrelsens

nyssnämnda hemställan om en anslagshöjning till 300,000 kronor,

vilken motiverats med det förefintliga betydande intresset för ifrågavarande

slag av folkbildningsverksamhet.

Med hänsyn till den pågående utredningen rörande omläggning av föreläsningsverksamheten

finner sig utskottet icke kunna tillstyrka någon väsentligare

höjning av förevarande anslag för nästa budgetår. Då emellertid utskottet

har sig bekant, att vissa svårigheter uppkommit vid finansierandet

av de föreläsningar, som äro anordnade i samband med studiecirkelverksamhet,

vill utskottet tillstyrka, dels att av den av Kungl. Majit föreslagna

anslagshöjningen ett belopp av 5,000 kronor tages i anspråk för ytterligare

understödjande av föreläsningar av nyssnämnd art, dels ock att anslaget i

samma syfte höjes med ytterligare 5,000 kronor utöver Kungl. Majits för
-

Utslcottet.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

slag. Förevarande anslag bör alltså för nästa budgetår uppföras med 252,000

kronor, varav högst 50,000 kronor skola användas till anordnande av populärvetenskapliga

föreläsningar i samband med studiecirkelverksamhet.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Baeckströms ovannämnda motion (II: 50),

a) till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1938/39

anvisa ett reservationsanslag av 252,000 kronor;

b) föreskriva, att de av 1937 års riksdag beslutade grunderna

angående anslagets fördelning under budgetåret 1937/

38 skola äga motsvarande tillämpning för budgetåret 1938/39,

dock att högst 50,000 kronor skola användas till anordnande

av populärvetenskapliga föreläsningar i samband med studiecirkelverksamhet.

196:o) Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202, sid. 514 och 515), vilket

innebär en anslagshöjning med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för anordnande av flyttande

folkhögskolekurser för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av 60,000 kronor.

197:o) Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisationsoch

administrationskostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 203), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till arbetarnas bildningsförbund

för organisations- och administrationskostnader för budgetåret

1938/39 anvisa ett anslag av 35,000 kronor.

198:o) Bidrag till svenska landsbygdens studieförbund för organisations-

och administrationskostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 204), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska landsbygdens

studieförbund för organisations- och administrationskostnader

för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 7,000 kronor.

199:o) Bidrag till tjänstemännens bildningsverksamhet för organisations-

och administrationskostnader. I två likalydande motioner,

väckta, den ena inom första kammaren av herrar M. Västberg m. fl. (I: 90)

och den andra inom andra kammaren av herr G. Arnemark m. fl. (II: 252),

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

137

har hemställts, att såsom bidrag till tjänstemännens bildningsverksamhet,

för bestridande av dess organisations- och administrationskostnader, måtte

för budgetåret 1938/39 anvisas ett anslag av 3,000 kronor att utgå i den

mån sammanslutningen visat sig för ändamålet för samma tid disponera

från annat håll bekomna medel till minst lika stort belopp som statsbidraget,

och i övrigt enligt de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Beträffande de till stöd för denna hemställan anförda skälen hänvisas till

motionen I: 90.

Enligt vad utskottet inhämtat, har en av den förevarande bildningsinstitutionen

hos Kungl. Majit gjord ansökning örn statsbidrag för budgetåret

1938/39 till det i motionerna avsedda ändamålet enligt Kungl. Majits beslut

den 14 januari 1938 icke föranlett någon Kungl. Majits åtgärd. Då det

lämpligen bör ankomma på Kungl. Majit att i första hand pröva, huruvida

denna bildningsorganisation bör erhålla statligt understöd på samma sätt

och under samma betingelser som arbetarnas bildningsförbund och svenska

lands bygd ens studieförbund, finner sig utskottet icke kunna biträda det motionsvis

framställda yrkandet. Utskottet hemställer således,

att herrar Västbergs och Arnemarks m. fl. ovannämnda

motioner (1:90 och 11:252) icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

200:o) Understöd för anordnande av universitetscirklar. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 205), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för anordnande av universitetscirklar

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 7,600 kronor.

201:o) Understöd för anordnande av studieledarkurser. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 206), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer^utskottet,

att riksdagen må till Understöd för anordnande av studieledarkurser

för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 5,000 kronor.

202:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.

för nykterhetens främjande. Kungl. Majit har (punkt 207, sid. 517—

522) föreslagit riksdagen att såsom bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret 1938/39

anvisa ett reservationsanslag av 383,500 kronor.

Utskottet.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren ar herr J. Bergman m. fl. väckt motion

(I: 153), vari hemställts, att riksdagen måtte till förmån för svenska läkarnas

nykterhetsförening med 2,000 kronor höja det i statsverkspropositionen

under åttonde huvudtiteln upptagna beloppet till upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande;

dels och två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herrar H. Sten och O. A. Nordborg (I: 14) och den andra inom andra

kammaren av herrar C. Lindberg i Stockholm och G. Larsson i Julita

(II: 20), vari hemställts, att riksdagen måtte öka nykterhetsanslaget för

kommande budgetår med 5,000 kronor samt att dessa 5,000 kronor må

användas för nykterhetsfrämjande verksamhet bland sjömännen.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras yrkanden anförda skälen

hänvisas till motionerna I: 153 och I: 14.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 50,000 kronor, för
-

delade på följande sätt:

Kronor.

Sveriges storloges av I. O. G. T. ungdomsverksamhet (nu 11,000 kronor) 2,000

Nationaltemplarordens ungdomsverksamhet (nu 4,000 kronor) .... 500

Vita bandets ungdomsverksamhet (nu 2,500 kronor)........... 1,000

De kristna samfundens nykterhetsrörelse (nu 4,000 kronor)...... 1,000

Sveriges lärares nykterhetsförbund (nu 7,000 kronor).......... 1,500

Järnvägsmännens nykterhetsförbund (nu 4,500 kronor)......... 500

Instruktionsverksamhet................................. 31,500

Utgivande av ny upplaga av en handledning i alkoholfrågan för

motorfordonsförare m. fl............................... 12,000

Summa kronor 50,000.

Av statsrådsprotokollet inhämtas beträffande ovannämnda nya anslagsbelopp

till instruktionsverksamhet bland annat följande:

I skrivelse den 27 september 1937 hava Sveriges storloge av I. O. G. T.,

Sveriges nationaltempel av N. T. O., Sveriges blåbandsförening, nykterhetsorg

anisati oven Verdandi, nykterhetsföreningen Vita bandet och de kristna

samfundens nykterhetsrörelse anhållit örn statsbidrag till instruktionsverksamhet

med sammanlagt 144,000 kronor. Härigenom skulle möjliggöras

anställandet av över 20 instruktörer eller ombudsmän, vilka skulle äga

förutsättningar att sakligt, vederhäftigt och objektivt bedriva upplysningsarbete

i nykterhetsfrågan. Över framställningen har skolöverstyrelsen den

12 oktober 1937 avgivit utlåtande och därvid tillstyrkt ett anslagsbelopp

av 31,500 kronor.

Den nuvarande instruktionsverksamheten i de nykterhetsorganisationer,

där sådan förekomme, vidlåddes, yttrar skolöverstyrelsen, av vissa svagheter.

I framställningen framhölles således, att möjligheter hittills saknats dels att

bedriva instruktionsverksamheten i behövlig omfattning, dels att lämna

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

139

vederbörande instruktörer en ersättning, som möjliggjort anställandet uteslutande

av personer med fullgoda kvalifikationer för uppdraget. I stor

utsträckning hade tillfälliga krafter anlitats, anställda för kort tid. Det

vore av stort värde, att nykterhetsrörelsen till sitt förfogande hade ett antal

väl utbildade och kunniga personer, som kunde ägna hela sin tid åt detta

viktiga arbete och Sorn verkligen behärskade ämnet och ägde förmåga att

följa med utvecklingen på området. Av dessa instruktörer borde vidare

krävas, att de objektivt och sakligt skötte sin verksamhet. Då det här

vore fråga om statsanslag för en verksamhet, vilken icke tidigare erhållit

statsunderstöd, syntes man emellertid böra iakttaga en viss återhållsamhet.

Verksamheten torde böra erhålla försökskaraktär och därför till en. början

inskränka sig till anställandet av ett begränsat antal instruktörer. Överstyrelsen

förordade, att statsbidrag finge utgå till sammanlagt sju instruktörer,

nämligen två inom Sveriges storloge av I. O. G. T. samt en inom

envar av Sveriges nationaltempel av N. T. O., Sveriges blåbandsförening,

nykterhetsorganisationen Verdandi, Vita bandet och de kristna samfundens

nykterhetsrörelse. Sedan någon tids erfarenhet vunnits rörande betydelsen

av denna instruktionsverksamhet, torde frågan örn dess bibehållande eller

vidare utveckling lämpligen böra upptagas till prövning.

Beträffande storleken av anslaget till varje instruktörsbefattning hade

konsulenten för nykterhetsundervisning anfört, att avlöningen borde för år

uppgå till 6,000—8,000 kronor jämte kostnaden för resor och vivre eller

sammanlagt 10,000 kronor samt att hela detta belopp borde utgå från statsverket.

Överstyrelsen funne, att kostnaderna per instruktör borde kunna

begränsas till 9,000 kronor för år. Hälften av detta belopp syntes respektive

organisationer böra bestrida själva. Kostnaderna för statsverket komme alltså

att uppgå till (7 X 4,500=) 31,500 kronor.

Med anslagets beviljande borde förbindas det villkoret, att respektive

organisationer till sådana instruktörer, för vilkas avlöning statsbidrag utginge,

endast ägde välja mellan sökande, som överstyrelsen förklarat lämpliga för

befattningen med hänsyn till ådagalagda insikter, erfarenhet och övriga för

dylik instruktionsverksamhet erforderliga egenskaper. Instruktionsverksamheten

borde vara underkastad överstyrelsens kontroll.

Departementschefen har för egen del förordat skolöverstyrelsens förevarande

förslag.

I likhet med skolöverstyrelsen finner utskottet icke tillräckligt vägande

skäl anförda för förslaget om en höjning av det nu utgående bidraget till

svenska läkarnas nykterhetsförening. Utskottet avstyrker följaktligen bifall

till motionen I: 153.

En på sjömännen inriktad nykterhetsfrämjande verksamhet kan utan

tvivel — rätt lagd — bliva av betydelse. Utskottet finner sig det oaktat

icke kunna under nuvarande förhållanden tillstyrka bifall till motionerna

I: 14 och II: 20. Innan riksdagen fattar beslut örn anvisande av särskilt anslag

till berörda ändamål, synes det nämligen erforderligt icke blott att de

för saken intresserade först tagit under noggrant övervägande formerna för

den nykterhetsfrämjande verksamhetens bedrivande, vilket lämpligen kan

ske genom samråd med någon eller några av de redan existerande nykter
-

Utskottet.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

hetsorganisationerna, utan också att frågan i behörig ordning prövats av

de för nykterhetsupplysningens bedrivande närmast ansvariga myndigheterna.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Majda förslag örn anvisande

försöksvis för budgetåret 1938/39 av anslag till anställande av särskilda

instruktörer för nykterhetsupplysning. Anvisandet av fortsatt anslag för

ändamålet får bliva beroende av de erfarenheter beträffande verksamheten,

som under den närmaste tiden vinnas. Utskottet vill särskilt understryka

angelägenheten av att som instruktörer anställas för uppgiften väl

lämpade personer. Sker så, är det icke uteslutet, att institutionen kan bliva

till verklig nytta för nykterhetsrörelsen.

Jämväl i övrigt biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag och får följaktligen

hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Bergmans, Stens, Nordborgs,

Lindbergs och Larssons m. fl. ovannämnda motioner (I: 153

samt I: 14 och II: 20), såsom Bidrag till undervisnings- och

upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande för

budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 383,500

kronor.

203:o) Bidrag till folkliga musikskolan i Arvika. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till folkliga musikskolan

i Arvika för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 15,000

kronor.

204:o) Statens studielån: Nämnden för statens studielån. Statens

studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr med statens

studielån. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 209, sid. 523

—526), vilket innebär en av nämndens ökade arbetsbörda betingad höjning

med 1,700 kronor av det förstnämnda anslaget och i övrigt oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Statens studielån: Nämnden för statens studielån

ett anslag av 7,200 kronor;

b) till Statens studielån: Ersättning till postverket för dess

bestyr med statens studielån ett förslagsanslag av 3,200 kronor.

205:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. Statens biografbyrå: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 210), vilket innebär

samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

141

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Statens biografbyrå: Avlöningar ett förslagsanslag

av 52,700 kronor;

b) till Statens biografbyrå: Omkostnader ett förslagsanslag

av 10,300 kronor.

206:o) Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet stående

ändamål. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 211, sid.

527 och 528), vilket innebär en anslagshöjning med 4,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av vissa i samband med

biografväsendet stående ändamål för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av 16,000 kronor.

Gymnastiska centralinstitutet.

207:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. Gymnastiska

centralinstitutet: Omkostnader. Gymnastiska centralinstitutet:

Materiel, böcker m. m. Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier.

Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott och

gymnastik m. m. Gymnastiska centralinstitutet: Anordnande av

kostnadsfria övningar i gymnastik för medlemmar av Stockholms

förenade studentkårer. Gymnastiska centralinstitutet: Allmän arkitekttävling

rörande nybyggnad för institutet. Beträffande vad

Kungl. Majit (punkterna 212—216) föreslagit riksdagen i fråga om anslag

till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;

vilket härmed

anmäles.

Understöd åt vetenskap, vitterhet

och konst m. m.

208:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och

läroböcker. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 217), vilket innebär

samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,

lärda verk och läroböcker för budgetåret 1938/39

anvisa ett reservationsanslag av 190,000 kronor.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

209:o). Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst. Kungl. Majit har (punkt 218, sid. 545 och 546) föreslagit

riksdagen att till understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 30,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr H. Sten väckt motion (1:52), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta att höja anslaget till understöd åt skönlitterära författare

till 50,000 kronor.

Beträffande de till stöd för detta yrkande anförda skälen hänvisas till

motionen.

Kungl. Majda förslag innebär en anslagshöjning med 5,000 kronor, vidtagen

under hänvisning till 1937 års riksdags uttalande (skrivelsen nr 8/1937,

punkten 213), att staten hade orsak att verksammare än för det dåvarande

skedde stödja den svenska litteraturen.

Utskottet. Av motionären har framhållits, att ingen av landets högt förtjänta arbetar-

och bondeförfattare erhållit understöd ur anslaget. Aven om man

ansåge, att anslaget borde användas för att uppmuntra yngre, produktiva

författare, vore det enligt motionärens mening tydligt, att det vore otillräckligt.

Utskottet vill för egen del framhålla, att det icke kan vara meningen,

att ifrågavarande understöd uteslutande eller ens i främsta rummet skola

komma äldre, redan erkända eller kända författare till del. Det synes angeläget,

att anslaget — något som för övrigt också sker — användes även

för att stödja och uppmuntra yngre, lovande litterära begåvningar. Likaledes

kan och bör det förutsättas, att fördelningen av anslaget sker utan hänsynstagande

till vederbörandes sociala ställning eller ursprung samt att som

riktmärke väljes det litterära och kulturfrämjande värdet över huvud taget

av författarens verksamhet.

Då anslaget för innevarande budgetår höjts med 5,000 kronor och av

Kungl. Majit för nästa budgetår ifrågasättes en ytterligare höjning, varemot

utskottet icke har något att erinra, med likaledes 5,000 kronor till 30,000

kronor, finner sig utskottet icke böra biträda det motionsvis framställda

yrkandet, att anslaget måtte bestämmas till 50,000 kronor.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Stens ovannämnda motion (I: 52),

i vad denna skiljer sig från nämnda förslag, till Understöd

åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst för

budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 30,000 kronor.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

143

210:o) Nusvensk ordbok: Understöd åt professorn K. O. Östergren

för fortsatt utgivande av ordboken. Nusvensk ordbok: Teknisk

hjälp vid ordbokens utgivning m. m. I enlighet nied Kungl. Majda

förslag (punkt 219), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa

a) till Nusvensk ordbok: Understöd åt professorn K. 0.

Östergren för fortsatt utgivande av ordboken ett anslag av

8,000 kronor;

b) till Nusvensk ordbok: Teknisk hjälp vid ordbokens utgivning

m. m. ett reservationsanslag av 4,000 kronor.

211:o) Understöd åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson för fullföljande

av hans Rosa-forskningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 220), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt kontraktsprosten L. P. PMatsson

för fullföljande av hans Rosaforskningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett anslag av 3,700 kronor.

212:o) Understöd åt doktor P. Rosenius för fullföljande av hans

arbete »Sveriges fåglar och fågelbon». I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 221), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt doktor P. Rosenius för

fullföljande av hans arbete t Sveriges fåglar och fågelbon» för

budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 4,000 kronor.

213:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.

Thörnberg för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 3,000

kronor.

214:o) Bidrag till föreningen Pietas. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 223), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till föreningen Pietas för

budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

215:o) Bidrag till svenska naturskyddsföreningen. I enlighet med

Kungl. Majda förslag (punkt 224, sid. 548), vilket innebär en anslagshöjning

med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska naturskyddsföreningen

för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 1,500

kronor.

216:o) Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning av nationalparker

och naturskyddsärenden. I enlighet med Kungl. Majda förslag

(punkt 225, sid. 548 och 549), vilket innebär en anslagshöjning med 700

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien

för förvaltning av nationalparker och naturskyddsärenden för

budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 12,000

kronor.

217:o) Bidrag till utgivning och registrering av svenska folksagor.

I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 226), vilket innebär samma

medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till utgivning och registrering

av svenska folksagor för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 8,000 kronor.

218:o) Bidrag till forskningar rörande lapskt språk och lapsk

kultur. I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 227, sid. 550 och 551),

vilket innebär återuppförande å riksstaten av ett sedan budgetåret 1932/33

indraget anslag till förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till forskningar rörande

lapskt språk och lapsk kultur för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av 4,000 kronor.

219:o) Bidrag till utgivande av svenska folkskolans historia. I

enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 228), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till utgivande av svenska

folkskolans historia för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 5,000 kronor.

220:o) Bidrag till utredigering och tryckning av framlidne revisionssekreteraren

Nils Anderssons efterlämnade samlingar av äldre

svensk folkmusik. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 229),

vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, får

utskottet, under erinran att det nu ifrågasatta anslaget skall användas till fullbordande

av ifrågavarande arbete, hemställa,

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

145

att riksdagen må såsom Bidrag till utredigering och tryckning

av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade

samlingar av äldre svensk folkmusik för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

221:o) Bidrag till bearbetning av visst material från filosofie doktorn

Sven Hedins expeditioner i det inre Asien åren 1927—1934.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230), vilket innebär samma

medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till bearbetning av visst

material från filosofie doktorn Sven Hedins expeditioner i det

inre Asien åren 1927—1934 för budgetåret 1938/39 anvisa

ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

222:o) Bidrag till bearbetning av vissa norrskensobservationer.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231, sid. 553 och 554), vilket

innebär anvisande av ett engångsanslag till förevarande ändamål, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till bearbetning av vissa

norrskensobservationer för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 3,000 kronor.

223:o) Resestipendier åt journalister. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 232), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt journalister för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

Diverse.

224:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkt 233) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till

förevarande ändamål angiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;

vilket härmed

anmäles.

225:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av

S:te Geneviévebiblioteket i Paris. I enlighet med Kungl. Marits förslag

(punkt 234), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska

avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris för budgetåret

1938/39 anvisa ett anslag av 1,500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 8.

10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

226:o) Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235, sid. 555 och 556),

vilket innebär en anslagsminskning med 1,500 kronor, möjliggjord av en å

anslaget förefintlig reservation, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till den baltiskgeodetiska

kommissionen för budgetåret 1938/39 anvisa ett

reservationsanslag av 500 kronor.

227:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236),

vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella

vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 7,500 kronor.

228:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. Beträffande vad

Kungl. Maj:t (punkt 237) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed

anmäles.

229:o) Bidrag till skandinaviska konstnärsföreningen i Rom. I enlighet

med Kungl. Majda förslag (punkt 238), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till skandinaviska konstnärsföreningen

i liom för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag

av 1,000 kronor.

230:o) Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska stationen i Neapel.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239), vilket innebär samma

medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska

stationen i Neapel för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag

av 1,800 kronor.

231 :o) Bidrag till Institut d’études scandinaves vid Paris universitet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (puukt 240), vilket innebär

samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må som Bidrag till Institut d’études scandinaves

vid Bäris universitet för budgetåret 1938/39 anvisa

ett anslag av 2,000 kronor.

232:o) Uppehållande vid universitetet i Tartu av en professur i

svenska språket och litteraturen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

147

(punkt 241, sid. 558—559), vilket innebär en anslagshöjning med 1,000

kronor, avsedd för beredande av medel till ett av rådande dyrtid motiverat

tillfälligt lönetillägg åt innehavaren av nämnda professur, hemställer utskottet,

att riksdagen må för Uppehållande vid universitetet i Tartu

av en professur i svenska språket och litteraturen för budgetåret

1938/39 anvisa ett anslag av 8,500 kronor.

233:o) Understöd åt svenska läroverket i Hapsal. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 242, sid. 560), vilket innebär en anslagshöjning

med 2,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt svenska läroverket i

Hapsal för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 12,000

kronor.

234:o) Understöd åt svenska folkhögskolan i Birkas. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243), vilket innebär samma medelsanvisning

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt svenska folkhögskolan

i Birkas för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 7,000

kronor.

235:o) Bidrag till bestridande av kostnaderna för internationella

astronomiska unionens kongress i Stockholm år 1938. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 244, sid. 561), vilket innebär anvisande av ett

slutanslag för ifrågavarande ändamål och i förhållande till medelsanvisningen

för innevarande budgetår en anslagsminskning med 4,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till bestridande av kostnaderna

för internationella astronomiska unionens kongress i

Stockholm år 1938 för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 6,000 kronor.

236:o) Bidrag till bestridande av kostnaderna för internationella

botaniska kongressen i Stockholm år 1940. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 245, sid. 561 och 562), vilket innebär en anslagshöjning

med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till bestridande av kostnaderna

för internationella botaniska kongressen i Stockholm år

1940 för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av

15,000 kronor.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

231:6) Bidrag till bestridande av kostnaderna för internationella

pennklubbskongressen i Stockholm år 1939. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 246, sid. 563 och 564) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till bestridande av kostnaderna

för internationella pennklubbskongressen i Stockholm år

1939 för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av

6,000 kronor.

238:o) Befrämjande av internationellt-kulturellt samarbete genom

studentutbyte. Kungl. Majit har (punkt 247, sid. 564—569) föreslagit

riksdagen att till befrämjande av internationellt-kulturellt samarbete genom

studentutbyte för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 36,000

kronor.

Det av Kungl. Majit föreslagna anslaget är avsett att utdelas i form av 18

stipendier å i medeltal 2,000 kronor vartdera till studenter från utlandet —

däri inbegripet de övriga nordiska länderna — för studier vid svenskt universitet

eller svensk högskola under ett akademiskt läsår. Därvid förutsättes, att

såsom villkor för utdelande av stipendium skall föreskrivas, att vederbörande

land bereder en motsvarande förmån åt en svensk student för högskolestudier

i detta land.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att upplysning snämnden (nämnden för

spridande av upplysning örn Sverige i utlandet) hemställt om äskande av

medel bos 1938 års riksdag till 10 stipendier å vartdera 2,500 kronor, avsedda

för studenter från Frankrike, England, Italien, Polen, Tjeckoslovakiet,

Tyskland och Ungern. Med Ungern bar sedan länge ett ömsesidigt studentutbyte

ägt rum, likaså, ehuru med vissa avbrott, med Tjeckoslovakiet, därvid

utgifterna från svensk sida bestritts från åttonde huvudtitelns anslag

till extra utgifter. Övriga bär nämnda länder bevilja antingen sedan en

följd av år stipendier åt svenska studenter eller hava ställt sådana till förfogande

under villkor av ömsesidighet. Universitetskanslern har tillstyrkt

upplysningsnämndens framställning med den modifikationen, att stipendiebeloppen

föreslagits till i medeltal 2,000 kronor. Departementschefen har

funnit, att det borde ankomma på Kungl. Majit att framdeles bestämma,

vilka främmande länders studenter, som kunde komma i fråga, men förutsatt,

att studentutbytet under de ifrågasatta formerna skulle omfatta även

Danmark jämte Island samt Finland och Norge, i samband varmed han

uppskattat det erforderliga antalet stipendier till 18.

Upplysningsnämnden har örn den ifrågasatta stipendieverksamheten yttrat

bland annat:

Enligt nämndens mening utgjorde utdelandet av stipendier till utländska

studenter för vistelse i Sverige — i all synnerhet då de avsåge en så pass

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

149

lång tid som ett läsår — det kanske verksammaste medlet att sprida kännedom

örn Sverige i utlandet. En utländsk student, som på så sätt i vårt

land fått tillfälle att icke endast stifta bekantskap med svensk vetenskaplig

forskning utan även göra bekantskap med landets kulturella institutioner och

andliga liv överhuvud, utgjorde, efter vad all erfarenhet visat, en av de mest

verksamma krafterna för utbredande av vidgad kännedom om det land, där

han fått tillbringa en del av sin studietid, och vars intellektuella liv han fått

lära känna. Från de synpunkter nämnden hade att tillvarataga vore det

därför synnerligen önskvärt, därest på grundval av reciprocitet ett stipendiatutbyte

kunde komma till stånd med ovan angivna länder, vilka antingen

redan ensidigt upprättat stipendier till förmån för svenska undersåtar eller

erbjöde sig att, under förutsättning av reciprocitet, upprätta dylika. Ett

stipendiatutbyte av det slag, som här angivits, hade även ett vidare syfte, i

det att det kunde vara ägnat att bidraga till att i sin mån skapa den känsla

av samförstånd mellan den akademiska ungdomen i olika länder, som länge

utgjort ett eftersträvansvärt mål för de internationella kulturella strävandena.

De åtgärder, som av de stora kulturnationerna vidtagits på detta område,

hade dikterats av ett motsvarande önskemål, och det hade synts nämnden

önskvärt, att även Sverige, som i egenskap av kulturland åtnjöte ett berättigat

anseende, i sin mån bidroge att stödja de i detta hänseende framkomna

strävandena.

Ett studentutbyte av ifrågasatt art kan otvivelaktigt bliva av värde för

vårt lands kulturella förbindelser med utlandet. Utskottet tillstyrker därför,

att anslag anvisas för ändamålet.

Det synes emellertid möjligt att något reducera det äskade anslaget. Då

stipendierna avses skola täcka jämväl studenternas resekostnader och reseutgifterna

för studenterna från de nordiska grannländerna äro lägre än motsvarande

utgifter för de övriga studenterna, torde det vara möjligt att sänka

anslaget med 4,000 kronor till 32,000 kronor. I detta sammanhang vill

utskottet framhålla, att det till ett kommande år förtjänar övervägas, huruvida

det icke vore ändamålsenligt att bestrida stipendierna till studenter

från de nordiska länderna från ett särskilt å riksstaten uppfört anslag, varifrån

lämpligen kunde utgå jämväl statens bidrag till vissa likartade ändamål,

exempelvis till stipendier åt vissa folkhögskolelever för vistelse vid

grannländernas folkhögskolor ävensom det under nästföljande punkt omförmälda

bidraget till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt samarbete.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Befrämjande av internationellt-kulturellt samarbete genom

studentutbyte för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 32,000 kronor.

239:o) Bidrag till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt

samarbete. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 248, sid. 569—

571), vilket avser att bereda medel till ett systematiskt utbyte av föreläsare

mellan de nordiska universiteten och högskolorna, hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till Bidrag till svenska kommittén för

nordiskt-akademiskt samarbete för budgetåret 1938/39 anvisa

ett anslag av 5,000 kronor.

240:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 249, sid. 571 och 572), vilket innebär en

av stegrat medelsbehov betingad anslagshöjning med 50,000 kronor, får utskottet,

som i övrigt hänvisar till vad utskottet i ämnet anfört i utlåtande

nr 20, hemställa,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 250,000 kronor.

241 :o) Extra utgifter. I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag (punkt

250, sid. 572 och 573), vilket innebär en höjning av anslaget med 40,000

kronor till samma belopp, som anvisats för budgetåren 1926/32, får utskottet,

som i övrigt hänvisar till vad utskottet i ämnet anfört i utlåtande nr

20, hemställa,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1938/39

anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor, dock att i

anslaget må göras den jämkning, som erfordras för avjämnande

av huvudtitelns slutsumma.

242:o) Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

i statens tjänst. Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

vid folkskoleväsendet m. m. Dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst. Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa

statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter. Beträffande vad

Kungl. Majit (punkterna 251 och 252) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag

till förevarande ändamål, avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;

vilket härmed

anmäles.

243:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 253), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för

budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 28,000 kronor.

Stockholm den 18 mars 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

151

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund, Oscar Olsson,

Hansén, Nilsson i Landeryd, Gustafsson i Benestad, Pauli, Andrén, Ström i Lidköping,

Carlström, Nilsson i Fredriksfält och Badelund; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Persson i Falla, Jonsson

i Eskilstuna, Svensson, Ward, Holmdahl, Isacsson, Andersson i Södergård, Weijne, Danielsson

och Erlander;

dock att

vid behandlingen av punkterna 106:o)—141:o) i stället för herr Gustafsson i Benestad

deltagit herr von Heland;

herr Eåstock icke deltagit vid behandlingen av punkterna 142:o)—166:o);

vid behandlingen av punkterna 142:o)—243:o) i stället för herr Nilsson i Fredriksfält

deltagit herr Nilsson i Gränebo samt i stället för herr Hansén deltagit herr Bäckström.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Reservationer:

vid punkt 105:o) (Allmänna läroverken: Avlöningar):

1) av herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Landeryd, Pauli, Andrén,

Carlström, Persson i Falla och Holmdahl, vilka ansett, att den del av utskottets

yttrande, som börjar med orden »Enligt utskottets mening» och

slutar med orden »få anses besvarad», bort erhålla följande lydelse:

»Den för lektorstjänst fordrade kompetensen omfattar sedan gammalt dels

filosofie licentiatexamen med lägst betyget Med beröm godkänd, dels godkänd

doktorsavhandling. Det är uteslutande det senare momentet, som motionären

tagit sikte på vid uttalande av sitt önskemål, att den akademiska

avhandlingen avföres ur kompetensfordringarna och att en för alla läroverkslärare

gemensam ämbetsexamen införes. Enligt utskottets mening kan

man emellertid i här berörda sammanhang icke bortse från den viktiga del

av den nuvarande lektorsutbildningen, som utgöres av licentiatexamen, och

som innefattar såväl en betydande utvidgning och fördjupning av de i filosofisk

ämbetsexamen förvärvade kunskaperna — något som under alla förhållanden

måste anses vara av värde för lärargärningen — som även ett

självständigt avhandlingsarbete. Motionären har på intet sätt antytt, huruvida

licentiatexamen skulle ingå i den av honom åsyftade gemensamma

lärarexamen, eller huru denna över huvud taget skulle vara beskaffad.

De anmärkningar, som i motionen riktats mot att doktorsavhandling inbegripes

i lektorskompetensen, har utskottet ieke funnit vägande. Att det

i en dylik avhandling ingående materialet skulle kunna komma till direkt

användning vid klassundervisningen, har givetvis aldrig varit avsett. Även

i kurserna för ämbetsexamen ingå för övrigt moment, som ligga utanför

den egentliga skolkursen. Avhandlingen ställer kravet på en självständig

bearbetning ur vetenskapliga synpunkter av ett specialområde inom licentiatkursen.

Det torde vara uppenbart, att på gymnasialstadiet, som med hänsyn

till elevernas ålder och mognad ligger universitetsstudierna nära, det är

av värde, att undervisningen väsentligen handhaves av lärare, vilka äga den

vetenskapliga skolning, som lektorskompetensen förutsätter, och vilka äro

förtrogna med och intresserade av vetenskaplig forskning. Icke minst gäller

detta med tanke på det s. k. enskilda arbete, som enligt nu gällande läroverksstadga

skall förekomma i de två högsta gymnasieklasserna. På olika

stadier av vårt skolväsen, de lägre såväl som de högre, finnas och behövas

lärare med till omfattning och läggning skiftande förkunskaper.

Att lektorsinstitutionen i sin nuvarande form bibehålies är för övrigt en

fråga, som är av vikt och intresse icke blott för de högre allmänna läro
-

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

153

verkens vidkommande. Den kan och bör betraktas som en allmän svensk

kulturangelägenhet, varvid i främsta rummet uppmärksamheten bör riktas

på universitetens och högskolornas behov av en vidsträckt och kvalificerad

rekrytering för sina lärartjänster inom här ifrågavarande ämnesgebit. Skulle

möjligheten försvinna att inom skolans område vinna en anställning, vilken

i någon mån motsvarade de på en högre vetenskaplig utbildning nedlagda

kostnaderna, så kan det med fog befaras, att kretsen för nämnda rekrytering

— till men såväl för universiteten som därmed även för läroverken —

väsentligen inskränktes.

På grund av vad sålunda anförts och jämväl med hänvisning till det

synnerligen ofullständiga sätt, varpå den berörda frågan framlagts i motionen,

anser sig utskottet böra avstyrka det motionsvis framställda yrkandet.»

2) av herr Oscar Olsson, som ansett, att utskottet bort tillstyrka motionen

II: 340;

3) av herr Olof Olsson;

4) av herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Landeryd, Andrén, Carlström

och Persson i Falla, vilka ansett, »

dels att den del av utskottets yttrande, som börjar med orden »Utskottet

anser» och slutar med orden »ifrågasatta aftonundervisningen», bort hava''

följande lydelse:

»I och för sig torde därför intet vara att erinra mot att aftonundervisning

av ifrågasatt art kommer till stånd. Däremot anser sig utskottet icke böra

tillstyrka, att staten ställer sig som målsman för dessa anordningar. Av

naturliga skäl är det endast de större städerna, som kunna tänkas komma

i fråga som förläggningsorter för linjer av denna art. Med hänsyn till att

denna undervisningsform sålunda blir att betrakta som en särskild förmån

för invånarna i ett fåtal större kommuner och som regel icke kommer landet

i övrigt till godo, synes det utskottet rimligt, att undervisningen i fråga

icke bekostas av staten utan att vederbörande kommuner taga initiativ

till anordnande av sådan undervisning och bestrida de med undervisningen

förenade kostnaderna. Det torde vara att förvänta, att ifrågavarande kommuner

skola finna det ändamålsenligt att — även om staten icke direkt

understödjer verksamheten — anordna linjer för aftonundervisning.

Med den ståndpunkt, utskottet sålunda intager, finner sig utskottet icke

böra tillstyrka det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget örn anordnande av

aftonundervisning.»

dels att den del av utskottets yttrande, som börjar med orden »Mot Kungl.

Maj:ts» och slutar med orden »att erinra», bort hava följande lydelse:

»Utskottet finner sig kunna tillstyrka do av Kungl. Maj:t i övrigt framställda

förslagen, dock med iakttagande av de ändringar, som föranledas

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

av att utskottet avstyrkt Kungl. Maj:ts framställning om anordnande av

aftonundervisning genom statens försorg.»

dets ock, att utskottet bort på grund härav hemställa:

I. att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts förslag örn anordnande

av aftonundervisning vid allmänt läroverk i Stockholm

;

II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

i övrigt,

a) besluta, att---kontant ersättning;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t — — — nämnda samrealskola;
c)

godkänna följande---sammanlagt 1,268;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t — — — eller ämneslärarinnebef

attning;

e) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1938/89:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis................

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis................

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt kvinnliga

sakkunniga, .kronor 1,050

b. Arvoden åt till
synslärare.

..... » 30,000

c. Personliga tilläggsarvoden

åt 5 första

lärarinnor...... » 2,500

d. Arvoden åt skolkare,

förslagsvis. . » 127,400

e. Arvoden åt bibliotekarier.

....... » 73,000

f. Arvoden åt biträden

å rektorsexpe
ditionerna.

..... » 67,300

g. Särskilda arvoden

vid provårsläro
verk.

......... » 125,000

kronor 17,660,000

» 220,000

»

426,250

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

155

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar

m. m., förslagsvis kronor 2,462,000

b. Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis

........ »_200,000 kronor 2,662,000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................... * 199,150

Summa kronor 21,167,400

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms

stad.......kronor 15,000

2. Avkommuner,respek
tive

lärare erlagda hyresersättningar,

respektive

hyror..... » 274,000

3. Avkastning av donationer

från kronan

m. m............ 8_37,600 kronor 326,600

Nettoutgift kronor 20,840,800;

f) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 20,840,800 kronor;

lil. att riksdagen---mellan läroverk;

IV. att de---i fråga.»

5) av herr Bäcklund i fråga örn motionen 1:148.

vid punkt 110:o) (Undervisning genom infödda lärare i tyska, engelska

och franska språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter) av

herrar Johansson i Fredrikslund, Hansén, Pauli, Andrén, Carlström, Persson

i Falla och Holmdahl, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort

hava följande lydelse:

»Såsom i den föreliggande utredningen påpekats, anger den omförmälda

siffran 160 endast assistenternas effektiva arbetsdagar, icke de mellanliggande

söndagarna och helgerna. Överstyrelsen har också framhållit, att assistenterna

i själva verket få anses upptagna av arbetet under större delen av det

svenska läsåret. På grund härav och med avseende fäst jämväl på att assistenternas

särskilda arbetsuppgifter äro av mycket påfrestande art, skulle ut
-

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

skottet hava funnit en arvodesreglering i anslutning till skolöverstyrelsens

förslag i och för sig befogad. Utskottet anser sig emellertid icke böra gå

utöver Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

till Undervisning genom infödda lärare i tyska, engelska och

franska språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 23,000

kronor.»

vid punkt 112:o) (Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl.

läroanstalter) av herr Holmdahl, som ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall

till Kungl. Maj:ts förslag oförändrat;

vid punkt 127:o) (Folkskoleseminarier: Avlöningar) av herr Persson i Falla;

vid punkt 141:o) (Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid

folkskolor):

1) av herrar Olof Olsson och Oscar Olsson, vilka ansett, att utskottet bort

tillstyrka bifall till motionerna 1:83 och 11:244;

2) av herr Oscar Olsson, som ansett,

dels att den del av utskottets utlåtande, som börjar med orden »Såsom

av det föregående framgår, hava i motionerna 1:145 och II; 260» och slutar

med orden »således hemställa», bort erhålla följande ändrade lydelse:

»I motionerna I: 145 och II: 260 ha motiverats önskemålen örn en allmän

översyn av vårt folkundervisningsväsen och i anslutning därtill framställts

krav på utredning och förslag rörande vårt undervisningsväsen i främsta

rummet med avseende på l:o behovet av en utvidgad yrkesundervisning

inom skilda fack och den lämpligaste organisationen av denna, 2:o en rationell

anordning av folkskolans lärostoff samt möjligheten att införa yrkesvalsrådgivning

i folkskolans sista klass, 3:o lämpligheten av att uppdela

fortsättningsskolans uppgifter såväl i fråga om teoretisk som praktisk undervisning

på andra skolformer samt 4:o möjligheterna för en väsentligt utökad

allmänt medborgerlig undervisning för ungdom i mera mogen ålder,

varvid särskilt bör övervägas ökat stöd åt folkhögskolorna och den fria

folkbildningsverksamheten.

De fyra punkter, i vilka motionens yrkande sammanfattas, innebära ett

utredningskrav som inte endast omfattar samtliga barn- och ungdomsskolor,

existerande och önskvärda, utan också det fria och frivilliga folkbildningsarbetet.

Den ledande tanken i motionen, »en översyn av vårt folk undervisningsväsen»,

medger inte heller en snävare begränsning. Men därmed

följa onekligen vissa risker, örn det inte tämligen otvetydigt säges ifrån

vad det är inom detta stora område man vill gå in på att utreda. I det

fallet har motionen inte uppdragit några fastare gränslinjer.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

157

Motionärerna visa att utvecklingen under de senare årtiondena kommit

med så många uppslag och förändringar, att en översyn av folkundervisningsväsendet

behövs för en planmässig anordning till större effektivitet.

Önskvärda utvecklingslinjer uppmärksammas i motionerna, främst när det

gäller yrkesbtidningen, men även i fråga om den allmänna medborgarbildningen.

Möjligheterna att skapa en organisk helhet av vårt folkundervisningsväsen

ha emellertid endast till en viss grad och i vissa antydningar

kommit till synes. Översynen bör, om dessa följas, utmynna i en allmän

plan för ett sådant uppbyggande, närmast inriktat på en yrkesbetonad ungdomsskola

för hela folket, på grundvalen av de sex lägsta folkskoleklasserna

som hela vårt skolväsens bottenskola.

Otvivelaktigt ha motionärerna rätt i att det egentligen är ett försvinnande

fåtal av ungdomen mellan 14 och 20 år som får någon grundläggande

yrkesundervisning, och att disproportionen är påfallande mellan denna del

av svensk ungdom och den som i motsvarande ålder får besöka allmänna

lärdomsskolor. Det naturliga vore att hela den svenska ungdomen, utom

den lilla del, som skall ägna sig åt de lärda och litterära banorna eller förvaltningsgöromål,

finge en grundläggande yrkesutbildning i ungdomsskolor.

Det allmänna har alldeles samma skyldigheter mot blivande arbetare och

bönder i fråga om beredande av tillfälle till grundläggande yrkes- och medborgarbildning

som gentemot de lärda yrkenas utövare och skrivkarlarna,

samma intresse också.

I och med att staten måste erkänna riktigheten av denna princip, måste

den också undersöka om och i vilken utsträckning möjligheter finnas för

dess genomförande. Det är således detta som blir en av de främsta, om

inte rent av den främsta huvuduppgiften för den begärda utredningen.

Därvid har man naturligtvis, i överensstämmelse med motionen, att först

undersöka vad som redan kan finnas i vår nuvarande skolorganisation att

bygga på och möjligheterna av att komma vidare på denna redan lagda

grundval.

Motionärerna tyckas ibland anse att nuvarande skolorganisation utan vidare

skulle räcka till som grundval för en verkligt rationell utveckling.

Detta resonemang leder konsekvent motionärerna till uppfattningen att skoltiden

för yrkesutbildningen i de flesta fall måste börja med ett återinträde

i skolan, efter ett avbrott i elevens slcolarbete på oftast flera år. Det heter i

motionerna att det ofta är lämpligt att eleverna avbryta skolgången efter

folkskolan för att »gå direkt ut i det praktiska livet» och där göra »handräckningsarbete»

på sitt blivande yrkesområde. Det är emellertid två erinringar

som kunna resas mot detta resonemang. Den första är att de allmänna

grundläggande kunskaper och färdigheter som eleven vid tretton år

inhämtat i folkskolan, inte sitta säkrare, än att de i många fall vittra sönder

ute i »det praktiska livet» ganska snart, då de inte längre underhållas

— såsom motionärerna också medge i annat sammanhang. Det kan inte

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vara rationellt med en organisation som naturligt leder till ett sådant förfall

av de för ali vidare utbildning nödvändiga elementärkunskaperna, vilka

således med tidsutdräkt och olust måste åter inhämtas, innan det effektiva

studiet kan komma till stånd i systemet av yrkesskolor. Den andra erinringen

är, att man på denna väg svårligen når fram till att ge hela nationen

en grundläggande yrkesundervisning. Det är förenat med betydande

svårigheter att söka få in majoriteten av ungdomen i skolan igen, när den

väl en gång varit ute i praktiskt arbete ett par eller flera år.

De utmärkta rena yrkesskolor vi redan ha och de goda erfarenheterna

från dem måste naturligtvis tillvaratagas och utnyttjas men mera rationellt

sättas in i hela organisationen för vårt lands yrkesutbildning. De äro i

allmänhet den lämpliga formen för större städer och industrisamhällen, där

det inte möter större svårigheter att få tillräckligt antal lärjungar. Men för

andra områden av vårt land lämpar sig denna form inte så bra, framför

allt inte på den rena landsbygden. För övrigt kan det svårligen tänkas att

dessa specialskolor skulle kunna taga emot det stora flertalet av landets

ungdom.

I synnerhet för den elementära grundläggande yrkesutbildningen är det

ett mera fruktbärande uppslag, när motionärerna vilja ha den redan i anslutning

till folkskolans sjunde klass, som nära nog hela svenska ungdomen

måste besöka. Ett års övningar och kunskapsinhämtande vid 14-årsåldern

kunna emellertid knappt ge bestående och mera värdefulla resultat. Därför

kunna skäl föreligga att inte sänka den skolpliktiga åldern genom fortsättningsskolans

avskaffande. Denna, i synnerhet den yrkesbetonade fortsättningsskolan,

bör i stället utvecklas i samband med det praktiskt betonade

sjunde skolåret, varigenom vi på allt fler platser i vårt land kunna komma

fram till en elementär grundläggande tvåårig yrkesskola för 14- och 15- åringarna på sexårig allmän folkskola. Redan nu ha kommunerna rätt till

införande av obligatorisk åttaårig folkskola, och där så sker, bör det inte

vålla stora svårigheter att omedelbart få till stånd denna yrkesbetonade tvååriga

ungdomsskola.

På ett stort antal platser i vårt land, även på landsbygden, kunna vi

dessutom omedelbart, örn vi så vilja, organisera tre- eller fyraåriga yrkesskolor

direkt på den allmänna folkskolans sjätte klass. Den kommunala

mellanskolan bör överallt kunna få en »inbyggd» praktisk realskola, en

yrkesskola. D. v. s. på landsbygden och i de flesta andra samhällen också

bör saken ordnas så, att den allmänna realskolelinjen blir »inbyggd» i den

yrkesbetonade realskolan, eftersom denna är den verkligt betydelsefulla för

det stora flertalet. Det bör inte alls vara svårt att organisera denna så, att

fjärde årskursen blir en påbyggnad på en för övrigt avslutad treårig yrkesbetonad

kurs utan examen för det säkerligen stora antal elever som anser

sig inte behöva deltaga i fjärde årskursen.

Här ha redovisats tre olika utvecklingsstadier för vanliga kommunala

s. 159 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

159

skolor med möjlighet till grundläggande yrkesbildning, visserligen mycket

elementär i den sju- och åttaåriga folkskolan, men tillfredsställande i den

kommunala mellanskolan. Vad som närmast kräves är en utredning som

organisatoriskt och pedagogiskt jämnar vägen för en samverkan från folkskolan

å ena sidan och mellanskolan å den andra till en mera enhetlig och

effektiv grundläggande yrkesutbildning för alla barn i kommunen som äro

i behov av en sådan. Resultatet av den utvecklingen bör bli en ungdomsskola

för hela folket, visserligen en utveckling på lång sikt.

De ekonomiska svårigheterna härför äro stora men böra, som motionärerna

antytt, inte vara oöverstigliga. De fattiga hemmen böra ekonomiskt

hjälpas i sin strävan att ge barnen en god grundläggande utbildning för

det arbetsliv de komma att ägna sig åt. Då det är fråga om praktisk utbildning,

bör allt göras för samverkan mellan skolan och näringslivet till

beredande av lämpligt arbete i detta redan under skoltiden, t. ex. under

ferierna från det egentliga skolarbetet. Dessa böra kunna anordnas så, att

eleverna i jordbruksbetonade skolor kunna delta i hemmens och gårdarnas

arbete, då arbetskraften där bäst behövs, i handelsskolorna bland annat under

veckor, då extra arbetskraft måste intagas i affärer, t. ex. för julmarknaden,

i hantverksskolor under högsäsongen för vederbörande yrke o. s. v.

Den uppfostrande verkan av detta deltagande direkt i arbetslivet under den

grundläggande utbildningen kommer säkerligen att bli av större värde för

denna än det arbete, motionärerna ge anvisning på i 13—14-årsåldern och

som i realiteten ofta visar sig bestå i springpojksgöra och därmed likvärdiga

sysselsättningar. Då utredningen ju bör vara allsidig och förutsättningslös,

anser emellertid utskottet att även det i motionen lämnade uppslaget bör

prövas.

En utveckling till två-, tre- och fyraåriga praktiska skolor av detta slag

skulle helt lösa problemet örn fortsättningsskolan genom att i de nya skolformerna

upptaga det väsentliga av fortsättningsskolans uppgifter, liksom

lärlingsskolornas och till en viss grad yrkesskolornas. Härmed är inte sagt

att dessa senare skolor komme att helt försvinna. I stor utsträckning

kunde de få betydelse som aftonskolor, kanske bäst i samorganisation

med de nya ungdomsskolorna, för nödvändiga kurser i nya och förändrade

arbetsmetoder på grund av teknikens framsteg. Ett belysande exempel från

de senaste årtiondena var svårigheten att omedelbart i tillräcklig utsträckning

få fram den behövliga arbetskraften för smältsvetsningsförfarandet.

Utredningen borde i detta sammanhang även ägna uppmärksamhet åt vad

man i Amerika kallar »tillfällighetsskolor», (opportunity schools), d. v. s.

skolor där gamla yrkesarbetare snabbt kunna inövas i moderna arbetsmetoder,

betingade av teknikens utveckling, eller inom rimlig tid träna in sig

för ett annat yrke, om, t. ex. på grund av samma utveckling, större delen

av utövarna av ett gammalt yrke bli överflödiga i produktionen. Verkstadsskoleutredningen

i ecklesiastikdepartementet och rationaliseringsutred
-

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ningen i socialdepartementet äro redan i arbete med hithörande problem,

varför den ifrågasatta allmänna översynen efter dessa utredningars slutförande

torde kunna begränsa sig till samordningsfrågan med organisationen

i övrigt.

Den naturliga avslutningen på den planmässiga yrkesutbildningsorganisationen

för vår ungdom — vid sidan örn vissa nu existerande skolformer

för jrrkesutbildning — kunde bli de i sakkunnigutlåtandet rörande studentexamen

föreslagna inbyggda praktiska linjerna i gymnasiet, som således

komme att besökas av unga arbetare och bönder i 17—20-årsåldern. Den

goda såväl tekniska, som allmänbildning dessa på så sätt skaffade sig,

komme att garantera ett behövligt rekryteringsfält för högt kvalificerad

arbetsledning i ansvarig ställning närmast under den tekniskt högskoleutbildade

ledningen, liksom för självständiga och kunniga företagare i näringslivet.

Därmed komme man också fram till erkännandet av den i och

för sig självklara satsen att den demokratiska staten har alldeles samma

skyldighet att sörja för hög allmänbildning åt handens arbetare — bönder

och yrkesarbetare — när dessa önskade den och kunde taga emot den, som

åt vetenskapsmän, lärare, ämbets- och tjänstemän o. s. v. Det är inte alls

något allmänintresse att begränsa denna bildning till smärre priviligierade

grupper i samhället.

Ingenting hindrade att dessa praktiska kurser i gymnasierna genom fritt

tillval och bortval av ämnen både kunde tjäna dem som efter gymnasietiden

ville fortsätta med tekniska högskolestudier och dem som omedelbart

ville gå ut i förvärvslivet.

Svårigheterna för en sådan anordning på gymnasiestadiet behöva nog

inte vara större i Sverige än i Amerika, där den är fullt genomförd i

många stater. Skolornas utrustning av maskiner och laboratorier behöver

inte på något sätt tävla ens med de tekniska gymnasiernas — vilka ju

alltid komma att ha sin uppgift att fylla, som för närvarande. Den direkta

yrkesutbildningen i gymnasierna måste nämligen ske i intim kontakt med

näringslivet, och skolornas tekniska maskineri blir gärna föråldrat gentemot

näringslivets eget. För denna samverkan yppa sig många utvägar. Gymnasisterna

kunna tänkas arbeta i dubbla skift, varav det ena under en

tvåveckorsperiod är på arbetsplatsen som lärlingar, under det att det andra

sköter sitt skolarbete, eller också båda på arbetsplatsen, vartdera med halv

arbetsdag, under det att skolarbetet skötes på kvällarna o. s. v. Genom

arbetsförtjänsten — t. ex. enligt kollektivavtalen — kunna gymnasisterna

under en på så sätt anordnad lärlingstid själva svara för en väsentlig del

av kostnaderna för gymnasieutbildningen. Näringslivets representanter ha

själva det allra största intresse av en så högtstående arbetsledare- och arbetarklass

som möjligt ifråga örn kunnighet och bildning. Det ligger således

ingen utopi i motionärernas önskan om en uppdelning av eleverna

efter håg och fallenhet på olika avdelningar »i anslutning till jordbruk,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1 61

handel, snickeri, metallarbete, hushållsgöromål med hemvård eller andra

yrkesområden, allt med hänsyn till ortens näringsliv», inte ens om denna

önskan utsträckes till gymnasieplanet. Ty erfarenheten har redan på sina

håll visat att det önskemålet kunnat förverkligas.

Studentexamenskommittén har föreslagit dessa praktiska linjer på gymnasiet

i avsikt att därigenom minska dragningskraften till de teoretiska levnadsbanorna.

Utvägen att i det syftet införa de praktiska linjerna i samma

skola som de teoretiska är säkerligen den enda riktigt effektiva metoden för ^

att nå detta mål. Enbart teoretiska läroverk böra vara undantag. Endast

genom en sådan anordning är det något hopp örn att övervärderingen av

den lärda skolan i den allmänna föräldraopinionen skall kunna bortarbetas.

Den lärda eller »högre» skolan blir då på både mellanstadiet och det högre

stadiet begränsad till bara en teoretisk linje bland många praktiska i samma

»fina» skola.

Det gäller sedan bara att göra de praktiska linjerna så lockande som möjligt

för eleverna själva, när de ha att välja. I barnens egen natur har man därvid

en god hjälp, i synnerhet vid 13-årsåldern. Alla barn som inte redan då ha

utpräglat teoretiska intressen — således det stora flertalet — föredra de praktiska

sysselsättningarna, om de inte blivit avvanda under de första sex skolåren.

Och sådant Iean inträffa!

Men skolan bör också vid den tiden positivt sörja för att denna naturliga

praktiska inriktning får göra sig gällande hos alla elever som äro lämpade

för den. Även de intellektuellt högt begåvade. Det är inte alls ett samhällsintresse

att alla dessa skola gå läsvägen. De kunna bli lika samhällsnyttiga

i praktiskt arbete och behövas lika väl där.

Motionärerna ge även här en anvisning, när de peka på att utbildningen

under de första åren i den yrkesbetonade skolan inte får »specialiseras med

avseende å en viss sysselsättning utan med avseende å ett yrkesområde».

Även detta är kanske för begränsat under det allra första året. Det är inte

någon mening att i en praktisk mellanskola eller fortsättningsskola låta eleverna

specialisera sig för tidigt ens så pass. Bearbetning av material och

användning av verktyg på olika områden är av betydelse för eleven, vilket

yrke eller yrkesområde han sedan ger sig in på — även om han inte alls

ger sig in på något praktiskt yrke utan väljer en teoretisk levnadsbana. Det

skadar ingen läskarl att lia något begrepp om sådana ting av egen, låt vara

begränsad erfarenhet, lika litet som det är betydelselöst för en lärd kvinna

att hjälpligt kunna reda sig med sömnad och hushållsarbete. Det vore således

både på grund av barnens naturliga läggning vid den åldern och för

att väcka till starkare liv anlagen för ett visst yrkesområde ett mycket berättigat

förfarande att göra manuellt arbete obligatoriskt för varje elov i

mellanskolans första klass en timme varje dag eller ett par var annan, förslagsvis

på så sätt, att ett par månader ägnades åt arbete i trä, ett par åt

arbete i metall, ett par åt motorer och elektriska ledningar, ett par kanske

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 8. 11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

åt yrkesritning. Naturligtvis kunna också andra kombinationer tänkas. Även

ett andra år skulle sådana allmänna kurser kunna fakultativt anordnas för

dem som inte ville specialisera sig på något särskilt område. Den blivande

lantbrukaren skulle ha samma intresse för och nytta av sådana kurser som

den blivande industriarbetaren.

I och med att utvecklingen inriktades på en praktisk ungdoms- eller mellanskola,

byggd på folkskolans sex klasser — den egentliga barndomsskolan —

löste sig de av motionärerna påvisade svårigheterna ifråga om den för alla

barn gemensamma »bottenskolan» lättare. Man skulle då inte längre så lätt

falla offer för önskningar att proppa i barnen kunskaper som mäste bli endast

halvförstådda eller missförstådda på grund av att de ligga över barnens

utvecklingsnivå och utanför deras intressekrets. De nödvändiga medborgerliga

insikterna komme att meddelas vid en tidpunkt, då intresset för de

vuxnas liv och förhållanden blir fullt medvetet. Därför är det inte nödvändigt

att det i den egentliga barndomsskolan meddelade kunskapsstoffet blir

mindre, endast att tyngdpunkten lägges helt på konkreta och barnåldern

intresserande företeelser, d. v. s. den nödvändiga erfarenhetskunskapen för

senare systematisering och anpassning, för senare meddelande av högre teoretiska

insikter.

Med all rätt framhålla motionärerna att utredningen bör gälla såväl uppfostringsmål

som undervisningsmetoder och organisationsformer. Vid denna

utredning bör, som motionerna också ange, riktpunkten vara »att hos barnen

grundlägga personlig ansvarskänsla, förmåga av initiativ och självverksamhet

samt av anpassning till samliv och samarbete». De goda erfarenheter,

som på vissa håll gjorts, både i vårt land och i andra länder, av

moderna skolmetoder såväl ifråga om undervisning som självstyrelse, böra

tillgodogöras.

Vid genomförandet av en rationell ungdomsskoleorganisation som ersättning

för den nuvarande fortsättningsskolan är det ingen fara för att de inhämtade

kunskaperna, allra minst de elementära färdigheterna i skrivning

och räkning, skola vittra bort i större eller mindre utsträckning före inträdet

i folkhögskolor och lantmannaskolor eller i det fria och frivilliga folkbildningsarbetet.

Men motionärerna ha otvivelaktigt rätt i att under alla

förhållanden en utredning också bör ta hänsyn till samordnandet med detta

bildningsarbete, då ungdomsskolefrågan utredes. »Tillfällighetsskolor» med

sina afton- och söndagskurser även i medborgerliga och allmänt kulturella

ämnen skulle också här ha en uppgift att fylla. (»Fria akademier» är en

beteckning som just i dagarna föres fram i diskussionen från vårt största

svenska ungdomsförbund).

Den omfattande översyn av vårt folkundervisningsväsen, som motionerna

förutsätta, får emellertid inte bli en »mammututredning», som under en

följd av år hindra all utveckling på området. Stora skolkommissioner och

utredningar bruka gärna ha den risken i följe. Den får inte heller bli en

s. 163 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

163

remissinstans för varje förslag till reformer på något specialområde, då dess

arbete därigenom måste dra ut på tiden i det ovissa. Motionärerna ha rätt

i att det aldrig bör bli tal örn »en tids vila> i skolans reformarbete, emedan

»stillastående är tillbakagång» på detta område. Därför bör översynen inte

heller vålla något avbräck i utredandet örn nödiga förändringar på olika

specialområden. Man konstruerar inte med fördel upp ett helt nytt undervisningssystem

att omedelbart genomföras i ett sammanhang. Översynen

bör inte avse något sådant, och motionärerna ha tydligen en känsla därav,

när de tala örn en relativt lång övergångsperiod.

Den utredning, som skall resultera i en plan för utveckling till organisk

enhet och större effektivitet i vårt uppfostringsväsen, bör således inte göras

av en vanlig parlamentarisk utredningskommitté med hänsyn tagen till möjligheten

att omedelbart genomföra vissa åtgärder och förändringar i organisationen.

Den bör vara en principiell och saklig utredning med hänsyn

tagen endast till den önskvärda och möjliga organisationen av vårt barnoch

ungdomsskoleväsen, för att detta på bästa sätt skall fylla sin för samhället

livsviktiga uppgift. Sedan de allmänna riktlinjerna uppdragits, har

en bra mycket tryggare grundval lagts, än den vi för närvarande ha, för

att de ständigt nödvändiga förändringarna — efter specialutredning i varje

särskilt fall — bli rationella och inte genom hit- och di tref orm er kunna

medföra misstag, som vålla olägenheter, bakslag och onödiga kostnader.

Med denna begränsning och för övrigt, med stöd av motionen och den

motivering, som här givits, tillstyrker utskottet, att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn den utredning rörande vårt

undervisningsväsen, varom hemställts i motionerna I: 145 och II: 260.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa;

dels ock att utskottet bort under II. hemställa,

»att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla om den utredning rörande vårt undervisningsväsen,

varom hemställts i herrar Larssons och Anderssons i Rasjön

m. fl. ovannämnda motioner (I: 145 och II: 260)»;

3) av herrar Olof Olsson, Hansén, Bäcklund och Danielsson, vilka instämt

i reservationen under 2);

vid punkt 145:o) (Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i

rikets nordligaste gränsorter) av herr Carlström, som ansett, att utskottet

bort tillstyrka bifall till de i ämnet väckta motionerna;

vid punkt 209:o) (Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst) av herrar Olof Olsson, Oscar Olsson och Båldi, vilka ansett,

att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Av motionären--— författarens verksamhet.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

En ytterligare höjning av anslaget utöver den av departementschefen

tillstyrkta synes utskottet befogad. Motsvarande understöd i våra grannländer

utgå med väsentligt högre belopp. Sålunda må erinras, att enligt

meddelad uppgift (jfr statsutskottets utlåtande nr 8/1937, sid. 132) statens

understöd åt skönlitterära och vetenskapliga författare under budgetåret

1934/35 i Danmark utgjorde närmare 96,000 kronor, varav icke mindre än

62,100 kronor till fasta årliga understöd åt skönlitterära författare. Med

hänsyn härtill och då en vidgad anslagsram gör det möjligt att utdela

understöd till ett större antal författare, vill utskottet föreslå, att anslaget

för nästa budgetår bestämmes till 35,000 kronor, motsvarande en anslagshöjning

med 5,000 kronor utöver departementschefens förslag och med

10,000 kronor utöver det nu utgående anslaget.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Stens ovannämnda motion (1:52), till Understöd åt

inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst för

budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 35,000 kronor»;

vid punkt 238:o) (Befrämjande av internationellt-kulturellt samarbete genom

studentutbyte) av herrar Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i

Landeryd, Gustafsson i Benestad, Carlström, Persson i Falla, Svensson i

Grönvik och Andersson i Södergård, vilka ansett, att utskottets yttrande och

förslag bort i nedan angivna delar hava följande lydelse:

»Ett studentutbyte---för ändamålet.

Utskottet håller emellertid före, att det bör vara möjligt att begränsa statens

bidrag till förevarande ändamål till det belopp, som tillstyrkts av universitetskanslern,

nämligen 20,000 kronor. Inom ramen av detta anslag

torde jämväl kunna bestridas stipendier åt studenter från våra grannländer,

därest det befinnes erforderligt att vidtaga särskilda anordningar av denna

art beträffande länder, tillhörande den nordiska kulturkretsen.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majda förslag,

till Befrämjande av internationellt-kulturellt samarbete genom

studentutbyte för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag

av 20,000 kronor.»

s. 165 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8,

165

Bilaga till statsutskottets utlåtande nr 8 (punkt 105:o).

Antal lärare i läsämnen samt antal närvarande lärjungar vid högre

allmänna läroverk höstterminen 1937.

Läroverk

Lärartjänster

Lärjungar

Rektorer

Lektorer

Adjunkter

Ämneslära-

rinnor

Extralärare

Summa

Gymnasium

Realskola

Lyceum

Klassisk

linje

Summa

Stockholm, latinlärov, å Norrmalm

1

10

23

_

3

37

352

401

_

39

792

» , Södermalm........

1

11

31

—

4

47

9389

533

—

—

9922

> , reallärov. å Norrmalm

1

10

16

—

2

29

335

297

—

—

632

» , Östermalm........

1

10

24

—

2

37

408

429

—

—

837

» , Kungsholmen......

1

6

21

—

4

32

230

466

—

—

696

» , Nya elementarskolan .

1

9

13

—

3

26

239

237

—

—

476

» , lärov, för flickor ....

1

9

14

2

8

34

312

327

—

—

639

» , Bromma.........

1

7

15

4

10

37

231

713

—

—

944

Lidingö.................

1

6

6

7

5

25

9148

265

—

—

9413

Södertälje................

1

6

16

3

4

30

176

389

—

—

565

Uppsala.................

1

10

22

—

8

41

459

407

—

—

866

Strängnäs................

1

6

9

2

3

21

97

214

—

—

311

Nyköping................

1

6

9

2

3

21

150

217

—

—

367

Eskilstuna...............

1

6

15

3

2

27

138

353

—

—

491

Linköping...............

1

10

23

—

8

42

292

477

—

—

769

Norrköping...............

1

9

18

—

5

33

267

351

—

—

618

Motala..................

1

2

5

2

5

15

9 28

216

—

—

9244

Jönköping...............

1

9

20

—

7

37

284

362

—

—

646

Eksjö..................

1

6

10

2

3

22

145

270

-

—

415

Växjö..................

1

7

16

2

3

29

201

380

—

—

581

Kalmar.................

1

8

19

4

4

36

229

448

—

—

677

Västervik................

1

4

8

2

1

16

58

208

—

—

266

Visby..................

1

6

8

2

2

19

115

201

—

—

316

Karlskrona...............

1

8

20

4

3

36

249

561

—

—

810

Kristianstad..............

1

7

19

3

1

31

209

422

—

—

631

Lund..................

1

9

16

—

4

30

333

287

—

—

620

Malmö, lärov, för gossar......

1

11

32

—

5

49

351

452

53

—

856

» , lärov, för flickor......

1

6

10

2

4

23

163

300

—

—

463

'') Dessutom 1 extra elev.

*) Dessutom 33 lärjungar vid den ännu icke förstatligade delen av det kommunala gymnasiet

(av kommunen avlönade lärare med full tjänstgöring ingå i tabellen bland extralärare).

*) Dessutom 64 lärjungar som i föregående not.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets utlåtande Nr 8,

Läroverk

Lärartjänster

Lärjungar

1 Rektorer

i

Lektorer

Adjunkter

Ämneslära-

rinnor

Extralärare

Summa

Gymnasium

Realskola

Lyceum

Klassisk

linje

Summa

Hälsingborg, lärov, för gossar . . .

i

7

19

,

9

36

213

508

721

» , lärov, för flickor . . .

i

6

9

2

2

20

119

256

—

—

375

Ystad..................

i

6

12

2

3

24

121

276

—

—

397

Landskrona..............

i

6

14

2

2

25

104

316

—

—

420

Eslöv..................

i

2

6

2

7

18

'') 40

230

—

—

''1270

Halmstad ........ i. ...... .

i

8

18

4

5

36

215

454

—

—

669

Göteborg, latinläroverket......

i

10

28

—

4

43

412

464

—

77

953

> , realläroverket.......

i

9

30

—

10

50

445

461

48

—

954

1 , lärov, för flickor.....

i

6

11

2

5

25

206

310

—

—

516

Uddevalla................

i

6

9

3

2

21

125

278

—

—

403

Vänersborg ...............

i

7

14

2

2

26

151

297

—

—

448

Borås..................

i

6

17

2

5

31

201

463

—

—

664/

Skara..................

i

8

15

2

3

29

241

260

—

—

501

Skövde .................

i

6

11

2

4

24

158

305

—

—

463

Karlstad ................

i

9

21

—

4

35

310

378

—

—

688

Kristinehamn.............

i

6

15

3

4

29

152

378

—

—

530

örebro, lärov, för gossar......

i

9

22

—

6

38

229

457

—

—

686

> , lärov, för flickor......

i

4

4

2

3

14

120

120

—

—

240

Västerås................

i

9

17

4

3

34

229

431

—

—

660

Falun..................

i

7

14

3

3

28

190

357

—

—

547

Gävle..................

i

7

18

4

6

36

172

537

—

—

709

Hudiksvall...............

i

6

10

2

2

21

80

264

—

—

344

Härnösand...............

i

7

11

2

5

26

170

297

—

—

467

Sundsvall................

i

7

15

4

4

31

188

516

—

—

704

Östersund ............

i

6

14

4

2

27

206

387

593

Umeå..................

i

7

22

2

9

41

308

542

—

—

850

Skellefteå................

i

2

10

2

5

20

52

409

—

—

461

Luleå..................

i

6

12

2

5

26

175

330

—

—

505

Haparanda...............

i

3

7

2

6

19

92

222

—

—

314

Summa

57

402

| 883

107

246

|l,695

|l2,012 |20,686

101

1116 |32,915

'') Dessutom 68 lärjungar som i not 2.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

167

Bilaga till statsutskottets utlåtande nr 8 (punkterna 183:o) och 186:o)).

Till riksdagens statsutskott.

Genom beslut den 18 februari 1938 har Kungl. Majit anbefallt verkstadsskoleutredningen

att till statsutskottet avgiva yttrande över två inom riksdagen

väckta motioner (nr I: 66 och II: 124) i anledning av Kungl. Maj:ts

i statsverkspropositionen gjorda framställningar örn understöd åt verkstadsskolor

för viss arbetslös ungdom samt örn stipendier åt elever vid sådana

skolor.

Till åtlydnad härav får verkstadsskoleutredningen — under erinran örn

sitt den 27 oktober 1937 avgivna utlåtande i ämnet, vilket i väsentliga delar

återgivits under punkterna 189 och 192 i 1938 års åttonde huvudtitel —

anföra följande.

I motionerna har till en början yrkats, att den under anslaget till understöd

åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom beräknade posten till understöd

till sjukvårds- och olycksfallsförsäkringskostnader måtte höjas så,

att anslag för ändamålet kunde utgå — förutom med erforderliga belopp

till kostnaderna för olycksfallsförsäkringspremier för eleverna — efter 20

kronor för elev och år i stället för i statsverkspropositionen upptagna, av

de sakkunniga föreslagna 10 kronor för elev och år.

Vid vissa av ifrågavarande skolor hava under budgetåret 1936/37 utgifterna

för sjukvård (fördelade på sjukkasseavgifter — vilka, i motsats till

vad i motionerna angivits, i allmänhet till omkring halva beloppen erlagts

av skolorna — läkararvoden, medicin, tandvård m. m.) utan tvivel väsentligt

överstigit nyssnämnda belopp av 10 kronor för elev och år. Tages

emellertid hänsyn till de ersättningar, som influtit till skolorna, i samband

med sjukdoms- och olycksfall, stanna dock nettokostnaderna för sjukvården,

om man därjämte bortser från tandvården, vid endast något över sagda

belopp.

De av verkstadsskolorna för innevarande budgetår i ansökningar om statsunderstöd

beräknade beloppen för ifrågavarande ändamål giva vid handen,

att i några fall en ytterligare utvidgning av skolornas sjukvårdande verksamhet

planerats. Emellertid torde de av Kungl. Majit sedermera anvisade

understöden för budgetåret icke lämna möjlighet att genomföra detta med

tillhjälp av statsmedel.

Enligt de sakkunnigas uppfattning bör organisationen av den vid verkstadsskolorna

ofrånkomliga sjukvårdande verksamheten (den första vården

vid olycksfall och tillsynen över inackorderade sjuka elever, som icke behöva

vård å sjukhus) i vissa fall kunna göras väsentligt enklare och billigare

än hittills varit fallet. Därest alla möjligheter härutinnan tillvaratagas och

i övrigt samhällets resurser i fråga örn sjukvård utnyttjas, torde den av de

sakkunniga angivna kostnadsramen skäligen kunna hållas. I nuvarande

läge synes ifrågavarande sjukvårdsfrågors rationella och ekonomiska lösning

vara av desto större betydelse som ett antal nya verkstadsskolor just stå

under sin första utveckling.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vad särskilt tandvården beträffar vilja de sakkunniga — utöver vad i

utlåtandet anförts — erinra om det förhållandet, att under senaste arbetslöshetskris

ett mycket betydande antal arbetslösa vistats vid olika slags undervisningsanstalter

i riket under åtnjutande — förutom av vissa bidrag

från hemkommunerna — av samma förmåner som övriga elever vid respektive

anstalter. Någon av vederbörande skolstyrelse med statsmedel anordnad

elevtandvård har det sålunda i dessa fall icke varit fråga om. De sakkunniga

åberopa detta såsom ett ytterligare skäl, varför frågan örn tandvård

vid ifrågavarande verkstadsskolor för arbetslösa icke bör lösas skild från

sitt större sammanhang.

I förevarande motioner har vidare yrkats, att vid prövning av stipendiebehoven

elever, som under sin vistelse vid verkstadsskola äta och bo i sina

hem, må vid fall av stor fattigdom i hemmet kunna erhålla högsta tilläggsstipendium

samt att i ömmande fall tilläggsstipendium å 25 kronor må

utgå med oreducerat belopp till dem, som erhålla stipendier enligt de båda

högsta behovsgraderna.

Motionärernas sistnämnda yrkande innebär, att maximibeloppet för stipendier

vid ifrågavarande verkstadsskolor skulle höjas från nuvarande 60

kronor till 70 kronor för elev och månad.

I sitt tidigare omförmälda utlåtande lia de sakkunniga föreslagit, att nuvarande

maximum för ifrågavarande stipendier skulle bibehållas, även örn

föreliggande förslag om höjning av de författningsenligt högsta stipendiebeloppen

från 85 kronor till 45 kronor för elev och månad genomfördes.

Ett bifall till detta förslag skulle innebära, att den förhöjning utöver eljest

utgående högsta stipendiebelopp, som medgivits vid ifrågavarande speciella

skolor (de s. k. tilläggsstipendierna) sänktes från högst 25 kronor till högst

15 kronor för elev och månad.

Såvitt de sakkunniga hava sig bekant avsågs vid ifrågavarande verkstadsskolors

första inrättande, att anordningen med tilläggsstipendier skulle vara

tillfällig. Meningen torde hava varit, att de förhöjda stipendieunderstöden

skulle räcka till kostnaderna för elevernas inackordering (inkvartering och

kost) vid skolorna under den första tiden av skolornas verksamhet, samt

att sedermera, sedan s. k. arbetspremier (flitpenningar) börjat utbetalas till

eleverna, tilläggsstipendierna skulle bortfalla och en del av nämnda kostnader

i stället gäldas medelst arbetspremier. Den sänkning av stipendienivån

vid dessa skolor, som man sålunda räknade med, har visserligen med hänsyn

till förhållandena icke ägt rum, men å andra sidan har enligt de sakkunnigas

uppfattning i stort sett de förhöjda stipendieunderstöden hittills

varit tillräckliga för bestridande av de kostnader, man avsett med dem.

Elevernas övriga utgifter hava i första hand bestritts med kommunernas

bidrag, som i regel utgått med 15 kronor för elev och månad, samt därjämte

med flitpenningar ävensom i viss utsträckning med eljest erhållna

tillfälliga bidrag. Enligt uppgifter från skolstyrelserna uppgingo under budgetåret

1936/37 flitpenningarna vid t. ex. verkstadsskolorna i Mölndal och

Uddevalla för elev och månad till i genomsnitt 7 kronor 57 öre respektive

omkring 12 kronor.

Tillsammans ha sålunda de olika bidragen till eleverna i regel uppgått

till så betydande belopp, att de sakkunniga — med hänsyn icke minst till

konsekvenserna vid andra undervisningsanstalter — icke ansett sig böra

förorda, att i samband med en eventuell höjning av de författningsenliga

stipendierna jämväl en ytterligare förhöjning av stipendierna vid nu ifråga
-

s. 169 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

169

varande skolor skulle komma till stånd. Därvid hava de sakkunniga utgått

ifrån, att kommunernas hittillsvarande skyldighet att i viss utsträckning bidraga

till elevernas vistande vid skolorna skall bibehållas. Erfarenheterna

hava nämligen visat, att det ur många synpunkter är av betydelse, att kommunerna

stå i visst ekonomiskt ansvar för eleverna. Elevurvalet blir bättre.

Kommunerna skulle eljest hava att på annat sätt understödja ifrågavarande

ungdomar m. m. De sakkunniga hava ur sina synpunkter icke heller haft

anledning att ingå på frågan, huruvida en ändrad avvägning inbördes mellan

stipendierna och kommunbidragen borde genomföras.

Beträffande motionärernas yrkande, att elever, som bo och äta i sina hem,

vid stor fattigdom i hemmet skulle kunna erhålla högsta tilläggsstipendium,

vilja de sakkunniga erinra om riksdagens tidigare gjorda uttalanden angående

stipendier åt hemmaboende elever. I anslutning härtill bör ånyo framhållas,

att de s. k. tilläggsstipendierna från början allenast avsetts för bestridande

av merkostnaderna i samband med elevs inackordering. Ett bifall

till motionärernas yrkande på denna punkt skulle innebära en principiellt

mycket mera långtgående rubbning av grunderna för stipendiers tilldelande

än som hittills vidtagits. Därjämte torde i detta sammanhang böra beaktas,

att Kungl. Maj:ts beslut angående anslag till ifrågavarande stipendier äro

avfattade på sådant sätt, att vederbörande skolstyrelse har rättighet att inom

ramen av det anvisade anslaget själv fördela stipendierna mellan eleverna.

Vid denna fördelning kan i viss utsträckning hänsyn även tagas till de

speciella behov, varom motionärerna tala. Ett ytterligare hänsynstagande

till dessa behov anse sig de sakkunniga på grund av konsekvenserna icke

kunna förorda.

Slutligen vilja de sakkunniga framhålla, att beträffande stipendier de sakkunnigas

förslag i ovannämnda utlåtande, vilket förslag avsåg budgetåret

1938/39, redan torde hava vunnit tillämpning i av Kungl. Majit för innevarande

budgetår meddelade beslut örn stipendieanslag dock med den modifikationen,

att tilläggsstipendium i vissa fall beräknats för inackorderad

elev även örn eleven icke tillhört den högsta behovsgraden.

I handläggningen av detta ärende hava verkstadsskoleutredningens samtliga

ledamöter deltagit.

Stockholm den 19 februari 1938.

På de sakkunnigas vägnar:

A. THOMSON.

Joh. Dillner.

«

Bihang till riksdagenx protokoll 1938. 6 sami. Nr 8.''

12

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1938:463 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till extra utgifte a1 i texten
  2. Rskr. 1938:8 Skrivelse till Konungen angående vissa av Kungl. Majit för budgetåret 1938/39 under riksstatens åttonde huvudtitel gjorda framställningar m. m. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1938:207 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts framställning angående anslag för budgetåret 1938/39 till undervisning genom infödda lärare i tyska, engels s. 1 i texten