Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1938/39 av utgifterna under rifcsstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
1938-03-18 · 169 sidor, varav 166 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 166 av 169 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1938:8, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1938/39 av utgifterna under rifcsstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
1
Nr 8.
Ankom till riksdagens kansli den 18 mars 1938 kl. 1 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1938/39 av utgifterna
under rifcsstatens åttonde huvudtitel, innefattande
anslagen till ecklesiastikdepartementet.
(2:a avd.)
Ecklesiastikdepartementet.
l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag uti propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och
behov under budgetåret 1938/39 (punkt 1, sid. 1—5 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
4 januari 1938), vilket förslag innebär inrättande av två förste kanslisekreterartjänster
på extra stat och en främst därav betingad anslagshöjning
med 13,300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) å personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet
under rubriken Tjänstemän å extra stat uppföra 2 förste
kanslisekreterare i lönegraden B 26;
b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdeparte
-
mentet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1938/39:
Avlöningsstat:
1. Avlöning till departementschefen.....kronor 24,000
2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis................... » 188,000
3. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,
förslagsvis...................... » 100
4. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,
förslagsvis...................... » 34,800
5. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t............ » 2,200
6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
Bihang
till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 8. 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
a. Grundavlöningar
m. m...........kronor 51,050
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis. . » 6,950 kronor 58,000
7. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... »_13,000
Summa förslagsanslag kronor 320,100;
c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 320,100 kronor.
2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 5 och 6), vilket innebär en anslagshöjning med
tillhopa 11,000 kronor, belöpande på utgifterna för övriga expenser, publikationstryck
och reseersättningar och betingad av en av prisstegringar eller
av andra skäl framkallad ökad belastning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 63,600
kronor.
Arkiv, bibliotek och museer.
3:o) Riksarkivet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 3, sid. 7—12), vilket innebär inrättande av en ny ordinarie tjänst
såsom förste arkivarie i lönegraden B 26 ävensom en härav och av en förstärkning
av de för icke-ordinarie personal avsedda anslagsmedlen betingad
anslagshöjning med 17,200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) å personalförteckningen för riksarkivet uppföra ytterligare
en förste arkivarie i lönegraden B 26;
b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39:
Avlöningsstat:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................kronor 141,700
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m.....kronor 44,100
b. Avlöningsförhöjningar m. m.,
förslagsvis.............. »_6,200 50,300
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän, förslagsvis......kronor 10,200
Summa förslagsanslag kronor 202,200;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
3
c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa
ett förslagsanslag av 202,200 kronor.
4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 4, sid. 13), vilket innebär en höjning av anslagsmedlen till bränsle,
lyse och vatten med 3,800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 51,900 kronor.
5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. Kungl.
Majit har (punkt 5, sid. 13—15) föreslagit riksdagen att till Riksarkivet:
Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av 12,000 kronor.
Detta anslag, som utgått under en följd av år, bestämdes av 1927 års
riksdag till 2,000 kronor, sänktes av 1932 års riksdag till 1,800 kronor men
höjdes av 1937 års riksdag — närmast på grund av de bokinköpen försvårande
valutaförhållandena — till 2,000 kronor.
Anslaget har de senare åren kunnat täcka kostnaderna för inköp av facklitteratur
men har icke kunnat i nämnvärd omfattning tagas i anspråk för
inköp av arkivalier. Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av anslaget
med 10,000 kronor, avsedda för inköp av arkivalier.
Det av Kungl. Majit framställda förslaget om höjning av anslaget i syfte
att bereda ökade medel till arkivalieinköp har utskottet icke velat motsätta
sig. Utskottet vill emellertid i detta sammanhang fästa uppmärksamheten
på en omständighet, som är ägnad att i vissa fall driva upp prisnivån på
arkivalier, nämligen den stundom förekommande konkurrensen mellan olika
kulturinstitutioner örn salubjudna arkivalier. Utskottet finner det angeläget,
att en dylik prisfördyrande konkurrens undvikes, exempelvis genom ökad
samverkan mellan de olika institutionerna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och
tryckta arbeten för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 12,000 kronor.
6:o) Riksarkivet: Bokbindning och konservering av arkivalier.
I enlighet med Kungl. Majis förslag (punkt 6), vilket innebär samma
medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Bokbindning och konservering
av arkivalier för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av 23,300 kronor.
7:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana
handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia.
Utskottet.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 7, sid. 15 och 16), vilket innebär
en anslagshöjning med 3,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Fortsatt utgivande genom
riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för
fäderneslandets historia, för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av 8,000 kronor.
8:o) Landsarkiven m. m.: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 8, sid. 16—18), vilket avser överförande på ordinarie stat
såsom andre arkivarie av en extra ordinarie befattning vid landsarkivet i
Uppsala och en förstärkning av anslagsmedlen till icke-ordinarie personal
med 2,000 kronor vid landsarkivet i Göteborg, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) å personalförteckningen för landsarkiven m. m. uppföra
en andre arkivarie i lönegraden B 21 vid landsarkivet
i Uppsala;
b) godkänna följande avlöningsstat för landsarkiven m. m.,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39:
Avlöningsstat:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................kronor 83,400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 43,100
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis .... » 3,200 » 46,300
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . . »_1,350
Summa förslagsanslag kronor 131,050;
c) till Landsarkiven m. rn.: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 134,400 kronor.
9:o) Landsarkiven m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 9, sid. 18—20), vilket innebär en anslagshöjning med 2,100
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Omkostnader för
budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 47,000 kronor.
10:o) Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.
Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10), vilket innebär
samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta
arbeten ett reservationsanslag av 2,200 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 5
b) till Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering
av arkivalier ett reservationsanslag av 33,900 kronor.
1 l:o) Kungl, biblioteket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majda
förslag (punkt 11, sid. 21 och 22), vilket innebär en av belastningsförhållandena
betingad anslagshöjning med 4,700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) höja den i avlöningsstaten för kungl, biblioteket under
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
uppförda delposten till avlöningsförhöjningar m. m. från
förslagsvis 5,300 kronor till förslagsvis 10,000 kronor samt
i anledning härav höja nämnda anslagspost till 96,070 kronor
och avlöningsstatens slutsumma till 245,200 kronor;
b) till Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1938/39
anvisa ett förslagsanslag av 245,200 kronor.
12:o) Kungl, biblioteket: Omkostnader. Kungl, biblioteket: Bokinköp
och bokbindning. Kungl. Majit har (punkt 12, sid. 22 och 23)
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1938/39 anvisa dels till Kungl, biblioteket:
Omkostnader ett förslagsanslag av 62,100 kronor, dels ock till Kungl,
biblioteket: Bokinköp och bokbindning ett reservationsanslag av 110,000kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär beträffande omkostnadsanslaget en höjning
med 500 kronor samt i fråga örn anslaget till bokinköp och bokbindning
oförändrad medelsanvisning.
Under åttonde huvudtiteln äro nu anvisade bland annat följande belopp
till bokinköp och bokbindning, nämligen till
kungl, biblioteket...............................kronor 110,000
stifts- och landsbiblioteken........................ » 13,500
universitetet i Uppsala........................... » 148,500
» i Lund............................. » 137,000
karolinska mediko-kirurgiska institutet................ » 24,800
tekniska högskolan.............................. » 35,000
Chalmers tekniska högskola....................... » 15,000
Summa kronor 483,800.
Det är alltså med betydande anslag, som staten bekostar inköp och bindning
av böcker för de större statliga bibliotekens räkning. För att dessa
anslagsmedel skola komma till bästa möjliga användning, synes det påkallat
att mellan ifrågavarande bibliotek och jämväl de andra allmänna bibliotek,
som i detta sammanhang äro att räkna med, sker ett nära samarbete, syftande
bland annat till att undvika att två eller flera bibliotek var för sig
anskaffa exemplar av mer sällan nyttjade, dyrare böcker. Utskottet har
sig bekant att ett sådant samarbete redan nu i viss utsträckning förekommer
Utskottet.
6 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
men har anledning uttala önskvärdheten av att samarbetet starkes och ytterligare
utvecklas.
Mot Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag örn anslag till kungl, biblioteket
för nästa budgetår till omkostnader samt bokinköp och bokbindning
har utskottet intet att erinra.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Kungl, biblioteket: Omkostnader ett förslagsanslag
av 62,100 kronor;
b) till Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning ett
reservationsanslag av 110,000 kronor.
13:o) Stifts- och landsbibliotek: Avlöningar. Stifts- och landsbibliotek:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13),
vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Stifts- och landsbibliotek: Avlöningar ett förslagsanslag
av 31,400 kronor;
b) till Stifts- och landsbibliotek: Omkostnader ett anslag av
2,000 kronor.
14:o) Stifts- och landsbibliotek: Bokinköp och bokbindning m. m.
Kungl. Maj:t har (punkt 14, sid. 23—25) föreslagit riksdagen att till Stiftsoch
landsbibliotek; Bokinköp och bokbindning m. m. för budgetåret 1938/39
anvisa ett reservationsanslag av 17,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1,500 kronor, avseende
en tillfällig förstärkning av det för bokinköp och bokbindning vid
stifts- och landsbiblioteket i Linköping avsedda anslagsbeloppet för möjliggörande
av förnyelse och komplettering av referens- och handboksbiblioteket.
Utskottet. Utskottet, som icke har något att erinra mot en tillfällig förstärkning av
ifrågavarande anslagsmedel, vill emellertid framhålla, att den omständigheten,
att dessa bibliotek tillika tjänstgöra såsom centralbibliotek, motiverar,
att vederbörande stadskommuner och landsting understödja stifts- och landsbiblioteken
mer verksamt än nu sker. Det synes önskvärt, att Kungl. Maj:t
tager denna fråga under närmare omprövning.
Under åberopande av vad sålunda anförts och under hänvisning i övrigt
till vad utskottet under punkten 12:o) yttrat rörande bokinköp för vissa
bibliotek, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stifts- och landsbibliotek: Bokinköp
och bokbindning m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av 17,000 kronor.
15:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
7
Maj:ts förslag (punkt 15), vilket innebär samma medelsanvisning som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket
för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 7,000 kronor.
16:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 16, sid. 25—28), vilket innebär en anslagshöjning med 4,000
kronor till förstärkning av den icke-ordinarie personalen, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39:
Avlöningsstat:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................kronor 100,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t........... » 8,180
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 58,920
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis .... » 6,000 » 64,920
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . . » 8,900
Summa förslagsanslag kronor 182,000;
b) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1938/39
anvisa ett förslagsanslag av 182,000 kronor.
17:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 17, sid. 29 och 30), vilket innebär en höjning av anslagsmedlen
till expenser med 6,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 43,700 kronor.
18:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och ökande
av samlingarna för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 66,000 kronor.
19:o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Vandringsutställ
-
8
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
ningar m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 8,500 kronor.
20:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 20, sid. 31—33), vilket innebär en höjning av anslagsmedlen
till icke-ordinarie personal med 3,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) höja den i avlöningsstaten för livrustkammaren under
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal uppförda
delposten till grundavlöningar m. m. från 27,800
kronor till 30,800 kronor samt i anledning härav höja
nämnda anslagspost till 33,700 kronor och avlöningsstatens
slutsumma till 60,000 kronor;
b) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret 1938/
39 anvisa ett förslagsanslag av 60,000 kronor.
21:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 21), vilket innebär en av belastningsskäl föranledd höjning
med 1,100 kronor av anslagsmedlen till bränsle, lyse och vatten, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för
budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 7,900 kronor.
22:o) Livrustkammaren: Underhåll och ökande av samlingarna. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må* till Livrustkammaren: Underhåll och
ökande av samlingarna för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av 2,000 kronor.
23:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 23, sid. 34—40), vilket innebär en anslagshöjning med
6,100 kronor, bland annat betingad av inrättandet av en extra ordinarie
assistentbefattning å museets mineralogiska avdelning, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska
riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1938/39:
Avlöningsstat:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................kronor 194,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Lönetillägg åt professorn E.
Stensiö.................kronor 1,060
b. Övriga arvoden och särskilda
ersättningar............. » 3,600 4,660
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
9
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.
Grundavlöningar m. m. ... kronor 50,900
b. Avlöningsförhöjningar m. m.,
förslagsvis.............. » 1,900 52,800
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . kronor 12,540
Summa förslagsanslag kronor 264,000;
b) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 264,000 kronor.
24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 24, sid. 40—44), vilket innebär en anslagshöjning med
3,600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av
48,000 kronor.
25:o) Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, sid.
44—48), vilket innebär en huvudsakligen på anslagsposterna till de löpande
utgifterna för underhåll och ökande av samlingarna samt till tjänsteresor i
Sverige för föreståndare och assistenter belöpande anslagshöjning med 8,200
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1938/39
anvisa ett reservationsanslag av 92,200 kronor.
26:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, sid. 48—50), vilket innebär en anslagshöjning
med 9,000 kronor, avseende anvisande av medel för anställande av
en amanuens med heltidstjänstgöring samt museivakter, hemställer utskottet,
att riksdagen må,
a) öka den i avlöningsstaten för statens etnografiska
museum under anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal uppförda delposten till grundavlöningar m. m. från
12,150 kronor till 21,150 kronor ävensom i anledning härav
öka ej mindre nämnda anslagspost från 12,800 kronor till
21,800 kronor än även avlöningsstatens slutsumma från
35,500 kronor till 44,500 kronor;
10
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 44,500 kronor.
21:6) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, sid. 50 och 51), vilket innebär en av bland
annat höjda bränslepriser och ökade lokalutrymmen betingad anslagshöjning
med 6,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av
24,200 kronor.
28:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av
samlingarna m. m. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 28, sid.
51 och 52), vilket innebär en anslagsminskning med ett belopp av 3,500
kronor, motsvarande skillnaden mellan ett för innevarande budgetår beviljat
engångsbelopp av 4,000 kronor och ett för vissa resor avsett, nytillkommet
anslagsbelopp av 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1938/39
anvisa ett reservationsanslag av 5,900 kronor.
29:o) Bidrag till nordiska museet. Kungl. Maj:t har (punkt 29, sid.
52—58) föreslagit riksdagen att såsom bidrag till nordiska museet för budgetåret
1938/39 anvisa ett anslag av 240,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 50,000 kronor, vilken
helt belöper å ett hittills genom anvisande av lotterimedel understött
ändamål, nämligen undersökningar rörande äldre svensk folkkultur och folktradition.
Anslagshöjningen motsvarar vad som under de senaste åren anvisats
av lotterimedel för nämnda ändamål och understiger med 10,000
kronor det av nordiska museets nämnd för ändamålet begärda beloppet av
60,000 kronor.
Vid anmälan av nämnda anslagsfråga har departementschefen gjort vissa
uttalanden av mera allmän innebörd rörande den sedan några år tillbaka
aktuella frågan örn en uppdelning mellan på riksstaten anvisade anslag och
lotterimedlen av sådana kulturella ändamål, som för närvarande understödjas
såväl genom anslag å åttonde huvudtiteln som genom bidrag av lotterimedel.
Efter en erinran örn riksdagens uttalanden i frågan (bland annat i skrivelsen
nr 221/1935) har departementschefen framhållit, att den av riksdagen
antydda utvägen att till lotterimedlen överföra samtliga ifrågavarande
bidrag från det allmänna vid närmare övervägande icke ansetts för när
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
11
varande framkomlig. I stället hade den utvägen valts att uppdela de anslagsändamål,
varom här vore fråga, i två kategorier, nämligen å ena sidan
riksstatsanslag, som i fortsättningen borde helt främjas genom staten, å
andra sidan sådana, som borde i fortsättningen understödjas genom bidrag
av lotterimedel. Det hade ansetts lämpligt att för närvarande till lotterimedlen
hänföra bidragen till föreningar, som anordna god orkestermusik
för allmänheten, och till de kungl, teatrarna. A andra sidan hade till de
anslagsändamål, som ansetts böra främjas helt genom bidrag å riksstaten,
hänförts nordiska museet ävensom de ändamål, som främjades av den
s. k. Cypernkommittén, den s. k. Egyptenkommitten samt vissa institutioner
för ortnamns-, landsmåls- och folkminnesforskningar ävensom svenska
institutet i Rom.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
få därför hemställa,
att riksdagen må såsom Bidrag till nordiska museet för
budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 240,000 kronor.
30:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till kulturhistoriska museet
i Lund för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 27,000
kronor.
31 :o) Bidrag till egyptiska museet. Bidrag till museal vård av
Cypernexpeditionens fyndmaterial. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna 31 och 32, sid. 59—64) och med förmälan, att utskottet
icke har något att erinra mot att förevarande anslagsändamål, vilka hittills
tillgodosetts medelst bidrag av lotterimedel, i fortsättningen främjas genom
anslag å riksstaten, får utskottet hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) såsom Bidrag till egyptiska museet ett anslag av 20,000
kronor;
b) såsom Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens
fyndmaterial ett anslag av 15,000 kronor.
32:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 33, sid. 64 och 65), vilket innebär en anslagshöjning
med 1,500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till musikhistoriska museet
för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 11,500 kronor.
Utskottet.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
33:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Majda
förslag (punkt 34), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till svenska skolmuseet för
budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 3,500 kronor.
Kyrkliga ändamål.
34:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. Domkapitlen
och stiftsnämnderna: Omkostnader. Domkapitlen och stiftsnämnderna:
Uppförande av domkapitelshus i Växjö m. m. Beträffand
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 35 och 36) om anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
35:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3 7)
vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1938/39
anvisa ett förslagsanslag av 8,000 kronor.
36:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 38, sid. 67), vilket innebär sammanförande av tre i
riksstaten för innevarande budgetår uppförda särskilda anslag under en gemensam
anslagstitel, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden
för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 5,046,400 kronor.
37:o) Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i
främmande trosbekännares skattskyldighet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 39, sid. 67 och 68), vilket innebär en med hänsyn till
belastningen under budgetåret 1936/37 föreslagen anslagshöjning med 5,000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning åt vissa församlingar till
följd av lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 65,000
kronor.
38:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
13
att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker
m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 17,300 kronor.
39:o) Lappmarks ecklesiastikverk. Stipendier för utbildande vid
universitet av präster, förtrogna med finska språket. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Lappmarks ecklesiastikverk ett förslagsanslag av
3,500 kronor;
b) till Stipendier för utbildande vid universitet av präster,
förtrogna med finska språket, ett anslag av 3,600 kronor.
40: o) Avlöningar till pastorer vid svenska församlingar i utlandet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42), vilket innebär samma
medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avlöningar till pastorer vid svenska
församlingar i utlandet för budgetåret 1938/39 anvisa ett
anslag av 30,000 kronor.
41:o) Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska
hamnstäder. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 43,
sid. 70—72), vilket innebär en anslagshöjning med 7,900 kronor, uppkommen
till följd av dels inrättandet av en ny sjömansprästbefattning och dels stegring
av levnadskostnaderna, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Religiös och social verksamhet bland
svenskar i vissa utländska hamnstäder för budgetåret 1938/39
anvisa ett förslagsanslag av 74,400 kronor.
42:o) Kyrkors underhåll. Ersättningar till kyrkor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44, sid. 72 och 73), vilket innebär uppdelning
av det nuvarande förslagsanslaget å 190,000 kronor till ersättningar till kyrkor
på två anslag och en total anslagsminskning med 4,900 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Kyrkors underhåll ett reservationsanslag av 2,100
kronor;
b) till Ersättningar till kyrkor ett förslagsanslag av 183,000
kronor.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
43:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,
förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45, sid. 73 och 74), vilket innebär en av belastningsskäl
motiverad anslagshöjning med 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter
å kyrklig jord, för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 7,000 kronor.
Akademier m. m.
44:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj.ts
förslag (punkt 46), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till svenska akademien för
budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 8,300 kronor.
45:o) Bidrag till vetenskapsakademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 47, sid. 75), vilket innebär en av bortfallandet av två tillfälliga
anslagsbelopp möjliggjord anslagsminskning med 7,000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien
för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 53,600 kronor.
46:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar.
Kungl. Majit har (punkt 48, sid. 75—106) föreslagit riksdagen att dels godkänna
av departementschefen förordad personalförteckning för de under
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för nämnda, under akademien lydande institutioner,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39, dels ock till
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet och
statens historiska museum m. m.: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa
ett förslagsanslag av 323,700 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär ett ställningstagande från Kungl. Maj:ts
sida till den sedan länge aktuella frågan om ifrågavarande institutioners
organisation.
Av statsrådsprotokollet inhämtas rörande denna fråga i huvudsak följande:
Av departementschefen tillkallade sakkunniga för utredning angående
fornminnesvårdens organisation hava i ämnet avgivit två betänkande^ det
ena den 29 oktober 1936 rörande omorganisation av de statliga kulturmin
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
15
nesvårdande centrala institutionerna, det andra den 9 oktober 1937 rörande
provinsmuseernas organisation och ställning till kulturminnesvården. De
förslag, som i sistnämnda betänkande framställts, förutsättas av departementschefen
kunna genomföras utan riksdagens medverkan. Det i propositionen
framlagda organisationsförslaget grundar sig i allt väsentligt på det
förstnämnda betänkandet.
I ärendet hava utlåtanden avgivits av vitterhetsakademien, statskontoret
och allmänna civilförvaltningens lönenämnd.
De sakkunnigas av akademien tillstyrkta förslag innebär, att det nuvarande
organisatoriska sambandet mellan riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum skulle i princip bibehållas. Dock skulle riksantikvarien befrias
från detaljansvaret för museets direkta ledning genom inrättande av
en särskild befattning såsom museiföreståndare med placering i lönegraden
B 30. Riksantikvarien skulle härigenom erhålla en souschef för museet, på
vilken huvuddelen av det rent museala arbetet skulle kunna läggas. Föreståndaren—
museidir ektören— skulle utöva den direkta ledningen av statens
historiska museum och myntkabinettet. Riksantikvarien skulle dock bibehålla
sin ställning som högste chef för museet och skulle alltfort kunna —
i samråd med museidirektören — disponera över museets tjänstemän även
för den yttre kulturminnesvården.
Vid bifall till de sakkunnigas förslag skulle ifrågavarande institutioners
personalkader — som under budgetåret 1936/37 omfattade 53 personer, därav
8 befattningshavare på ordinarie och 5 på extra stat samt 40 icke-ordinario
befattningshavare, den så kallade Hjertbergske antikvarien inberäknad
— utgöras av 34 befattningshavare på ordinarie stat, 2 på extra stat
och 38 extra ordinarie, eller tillhopa 74 befattningshavare. Personalökningen
enligt förslaget skulle sålunda uppgå till 21 befattningshavare.
Den av de sakkunniga och akademien föreslagna personalkadern har
åskådliggjorts genom en i statsrådsprotokollet å sid. 90—92 intagen tablå,
där jämväl angivas förändringarna i förhållande till personalorganisationen
under budgetåret 1937/38.
Bland de föreslagna förändringarna i personalkadern märkes, att den nu
för riksantikvarieämbetet avsedde förste expeditionsvakten, i vars göromål
det ingår att självständigt handhava och sköta institutionens dyrbara och
ganska omfattande instrumentförråd, skulle förvandlas till en befattning
såsom materialförvaltare, tillika förste expeditionsvakt, med placering i lönegraden
B 9. Detta förslag har avstyrkts av statskontoret men biträtts av
lönenämnden så till vida, att nämnden förordat, att befattningshavaren fortfarande
bibehålies såsom förste expeditionsvakt och hänföres till lönegraden
B 7 men tillerkännes ett särskilt arvode å förslagsvis 240 kronor. Vidare
har föreslagits, att den för museet nu avsedda befattningen i lönegraden
B 7 som förste expeditionsvakt skulle förändras till en befattning som rustmästare,
tillika förste expeditionsvakt, i lönegraden B 9. Detta förslag bar
16
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
avstyrkts av statskontoret. Däremot tiar lönenämnden ansett sig icke böra
motsätta sig inrättandet av en rustmästarbefattning.
Departementschefen har för egen del biträtt de sakkunnigas förslag örn
bibehållande av den nuvarande samorganisationen mellan riksantikvarieämbetet
och ifrågavarande museum, under förutsättning att riksantikvarien
genom inrättandet av omförmälda souschefsbefattning befrias från den närmaste
tillsynen över museet och detalj ansvaret för detsamma samt sättes i tillfälle
att koncentrera sig på de ur många synpunkter mer angelägna uppgifterna
som ledare av den icke-museala verksamheten. Departementschefen har
jämväl i övrigt i huvudsak tillstyrkt de sakkunnigas förslag beträffande
personalorganisationen. Departementschefens förslag innebär, att personalkadern
vid ifrågavarande statsinstitutioner skulle utgöras av å ordinarie
stat 32 befattningshavare mot för närvarande 9 och å extra stat en mot för
närvarande 5. Anslagsmedel hava beräknats för 41 icke-ordinarie befattningshavare.
Härvid har förutsatts, att ett antal befattningshavare, vilka
för närvarande helt eller delvis avlönas av fondmedel, hädanefter skulle
helt avlönas av statsmedel. De fondmedel, som härigenom skulle frigöras
för andra ändamål, uppgå till 26,319 kronor.
I fråga örn ovannämnda, av de sakkunniga föreslagna materialförvaltare,
tillika förste expeditionsvakt, har departementschefen uttalat, att han
med hänsyn till arten och omfattningen av de arbetsuppgifter, som vore i
fråga, och önskvärdheten av att kunna för dessa uppgifter erhålla en välkvalificerad
person, för egen del ville biträda de sakkunnigas förslag, vilket
under detta anslag medförde en kostnadsökning med allenast omkring 500
kronor. Likaledes hade departementschefen blivit övertygad örn behovet av
en befattning som rustmästare och biträdde därför de sakkunnigas förslag
med den av lönenämnden ifrågasatta ändringen, att vederbörande befattningshavare
skulle benämnas allenast rustmästare.
Utskottet delar departementschefens uppfattning i fråga örn behovet av
en omorganisation av de till vitterhetsakademien knutna statliga institutionerna.
Den anslagshöjning, som föranledes av det av departementschefen
framlagda omorganisations förslaget, uppgår till icke mindre än 115,500
kronor. Denna anslagshöjning får ses mot bakgrunden av att den svävande
omorganisationsfrågan under en lång följd av år ansetts lägga hinder
i vägen för en förstärkning av arbetskrafterna vid nämnda institutioner,
vilket bland annat haft till följd att akademien av fondmedel bestritt
kostnaderna för en hel del ändamål, som kunna anses vara av statlig
natur. Med hänsyn härtill och då det får anses rimligt, att en lämpligare
proportion åstadkommes mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare
— över 80 procent av den nuvarande personalen innehar ickeordinarie
anställning — anser sig utskottet böra i princip biträda Kungl.
Maj:ts förslag. I likhet med departementschefen finner utskottet sig icke
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
17
böra rikta erinran mot att den nuvarande unionen mellan riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum bibehålies och att som närmaste chef
för museet och myntkabinettet anställes en museidirektör. Härvid förutsätter
emellertid utskottet, att det slutliga avgörandet i frågor, som röra
sistnämnda institutioner och som skola avgöras i samråd med museidirektören,
skall ankomma på riksantikvarien. Den för museidirektören föreslagna
löneställningen synes väl avvägd.
Jämväl i övrigt anser sig utskottet kunna i huvudsak biträda Kungl.
Maj:ts förslag. Vad särskilt angår befattningarna som materialförvaltare,
tillika förste expeditionsvakt, samt som rustmästare anser utskottet, att de
särskilda arbetsuppgifter, som avses skola ankomma på dessa befattningshavare,
kunna motivera en gynnsammare löneställning än den, som tillkommer
förste expeditionsvakt. Med hänsyn bland annat till den allmänna
reglering av lönerna inom allmänna civilförvaltningen, varom förslag torde
komma att framläggas, anser sig utskottet emellertid icke kunna för närvarande
biträda Kungl. Maj:ts förslag, att nämnda befattningshavare skulle
hänföras till lönegraden B 9. I anknytning till det av lönenämnden beträffande
materialförvaltaren framställda förslaget föreslår utskottet i stället,
att befattningshavarna i fråga placeras i lönegraden B 7 men tillerkännas
ett särskilt tilläggsarvode av 240 kronor per år, vilket belopp ungefärligen
motsvarar en löneklass. Den av nämnda befattningshavare, som av Kungl.
Majit benämnts materialförvaltare, bör i enlighet med lönenämndens förslag
tills vidare benämnas förste expeditionsvakt. Vad utskottet nu föreslagit,
medför de förändringarna i den av Kungl. Majit föreslagna avlöningsstaten,
att anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat bör minskas
med 780 kronor till 195,820 kronor och anslagsposten till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, höjas med 480 kronor till
5,480 kronor. Anslaget i sin helhet bör alltså minskas med (—780 + 480=)
300 kronor till 323,400 kronor.
Enligt det föregående hava framlagts vissa förslag rörande provinsmuseernas
organisation och ställning till kulturminnesvården, vilka synas kunna
bedömas fristående från den nu föreliggande organisationsfrågan och som
ännu ej varit föremål för Kungl. Majits ställningstagande. Aven om den
provinsiella museiorganisationen kan genomföras utan att anslag å riksstaten
anvisas för ändamålet, synes frågans vikt motivera, att Kungl. Majit icke
tager ställning till densamma, förrän riksdagen beretts tillfälle yttra sig i
ärendet.
Utskottet, som icke velat nu uttala någon mening om den uppfiyttning
i lönegrad av riksantikvarien och av cheferna för fornminnesavdelningen
och byggnadsminnesavdelningen, som av departementschefen ställts i utsikt,
får under åberopande av vad sålunda anförts hemställa,
Bihang lill riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 8.
2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
a) godkänna följande personalförteckning för de under
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39:
Personalförteckning:
Befattning. Lönegrad.
Riksantikvarieämbetet m. m.
Tjänstemän å ordinarie stat:
1 riksantikvarie............................ A 1
2 antikvarier (avdelningschefer)................B 26
1 sekreterare.............................. B 24
1 bibliotekarie-arkivarie...................... B 24
2 andre antikvarier......................... B21
1 kansliskrivare (kassör)..................... B 11
1 kansliskrivare (registrator)..................B 11
2 första arkivbiträden......................B 11
1 värmeledningsskötare, tillika reparatör.........B 8
3 kanslibiträden ........................... B 7
1 förste expeditionsvakt.....................B 7
1 expeditionsvakt.......................... B 5
1 kontorsbiträde.......................... B 4
Tjänsteman å extra stat:
1 andre antikvarie.........................B21
Statens historiska museum m. m.
Tjänstemän å ordinarie stat:
1 museidirektör...........................B 30
4 antikvarier (avdelningsföreståndare)..........B 26
3 andre antikvarier........................B 21
1 konservator............................B21
1 tecknare..............................B 17
1 preparator.............................B 10
1 rustmästare...........................B 7
1 kanslibiträde...........................B 7
1 expeditionsvakt.........................B 5;
b) godkänna följande avlöningsstat för nämnda, under
akademien lydande institutioner, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1938/39:
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
19
1.
2.
3.
4.
5.
Avlöningsstat:
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................kronor 195,820
Avlöning till tjänsteman å extra stat,
förslagsvis..................... » 6,800
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit.......... » 5,480
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 91,200
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis. . . . kronor 6,100 » 97,300
Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . > 18,000
Summa förslagsanslag kronor 323,400;
c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. rn.: Avlöningar
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 323,400 kronor.
47:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Omkostnader.
Kungl. Majit har (punkt 49, sid. 106—109) föreslagit riksdagen att till
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet och
statens historiska museum m. m.i Omkostnader för budgetåret 1938/39 anvisa
ett förslagsanslag av 74,000 kronor.
Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 5,000 kronor. Av
höjningen falla 4,000 kronor på den förslagsvis betecknade posten till reseersättningar,
som föreslagits skola höjas från 21,000 till 25,000 kronor, och
1,000 kronor på den maximerade posten till övriga expenser. Därjämte innebär
förslaget, att anslagsposten till övriga utgifter, för innevarande budgetår tillfälligtvis
höjd med 1,000 kronor till förslagsvis 2,000 kronor, även för nästa
budgetår skall uppföras med 2,000 kronor för möjliggörande av viss apparatanskaffning.
Utskottet, som i och för sig icke har något att erinra mot Kungl. Majits
förslag, utgår från att resekostnaderna i görligaste mån nedbringas genom
användning, där så lämpligen låter sig göra, av legitimationskort, berättigande
till nedsättning av avgift för järnvägsbiljett. Utskottet får hemställa,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
Utskottet.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
m. m.: Omkostnader för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 74,000 kronor.
48:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Inredning och
utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, sid. 109—
lil) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. m.: Inredning och utrustning för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
49:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska
museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, sid. lil och 112), vilket
innebär en anslagshöjning med 4,000 kronor, avsedd att möjliggöra en förstärkning
av anslagsmedlen till underhåll och ökande av de under akademiens
inseende ställda samlingarna, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Statens historiska museum m. m.: Underhåll och
ökande av samlingarna för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av 17,000 kronor.
•
50:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 52) föreslagit riksdagen
i fråga om anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande en
inom första kammaren av herr Gustaf Adolf Björkman m. fl. i ämnet väckt
motion (I: 144) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket
härmed
anmäles.
51:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar. Vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien: Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 53), vilket innebär
samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar ett anslag av
22,300 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
21
b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Omkostnader ett förslagsanslag
av 6,500 kronor.
52:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 54) föreslagit riksdagen i
fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under
riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
53:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.
Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 55), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Omkostnader ett förslagsanslag av 27,900 kronor;
b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan :
Undervisningsmateriel m. m. ett reservationsanslag av 26,000
kronor.
54:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier
m. m. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 56, sid. 118——
120), vilket innebär en anslagshöjning med 2,500 kronor, avsedd till ökning
av de till elevernas studieresor avsedda anslagsmedlen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av 15,500 kronor.
55:o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 57,
sid. 120 och 121), vilket innebär en ökning av de till expenser, resor m. m.
avsedda anslagsmedlen med 2,000 kronor, och under framhållande av att vad
utskottet under punkten 47:o) anfört rörande användande av legitimationskort,
äger tillämpning jämväl å denna statsinstitution, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret 1938/
39 anvisa ett anslag av 11,000 kronor.
56:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Avlöningar.
Kungl. Majit har (punkt 58, sid. 121—132) föreslagit riksdagen
att dels å personalförteckningen för musikaliska akademien med musikkonservatoriet
uppföra ytterligare 2 lärare i lönegraden B 21, den ene i
pianospelning och den andre i sång för musiklärar- och kantors-(kyrko
-
22
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
sångar-)examen, ävensom bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga härav föranledda
ändringar i den vid nämnda förteckning fogade anmärkningen, dels
besluta, att avlöningsstaten för musikaliska akademien med musikkonservatoriet
skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1938/39,
erhålla ändrad lydelse på sätt av departementschefen angivits, dels ock till
Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 207,600 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 182,900
kronor, varför Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsökning med 24,700
kronor.
I skrivelse den 9 september 1937 har musikaliska akademien framlagt
förslag till utökande av undervisningen vid musikkonservatoriet och reglering
av lärarpersonalens anställningsförhållanden. Förslaget utmynnar i en
hemställan örn anslagshöjning med 39,600 kronor.
Departementschefen har ansett, att de av akademien ifrågasatta åtgärderna
borde genomföras etappvis. Sålunda föreslås, att av de utav akademien
begärda fem nya ordinarie och två nya extra ordinarie lärartjänsterna nu
inrättas två ordinarie och fem extra ordinarie, av vilka senare fyra skulle
erhålla arvoden örn 4,500 kronor och en ett arvode av 6,000 kronor beroende
på olika undervisningsskyldighet. Vidare skulle en av de nuvarande
extra ordinarie lärarna få ökad undervisningsskyldighet och en häremot
svarande arvodesökning av 600 kronor, varjämte timersättningen för de
biträdande lärarna föreslås höjd från åtta kronor till nio kronor för undervisningstimme.
Mot de härav föranledda utgiftsökningarna svarar en av
departementschefen till 16,000 kronor beräknad minskning av anslagsbeloppet
till biträdande lärare och andra utgifter för undervisningen.
Akademien har vidare föreslagit, att till akademiens förfogande skulle
ställas anslagsmedel för gäldande av ersättning åt biträdande lärare och
vissa lärare i läroverksstyreisen, som hava att taga befattning med tentamina
och examina för s. k. icke-elever. Beträffande detta förslag har departementschefen
i likhet med statskontoret förklarat sig hålla före, att dessa
kostnader borde ersättas med de avgifter, som erlades av ifrågavarande ickeelever.
Därest dessa avgifter icke försloge till täckande av ifrågavarande
kostnader, syntes Kungl. Majit böra på förslag av akademien taga under
övervägande en höjning av dessa avgifter (för närvarande inalles 50 kronor
per elev).
Utskottet. Det av akademien framlagda, av departementschefen för närvarande partiellt
tillstyrkta förslaget åsyftar icke en utökning av antalet undervisade
elever men väl en förbättring av den undervisning, som redan meddelas.
Utskottet anser sig böra biträda Kungl. Majits förslag. I likhet med departementschefen
finner utskottet, att kostnaderna för tentamina och exa
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
23
mina för icke-elever — d. v. s. personer, vilka på andra vägar förvärvat
sig i stort sett den utbildning, som musikkonservatoriet förmedlar, och vilka
vilja skaffa sig formell bekräftelse på denna utbildning genom att undergå
prov vid konservatoriet — böra i första hand gäldas med anlitande av de
avgifter, som erläggas av dessa icke-elever och som icke synas vara för högt
tilltagna. Finnes behov därav föreligga, torde en höjning av avgifterna
böra komma till stånd.
Utskottet hemställer således,
att riksdagen må, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag,
a) å personalförteckningen för musikaliska akademien
med musikkonservatoriet uppföra ytterligare 2 lärare i lönegraden
B 21, den ene i pianospelning och den andre i sång
för musiklärar- och kantors-(kyrkosångar-)examen, ävensom
bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga härav föranledda ändringar
i den vid nämnda förteckning fogade anmärkningen;
b) besluta, att avlöningsstaten för musikaliska akademien
med musikkonservatoriet skall, med tillämpning tills vidare
från och med budgetåret 1938/39, erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives:
A vlöningsstat:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................kronor 100,400
-------------» 15,200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.
Grundavlöningar m. m. kronor 83,000
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis . . . » 3,700 > 86,700
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . , » 5,300
Summa förslagsanslag kronor 207,600;
c) till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:
Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 207,600 kronor.
57:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Omkostnader.
Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Inköp
och bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård
av instrument. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59), vilket
innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
24
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:
Omkostnader ett förslagsanslag av 13,900 kronor;
b) till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Inköp
och bindning av böcker och musikalier samt underhåll och
vård av instrument ett reservationsanslag av 7,300 kronor.
58:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Stipendier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, sid. 133 och 134),
vilket innebär en anslagshöjning med 5,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:
Stipendier m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
59:o) Teaterrådet. Kungl. Majit har (punkt 61, sid. 134 och 135) föreslagit
riksdagen att till teaterrådet för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag
av 10,500 kronor.
Anslaget är nu uppfört med ett belopp av 8,000 kronor, avsett till arvoden
åt teaterrådets ledamöter. Kungl. Majda förslag innebär alltså en anslagshöjning
med 2,500 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att jämlikt Kungl. Majda beslut den 9
juli 1937 ur behållningen av vissa tidigare till rådets disposition ställda
medel utgått ersättning med 500 kronor för tiden intill utgången av juni
1937 till den av Kungl. Majd förordnade suppleanten i teaterrådet, vilken
regelbundet deltagit i rådets sammanträden och arbeten i övrigt. Ur nämnda
behållning hava under innevarande budgetår jämväl bestritts utgifter för
expenser och resor. Behållningen i fråga beräknas vara förbrukad vid utgången
av löpande budgetår.
Den av Kungl. Majd föreslagna anslagshöjningen avser att bereda teaterrådet
medel till arvode åt nämnde suppleant samt till expenser och reseersättningar.
Utskottet. Arvoden till teaterrådets ordförande och ledamöter utgå nu med vissa
bestämda belopp per år, oavsett antalet sammanträdesdagar. I konsekvens
härmed har jämväl den ovannämnde suppleantens ersättning bestämts i
form av ett till beloppet fixerat årsarvode. Denna arvodessättning skiljer
sig från de avlöningsgrunder, som tillämpas i fråga örn flertalet andra liknande
institutioner av statlig eller halvstatlig karaktär. Till jämförelse må
nämnas, att ordföranden och ledamöterna i allmänna civilförvaltningens
lönenämnd åtnjuta dels årsarvoden, dels ock, utöver årsarvodena, ett arvode
per sammanträdesdag. Suppleant i berörda nämnd äger uppbära allenast
arvode för dag, då han deltager i sammanträde. Utskottet anser, att arvodena
till teaterrådets ordförande och ledamöter till ett kommande år böra
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
25
avpassas efter liknande grunder. För nästa budgetår ifrågasätter utskottet
icke annan ändring än att arvodet till suppleanten bör utgå i form av arvode
för dag, då han är närvarande vid teaterrådets sammanträden.
Mot det för nästa budgetår äskade anslaget har utskottet icke något att
erinra och får således hemställa,
att riksdagen må till Teaterrådet för budgetåret 1938/39
anvisa ett anslag av 10,500 kronor.
Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.
60:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 39,500
kronor.
61:o) Universitetskanslersämbetet: Omkostnader. Universitetskanslersämbetet:
Möblering m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 63, sid. 136 och 137), vilket innebär en höjning av omkostnadsanslaget
med 600 kronor och anvisande av ett engångsanslag till möblering
av ett arbetsrum för universitetskanslern, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 2,600 kronor;
b) till Universitetskanslersämbetet: Möblering m. m. ett reservationsanslag
av 4,000 kronor.
62:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Uppsala universitet: Materiel
m. m. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 64) föreslagit riksdagen
i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under
riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
63:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
Uppsala universitet: Stipendier åt studerande.
Uppsala universitet: Vissa ersättningar m. m. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 65, sid. 137 och 138), vilket innebär en minskning
av det sistnämnda anslaget med 100 kronor och i övrigt samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet, som erinrar
26 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
om vad utskottet under punkten 12:o) yttrat rörande bokinköp för vissa
bibliotek,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Uppsala universitet: Sokinköp och bokbindning för
universitetsbiblioteket ett reservationsanslag av 148,500 kronor;
b) till Uppsala universitet: Stipendier åt studerande ett
anslag av 6,200 kronor;
c) till Uppsala universitet: Vissa ersättningar m. m. ett
anslag av 14,200 kronor.
64:o) Uppsala universitet: Inredningsarbeten m. m. för universitetsbiblioteket.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 66) föreslagit riksdagen
i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare
under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
65:o) Uppsala universitet: Anskaffning av vetenskaplig utrustning
m. m. för vissa institutioner. Kungl. Majit har (punkt 67, sid. 139—142)
föreslagit riksdagen att till Uppsala universitet: Anskaffning av vetenskaplig
utrustning m. m. för vissa institutioner för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av 77,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar C. P. Wahlmark
och H. Åkerberg (I: 25) och den andra inom andra kammaren av herr Holmbäck
(lii 34), vari hemställts, att riksdagen måtte öka det av Kungl. Majit
föreslagna reservationsanslaget till seminariet för nordisk ortnamnsforskning
för anskaffande av ett studiebibliotek från 3,000 kronor till 8,000 kronor.
Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 27,000 kronor. Av
det av Kungl. Majit föreslagna beloppet avses 25,000 kronor till anskaffande
av utrustning åt envar av de patologiska och hygienisk-bakteriologiska institutionerna,
9,000 kronor för anskaffande av en röntgenapparat för anatomiska
institutionen, 15,000 kronor till instrument och apparater för kemiska
institutionen samt slutligen 3,000 kronor till seminariet för nordisk ortnamnsforskning
för anskaffande av ett studiebibliotek.
Beträffande det sistnämnda anslagsändamålet inhämtas av statsrådsprotokollet,
att ortnamnsseminariets föreståndare, professorn J. Sahlgren, begärt
ett engångsanslag för ändamålet av 15,000 kronor. Till stöd härför har han
anfört bland annat:
Seminariet för nordisk ortnamnsforskning vid Uppsala universitet hade
höstterminen 1937 flyttat in i svenska ortnamnsarkivets nya lokaler i det
s. k. dekanhuset. Den kurslitteratur, de uppslagsböcker och lexika, som
27
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
hade funnits tillgängliga i de gamla lokalerna i seminariebiblioteket, stöde nu
ej längre till buds. Seminariet hade hittills saknat även de allra nödvändigaste
kartorna och kartverken, vilka därför nu också måste inköpas. För
dem, som studerade nordisk ortnamnsforskning vid Uppsala universitet,
vore det ett nödvändigt villkor att hava tillgång till nödig litteratur och
kartor. Med enbart de knapphändiga anslag, som komme seminariebiblioteken
till del, skulle det taga flera decennier att anskaffa ett användbart
studiebibliotek. Seminariet såge sig därför nödsakat att begära ett engångsanslag
för detta ändamål å 15,000 kronor.
Kanslern har framhållit, att ett studiebibliotek torde vara nödvändigt för
seminariets arbete, och att för anskaffande av det allra viktigaste av litteratur
och kartor erfordrades ett anslagsbelopp av 8,000 kronor.
Departementschefen har för egen del förklarat sig anse, att anslaget för
nu ifrågavarande ändamål borde kunna för nästa budgetår begränsas till
ovannämnda belopp av 3,000 kronor.
Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet har i motionen I: 25 anförts
huvudsakligen följande:
Då riksdagen år 1930 inrättade en personlig professur i nordisk ortnamnsforskning,
hade det givetvis ej varit riksdagens mening, att denna professur
skulle ställas sämre än andra humanistiska professurer vid Uppsala
universitet, vilka alla hade egna biblioteksanslag. Det faktum, att professorn
i nordisk ortnamnsforskning för åren 1930—37 av sparsamhetsskäl
ej begärt biblioteksanslag för sitt ämne utan nöjt sig med de för hans
undervisning rätt knappa tillgångarna i seminariebiblioteket för nordiska
språk, gåve hans anhållan om ett engångsanslag för år 1938 ökat berättigande.
Under de år professuren funnits, hade tilloppet av lärjungar varit synnerligen
livligt. Sedan 1930 hade tre doktorsavhandlingar i ämnet försvarats.
Under 1938 väntades ytterligare ej mindre än fyra disputationer.
För det av departementschefen föreslagna engångsanslaget av 3,000 kronor
kunde icke ens ett komplett exemplar av rikets allmänna kartverks
ekonomiska kartor inköpas. Det syntes ofrånkomligt, att det av universitetskanslern
tillstyrkta beloppet av 8,000 kronor redan i år beviljades.
Med hänsyn till det behov av svenska kartor och kartverk, som av allt
att döma föreligger vid seminariet för nordisk ortnamnsforskning, vill utskottet
i anledning av det motionsvis framställda förslaget förorda en höjning
av det av departementschefen för detta seminarium beräknade anslagsbeloppet
av 3,000 kronor med 1,000 kronor till 4,000 kronor. I övrigt biträder
utskottet Kungl. Maj:ts förslag. Förevarande anslag bör alltså för
nästa budgetår ökas med 1,000 kronor utöver det av Kungl. Maj:t föreslagna
beloppet, d. v. s. till 78,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom herrar Wahlmarks, Åkerbergs och Holmbäcks ovan
-
Utskottet.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
nämnda motioner (I: 25 och II: 34), till Uppsala universitet:
Anskaffning av vetenskaplig utrustning m. m. för vissa institutioner
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 78,000 kronor.
66:o) Lunds universitet: Avlöningar. Lunds universitet: Materiel
m. m. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 68) föreslagit riksdagen i fråga
örn anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande en inom första kammaren
av herr Wistrand m. fl. väckt motion (I: 13) örn upprättande av en
professur i ekonomisk historia vid universitetet i Lund avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
67:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
Lunds universitet: Stipendier åt studerande. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, och under åberopande av vad utskottet
under punkten 12:o) yttrat rörande bokinköp för vissa bibliotek,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning for
universitetsbiblioteket ett reservationsanslag av 137,000 kronor;
b) till Lunds universitet: Stipendier åt studerande ett anslag
av 4,900 kronor.
68:o) Lunds universitet: Anskaffning av möbler och inventarier
m. m. för vissa institutioner. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 70, sid. 143—151), vilket innebär en minskning med 11,400 kronor
av det nu utgående tillfälliga anslaget, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Anskaffning av
möbler och inventarier m. m. för vissa institutioner för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 107,600
kronor.
69:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. I anslutning
till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, sid. 152—158), vilket innebär en
anslagshöjning med 23,300 kronor, betingad främst av vissa personalförstärkningar
samt av ett förslag örn beredande av kostnadsfri semester m. m.
åt vissa underläkare samt klinik- och poliklinikamanuenser, vilken höjning
dock delvis kompenseras av en motsvarande minskning av materielanslaget,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) å personalförteckningen för vissa tjänstemän vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet och dess institutioner
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
29
m. m. under rubriken vetenskapliga institutioner och inrättningar
uppföra 1 tekniskt biträde vid hygieniska institutionen
samt 1 tekniskt biträde vid ortopediska kliniken och
polikliniken, båda i lönegraden B 7;
b) med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1938/39 höja den i avlöningsstaten för nämnda institut
under rubriken I. Professorer och lärare m. fl. och anslagsposten
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, uppförda posten Arvoden till biträdande lärare
m. fl., nu 87,800 kronor, med 1,600 kronor till 89,400 kronor;
c) med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1938/39 uppdela nämnda anslagspost i två delposter, den
ena benämnd Grundbelopp å 224,400 kronor och den andra
benämnd Vikariatsersättningar m. m. å förslagsvis 6,000
kronor;
d) med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1938/39 godkänna i nedan angivna delar ändrade
lydelse av avlöningsstaten:
II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess
institutioner m. m.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................kronor 102,100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit........... » 16,400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 12,500
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis. . . . »_1,000 » 13,500
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . . »_8,500
Summa kronor 140,500.
Sammandrag.
I. Professorer och lärare m. fl..........kronor 575,000
II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess
institutioner m. m................ » 140,500
Summa förslagsanslag kronor 715,500;
e) till Karolinska medikodcirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 715,500
kronor.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
70:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, sid. 158—160), vilket innebär
en anslagsminskning med 5,000 kronor, uppkommen genom å ena sidan
överförande av vissa lönekostnader å tillhopa omkring 10,700 kronor till
nästföregående anslag och å andra sidan en höjning av förevarande anslag
med 5,700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Materiel m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 135,500 kronor.
71:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning
för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
73), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår,
och under åberopande av vad utskottet under punkten 12:o) yttrat rörande
bokinköp för vissa bibliotek, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 24,800 kronor.
72:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Utrustning för kemiska
institutionen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74) och
under erinran, att anslaget är avsett till slutförande av den komplettering
av institutionens utrustning, vartill 1937 års riksdag anvisat 6,000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Utrustning för kemiska institutionen för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 6,000 kronor.
73:o) Tandläkarinstitutet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 75,
sid. 161—166) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för tandläkarinstitutet, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1938/39, dels ock till Tandläkarinstitutet: Avlöningar
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 187,300 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr I. Anderson i Norrköping väckt
motion (II: 127), vari hemställts, att riksdagen måtte, i anledning av Kungl.
Majt:s förslag under ifrågavarande punkt, besluta, att sköterska å röntgenlaboratoriet
måtte placeras i lönegrad e. o. 7;
dels ock en inom andra kammaren av fröken Kerstin Hesselgren väckt
motion (II: 250), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta i avlöningsstaten
för tandläkarinstitutet, att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret
1938/39, uppföra under:
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
31
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit....................................kronor 105,530
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m...........kronor 30,990
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
......................... » 5,400 » 36,390.
Sistnämnda motionsyrkande avser att bereda de tre kontrollantbiträdena
vid institutet, vilka för närvarande åtnjuta arvoden, extra ordinarie anställning
med placering i 6:e lönegraden.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisas till motionerna.
Kungl. Maj:ts anslagsberäkningar, utmynnande i en anslagshöjning med
2,900 kronor, innebära, att de sex vid tandläkarinstitutet anställda sköterskor,
som fortfarande åtnjuta avlöning i form av arvoden, samt dessutom
den icke-ordinarie kassörskan skola erhålla extra ordinarie anställning, de
förra i 6:e och den senare i 7:e lönegraden.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att framställningar därjämte gjorts örn
beredande av ordinarie anställning åt vissa extra ordinarie avdelningssköterskor
samt av extra ordinarie anställning åt ovannämnda kontrollantbiträden,
biträdet å röntgenlaboratoriet samt vissa andra befattningshavare
med arvoden, men att departementschefen icke för närvarande funnit sig
kunna biträda dessa framställningar.
Utskottet har ingenting att erinra emot att i avlöningsstaten för tandläkarinstitutet
vidtagas de ändringar, som föranledas av departementschefens
förslag örn beredande av extra ordinarie anställning åt vissa befattningshavare,
som nu erhålla ersättning i form av arvoden.
Vad angår det i motionen II: 127 framställda yrkandet i fråga örn löneställningen
för sköterskan å röntgenlaboratoriet vid tandläkarinstitutet, vilken
enligt departementschefens förslag skulle erhålla extra ordinarie anställning,
vill utskottet fästa uppmärksamheten därå, att universitetskanslern
ifrågasatt, att denna befattningshavare skulle placeras i 6 lönegraden. Utskottet
har inhämtat, att röntgensköterskan enligt gällande kompetensfordringar
icke behöver hava genomgått sjuksköterskeskola utan kan vara en
vid tandläkarinstitutet utbildad tandsköterska. Sköterskan i fråga är underordnad
den ordinarie avdelningssköterskan å tandkirurgiska avdelningen,
vilken avlönas enligt lönegraden B 7. Skall röntgensköterskan erhålla en
högre löneställning än departementschefens förslag förutsätter, torde frågan
därom först böra prövas av institutets styrelse och universitetskanslern.
Emellertid finner utskottet rimligt, att röntgensköterskan icke lider minskning
i de nu utgående löneförmånerna, vilket kan undvikas, örn den nuvarande
befattningshavaren, såsom kanslern föreslagit och departements
-
Utskottet.
32
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
chefen förutsatt, erhåller ett personligt lönetillägg. Med hänvisning till det
förda får utskottet avstyrka motionen i fråga.
I anledning av det förslag, som i motionen II: 250 framställts rörande
ändrad anställningsform för tre kontrollantbiträden, vill utskottet erinra, att
allmänna civilförvaltningens lönenämnd i sitt i ärendet avgivna utlåtande
ansett sig böra giva uttryck åt den uppfattningen, att en allmän översyn
av organisationen av den nuvarande biträdespersonalen synes påkallad.
Utskottet finner det angeläget att understryka denna lönenämndens uppfattning.
En sådan översyn bör kunna vara verkställd så tidigt, att dess resultat
kan föreligga i nästa års statsverksproposition. Utskottet finner följaktligen
icke anledning att nu vidtaga ändring i Kungl. Maj:ts anslagsberäkningar
på denna punkt utan avstyrker även denna motion.
Utskottet, som jämväl i övrigt biträder Kungl. Maj:ts förslag, får således
hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Andersons i Norrköping och fröken
Hesselgrens ovannämnda motioner (II: 127 och II: 250),
a) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1938/39:
Avlöningsstat:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis...................kronor 41,600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t............ » 112,730
Anni.: Ur denna anslagspost skola bestridas
kostnaderna för lönetillägg med 1,620 kronor
för vardera av tre ordinarie lärare på grund
av ökad undervisningsskyldighet.
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.
Grundavlöningar m. m. kronor 24,300
b. Avlöningsförböjningar
m. m., förslagsvis.... » 3,900 » 28,200
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... »_4,770
Summa kronor 187,300;
b) till Tandläkarinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1938/
39 anvisa ett förslagsanslag av 187,300 kronor.
74:o) Tandläkarinstitutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 76, sid. 166 och 167), vilket innebär en höjning av anslagsmedlen
till övriga expenser med 4,000 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
33
att riksdagen må till Tandläkarinstitutet: Omkostnader för
budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 142,000
kronor.
75:o) Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset i Uppsala: Bidrag
till driftkostnader. Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset i
Uppsala: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
77, sid. 167—169), vilket innebär en höjning av det förstnämnda anslaget
med 20,000 kronor av hänsyn till anslagets belastning under det sistförflutna
budgetåret samt en höjning med 5,000 kronor av den i materielanslaget
ingående anslagsposten till sjukvård åt fattiga eller mindre bemedlade
sjuka från ort utom Uppsala län, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset i Uppsala:
Bidrag till driftkostnader ett förslagsanslag av 210,000
kronor;
b) till Universitetssjukhus: Akademiska sjukhuset i Uppsala:
Materiel m. m. ett reservationsanslag av 23,100 kronor.
76:o) Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78,
sid. 169), vilket innebär en av höjda driftkostnader för år 1937 betingad
anslagshöjning med 11,700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1938/39
anvisa ett anslag av 75,000 kronor.
77:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar. Universitetssjukhus:
Karolinska sjukhuset: Omkostnader. Universitetssjukhus:
Karolinska sjukhuset: Utrustning. Universitetssjukhus:
Serafimerlasarettet: Avlöningar. Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:
Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 79) föreslagit
riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
78:o) Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset i
Stockholm. Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och
poliklinik i Stockholm. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna 80 och
81) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 8.
3
34
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
79:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare
vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi
åt medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
82), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk
undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater för budgetåret
1938/39 anvisa ett anslag av 10,900 kronor.
80:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av
doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83,
sid. 175—177), vilket innebär en anslagshöjning med 2,000 kronor, avsedd
att komma Stockholms och Göteborgs högskolor till godo, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 42,000 kronor.
81:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa opponenter
vid disputationer. Gemensamma universitetsändamål: Ersättning
åt sakkunniga i akademiska befordringsärenden. Gemensamma
universitetsändamål: Forskarstipendier för docenter vid
universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84), vilket
innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt
vissa opponenter vid disputationer ett förslagsanslag av 1,700
kronor;
b) till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt sakkunniga
i akademiska befordringsärenden ett förslagsanslag av
12.000 kronor;
c) till Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier
för docenter md universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet ett reservationsanslag av
35.000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
35
82:o) Gemensamma universitetsändamål: Universitetsstatistik. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Universitetsstatistik för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag
av 12,000 kronor.
83:o) Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie
lärare m. fl. vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 86), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Besestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid universiteten i
Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 20,000
kronor.
84:o) Gemensamma universitetsändamål: Rese- och traktamentsersättningar
åt universitetsrektorerna för vissa resor i universitetsärenden.
Gemensamma universitetsändamål: Extra undervisning
vid de praktisk-teologiska övningskurserna vid universiteten i Uppsala
och Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87), vilket
innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Gemensamma universitetsändamål: Bese- och traktamentsersättningar
åt universitetsrektorerna för vissa resor i
universitetsärenden ett förslagsanslag av 1,100 kronor;
b) till Gemensamma universitetsändamål: Extra undervisning
vid de praktisk-teologiska övningskurserna vid universiteten
i Uppsala och Lund ett anslag av 4,000 kronor.
85:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. Rasbiologiska institutet:
Omkostnader. Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. Beträffande
vad Kungl. Maj:t (punkt 88) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag
till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;
vilket härmed
anmäles.
86:o) Farmaceutiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 89, sid. 179 och 180), vilket innebär en anslagshöjning
med 900 kronor, hemställer utskottet,
36
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må
a) höja den i avlöningsstaten för farmaceutiska institutet
uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, nu 300 kronor, med 900 kronor till 1,200
kronor ävensom i anledning härav höja avlöningsstatens
slutsumma från 76,200 kronor till 77,100 kronor;
b) till Farmaceutiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 77,100 kronor.
87:o) Farmaceutiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 90), vilket innebär samma medelsanvisning som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av
13,600 kronor.
88:o) Farmaceutiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 91, sid. 181), vilket innebär en anslagshöjning med
ett belopp av 5,000 kronor, avsett att utgöra ersättning för vissa överskottsmedel,
vilka hittills varit disponibla för ifrågavarande ändamål men som
beräknats vara förbrukade med utgången av innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 8,700 kronor.
89 :o) Ortnamnskommissionen. Bidrag till sammanslutningar, som
bedriva ortnamnsundersökningar. Landsmålsundersökningarna i
riket. Understödjande av svensk folkminnesforskning. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkterna 92—94) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag
till förevarande ändamål ävensom beträffande en inom första kammaren
av herr Fr. Ström väckt motion (1:61) örn ökat stöd åt folkminnesforskningen
i vårt land avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;
vilket härmed
anmäles.
Tekniska högskolor m. m.
90:o) Tekniska högskolan: Avlöningar. I anslutning till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 95, sid. 203—213), vilket innebär inrättande av tre
nya ordinarie befattningar vid högskolan samt en huvudsakligen därav och
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
37
av vissa personalförstärkningar i övrigt betingad anslagshöjning med 16,500
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) å personalförteckningen för tekniska högskolan under
rubriken tjänstemän å ordinarie stat uppföra 1 kameralbiträde
i lönegraden B 8, ytterligare 1 laboratorievaktmästare
i lönegraden B 7 och ytterligare 1 vaktmästare i lönegraden
B 5;
b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1938/39:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis.......*.......... kronor 556,900
Anni.: Från förestående anslagspost skall
utgå jämväl ersättning till den eller de personer,
som förordnas att uppehålla en del av rektors
undervisningsskyldighet såsom professor.
2. Avlöning till tjänsteman å indragnings
stat,
förslagsvis.................
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit..........
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
:
a. Grundavlöningarm.m. kronor 365,750
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis... » 3,850
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis. .
Summa kronor 1,134,700
Särskilda uppbördsmedel:
Avgifter från de studerande. . .........kronor 275,000
Nettoutgift kronor 859,700;
c) till Tekniska högskolan: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 859,700 kronor.
91:o) Tekniska högskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 96, sid. 213—216), vilket innebär en anslagshöjning med
11,400 kronor, betingad främst av en föreslagen ökning av expensmedlen,
vilken ökning å sin sida motväges av bland annat en överflyttning av ett
» 11,200
» 171,800
» 369,600
» 25,200
38 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
belopp av 5,000 kronor från förevarande anslag till stipendieanslaget, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan: Omkostnader för
budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 243,600
kronor.
92:o) Tekniska högskolan: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 97, sid. 216—222), vilket innebär en anslagshöjning
med 100,000 kronor, därav 80,000 kronor till nyanskaffning av apparater
m. m., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan: Materiel m. m.
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 417,700
kronor.
93:o) Tekniska högskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans
bibliotek. Tekniska högskolan: Stipendier. Tekniska högskolan:
Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer. Tekniska
högskolan: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98, sid. 223 och 224), vilket i fråga om
stipendieanslaget innebär en höjning med 5,000 kronor, uppkommen genom
överflyttning av motsvarande belopp från omkostnadsanslaget, och i övrigt
oförändrad medelsanvisning, får utskottet, som erinrar örn vad utskottet
under punkten 12:o) yttrat beträffande bokinköp för vissa bibliotek, hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Tekniska högskolan: Bokinköp och bokbindning för
högskolans bibliotek ett reservationsanslag av 35,000 kronor;
b) till Tekniska högskolan: Stipendier ett reservationsanslag
av 20,000 kronor;
c) till Tekniska högskolan: Ersättning åt vissa opponenter
vid disputationer ett förslagsanslag av 300 kronor;
d) till Tekniska högskolan: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
ett reservationsanslag av 2,000 kronor.
94:o) Tekniska högskolan: Inredningsarbeten m. m. I enlighet med
Kungl. Majda förslag (punkt 99, sid. 224 och 225), vilket innebär anvisande
av vissa engångsbelopp till inredningsarbeten i högskolans bibliotek och till
omläggning av det elektriska ledningsnätet i kemibyggnaden m. m., hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan: Inredningsarbeten
m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 29,800 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 39
95:o) Chalmers tekniska högskola m. m.: Avlöningar. Kungl. Majit
har (punkt 100, sid. 226—246), föreslagit riksdagen att
dels å personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola under rubriken
tjänstemän å ordinarie stat uppföra ytterligare en professorsbefattning
i lönegraden B 28;
dels besluta, att den vid personalförteckningen fogade anmärkningen skall
erhålla i statsrådsprotokollet avgiven lydelse;
dels besluta, att professuren i maskinlära, med undervisningsskyldighet
företrädesvis i läran örn vattenmotorer vid Chalmers tekniska högskola skall
från och med den 1 juli 1939 omändras till en professur i maskinelement
jämte hiss- och transportanordningar;
dels godkänna i statsrådsprotokollet intagen avlöningsstat för Chalmers
tekniska högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39;
dels godkänna i statsrådsprotokollet intagen personalförteckning och avlöningsstat
för tekniska gymnasiet i Göteborg, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1938/39;
dels ock till Chalmers tekniska högskola m. m.: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 356,500 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 70,200 kronor, därav
46,300 kronor belöpande å Chalmers tekniska högskola och 23,900 kronor
å Chalmers tekniska gymnasium.
För högskolans vidkommande föreslås inrättande från och med nästa budgetår
av en ny professur, nämligen i mekanisk värmeteori och förbränningsmotorer,
varjämte de hittillsvarande professurerna i elektroteknik och i maskinlära,
med undervisningsskyldighet företrädesvis i läran om vattenmotorer,
föreslås ändrade, den förra till en professur i teoretisk elektricitetslära,
med undervisning jämväl i elektroteknikens principer och elektrisk mätteknik,
och den senare till en professur i maskinelement jämte hiss- och transportanordningar.
Sistnämnda omändring förutsättes dock skola träda i kraft
först från och med budgetåret 1939/40. Vidare föreslås, att kanslipersonalen
förstärkes med ett extra ordinarie kanslibiträde i 7 lönegraden. Speciallärarbefattningar
i ritteknik och maskinritning, i byggnadsstatik och brobyggnad
samt i elektrisk anläggningsteknik nyinrättas, varjämte speciallärarens
i skeppsbyggeri undervisning utvidgas; å andra sidan bortfalla speciallärarbefattningarna
i tillämpad värmelära och i förbränningsmotorer.
Ilektorsarvodet föreslås höjt med 200 kronor till 2,000 kronor och såsom
arvode åt en sekreterare i högskolans styrelse beräknas 500 kronor. De för
närvarande med 45,300 kronor uppförda anslagsmedlen till assistenter och
lärarbiträden ökas med 40,000 kronor. Mot de sålunda föreslagna anslagshöjningarna
svara vissa anslagsminskningar, nämligen 5,800 kronor för
gottgörelse åt arbetsbiträden i verkstaden, 5,100 kronor för familjepensionsavdrag
för högskolans professorer samt slutligen 4,000 kronor genom en
uppräkning av de särskilda anslagsmedlen.
40
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
Beträffande det tekniska gymnasiet äro de ifrågasatta anslagshöjningarna
huvudsakligen föranledda av gymnasiets fortgående utbyggande till ett fullständigt
tekniskt gymnasium. De tre kvarvarande befattningarna såsom
andrelärare föreslås sålunda förändrade till lektorstjänster i lönegraden L 27
och verkstadsingenjörbefattningen föreslås inordnad under allmänna civilförvaltningens
avlöningsreglemente med placering å övergångsstat i lönegraden
B 22. Ett belopp av 2,000 kronor beräknas för en extra laboratorievaktmästare.
Av den föreslagna anslagshöjningen belöper slutligen ett
belopp av 6,500 kronor å nedräkning i samband med omorganisationen av
de särskilda uppbördsmedlen (elevavgifterna).
Mot Kungl. Maj:ts förslag, som i stort sett kan betecknas som konsekvenser
av den beslutade ombildningen av Chalmers tekniska institut till en
högskola och av den lägre avdelningen vid institutet till ett tekniskt gymnasium,
har utskottet intet att erinra. Utskottet anser sig således böra biträda
jämväl förslaget rörande ombildning till lektorstjänster redan från och
med nästa budgetår av de tre kvarvarande andrelärartjänsterna, oaktat tidigare
förutsatts, att endast två av dessa tjänster skulle ombildas från och
med nästa budgetår och den tredje först från och med budgetåret 1939/40.
Utskottet får således hemställa,
att riksdagen må, i enlighet med Kungl. Maj:ts föreslag,
a) å personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola
under rubriken tjänstemän å ordinarie stat uppföra
ytterligare en professorsbefattning i lönegraden B 28;
b) besluta, att den vid personalförteckningen fogade
anmärkningen skall erhålla följande ändrade lydelse:
Anni: Professorsbefattningarna, vilka äro 15, omfatta vardera ett av
följande ämnesområden: 1) fysik; 2) matematik; 3) mekanik och matematik;
4) skeppsbyggeri; 5) byggnadslära och ornamentsritning; 6) teoretisk
elektricitetslära med undervisningsskyldighet jämväl i elektroteknikens
principer och elektrisk mätteknik; 7) organisk kemi; 8) oorganisk
kemi jämte mineralogi och geologi; 9) maskinlära med undervisningsskyldighet
företrädesvis i läran örn vattenmotorer; 10) maskinlära med
undervisningsskyldighet företrädesvis i läran örn värmemotorer; 11) vägoch
vattenbyggnadslära; 12) elektroteknik med undervisningsskyldighet
företrädesvis i elektrotekniska maskinkonstruktioner; 13) kemisk teknologi;
14) byggnadsteknik samt 15) mekanisk värmeteori och förbränningsmotorer;
c)
besluta, att professuren i maskinlära med undervisningsskyldighet
företrädesvis i läran örn vattenmotorer vid
Chalmers tekniska högskola skall från och med den 1 juli
1939 omändras till en professur i maskinelement jämte hissoch
transportanordningar;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
41
d) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1938/39:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis................., kronor 180,000
Anm.: Från förestående anslagspost skall utgå
jämväl ersättning till den eller de personer, som
förordnas att uppehålla någon del av rektors undervisningsskyldighet
som professor.
2. Avlöning till tjänsteman å extra stat,
förslagsvis......................
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit...........
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.
Grundavlöningar m.m. kronor 96,250
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis. ... » 350
5. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis............
Summa kronor 335,800
Särskilda uppbördsmedel:
Elevavgifter.......................kronor 72,000
Nettoutgift kronor 263,800;
e) godkänna följande personalförteckning för tekniska
gymnasiet i Göteborg, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1938/39:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
7 lektorer................................L 27
1 vaktmästare............................B 5
6,800
52,200
96,600
200
Tjänsteman å övergångsstat.
1 verkstadsingenjör........................B 22;
f) godkänna följande avlöningsstat för tekniska gymnasiet
i Göteborg, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1938/39:
42 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis...................kronor 71,600
2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,
förslagsvis...................... » 7,600
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal. , » 20,000
Summa kronor 99,200
Särskilda uppbördsmedel:
Elevavgifter.............. kronor 6,500
Nettoutgift kronor 92,700;
g) till Chalmers tekniska högskola m. m.: Avlöningar för
budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 356,500 kronor.
96:o) Chalmers tekniska högskola m. m.: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, sid. 246—248), vilket innebär en
anslagshöjning med 10,500 kronor, uppkommen genom å ena sidan en ökning
av posten till bränsle, lyse och vatten med 9,500 kronor och posten
till övriga expenser med 3,000 kronor och å andra sidan bortfallandet av
en i staten för löpande budgetår uppförd tillfällig anslagspost å 2,000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola m. m.:
Omkostnader för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 71,000 kronor.
97:o) Chalmers tekniska högskola m. m.: Materiel m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, sid. 248—250), vilket innebär en
anslagshöjning med 42,000 kronor, betingad främst av behovet av en förstärkning
av högskolans anslagsmedel till samlingar och laborationer i samband
med införande från och med nästa budgetår av examensarbeten vid
samtliga fackavdelningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola m. m.:
Materiel m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 98,000 kronor.
98:o) Chalmers tekniska högskola m. m.: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 103, sid. 250 och 251), vilket innebär en av den av 1937 års riksdag
beslutade omorganisationen motiverad anslagshöjning med 10,000 kronor,
och under åberopande av vad utskottet under punkten 12:o) yttrat rörande
bokinköp för vissa bibliotek, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
43
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola m. m.:
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
99:o) Chalmers tekniska högskola m. m.: Stipendier vid högskolan.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104), vilket innebär samma
medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola m. m.:
Stipendier vid högskolan för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av 2,400 kronor.
100:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid de tekniska
högskolorna. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 105,
sid. 251 och 252), vilket innebär, att det nuvarande förslagsanslaget till ersättning
åt sakkunniga i befordringsärenden vid tekniska högskolan i Stockholm
förändras till att avse jämväl Chalmers tekniska högskola utan att
likväl någon anslagshöjning ifrågasättes, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
vid de tekniska högskolorna för budgetåret 1938/39
anvisa ett förslagsanslag av 3,000 kronor.
Skolöverstyrelsen.
101:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 106,
sid. 253—262) föreslagit riksdagen att dels med tillämpning tills vidare från
och med budgetåret 1938/39 godkänna av departementschefen förordad ändrad
lydelse av den i personalförteckningen för skolöverstyrelsen ingående
avdelningen Skolöverstyrelsens statistiska avdelning, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1938/39, dels ock till Skolöverstyrelsen:
Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 546,900
kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 537,500
kronor, varför Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 9,400
kronor.
Den föreslagna höjningen hänför sig med ett belopp av 11,600 kronor till
delposten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal och med
ett belopp av 1,200 kronor till anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit. Sistnämnda belopp avser att tillkomma
den nuvarande innehavaren av befattningen hos skolöverstyrelsen
såsom konsulent och särskild föredragande i ärenden angående husligt arbete
Utskottet.
44 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
som ett personligt arvodestillägg, varå dyrtidstillägg förutsättes skola utgå.
Mot nämnda höjningar om tillhopa 12,800 kronor svarar en minskning av
anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat med 3,400
kronor, sammanhängande med ett förslag örn indragning av en kanslibiträdes-
och en kontorsbiträdesbefattning å överstyrelsens statistiska avdelning
och deras ersättande med en skrivbiträdesbefattning i lönegraden B 2.
Utskottet, som icke vill motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag örn beredande
av omförmälda, av läroverkslöneregleringen påkallade personliga arvodestillägg
åt den nuvarande konsulenten och särskilda föredraganden i ärenden
angående husligt arbete, vill i anledning av ett av de sakkunniga för utredning
angående skolöverstyrelsens organisation avgivet yttrande framhålla,
att utskottet icke anser sig böra uttala någon uppfattning örn behovet av
en ordinarie tjänst hos överstyrelsen med arbetsuppgifter, i huvudsak motsvarande
den nuvarande konsulentens och särskilda föredragandens. Jämväl i
övrigt tillstyrker utskottet det av Kungl. Majit framställda förslaget, och
utskottet får därför hemställa,
att riksdagen må, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag,
a) med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1938/39 godkänna följande ändrade lydelse av den
i personalförteckningen för skolöverstyrelsen ingående avdelningen
Skolöverstyrelsens statistiska avdelning:
Befattning.
Skolöverstyrelsens statistiska avdelning.
1 förste aktuarie, tillika chef..............
2 aktuarier...........................
2 kansliskrivare.......................
2 kanslibiträden.......................
1 expeditionsvakt......................
4 kontorsbiträden.......................
1 skrivbiträde.................
Lönegrad.
B 26
B 21
B 11
B 7
B 5
B 4
B 2;
b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39:
Avlöningsstat:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................kronor 362,800
2. Avlöning till tjänsteman å indragnings
stat,
förslagsvis.................. » 6,300
3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,
förslagsvis..................... » 22,200
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
45
4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:
a. Grundbelopp......kronor 27,400
b. Vikariatsersättningar
m. m., förslagsvis . . » 800 kronor 28,200
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 95,800
b. Avlöningsförböjningar
m. m., förslagsvis > 7,500 » 103,300
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . » 24,100
Summa förslagsanslag kronor 546,900;
c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1938/39
anvisa ett förslagsanslag av 546,900 kronor.
102:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 107, sid. 263 och 264), vilket innebär en huvudsakligen av
inträffade prisstegringar föranledd anslagshöjning med 8,700 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 118,200
kronor.
Allmänna läroverken m. m.
103:o) Högre lärarinneseminariet: Avlöningar. Kungl. Maj:t bar
(punkt 108, sid. 265—272) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för högre lärarinneseminariet, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1938/39, dels ock till Högre
lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 356,700 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr G. Rahmn väckt motion (I: 146), vari hemställts, att riksdagen
med ändring av Kungl. Majis förslag måtto besluta en höjning av
arvodena till bibliotekarier och biträden å rektorsexpeditionerna vid högre
lärarinneseminariet, allmänna läroverken och folkskoleseminarierna i enlighet
med skolöverstyrelsens förslag.
46
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsökning med 32,700 kronor. I
huvudsak föranledes höjningen av den från och med den 1 januari 1938
genomförda lärarlöneregleringen och av förslag örn överförande av de under
avlöningsstaten för högre lärarinneseminariet uppförda särskilda uppbördsmedlen
till riksstatens inkomstsida. Med ett belopp av 150 kronor belöper
anslagsökningen därjämte å en höjning av arvodet till bibliotekarien från
900 kronor till 1,050 kronor. I samband med förordandet av sistnämnda
höjning har departementschefen gjort vissa principiella uttalanden rörande
den i motionen berörda frågan örn arvodena till bibliotekarier och rektorsbiträden
vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter.
Sistnämnda fråga var föremål jämväl för 1937 års riksdags uppmärksamhet.
I enskilda motioner hade yrkats dels att det särskilda arvodet å 300 kronor
för år till vissa lärare vid provårsanstalt måtte med hänsyn till den av
löneregleringen betingade övergången från oreglerat till reglerat dyrtidstillägg
bestämmas till 350 kronor, dels ock att anslagen till arvoden åt bibliotekarier
och åt biträden vid rektorsexpeditionerna vid folkskoleseminarierna måtte
höjas med det belopp, som erfordrades för att icke dessa befattningshavare
skulle lida löneminskning genom övergången från oreglerat till reglerat dyrtidstillägg.
I anledning av det förstnämnda yrkandet framhöll statsutskottet
(utlåtande nr 189, sid. 31), att frågan örn dyrtidstilläggets ändrade beräkning
saknade betydelse för ett stort antal av de lärare, som skulle åtnjuta
det särskilda provårsarvodet, enär den till dem utgående lönen komme att
överstiga det belopp, på vilket nyreglerat dyrtidstillägg finge beräknas. Bland
annat på grund härav avstyrktes detta yrkande. Beträffande det motionsvis
framställda förslaget i övrigt yttrade statsutskottet (samma utlåtande, sid.
133), att förslaget återverkade på ett flertal arvoden vid de läroanstalter,
som berördes av löneregleringen. Vad särskilt anginge de av motionären
angivna arvodena, utginge dessa som regel till befattningshavare, vilka komme
i åtnjutande av den av utskottet tillstyrkta löneregleringen. Även örn med
hänsyn härtill en viss tvekan kunde föreligga rörande behovet av en uppräkning
av arvodena på grund av minskningen i dyrtidstilläggen, ansåge
utskottet, som hade svårt att överblicka hela området och bedöma vilka
arvoden, som i detta sammanhang borde komma ifråga, att förevarande
spörsmål borde komma under närmare omprövning genom Kungl. Maj:ts
försorg. Vid denna omprövning torde böra särskilt beaktas sådana arvoden,
vilka utginge till befattningshavare, som visserligen ej komme i åtnjutande
av löneregleringen men som vore anställda vid en läroanstalt, som berördes
av densamma; dessa befattningshavare kunde nämligen genom övergången
från oreglerat till reglerat dyrtidstillägg komma att få vidkännas en reell
löneminskning. Den översyn av ifrågavarande nu utgående arvodesförmåner,
som utskottet alltså förutsatte skola ske, syntes kunna verkställas i så god
tid, att eventuellt förslag i ämnet kunde föreläggas 1938 års riksdag. Riksdagen
fattade beslut i enlighet med statsutskottets ståndpunkt.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
47
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen i skrivelse den 30
augusti 1937 framlagt förslag om beredande av lönekompensation på grund
av minskade dyrtidstillägg ej blott åt biträde å rektorsexpeditionen och bibliotekarie
vid högre lärarinneseminariet utan också åt en vaktmästare och
en eldare vid samma läroanstalt, vilka åtnjuta arvode jämte tillfällig löneförbättring.
Överstyrelsen har framlagt i princip likartade men till utformningen
i vissa hänseenden avvikande förslag beträffande arvoden åt
bibliotekarier och rektorsbiträden vid vissa andra läroanstalter, exempelvis
de allmänna läroverken och folkskoleseminarierna.
Statskontoret har i utlåtande den 1 november 1937 i huvudsak godtagit
överstyrelsens berörda förslag, i vad det avser högre lärarinneseminariet,
men samtidigt ifrågasatt, örn icke föreskrift borde meddelas, att å arvodena
för de av ifrågavarande uppdrag, som kunde anses utgöra bisysslor,
icke skulle utgå dyrtidstillägg, utan i stället en skälig böjning av dessa
arvoden vidtagas. Såsom av punkten 110 i statsrådsprotokollet framgår,
har undervisningsväsendets lönenämnd yttrat sig rörande motsvarande spörsmål
i fråga örn bibliotekarierna vid de allmänna läroverken och härvid
icke ansett sig kunna biträda överstyrelsens förslag om arvodeskompensation
på grund av minskade dyrtidstillägg. En dylik allmän uppräkning
har lönenämnden icke ansett böra ifrågakomma med hänsyn till att
åtskilliga bibliotekarier på grund av bestämmelserna om dyrtidstilläggens
maximering icke komme i åtnjutande av något dyrtidstillägg å sina arvoden.
Härtill komme även, yttrar nämnden, att nämnden för sin del vore
synnerligen tveksam, huruvida det överhuvudtaget kunde anses befogat att
i kompensationssyfte vidtaga uppräkningar av bisysslearvoden i samband
med löneregleringar. Spörsmålet, huruvida dyrtidstillägg borde utgå å ifrågavarande
slag av arvoden, gällde bisysslearvoden i allmänhet såväl inom
undervisningsväsendet som inom andra grenar av statsförvaltningen. Ehuru
jämväl enligt nämndens mening starka skäl talade för uppfattningen, att
dyrtidstillägg icke borde utgå å arvoden för bisysslor, hade nämnden likväl
icke ansett någon förändring i förevarande avseende nu böra vidtagas beträffande
ifrågavarande bibliotekariearvoden, detta närmast med hänsyn till
att frågan icke lämpligen kunde lösas annat än i samband med en allsidig
utredning rörande förhållandena inom olika förvaltningsområden.
Departementschefen har för egen del funnit sig böra intaga samma ståndpunkt,
som legat till grund för anslagsberäkningarna i propositionen nr 271/1937 angående
lönereglering för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter
m. m., nämligen att kompensation i form av förhöjda arvoden
för minskade dyrtidstillägg icke borde medgivas vare sig lärare vid provårsanstalter
för de av dem åtnjutna särskilda arvodena eller bibliotekarier
och biträden å rektorsexpeditioner vid de läroanstalter, som bär komme i
fråga. Han ansluter sig alltså till den uppfattning, som beträffande bibliotekariearvodena
företrätts av lönenämnden. Eftersom det ej så sällan inträffade,
att som rektorsbiträden eller bibliotekarier anställdes personer, som
icke vore lärare vid vederbörande läroanstalt och som alltså icke i allmänhet
kommit i åtnjutande av lärarlöneregleringen, bar departementschefen förklarat
sig ämna i de fall, då så kunde befinnas motiverat, föreslå en mindre
böjning av vederbörande anslagsmedel i syfte att möjliggöra arvodesförbatt
-
48
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
ring för sådana personer. Departementschefen har förklarat sig dela statskontorets
och lönenämndens mening, att det vöre lämpligast, örn dyrtidstilllägg
överhuvudtaget icke utginge å arvoden av denna art, som ju oftast
uppbures av lärare vid vederbörande läroanstalter. Frågan om en avveckling
av dessa dyrtidstillägg borde emellertid, såsom nämnden anfört, prövas
i ett vidare sammanhang.
Vad särskilt anginge högre lärarinneseminariet, biträdde departementschefen
överstyrelsens förslag om en omräkning av arvodena till bibliotekarien
och rektorsbiträdet allenast så till vida, att han tillstyrkt, att arvodet till
bibliotekarien, vilken enligt uppgift ej vore lärare, höjdes med 150 kronor
till 1,050 kronor. Förslaget om en omräkning av löneförmånerna för vaktmästaren
och eldaren kunde departementschefen icke biträda, därför att
dessa befattningshavare även för budgetåret 1938/39 torde komma i åtnjutande
av oreglerat dyrtidstillägg.
Till stöd för det motionsvis framförda yrkandet har anförts, att den ståndpunkt,
som skolöverstyrelsen och statskontoret intagit beträffande ifrågavarande
arvoden, syntes i hög grad befogad. Arvodena vore synnerligen
lågt beräknade, och det vore av stor betydelse, att man kunde till innehavare
av bibliotekarie- och rektorsbiträdessysslorna erhålla kompetenta personer;
det skulle icke vara lyckligt, örn lärarna undandroge sig dessa uppgifter,
därför att arvodena icke svarade mot uppgifternas betydelse och det
med dem förenade arbetet.
I anledning av det motionsvis framställda yrkandet vill utskottet påpeka,
att skolöverstyrelsens av motionären förordade förslag till beredande för
bibliotekarier och rektorsbiträden av arvodeskompensation på grund av
genom löneregleringen inträdd minskning i dyrtidstillägg bland annat förutsätter,
att dyrtidstillägg enligt de för nyreglerade verk gällande grunderna
skall i fortsättningen utgå å en del av dessa arvoden — exempelvis vid högre
lärarinneseminariet och å bibliotekariearvoden vid de allmänna läroverken —
men däremot icke å exempelvis rektorsbiträdesarvoden vid de allmänna läroverken.
Utskottet finner sig icke kunna tillstyrka, att en anpassning av nämnda
arvoden efter de förhållanden, som föreligga efter lärarlöneregleringens genomförande,
sker med tillämpning av så oenhetliga principer.
Riksdagen erinradej i skrivelse nr 284/1934, att riksdagens år 1933 församlade
revisorer gjort vissa uttalanden i fråga om utgående av dyrtidstillägg
och barntillägg å sådan arvodestjänst, som icke vore avsedd att
utgöra innehavarens huvudsakliga verksamhet.
I sitt yttrande i anledning av revisorernas uttalande hade statskontoret
med hänsyn till den bristande enhetlighet, som vore rådande på detta område,
ej ansett det lämpligen låta sig göra att utan vidare i större eller
mindre utsträckning avskaffa för närvarande utgående dyrtidstillägg, utan
funnit, att åtgärder i denna riktning borde föregås av en närmare utredning
i ämnet. Hela frågan örn nu förekommande arvodesbelopp och örn dyrtidstillägg
å dem borde underkastas en ingående granskning i syfte att, i
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
49
den mån så läte sig göra, få ärvoden bestämda efter mera enhetliga grunder,
än vad nu vore fallet, och i samband därmed i möjligaste mån avveckla
systemet med dyrtidstillägg å arvoden.
Riksdagen förklarade sig i sin skrivelse finna förevarande spörsmål förtjänt
av vidare övervägande genom Kungl. Majits försorg. Av justitieombudsmannens
till 1938 års riksdag avlåtna ämbetsberättelse framgår, att
denna fråga fortfarande är beroende på Kungl. Majits prövning.
Utskottet vill i anknytning till riksdagens omförmälda skrivelse starkt
ifrågasätta lämpligheten av att dyrtidstillägg utgå å berörda bibliotekarieoch
rektorsbiträdesarvoden. För att icke vederbörande befattningshavare
skall behöva vidkännas löneminskning synes emellertid en avveckling av
dyrtidstilläggen böra förbindas med skälig höjning av vederbörande arvoden.
Frågan kompliceras emellertid av att en del av arvodena uppbäras av personer,
som hava tjänstgöringen som sin huvudsakliga sysselsättning, medan
arvodestjänsterna i övrigt hava karaktären av bisysslor för vederbörande
lärare. Vid en omräkning av arvodena med hänsyn till dyrtidstilläggens bortfallande
skulle sistnämnda arvodestagare kunna erhålla ökad behållen inkomst,
om hänsyn icke foges till gällande bestämmelser rörande maximering av
dyrtidstillägg, medan i motsatt fall de personer, som icke hava arvodestjänsten
som bisyssla, skulle komma att få vidkännas minskning i sina löneförmåner.
Frågan örn sättet för ett avskaffande av dyrtidstilläggen å
dessa löneförmåner synes böra tagas under närmare omprövning genom
Kungl. Maj:ts försorg. Som en provisorisk anordning för nästa budgetår
torde det av Kungl. Majit nu framlagda förslaget — innebärande viss arvodeshöjning
bland annat i sådana fall, då tjänsten utgör innehavarens huvudsakliga
verksamhet — kunna godtagas. Med vad nu anförts torde det motionsvis
framställda yrkandet få anses besvarat.
Kungl. Majits under denna punkt i övrigt framställda förslag har icke
givit utskottet anledning till någon huvudsakligare erinran. Såsom i det
föregående berörts, hava de i avlöningsstaten ingående anslagsmedlen till
avlöningar åt ordinarie och extra ordinarie lärare mipskats med familjepensionsavdrag.
Visserligen torde riksdagen först framdeles komma att
underställas förslag örn allmänna familjepensionsreglementets tillämpning
på ifrågavarande lärare. Detta torde emellertid icke böra utesluta, att vederbörande
avlöningsanslag redan nu för nästa budgetår beräknas på sätt
av departementschefen förordats. Vad nu anförts äger tillämpning jämväl
å motsvarande anslag till de allmänna läroverken, seminarierna, bhndundervisningsanstalterna
och de tekniska läroverken.
Utskottet hemställer således,
I. att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för högre lärarinneseminariet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1938/39:
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 8.
4
50
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis
....................... kronor 277,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:
a. Grundbelopp............kronor 7,680
b. Vikariatsersättningar m. m.,
förslagsvis.............. » 100 7J80
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:
a. Grundavlöningar m. m.....kronor 53,000
b. Avlöningsförhöjningar m. m.,
förslagsvis............... » 4,000 57,000
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . . kronor 14,920
Summa förslagsanslag kronor 356,700;
b) till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 356,700 kronor.
II. att herr Rahmns ovannämnda motion (I: 146) må, såvitt
nu är i fråga, anses besvarad med vad utskottet anfört.
104:o) Högre lärarinneseminariet: Omkostnader. Högre lärarinneseminariet:
Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109,
sid. 272 och 273), vilket för det förstnämnda anslagets vidkommande innebär
en höjning med 25,700 kronor, betingad av det under nästföregående
punkt omnämnda förslaget örn överförande av de särskilda uppbördsmedlen
till riksstatens inkomstsida, och i fråga om det sistnämnda anslaget samma
medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Högre lärarinneseminariet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 45,100 kronor;
b) till Högre lärarinneseminariet: Stipendier ett reservationsanslag
av 1,700 kronor.
105:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
110, sid. 273—-321) föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan komma
att meddela, en linje med aftonundervisning för real- och studentexamen
må från och med budgetåret 1938/39 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit
bestämmer, försöksvis anordnas vid allmänt läroverk i Stockholm;
dels medgiva, att rektor vid läroverk, där sådan linje är upprättad, må
erhålla ett särskilt arvode å 100 kronor för år räknat för varje klassavdel
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
51
ning i linjen ävensom att lärare, som meddelar undervisning vid sådan linje,
må utöver löneförmåner enligt eljest gällande bestämmelser erhålla ett
tilläggsarvode av 30 kronor för veckotimme;
dels besluta, att i Ljusdal skall från och med budgetåret 1938/39 eller
den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, genom Buccessivt övertagande
av kommunala mellanskolan därstädes upprättas en fyrklassig samrealskola,
under villkor att kommunen åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbel utrustning samt bostad åt rektor
eller motsvarande kontant ersättning;
dels bemyndiga Kungl. Majit att meddela erforderliga bestämmelser rörande
avlöning under övergångstiden åt rektor vid samrealskolan i Ljusdal
ävensom de bestämmelser i övrigt, som må kunna erfordras i samband med
upprättandet av nämnda samrealskola;
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för de
allmänna läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1938/39;
dels bemyndiga Kungl. Majit att — utan hinder av sagda personalförteckning
— tills vidare under budgetåret 1938/39, då för realskolestadiet
avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,
huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller
ämneslärarinnebef attning;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39;
dels ock till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1938/39
anvisa ett förslagsanslag av 20,850,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr Olof Olsson väckt motion (1:48),
vari hemställts, att riksdagen — vid behandlingen av anslaget till de allmänna
läroverken — ville besluta att i skrivelse till Kungl. . Majit anhålla
om utredning, i och för/anordnande av en enhetlig examen, avsedd att
meddela utbildning för ämneslärare vid de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna
och andra med dem jämförliga läroanstalter;
dels en inom andra kammaren av herr E. Båge väckt motion (II: 340),
vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa,
att Kungl. Majit måtte låta utreda, huruvida och på vilket sätt det genom
en föregående undervisningsreform påbörjade inskränkandet av undervisningen
vid våra högre allmänna läroverk i latin kan och bör fullföljas —
genom att göra deltagandet i undervisningen frivilligt eller på annat sätt,
som i motionen antytts — för att lämna storrö utrymme åt undervisning i
skolämnen, vars inlärande för den övervägande delen av Ungdomen har
större vikt och betydelse än studerandet av ett dött språk;
52
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr Anders Andersson (I: 49) och den andra inom andra kammaren av herr
V. J. Mattsson m. fl. (II: 36), varl hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att kommunala mellanskolan i Älmhult från och med nästa budgetår eller
den senare tidpunkt, Kungl. Majit kan finna skäligt, successivt skall ombildas
till en statens 4-klassiga samrealskola;
dels den nvan under punkten 103:o) omförmälda motionen I: 146, vari
hemställts,.att riksdagen med ändring av Kungl. Maj:ts förslag beslutaren
höjning av arvodena till bibliotekarier och biträden å rektorsexpeditionerna
vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverken och folkskoleseminarierna
i enlighet med skolöverstyrelsens förslag;
dels oek en inom första kammaren av herr H. Bäcklund m. fl. väckt
motion (I: 148), vari hemställts, att riksdagen måtte i överensstämmelse
med kungl., skolöverstyrelsens förslag och för att möjliggöra ikraftträdandet
av de av Kungl. Majit den 17 mars och 28 april 1933 utfärdade tim- och
kursplaner för musikundervisningen vid de allmänna läroverken för budgetåret
1938/39 anvisa ett anslag utöver det av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
(8:e huvudtiteln) äskade med 34,400 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisas, i den mån ej redogörelse lämnas här nedan, till motionerna
I: 48, lii 340, lii 36, I: 146 och I: 148.
Kungl. Majris förslag innebär en anslagshöjning med 903,300 kronor.
Höjningen är betingad främst av den av 1937 års riksdag beslutade löneregleringen,
som trätt i kraft den 1 januari 1938. Att anslagshöjningen
stannat vid ett så lågt belopp, beror — framhåller departementschefen —
väsentligen på, att i det för innevarande budgetår anvisade anslaget ingår
ett tillfälligt belopp å 875,000 kronor, belöpande å s. k. övergångslön, och
att minskning skett med familjepensionsavdrag till ett sammanlagt belopp
av 714,200''kronor.
I sak innehar Kungl. Majris förslag huvudsakligen följande ändringar:
a) En linjb med aftonundervisning för real- och studentexamen anordnas
från och med nästa budgetår vid allmänt läroverk i Stockholm. Kostnaderna
uppgå för nästa budgetår till f runt tal 10,000 kronor.
b) Kommunala mellanskolan i Ljusdal förstatligas successivt från och med
nästa budgetår eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer. Merkostnaden:
för statsverket utgör för nästa budgetår omkring 9,300 kronor.
c) Följande nya ordinarie tjänster inrättas, nämligen 1 rektor vid högre
allmänt läroverk, i avlöningsgruppen I i stället för 1 rektor vid realskola
i grupp If direktor vid realskola i grupp III, 11 lektorer, 11 adjunkter, 1
ämneslärarinna* 4''teckningslärare, 1 musiklärare, 6 gymnastiklärare och 5
lärarinnor: i‘kvinnlig slöjd. Av de föreslagna 11 nya lektorstjänsterna äro
9 betingade av utav riksdagen redan beslutade ändringar i skolorganisatio
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 53
nen. . De övriga 2 äro avsedda för de högre allmänna läroverken å Kungsholmen
i Stockholm och i Umeå.
d) De rörliga skolläkararvodena höjas från 1 krona till 1 krona 50 öre
för lärjunge; i samband härmed höjes vederbörande delpost i avlöningsstaten
med 26,400 kronor.
e) Delposterna till arvoden åt bibliotekarier och åt biträden å rektorsexpeditionerna
höjas med 9,200 kronor respektive 3,000 kronor i syfte att,
bland annat, förstärka ifrågavarande arvoden i sådana fall, då vederbörande
arvodestagare icke såsom lärare kommit i åtnjutande av 1937 års lönereglering.
f) Anslagsmedlen till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal höjas i
syfte att dels bereda skild undervisning åt vederbörande undervisningsavdelningar
i de fall, då samläsning kan möjliggöras endast genom överflyttning
»tvångsvis» av lärjungar från en avdelning till en annan (merkostnad
motsvarande lön för 5 k 6 extralärare), dels undvika samläsning i kemi mellan
vissa av latin- och realringarna (merkostnad motsvarande lön åt en ickeordinarie
lärare), dels möjliggöra förbättrad gymnastikundervisning genom
att nedbringa antalet gymnastikavdelningar med för stort antal lärjungar
(ökning med 220 veckotimmar), dels ock möjliggöra utvidgad frivillig undervisning
i manlig slöjd (merkostnad 16,000 kronor) och i hushållsgöromål
(merkostnad 10,000 kronor).
Kungl. Maj:ts förslag beträffande anordnande av aftonundervisning
grundar sig på en av skolöverstyrelsen gjord framställning i ämnet, varav
inhämtas följande rörande behovet av statliga åtgärder för anordnande av
sådan undervisning.
En del unga män och kvinnor funne först vid mera mogen ålder, att de
hade en stark håg och begåvning för teoretiska studier, andra åter finge
först vid inträdet i förvärvsarbete och vid sidan av detta ekonomisk möjlighet
att studera. Sådana personer vore, örn de ville avlägga realexamen
eller studentexamen, i regel hänvisade till att gå den s. k. privatistvägen.
Då det endast i något enstaka undantagsfall vore möjligt för dessa att nå
sitt mål utan någon hjälp med studierna, hade de att anlita antingen undervisning
per korrespondens eller att vända sig till någon av de förefintliga
enskilda skolorna med aftonundervisning eller att taga privatlektioner eller
att anlita två eller flera av nämnda möjligheter.
De nyssberörda enskilda läroanstalternas aftonundervisning hade alltså en
uppgift att fylla. Överstyrelsen hade emellertid haft anledning att närmare
överväga, huruvida dessa anstalter kunde sägas på ett fullt tillfredsställande
sätt fylla denna uppgift, och därvid kommit till den uppfattningen, att det
både vore lämpligt och av behovet påkallat, att staten på ett mera påtagligt
sätt toge sig an här ifrågavarande undervisning. De vid enskilda skolor
förekommande jämförelsevis höga terminsavgifterna verkade givetvis i många
fall avskräckande och försvårande för dem, som önskade arbeta sig fram
på don vägen. Ej heller tordo det kunna undvikas, att privata läroanstalter,
som helt naturligt måste tänka på sin ekonomi, sökte kvarhålla även
54
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
sådana elever, som ej hade tillräckliga förutsättningar att avlägga den avsedda
examen. Vidare torde en privatskola ej alltid hava samma möjlighet
att anlita fullt kompetenta lärare eller anskaffa lika god instrumental utrustning
som ett större högre allmänt läroverk.
Med anledning av vad sålunda anförts ville överstyrelsen föreslå, att en
särskild linje med aftonundervisning och med uppgift att bereda äldre elever
med utpräglad studiebegåvning och studiehåg till realexamen eller studentexamen
på försök upprättades vid något allmänt läroverk i Stockholm.
Den ifrågasatta linjen borde vara avsedd för ett litet fåtal verkligt studieintresserade,
vilka nu hade orimligt stora svårigheter att kämpa med för
att nå sitt mål. Intagningen borde därför ske med stor omsorg, och så fort
lämpligen ske kunde borde sådana elever, vilka ej visade sig äga tillräckliga
förutsättningar att på denna väg och inom rimlig tid kunna nå fram till
examen, avrådas från att fortsätta eller utgallras.
I fråga örn grunderna för ersättning till lärarna vid den ifrågasatta linjen
har överstyrelsen anfört:
Det syntes lämpligast, att undervisningen bestredes av lärare vid det läroverk,
där linjen anordnades, eventuellt utökade med timlärare i den mån så
erfordrades.. Då undervisningen i sin helhet bleve förlagd till kvällstimmarna
och därigenom mera ansträngande, vartill komme, att en lärare, som
undervisade såväl vid den vanliga dagundervisningen som vid aftonundervisningen,
åtminstone vissa dagar kunde få sina lektioner förlagda dels före,
dels efter frukostrasten och dels på aftonen, syntes det erforderligt, att sär
skild ersättning bereddes dessa lärare. Överstyrelsen ville föreslå, att särskilt
tilläggsarvode finge utgå med 30 kronor för veckotimme i aftonkursen.
Med hänsyn till det ökade arbete, som komme att påvila rektor vid det
läroverk, till vilket linjen bleve förlagd, syntes särskilt arvode böra utgå till
honom. Detta borde bestämmas till 200 kronor under första året och ökas
med 200 kronor för varje följande år, så att arvodet för fjärde och därpå
följande år komme att uppgå till 800 kronor. Vidare borde en viss ökning
av arvodena till rektors skrivbiträde, bibliotekarien och skolläkaren följa med
det ökade antalet lärjungar.
Statskontoret har i utlåtande den 2 november 1937 anfört:
Statskontoret funne uppslaget värt allt beaktande. Konsekvenserna av
förslagets genomförande torde emellertid knappast kunna utan mera djupgående
undersökningar helt överblickas. Med hänsyn härtill måste statskontoret
ställa sig tveksamt gentemot förslaget. Ifrågasättas kunde för övrigt,
huruvida försök med nya skolformer borde företagas, innan den senaste
skolorganisationen hunnit stadga sig.
I fråga om sättet för lärarnas avlönande finge statskontoret framhålla, att
det ur principiell synpunkt torde vara mindre lämpligt att på föreslaget
sätt skapa en anordning, varigenom lärare vid vissa allmänna läroverk
skulle genom statsverkets försorg erhålla konstanta bisysslor. Därest det
föreslagna avlöningssättet överhuvudtaget skulle godtagas, torde i varje fall
böra stadgas skyldighet för vederbörande lärare att tjänstgöra så många
veckotimmar, som föreskrivits såsom maximum för dylik lärare, innan särskild
ersättning för aftonundervisning kunde till honom utgå.
Departementschefen har för egen del i princip biträtt skolöverstyrelsens
förslag och liksom skolöverstyrelsen förutsatt, att den nya utbildningsbanan
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
55
bör reserveras endast för verkligt studieintresserade och studiebegåvade och
alltså utgått från att urvalet av elever kommer att ske med strängt aktgivande
på vederbörandes personliga förutsättningar härutinnan. Aven beträffande
kostnaderna för linjen har departementschefen i huvudsak förordat
skolöverstyrelsens förslag.
Beträffande kommunala mellanskolan i Ljusdal inhämtas av statsrådsprotokollet
bland annat:
Vid tiden för 1927 års riksdagsbeslut örn förstatligande av ett antal
kommunala mellanskolor hade skolan en nedgångsperiod; dess elevantal var
åren 1926—1928 endast respektive 57, 55 och 56. Sedan dess hade skolan haft
en stark och konstant utveckling. Den vore nu större än ungefär två tredjedelar
av de enligt nämnda riksdagsbeslut statsövertagna skolorna. Den vore också
en av de största kommunala mellanskolorna. Lärjungeantalet vore innevarande
läsår 189. Större elevantal hade endast de kommunala mellanskolorna
i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping samt den i Solna.
Antalet elever från kommuner utanför det egentliga skolområdet hade ökat
i ännu större utsträckning än elevantalet i dess helhet. De »främmande»
elevernas andel i hela lärjungeantalet, som år 1935 utgjort en fjärdedel,
uppginge nu till en tredjedel. Skolan hade dubbla avdelningar av samtliga
klasser.
Ljusdals köping, anföres det, som tillsammans med landskommunen hade
omkring 11,000 invånare, utgjorde centrum för ett vidsträckt område, som
saknade statsläroverk. Om mellanskolan förstatligades, torde behovet av
statsläroverk få anses fyllt i Hälsingland och skulle statsläroverken bliva
likformigt fördelade inom landskapet.
Skolöverstyrelsen har anfört, att ett statsövertagande av skolan vore väl
motiverat och att i själva verket ingen annan av de nuvarande kommunala
mellanskolorna syntes böra i detta avseende tillerkännas företräde. Emellertid
hade överstyrelsen i utlåtande den 9 mars 1936 föreslagit Kungl.
Majit att låta verkställa utredning av frågan örn en ytterligare utsträckning
av den statliga skolverksamheten till orter, där för närvarande kommunala
mellanskolor vore upprättade. Överstyrelsen hade vid detta tillfälle icke funnit
sig böra tillstyrka bifall till några av de då föreliggande ansökningarna
om förstatligande av kommunala mellanskolor — bland dem också Ljusdal
— eftersom de olika skolornas ställning i detta avseende borde prövas
i ett sammanhang och efter enhetliga grunder. Med hänsyn härtill funne
sig överstyrelsen icke böra redan nu föreslå en ombildning av kommunala
mellanskolan i Ljusdal.
Därest en kommunal mellanskola övertoges av statsverket, torde man
nämligen få räkna med liknande framställningar från andra skolor, särskilt
som en tämligen allmän önskan veterligen förefunnes inom de kommunala
mellanskolorna själva och inom de kommuner, där dessa funnes, att ett förstatligande
av skolorna skulle komma till stånd. Dot syntes under sådana
förhållanden principiellt riktigast, att, innan några åtgärder vidtoges beträffande
en särskild skola, en utredning verkställdes, som gjorde det möjligt
Utskottet.
56 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att säkrare överblicka konsekvenserna av bifall till en framställning av här
förevarande art.
Departementschefen har för egen del förordat förevarande kommunala
mellanskolas förstatligande från och med nästa budgetår under uttalande,
att en ombildning av denna skola till samrealskola med hänsyn till ovan
angivna förhållanden icke syntes föregripa en eventuell utredning rörande
förstatligande av kommunala mellanskolor.
Beträffande musikundervisningen vid de allmänna läroverken har
skolöverstyrelsen hemställt örn förhöjda anslag i syfte att möjliggöra ikraftträdandet
av de av Kungl. Maj:t den 17 mars och den 28 april 1933 utfärdade
tim- och kursplaner för detta ämne, vilka enligt Kungl. Maj:ts förordnande
icke skulle tillämpas, förrän särskild föreskrift därom givits. Den
förbättrade musikundervisningen skulle medföra en ökad belastning av anslagsposten
till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat med 28,600
kronor och av delposten till grundavlöningar till övrig icke ordinarie personal
med närmare 5,000 kronor. Departementschefen har emellertid under
hänvisning till de betydande realhöjningarna i övrigt av anslagen till
de allmänna läroverken ställt sig avvisande till överstyrelsens förevarande
förslag.
Innan utskottet behandlar de av Kungl. Majit framställda förslagen, anser
sig utskottet till övervägande böra upptaga de vid sidan härav liggande
förslagen i de förutnämnda motionerna I: 48, respektive II: 340.
Vad först angår den i motionen 1:48 berörda frågan örn utbildningen av
ämneslärare för de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna och andra
med dem jämförliga läroanstalter, har motionären till stöd för sitt yrkande
om utredning rörande anordnande av en enhetlig lärarexamen sammanfattningsvis
framhållit, att den nuvarande lektorsutbildningen är för dyr,
att väsentliga moment i denna utbildning sakna betydelse för skolan och
att utbildningen förhindrar ett naturligt urval bland lärarna.
Enligt utskottets mening har det icke alldeles utan skäl förmenats, att
en del av den utbildning, som nu fordras för vinnande av lektorskompetens,
utgör en stark ekonomisk belastning på läraren utan att lämna garanti
för att vederbörande därigenom blir bättre lämpad för att meddela undervisning
på lägre eller högre stadium av det undervisningsområde, varom
här är fråga. Utskottet skulle för sin del icke finna det obefogat med en
undersökning av möjligheterna att — utan att försvåra rekryteringen av
lärare för den akademiska undervisningens behov och utan att åstadkomma
en sänkning av läroverkslärarkårens allmänna standard — på lämpligt sätt
omlägga lärarutbildningen. En reform av antydd art bör emellertid enligt
utskottets mening förberedas genom överläggningar inom de lärargrupper,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
57
det här gäller. Först därefter är det möjligt att avgöra, huruvida anledning
förefinnes för statsmakterna att närmare uppmärksamma frågan.
Med vad av utskottet sålunda anförts torde den i ämnet väckta motionen
få anses besvarad.
Den vid gymnasierna meddelade latinundervisningen är av betydelse för
en stor del av det mycket väsentliga antal läroverkselever, som fullfölja sin
utbildning vid universitet och högskolor. Bland annat av denna anledning
synes det icke välbetänkt att, såsom i motionen II: 340 förutsatts, skjuta
latinstudierna åt sidan. Utskottet, som sålunda icke anser sig böra biträda
det motionsvis framställda yrkandet, vill därjämte fästa uppmärksamheten
på att de av motionären framställda önskemålen torde kunna i en väsentlig
punkt tillgodoses genom inrättande av nyspråkliga linjer vid de allmänna
läroverken, i vilket hänseende — enligt vad utskottet erfarit — till Kungl.
Majda övervägande föreligger ett av skolöverstyrelsen utarbetat förslag.
Det av Kungl. Majit framlagda förslaget om anordnande av ajtonundervisning
vid allmänt läroverk i Stockholm innebär en principiellt betydelsefull
nyhet inom läroverksorganisationen. Till den tanke, som ligger till
grund för förslaget, nämligen önskvärdheten av att kunna tillvarataga studiebegåvningarna,
även örn de icke kunnat i normal ordning begagna sig
av de studiemöjligheter, som nu genom det allmännas försorg finnas anordnade,
vill utskottet giva sin anslutning. A andra sidan förefinnes anledning
understryka vikten av att ungdom utan påtagliga förutsättningar för teoretiska
studier icke genom statliga åtgöranden ledas in på de intellektuella
banorna utan i stället uppmuntras att söka sin utkomst inom yrken, för
vilka de kunna vara bättre lämpade och för vilka icke erfordras sådana
studier. Om — såsom i statsrådsprotokollet förutsatts — det elevmaterial,
som söker sig till aftonundervisningen, blir föremål för en noggrann sovring,
torde några olägenheter i antytt hänseende av de föreslagna aftonkurserna
icke vara att befara.
Utskottet anser sig på grund av vad ovan anförts böra biträda det framlagda
förslaget. Utskottet vill emellertid betona, att de föreslagna lärokurserna
få betraktas som en försöksanordning, vars utfall bör avvaktas, innan
man går vidare på den inslagna vägen och inrättar nya linjer av samma
art. Av naturliga skäl är det allenast de större samhällena, som kunna
tänkas komma i fråga som förläggningsorter för sådana linjer. Det kan
under sådana förhållanden icke synas obilligt, om från statens sida uppställas
krav på att vederbörande kommuner ikläda sig större kostnader för
aftonkurserna än som motsvaras av de med tillhandahållandet av lokaler
förenade utgifterna. Utskottet förutsätter därför, att Stockholms stad, om
det i en framtid befinnes ändamålsenligt att fast inordna aftonkurserna i
läroverksorganisationen, bestrider en större del av de med aftonundervisningen
förenade kostnaderna än av Kungl. Majit förutsatts. Däremot bar
utskottet icke funnit skäl föreligga att ifrågasätta särskilda bidrag för ända
-
58 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
målet från stadens sida under den tid, varunder anordningen försöksvis
prövas.
Mot den ifrågasatta anordningen av aftonundervisningen har utskottet
icke något att erinra. Vad angår kostnaderna för kursen, må framhållas,
att — enligt vad utskottet under hand inhämtat — särskild ersättning icke
utgår åt de lärare vid det tekniska läroverket i Eskilstuna, som sysselsättas
vid den vid denna läroanstalt anordnade aftonundervisningen. På grund av
vad i statsrådsprotokollet anförts, anser sig emellertid utskottet böra biträda
förslaget om tillerkännande av sådan ersättning åt de lärare, som tagas i
anspråk för den nu ifrågasatta aftonundervisningen.
De skäl, som anförts till förmån för förslaget örn förstatligande av kommunala
mellanskolan i Ljusdal, hava synts utskottet övertygande, och utskottet,
som icke har något att i huvudsak erinra mot detaljerna i Kungl.
Maj:ts förslag i denna del, anser sig därför böra biträda detsamma.
Såvitt utskottet kan bedöma, kan ett förstatligande jämväl av kommunala
mellanskolan i Älmhult vara påkallat. Det faller sig dock svårt för utskottet
att utan jämförelsemateriel bedöma, om andra kommunala mellanskolor
böra i detta hänseende tillerkännas företräde framför skolan i Älmhult.
Med hänsyn härtill och då riksdagen näppeligen torde kunna fatta beslut
i denna fråga på grundval av en enskild motion, finner sig utskottet för
närvarande icke kunna tillstyrka riksdagen att fatta beslut i enlighet med
det i motionerna I: 49 och II: 36 framställda yrkandet. Utskottet vill emellertid
uttala önskvärdheten av att Kungl. Majit, i samband med en undersökning
rörande i vad mån och på vad sätt den statliga skolverksamheten
bör utsträckas till orter, där kommunala mellanskolor för närvarande äro
upprättade, tager under omprövning, huruvida icke jämväl kommunala
mellanskolan i Älmhult bör ombildas till statlig realskola, och för riksdagen
framlägger det förslag, som kan framgå som resultat av en sådan undersökning.
Med vad nu anförts torde förevarande motioner få anses besvarade.
Vid sin behandling av Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av nya ordinarie
lektors- och adjunktstjänster vid de allmänna läroverken har utskottet
haft anledning ingå på frågan örn fördelningen mellan läroverken i förhållande
till elevantalet av de nu inrättade ifrågavarande lärartjänsterna. Av
uppgifter, som utskottet i detta hänseende under hand erhållit från överstyrelsen
och som finnas fogade som bilaga vid detta utlåtande, framgår,
att tjänsterna i vissa fall fördela sig ganska ojämnt mellan de olika läroanstalterna.
Det förtjänar enligt utskottets mening övervägas, huruvida
icke ett uppstående behov av nya lärartjänster vid ett läroverk skulle kunna
i viss utsträckning tillgodoses genom överflyttningar av tjänster från andra
läroverk. Erfarenheterna från folk- och småskoleseminarierna giva en antydan
om de olägenheter, som kunna bliva en följd av att den ordinarie
lärarstaben avpassas efter en organisation, som i en framtid kan befinnas
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
59
bliva för stor för landets behov. Frågan synes utskottet vara av den vikt,
att utskottet finner sig böra föreslå riksdagen att hos Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t måtte taga berörda spörsmål under övervägande.
Utskottet anser sig icke böra förorda någon ändring i fråga örn det antal
lektors- och adjunktstjänster, som Kungl. Majit föreslagit skola inrättas
från och med nästa budgetår. Med anledning av förslaget om inrättande
av ytterligare en lektorstjänst vid högre allmänna läroverket i Umeå, finner
sig emellertid utskottet böra uttala önskvärdheten av att frågan om orsakerna
till de föreliggande svårigheterna att med ordinarie innehavare besätta lärartjänster
vid vissa norrländska läroverk av Kungl. Majit närmare uppmärksammas
och att det utredes, vilka åtgärder som kunna befinnas böra vidtagas
för att komma till rätta med dessa svårigheter.
I anledning av det i motionen I: 148 framställda yrkandet rörande ökade
anslag till musikundervisningen vid de allmänna läroverken, vill utskottet
framhålla, att utskottet behjärtar önskvärdheten av att undervisningsplanerna
för detta ämne när så är möjligt sättas i funktion och att över huvud taget
undervisningen i övningsämnena i lämplig omfattning stärkes. Med hänsyn
till vad av departementschefen anförts rörande den i omförmälda motion
berörda frågan, vill emellertid utskottet icke på denna punkt för nästa budgetår
ifrågasätta ändring i Kungl. Majits förslag. Utskottet avstyrker alltså
motionen I: 148.
Vad i motionen I: 146 anförts rörande beredande av arvodeskompensation
på grund av minskade dyrtidstillägg åt bibliotekarier och rektorsbiträden vid
de allmänna läroverken torde få anses besvarat med vad utskottet under
punkten 103:o) i ämnet anfört.
Den i avlöningsstaten ingående delposten till särskilda arvoden vid provårsläroverk
har av Kungl. Majit för nästa budgetår upptagits med ett maximerat
belopp av 125,000 kronor. Enligt vad utskottet inhämtat, har vid
beräkningen av detta belopp hänsyn icke tagits till att med anledning av
den av 1937 års riksdag beslutade lärarlöneregleringen jämväl extra ordinarie
lärare vid provårsläroverk kan komma i åtnjutande av provårsarvode.
Därest posten i fråga på grund härav icke skulle visa sig tillräcklig, lärer
Kungl. Majit vara oförhindrad att för ändamålet taga i anspråk erforderligt
belopp av det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Allmänna
läroverken: Diverse oförutsedda behov. Utskottet förutsätter emellertid,
att anslagsberäkningarna till ett kommande år ske med iakttagande
av de på området gällande, ändrade bestämmelserna.
Mot Kungl. Majits förslag i övrigt bar utskottet, som ej anser sig
böra ifrågasätta ändring i de föreliggande anslagsberäkningarna, intet att
erinra.
60
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet får således hemställa,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
a) medgiva, att enligt de närmare föreskrifter, Kungl.
Majit kan komma att meddela, en linje med aftonundervisning
för real- och studentexamen må från och med budgetåret
1938/39 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer,
försöksvis anordnas vid allmänt läroverk i Stockholm;
b)
medgiva, att rektor vid läroverk, där sådan linje är
upprättad, må erhålla ett särskilt arvode å 100 kronor för
år räknat för varje klassavdelning i linjen ävensom att
lärare, som meddelar undervisning vid sådan linje, må utöver
löneförmåner enligt eljest gällande bestämmelser erhålla ett
tilläggsarvode av 30 kronor för veckotimme;
c) besluta, att i Ljusdal skall från och med budgetåret
1938/39 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer,
genom successivt övertagande av kommunala mellanskolan
därstädes upprättas en fyrklassig samrealskola, under villkor
att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning
samt bostad åt rektor eller motsvarande kontant
ersättning;
d) bemyndiga Kungl. Majit att meddela erforderliga bestämmelser
rörande avlöning under övergångstiden åt rektor
vid samrealskolan i Ljusdal ävensom de bestämmelser i övrigt,
som må kunna erfordras i samband med upprättandet
av nämnda samrealskola;
e) godkänna följande personalförteckning för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1938/39:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
58 rektorer vid högre allmänna läroverk, lön enligt
6 § 1 mom. i avlöningsreglementet....... —
Anni.: Av dessa rektorer skola 19 tillhöra avlöningsgruppen
I, 23 avlöningsgruppen II och 1(1 avlöningsgruppen
lil.
80 rektorer vid realskolor, lön enligt 6 § 1 mom.
i avlöningsreglementet................. —
Anni.: Av dessa rektorer skola 4 tillhöra avlöningsgruppen
I, 26 avlöningsgruppen II och 50 avlöningsgruppen
III.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 61
Befattning. Lönegrad.
413 lektorer.............................L 27
1,269 adjunkter...........................L 23
Anm.: Av dessa adjunktstjänster må uppehållas en
dast så många tjänster, att antalet uppehållna adjunkts
tjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej över
stiger sammanlagt 1,268.
258 ämneslärarinnor. .....................L 21
107 lärare i teckning , .... . .. . .............L 20
84 lärare i musik, L 20
94 lärare i gymnastik med lek och idrott.....L 20
28 lärarinnor i kvinnlig slöjd . . ; L 16
Tjänstemän å övergångsstat.
44 adjunkter.....; . .................L 22
Anm: Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast
så många tjänster, att antalet uppehållna adjunktstjänster
å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger
sammanlagt 1,268.
f) bemyndiga Kungl. Majit att — utan hinder av sagda
personalförteckning — tills vidare under budgetåret 1938/
39, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning
vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida
befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning
eller ämneslärarinnebefattning;
g) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1938/39:
Avlöningsstat.
Utgifter: ;. •:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis ................ . kronor 17,660,000
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis................. » 220,000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:
a. Arvoden åt kvinnliga
sakkunniga . . kronor 1,050
b. Arvoden åt tillsyns
lärare.
........ » 30,000
62
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
c. Personliga tilläggsarvoden
åt 5 första
lärarinnor ......
d. Arvoden åt skolläkare,
förslagsvis . .
e. Arvoden åt bibliotekarier
........
f. Arvoden åt biträden
å rektorsexpeditionema
g.
Särskilda arvoden
vid provårsläroverk
h. Särskilda arvoden
vid linje för aftonundervisning
i
Stockholm......
kronor 2,500
» 127,400
» 73,000
» 67,300
» 125,000
*_1,200 kronor
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
:
427,450
a. Grundavlöningar
m. m., förslagsvis kronor 2,470,000
b. Avlöningsförhöj
ningar
m. m., förslagsvis
........ » 200,000 , 2,670,000
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän, för slagsms
.......................... * 199,150
Summa kronor 21,176,600
Särskilda uppbördsmedel:
1. Bidrag från Stockholms
stad . ......kronor 15,000
2. Av kommuner, respektive
lärare erlagda hyresersättningar,
respektive hyror. ... » 274,000
3. Avkastning av donationer
från kronan
m. m......... . . ■ * 37,600 kronor 326,600
Nettoutgift kronor 20,850,000;
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 63
h) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 20,850,000 kronor.
II. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,
att Kungl. Majit måtte taga under övervägande vad utskottet
ovan anfört rörande överflyttning i vissa fall av lärartjänster
mellan läroverk;
III. att de ovannämnda motionerna (I: 48, I: 49, I: 146,
I: 148, lii 36 och lii 340) må, i den mån de icke kunna
anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört och hemställt,
icke föranleda någon riksdagens åtgärd, motionen
I: 146 såvitt den nu är i fråga.
106:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. Kungl.
Majit har (punkt lil, sid. 321 och 322) föreslagit riksdagen att till Allmänna
läroverken: Bokinköp och bokbindning för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av 100,000 kronor.
Till förevarande ändamål anvisade 1931 års riksdag 88,000 kronor. På
grund av det statsfinansiella läget sänktes anslaget av 1932 års riksdag till
80,000 kronor och av 1933 års riksdag till 30,000 kronor. 1936 års riksdag
höjde anslaget till 50,000 kronor och 1937 års riksdag till 60,000 kronor.
Skolöverstyrelsen har hemställt, att anslaget måtte för budgetåret 1938/39
höjas till 100,000 kronor.
Departementschefen har tillstyrkt överstyrelsens framställning under erinran
om att sedan år 1931 ett flertal nya allmänna läroverk tillkommit och lärjungeantalet
från samma år stigit från omkring 35,000 till cirka 49,000.
Med hänsyn till anslagsändamålets vikt anser sig utskottet böra tillstyrka
den av Kungl. Majit föreslagna avsevärda höjningen av förevarande anslag.
I detta sammanhang vill emellertid utskottet framhålla, att utskottet har
anledning förmoda att vissa av läroverksbiblioteken innehålla värdefulla,
äldre men sällan utnyttjade bokbestånd, som det vore önskvärt att kunna
på ett mer tillfredsställande sätt än under nuvarande förhållanden är möjligt
nyttiggöra för forskningen. En inventering av läroverksbiblioteken i syfte
att göra dessa bokskatter kända och utnyttjade synes vara påkallad. Utskottet,
som anser, att en sådan inventering skulle kunna genomföras successivt,
vill framkasta tanken att ett utbyte av litteratur mellan läroverksbiblioteken
och de större allmänna biblioteken kommer till stånd på så sätt, att
de sistnämnda förse läroverksbiblioteken med för läroverksundervisningen lämpad
modernare litteratur i utbyte mot omförmälda för läroverksungdomen
icke tillgängliga bokverk. Denna fråga synes förtjäna att närmare Övervägas.
Utskottet.
64
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
till Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 100,000
kronor.
107:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna
m. m. Kungl. Majit har (punkt 112, sid. 322 och 323) föreslagit riksdagen,
att till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna m. m. för
budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 394,000 kronor, därav
förslagsvis 12,000 kronor må, efter Kungl. Maj:ts beprövande, användas såsom
bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar av avgifterna till nämnda
kassor i sådana fall, då berörda avgifter kunna anses alltför tyngande.
Förevarande anslag är å riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
385,000 kronor, varav högst 5,000 kronor må, efter Kungl. Maj:ts beprövande,
användas för sistnämnda ändamål.
Kungl. Maj:ts förslag innebär sålunda dels en anslagshöjning med 9,000
kronor, varav 7,000 kronor belöpa å anslagsmedlen för nämnda särskilda
ändamål, dels ock att sagda särskilda anslagsmedel betecknas såsom förslagsvis
beräknade. Sistnämnda åtgärd har föreslagits av skolöverstyrelsen och
tillstyrkts av departementschefen under hänvisning till de osäkra prisförhållandena
å bränslemarknaden.
Utskottet. Ett anvisande av ett förslagsvis beräknat belopp till omförmälda särskilda
ändamål utan att samtidigt vissa maximeringsbestämmelser meddelas skulle
enligt utskottets mening strida mot de principer, som följas vid anvisande
av förslagsanslag. Utskottet anser sig på grund härav icke kunna biträda
Kungl. Maj:ts förslag i denna del utan förordar, att för det ändamål, som
tillgodoses medelst förevarande anslag, anvisas ett förslagsanslag av 394,000
kronor, varav högst 12,000 kronor till berörda specialändamål. Utskottet
hemställer således,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna
m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av
394,000 kronor, därav högst 12,000 kronor må, efter Kungl.
Maj:ts beprövande, användas såsom bidrag till nedbringande
för samtliga lärjungar av avgifterna till nämnda kassör
i sådana fall, då berörda avgifter kunna anses alltför tyngande.
108;o) Allmänna läroverken: Resestipendier åt lärare. Kungl. Majit
har (punkt 113, sid. 323 och 324) föreslagit riksdagen att till Allmänna
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
65
läroverken: Resestipendier åt lärare i främmande levande språk för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herrar J. Bergman och Gustaf Adolf Björkman väckt motion
(I: 147), vari hemställts, att riksdagen måtte bevilja 6,800 kronor till resestipendier
för lärare vid de allmänna läroverken (inklusive högre lärarinneseminariet),
särskilt sådana lärare som tjänstgöra vid provårsläroverk.
Kungl. Maj:ts förslag innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen hemställt om anvisande
för nästa budgetår av ett reservationsanslag å 10,000 kronor för
det i ovannämnda motion angivna ändamålet men att departementschefen
funnit sig, med hänsyn till de betydande höjningarna i övrigt av anslagen
till de allmänna läroverken, icke kunna tillstyrka denna framställning.
Till stöd för det motionsvis framställda förslaget har anförts följande:
Under en följd av år har bland åttonde huvudtitelns anslag, saknats
det förut där förekommande anslaget till resestipendier för andra läroverkslärare
än dem, som undervisa i främmande levande språk. Motivet
för detta anslags uteslutning har varit det statsfinansiella läget, som ej ansetts
tillåta denna ganska obetydliga utgift. Aven i år saknas detta anslag,
ehuru just nu allt annat än brist på tillräckliga statsinkomster kan konstateras.
Kan det icke beviljas nu, så måste man fråga sig när det över
huvud taget skall kunna ifrågakomma. Till jämförelse må nämnas att för
nästa budgetår anslaget till resestipendier för domare åter upptagits i statsverkspropositionen
.
1 betraktande av de stora utgifter, staten årligen ikläder sig för lärares
utbildning, synes det mindre ändamålsenligt, att icke tillräckliga anslagsmedel
ställas till förfogande för den fortbildning av lärarpersonalen, som
utländska studieresor förmedla. Med hänsyn härtill och till de skäl för en
höjning av dessa anslagsmedel, som av motionärerna anförts, anser sig utskottet
böra tillstyrka, att förevarande anslag för nästa budgetår höjes med
2,500 kronor till 17,500 kronor och benämnes Allmänna läroverken: Resestipendier
åt lärare. Anslaget bör för nästa budgetår disponeras sålunda:
1. Resestipendier åt lärare i främmande levande språk . . kronor 15,000
2. Resestipendier åt lärare, särskilt vid de läroverk, där
provårskurs är anordnad...................... » 2,500
Summa kronor 17,500.
Anslaget bör, såsom nu är fallet, komma även lärare vid högre lärarinneseminariet
och därmed förbundna läroanstalter till godo.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 8. 5
Utskottet.
66
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
Utskottet hemställer således,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt herrar Bergmans och Björkmans ovannämnda motion
(I: 147), till Allmänna läroverken: Resestipendier åt lärare
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av
17,500 kronor.
109:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m.
m. Allmänna läroverken: Diverse oförutsedda behov. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar
m. m. ett anslag av 8,500 kronor;
b) till Allmänna läroverken: Diverse oförutsedda behov ett
förslagsanslag av 20,000 kronor.
110:o) Undervisning genom infödda lärare i tyska, engelska och
franska språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.
Kungl. Maj:t har (punkt 115, sid. 325—327) föreslagit riksdagen att till
undervisning genom infödda lärare i tyska, engelska och franska språken
vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1938/39 anvisa
ett förslagsanslag av 23,000 kronor.
Förevarande anslag är för nu löpande budgetår uppfört med 20,000 kronor.
Ur anslaget utgå dels arvoden till tre infödda lärare i tyska, engelska
och franska språken med för var och en högst 3,500 kronor vid en arbetstid
av minst 160 dagar för läsår, dels ock rese- och traktamentsersättning
för dessa lärare med förslagsvis 9,500 kronor. Arvodena hava utgått med
det nuvarande beloppet sedan budgetåret 1925/26. A arvodena utgå icke
dyrtidstillägg eller provisorisk avlöningsförstärkning.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av vart och ett av nämnda arvoden
med 1,000 kronor till högst 4,500 kronor.
*
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen hemställt om arvodenas
fastställande till 5,200 kronor vartdera. Överstyrelsen har motiverat
nämnda förslag dels med ifrågavarande assistenters synnerligen påfrestande
arbete och dels med en jämförelse med vissa motsvarande icke-ordinarie lärares
löner, sådana de bestämts genom den med år 1938 ikraftträdda löneregleringen
för läroverkslärarna. I sistnämnda avseende har överstyrelsen
jämställt språkassistenterna med de extra adjunkterna, vilka efter tre års
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 67
tjänstetid kunna uppnå en lön — beräknad efter E-ort — av 4,956 kronor
jämte dyrtidstillägg och provisorisk avlöningsförstärkning.
Statskontoret har funnit skäl föreligga för en höjning av förevarande arvoden
men ansett, att densamma borde begränsas till 700 kronor med hänsyn
till språkassistenternas — i jämförelse med de extra adjunkterna —
kortare årliga arbetstid (160 dagar mot 200).
Departementschefen har för egen del gått en medelväg mellan skolöverstyrelsens
och statskontorets förslag och tillstyrkt arvodenas höjande med
1,000 kronor till vartdera 4,500 kronor.
En förstärkning av löneförmånerna för språkassistenterna finner även utskottet
befogad med hänsyn till den av 1937 års riksdag beslutade lärarlöneregleringen.
Utskottet anser sig emellertid icke böra i detta hänseende
sträcka sig längre än till att förorda det av statskontoret framställda förslaget
örn en höjning av arvodena med 700 kronor till 4,200 kronor i stället
för av departementschefen förordade 4,500 kronor.
På grund härav bör förevarande anslag i jämförelse med Kungl. Maj:ts
förslag sänkas med 900 kronor till 22,100 kronor. Utskottet hemställer
således,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till Undervisning genom infödda lärare i tyska, engelska och
franska språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av
22,100 kronor.
Ilbo) Bidrag för undervisning i danska och norska språken vid
de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 116), vilket innebär samma medelsanvisning som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag för undervisning i danska och
norska språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter
för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 3,000 kronor.
112:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.
Kungl. Majit har (punkt 117, sid. 328—331) föreslagit riksdagen
att till kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter för
budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 29,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två i huvudsak
likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr G.
Myrdal (I: 151) och den andra inom andra kammaren av fröken Kerstin
Hesselgren m. fl. (II: 161), vari hemställts, att antalet kurser i sexualundervisning
ökas till tre samt att anslaget med anledning härav ökas från 8,000
kronor till 12,000 kronor.
Utskottet.
68
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Kungl. Maj:ts förslag innebär dels fortsatt anvisande av medel till två
kurser i sexualundervisning och sexualhygien med ett från 7,000 kronor
till 8,000 kronor förhöjt belopp för möjliggörande av en ökning av antalet
arbetsdagar vid varje kurs från fem till sex, dels anvisande av 6,000 kronor
till en kurs i samhälls- och ekonomilära, vilket ändamål är nytt, dels
ock anvisande av 15,000 kronor till två kurser för utbildande av lärare
i manlig slöjd, vilket sistnämnda ändamål likaledes är nytt.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande:
För kurser i sexualundervisning och sexualhygien har skolöverstyrelsen
för nästa budgetår hemställt om anvisande av 12,000 kronor
för att möjliggöra anordnande av tre dylika kurser med en ökning från
fem till sex av antalet arbetsdagar vid varje kurs. Förslaget örn ökning
av antalet kurser har motiverats med den stora tillströmningen till dessa
kurser. Till de sommaren 1937 anordnade kurserna hade sålunda anmält
sig 228 sökande, av vilka endast 100 kunnat beredas plats.
Förslaget om anvisande av medel till två kurser för utbildande av
lärare i manlig slöjd grundar sig på en framställning i ämnet från
skolöverstyrelsen, som därvid — under hänvisning till sitt under punkt 110
i statsrådsprotokollet omnämnda förslag om successivt genomförande av
1933 års undervisningsplaner för ämnena slöjd för gossar och hushållsgöromål
— anfört bland annat:
Överstyrelsen hade verkställt utredning angående lärarbehovet vid fullt
genomförd obligatorisk undervisning i slöjd och hushållsgöromål med utgångspunkt
från de förhållanden i avseende på lärjungarnas antal och fördelning
vid de särskilda läroverken, som varit rådande läsåret 1936—37.
Utredningen visade, att för de allmänna läroverkens slöjdundervisning ett
behov av lärarkraft, motsvarande inalles omkring 110 heltidstjänstgörande
lärare, skulle vara förhanden. Mot detta avsevärda lärarbehov korresponderade
ett i väsentliga delar ännu olöst lärarutbildningsproblem. De nuvarande
slöjdlärarna kunde i stort sett uppdelas i två lärarkategorier, nämligen
å ena sidan folkskollärare med otillräcklig yrkesteknisk erfarenhet och
å andra sidan yrkesmän med ingen eller blott obetydlig pedagogisk utbildning.
Enligt en av överstyrelsen på grundval av årsredogörelserna för
läsåret 1931—32 gjord undersökning sköttes undervisningen i slöjd för
gossar vid de högre allmänna läroverken sagda läsår av 16 folkskollärare,
13 slöjdlärare, 2 teckningslärare, 1 seminarielärare, 1 verkmästare, 3 vaktmästare,
1 kontrollör och 8 personer utan angiven utbildning. För de allra
flesta av dessa har slöjdundervisningen vid läroverket varit en bisyssla.
Bristen på ordnad lärarutbildning måste verka i hög grad försvagande
på slöjdundervisningens resultat. Förutom yrkesskicklighet fordrades en
specielit på ifrågavarande undervisning inriktad pedagogisk utbildning och
en särskild metodik, som även inneslöte nödig vägledning i sättet att behandla
eleverna och enkannerligen de elever, som befunne sig i övergångsårens
svåraste period. Överstyrelsen hade därför föreslagit Kungl. Maj:t
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
69
att genom särskilda sakkunniga låta föranstalta om utredning rörande åtgärder
för utbildning av lärare i slöjd ävensom angående vissa därmed
sammanhängande spörsmål. Men då en sådan utredning måste taga avsevärd
tid och behandlingen av de förslag, som framkomme såsom utredningens
resultat, sannolikt komme att föranleda ytterligare tidsutdräkt, vore
det angeläget, att de mest uppenbara bristerna, i den mån detta kunde ske,
avhjälptes genom provisoriska åtgärder. Överstyrelsen hemställde därför,
att medel snarast möjligt måtte beredas till anordnande bland annat av två
kurser, en pedagogisk och en yrkesteknisk, för utbildning av lärare i slöjd
vid de allmänna läroverken. Båda kurserna skulle pågå i sex veckor.
Då överstyrelsen nu föresloge, att 1933 års undervisningsplan för ämnena
slöjd för gossar och hushållsgöromål skulle successivt genomföras, vore det
desto angelägnare, att under de första årens provisorium åtgärder komme
till stånd, vilka vore ägnade att sätta så många intresserade slöjdlärare som
möjligt i stånd att förvärva sådan fortbildning, som kunde bidraga till att
alltifrån början göra den obligatoriska slöjdundervisningen så effektiv som
möjligt.
Departementschefen har — under hänvisning till vad han under punkten
110 i statsrådsprotokollet anfört — förklarat sig vilja 6å mycket hellre tillstyrka
anvisande av medel för ändamålet redan under nästkommande budgetår,
som — alldeles oavsett önskvärdheten att på denna väg bereda vissa
förutsättningar för ett genomförande av den obligatoriska slöjdundervisningen
vid de allmänna läroverken — det i och för sig vore angeläget att
genom en förbättrad slöjdlärarutbildning befrämja den vid dessa läroanstalter
meddelade frivilliga slöjdundervisningen.
Till stöd för det motionsvis framförda yrkandet har i motionen I: 151
anförts bland annat:
En merutgift av 4,000 kronor för att därmed kunna möta kostnaderna
för den av skolöverstyrelsen begärda tredje kursen i sexualundervisning är
väl använda pengar. Lärarutbildning på detta område är en synnerligen
viktig sak, för att ej den fostran av ungdomen, som här krävs, skall snedvridas.
Från alla dem, som sysselsatt sig med dessa svåra och ömtåliga
problem, har en vidgad och förbättrad upplysning påyrkats, och här räcker
läkarkåren ej ensam till, den måste få hjälp av en förstående och upplyst
lärarkår.
Motionären hänvisar vidare till den år 1937 i ämnet väckta motionen
II: 230, till den debatt, som nämnda år fördes i båda kamrarna, samt till
befolkningskommissionens betänkande i sexualfrågan, i vars sista avdelning
sexualupplysningen behandlas. Särskilt vill jag, fortsätter motionären, framhålla
nödvändigheten av en vidgud och förbättrad sexualupplysning för nedbringandet
av de kriminella aborternas fruktansvärt stora antal. I Danmark
har den nya abortlagstiftningen direkt sammankopplats med en effektivisering
av sexualupplysningen. Även i vårt land råder enighet bland de sakkunniga
örn den grundläggande betydelsen av en sådan effektivisering. De
värden för samhället och individerna, det här gäller, har en helt annan
storleksordning än de finansiella kostnader, som kunna krävas.
70
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
För innevarande läsår har antalet deltagare i omförmälda fortbildningskurser
i sexualhygien ökats från 80 till 100. En ytterligare ökning av omfattningen
av ifrågavarande kursverksamhet finner sig utskottet icke böra
för nästa budgetår tillstyrka. Skulle emellertid det intresse, varmed kurserna
för närvarande omfattas från lärarnas sida, komma att bestå också i
fortsättningen, förutsätter utskottet, att Kungl. Majit till ett kommande
budgetår föreslår den utvidgning av kursverksamheten, som på grund härav
kan befinnas påkallad. Utskottet, som således avstyrker de i ämnet väckta
motionerna, har icke något att erinra mot departementschefens förslag om
en effektivisering av kurserna genom utökning av antalet arbetsdagar och
tillstyrker den härav betingade anslagshöjningen.
Utskottet ser med tillfredsställelse, att Kungl. Majit funnit anledning
föreligga att — låt vara provisoriskt — vidtaga åtgärder för ordnande av
den nu eftersatta utbildningen av lärare i manlig slöjd för de allmänna
läroverken och därmed jämförliga läroanstalter. I princip har utskottet
ingenting att erinra mot att den för ändamålet avsedda kursverksamheten
planlägges så, att den kan utnyttjas både av lärare med otillräcklig yrkesteknisk
erfarenhet och av yrkesmän med mindre tillfredsställande pedagogisk
utbildning. Utskottet finner det dock angelägnast, att den för de sistnämnda
planerade kursen nu försöksvis kommer till stånd, och vill därför
tillstyrka, att för ändamålet anvisas 7,500 kronor för nästa budgetår. Örn
behov framdeles finnes föreligga av en kurs jämväl för lärare med otillräcklig
yrkesteknisk utbildning, förutsätter utskottet, att Kungl. Majit för
en följande riksdag ånyo framlägger förslag örn anvisande av medel för
detta ändamål och därvid också tager under närmare övervägande, huruvida
den utbildning, som den för ändamålet ifrågasatta sexveckorskursen
skulle förmedla, kan förväntas bliva tillräcklig för lärarnas behov.
Mot Kungl. Majits förslag i övrigt har utskottet intet att erinra. Förevarande
anslag bör i förhållande till Kungl. Majits förslag minskas med
7,500 kronor till 21,500 kronor.
Utskottet hemställer således,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag
samt med avslag å herr Myrdals och fröken Hesselgrens
m. fl. ovannämnda motioner (I: 151 och lii 161), i den mån
dessa motioner skilja sig från nämnda förslag, till Kurser
för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter för
budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 21,500
kronor.
113:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier.
Kungl Majit har (punkt 118, sid. 332) föreslagit riksdagen att till
Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier för budgetåret
1938/39 anvisa ett anslag av 13,700 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
71
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr L. A. Bjärklund väckt motion (II: 92), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta bevilja Hässleholms kommunala gymnasium
statsbidrag med 8,000 kronor, att utgå under budgetåret 1938/39.
Beträffande de till stöd för denna hemställan anförda skälen hänvisas till
motionen.
Ur förevarande anslag, som för innevarande budgetår är uppfört med
21,400 kronor, utgå för närvarande understöd åt de kommunala gymnasierna
i Lidingö, Motala, Eslöv och Söderhamn. Anslagsminskningen med
7,700 kronor, som nu föreslås, är motiverad av bortfallandet av understödet
till det från och med nästa budgetår helt förstatligade gymnasiet i Lidingö
och minskning av understöden till de under ombildning till statliga gymnasier
varande gymnasierna i Motala och Eslöv.
Ansökningar örn statsunderstöd åt vissa kommunala gymnasier prövas i
den ordning, som föreskrivits i kungörelsen den 18 juni 1926 (nr 290),
vilken utfärdats i anledning av 1926 års riksdags beslut (skrivelsen 8 A/1926,
punkt 127) om beredande av understöd enligt Kungl. Maj:ts beprövande åt
kommunalt gymnasium, som är förenat med ett statens högre läroverk eller
en statens realskola.
Enligt nämnda kungörelse skall ansökning örn understöd åt kommunalt
gymnasium av nyssnämnt slag avse löpande läsår och — ställd till Kungl.
Maj:t — under höstterminen före den 15 oktober ingivas till skolöverstyrelsen.
I sammanhang med prövning av ansökningarna beslutar Kungl.
Majit angående den kontroll över vederbörande läroanstalts verksamhet
samt övriga villkor för understöds åtnjutande, som Kungl. Majit kan finna
skäligt föreskriva.
Genom beslut den 1 december 1933 har Kungl. Majit meddelat vissa bestämmelser
beträffande sådant fullständigt kommunalt gymnasium eller sådan
fullständig kommunal gymnasielinje, som står i förening med allmänt läroverk.
Dessa bestämmelser avse lärarnas kompetens, terminsavgifter, stadens
ekonomiska förpliktelser m. m.
Hos Kungl. Majit anhöll vederbörande rektor i maj 1935, att kommunala
gymnasiet i Hässleholm, som komme att inrättas med ingången av läsåret
1935—36, måtte redan från början ställas under skolöverstyrelsens inseende,
detta med hänsyn till de blivande lärarnas tjänstårsrätt. På grund härav
borde, anförde rektor, bestämmelser meddelas i anslutning till ovannämnda
av Kungl. Majit den 1 december 1933 föreskrivna, oaktat gymnasiet tills
vidare'' icke vore fullständigt.
Med anledning av omförmälda ansökning medgav Kungl. Majit enligt
resolution den 23 augusti 1935, att kommunala gymnasiet vid samrealskolan
i Hässleholm finge tills vidare under läsåret 1935—36 stå under skolöver
-
72
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
styrelsens inseende. Därjämte lämnades erforderliga medgivanden och föreskrifter
rörande lärjungarnas och lärarnas förhållanden samt stadens skyldigheter
m. m.
I det utlåtande av den 17 juni 1935 över den framställning från vederbörande
rektor, som låg till grund för Kungl. Maj:ts nyssnämnda resolution,
hade skolöverstyrelsen anfört bland annat, att, enär det för det dåvarande endast
gällde gymnasiets ställande under överstyrelsens inseende, överstyrelsen
ansåge sig böra vid prövningen av ärendet lägga huvudvikten mindre vid
frågan om behovet av ett dylikt gymnasium, varom ingen utredning då
förelåge, än vid dess förutsättningar för att kunna på ett ur allmänna synpunkter
tillfredsställande sätt fylla sina uppgifter.
Enligt resolution den 30 april 1936 medgav Kungl. Majit, att ifrågavarande
gymnasium finge fortfarande under läsåret 1936—37 stå under skolöverstyrelsens
inseende.
Av handlingarna inhämtas vidare, att Hässleholms stad genom Kungl.
Maj:ts beslut den 1 mars 1935 beviljats statsbidrag med 20 procent av styrkta
verkliga kostnaden för om- och tillbyggnad av samrealskolan i staden, dock
med högst 40,790 kronor. Bidraget har utgått från det till lån till kommunala
beredskapsarbeten för budgetåret 1934/35 anvisade reservationsanslaget.
Nybyggnadsplanen har enligt vad överstyrelsen i omförmälda utlåtande anfört
utformats under hänsynstagande jämväl till behovet av lokaler för det
kommunala gymnasiet.
Av statsrådsprotokollet framgår, att skolöverstyrelsen i skrivelse den 28
oktober 1937 tillstyrkt ett understöd med 8,000 kronor till kommunala
gymnasiet i Hässleholm och på grund härav hemställt, att förevarande anslag
måtte för nästa budgetår bestämmas till 21,700 kronor.
Departementschefen erinrar för egen del, att 1937 års riksdag beslutat, att
det kommunala gymnasiet i Eslöv skulle ombildas till högre samläroverk.
Det kunde ifrågasättas, anför han vidare, huruvida icke förevarande del av
vårt land genom nämnda och tidigare av statsmakterna fattade beslut försetts
med ett tillräckligt antal statliga eller statsunderstödda gymnasielinjer.
Utan att nu vilja taga någon bestämd ställning till detta spörsmål ansåge
departementschefen saken i varje fall så pass diskutabel, att han icke nu
vore beredd att utan närmare övervägande tillstyrka statsbidrag till det
kommunala gymnasiet i Hässleholm.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att kommunala gymnasiet i Hässleholm
ställts under skolöverstyrelsens inseende tidigare än i allmänhet brukar
vara fallet och innan behovet av ett sådant gymnasium prövats. Detta förfarande
har motiverats med en hänvisning till de blivande lärarnas tjänstårsrätt.
Den omständigheten, att skolan ställts under överstyrelsens inse
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
73
ende, har förmodligen av de kommunala myndigheterna ansetts innebära,
att gymnasiet skulle komma i åtnjutande av statsunderstöd.
Med hänsyn härtill och till stadens relativt höga utgifter för gymnasiet
samt jämförelsevis betydande skattetunga föreligger onekligen enligt utskottets
mening anledning till en välvillig inställning till det motionsvis
framställda yrkandet om statsbidrag till gymnasiet. Då emellertid någon
utredning hittills icke förebringats rörande behovet av gymnasiet, anser sig
utskottet icke kunna tillstyrka motionen. Lämpligen bör det ankomma på
Kungl. Majit att föranstalta örn en sådan utredning. Framhållas må för
övrigt, att det förekommit, att städer under många år uppehållit egna gymnasielinjer
utan stöd från statsverkets sida.
Mot Kungl. Majits förslag i övrigt har utskottet intet att erinra, vadan
utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag
och med avslag å herr Björklunds ovannämnda motion
(II: 92), till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala
gymnasier för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av
13,700 kronor.
114:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor.
Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkt 119) föreslagit riksdagen i fråga om anslag
till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;
vilket härmed
anmäles.
115:o) Kommunala läroverk: Resestipendier åt lärare i främmande
levande språk vid kommunala flickskolor och kommunala mellanskolor.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 120, sid. 333 och
334), vilket innebär en av ökningen under de senaste åren av antalet kommunala
flickskolor och mellanskolor motiverad anslagshöjning med 1,000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala läroverk: Resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid kommunala flickskolor
och kommunala mellanskolor för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av 6,000 kronor.
116:o) Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor. Kungl.
Majit har (punkt 121, sid. 334—336) föreslagit riksdagen att dels besluta,
att gällande bestämmelser angående statsunderstöd för budgetåret 1937/38
74
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
till statsunderstödda enskilda läroanstalter skola äga tillämpning jämväl
för budgetåret 1938/39, dock att statsbidrag må utgå till sammanlagt högst
225 parallellavdelningar vid samtliga statsunderstödda privatläroverk, dels
ock till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 538,800 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Cl. Lindskog m. fl. väckt motion (II: 6), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t hemställa om utredning
och förslag till nästa riksdag rörande lönereglering för såväl manliga som
kvinnliga lärare vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna.
Beträffande de till stöd för motionen anförda skälen hänvisas till motionen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 3,300 kronor, därav
3,000 kronor till förstärkning av de för undervisning i slöjd eller annat
praktiskt arbete avsedda medlen.
Utskottet. Om genom beslut av 1938 års riksdag lönereglering kommer till stånd
för lärare vid kommunala flickskolor m. fl. läroanstalter, kan det vara befogat
att inom den närmaste framtiden till behandling upptaga frågan örn
en revision av gällande bestämmelser rörande statsbidrag till de statsunderstödda
enskilda läroanstalterna och vad därmed äger samband. Då det
emellertid får förutsättas, att denna fråga icke förbigår Kungl. Maj:ts uppmärksamhet,
anser sig utskottet icke böra biträda det motionsvis framställda
yrkandet.
Mot Kungl. Maj:ts under denna punkt framställda förslag har utskottet
intet att erinra, vadan utskottet hemställer,
I. att riksdagen må
a) besluta, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd
för budgetåret 1937/38 till statsunderstödda enskilda
läroanstalter skola äga tillämpning jämväl för budgetåret
1938/39, dock att statsbidrag må utgå till sammanlagt
högst 225 parallellavdelningar vid samtliga statsunderstödda
privatläroverk;
b) till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 538,800
kronor;
II. att herr Lindskogs m. fl. ovannämnda motion (II: 6)
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
75
117:o) Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, sid. 336 och 337), vilket innebär en anslagsminskning
med 114,000 kronor, uppkommen genom ombildning av
vissa högre flickskolor till kommunala flickskolor och nedläggande av vissa
andra sådana skolor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att den av 1933 års riksdag beslutade ändringen
i fråga örn beloppet av grundunderstöd till högre
flickskola skall äga tillämpning jämväl för budgetåret 1938/39;
b) till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 1,365,000 kronor.
118:o) Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till enskilda
mellanskolor för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 77,300 kronor.
119:o) Privatläroverk: Bidrag till Olofskolan i Stockholm. Kungl.
Maj:t har (punkt 124, sid. 338 och 339) föreslagit riksdagen att till Privatläroverk:
Bidrag till Olofskolan i Stockholm för budgetåret 1938/39 anvisa
ett anslag av 10,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 5,000 kronor, motiverad
med, bland annat, skolans bekymmersamma ekonomiska förhållanden
och dess karaktär av pedagogisk försöksskola, som nått erkännansvärda
resultat.
Utskottet, som icke vill motsätta sig den föreslagna anslagshöjningen,
framhåller önskvärdheten av att det anslag, som kan i fortsättningen komma
skolan till del av statsmedel, såsom nu är fallet hålles skilt från de anslagsmedel,
som utgå till övriga statsunderstödda enskilda läroanstalter. Det
synes nämligen utskottet angeläget, att riksdagen sättes i tillfälle att varje
år pröva behovet av understöd till denna skola. Utskottet hemställer således,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Olofskolan
i Stockholm för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av
10,000 kronor.
120:o) Privatläroverk: Resestipendier åt lärare i främmande levande
språk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125), vilket innebär
samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
Utskottet.
76
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må till Privatläroverk: Resestipendier åt lärare
i främmande levande språk för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av 4,000 kronor.
121:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda
läroanstalternas vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 126, sid. 340), vilket innebär en av den beräknade medelsåtgången
betingad anslagsminskning med 1,300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda
enskilda läroanstalternas vikariatskassa för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 11,600 kronor.
122:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 127, sid. 340 och 341), vilket innebär en av den beräknade
medelsåtgången betingad anslagsminskning med 8,500 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa
lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för
budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 44,000
kronor.
123:o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor
i kvinnlig slöjd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128), vilket
innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt vissa anstalter för utbildande
av lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret 1938/39
anvisa ett anslag av 19,000 kronor.
124:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag
av 70,000 kronor.
125:o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130), vilket innebär
samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
77
att riksdagen må till Understöd till utbildning skurser för
lärarinnor i hushållsgöromål för budgetåret 1938/39 anvisa
ett anslag av 12,000 kronor.
126:o) Nämnden för granskning av läroböcker. Centralnämnden
för skolungdomsutbytet med utlandet. Beträffande vad Kungl. Maj:t
(punkterna 131 och 132) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet i annat sammanhang utlåtande; vilket
härmed
anmäles.
Folkundervisningen.
Anstalter för lärarutbildning m. m.
127:o) Folkskoleseminariet Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
133, sid. 343—366) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för folkskoleseminarierna,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39,
dels ock till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa
ett förslagsanslag av 1,864,400 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den ovan under
punkten 103:o) omförmälda motionen 1:146, vari hemställts att riksdagen med
ändring av Kungl. Maj:ts förslag måtte besluta en höjning av arvodena till
bibliotekarier och biträden å rektorsexpeditionerna vid högre lärarinneseminariet,
allmänna läroverken och folkskoleseminarierna i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag.
Beträffande de till stöd för detta yrkande anförda skälen hänvisas till den
ovan under nämnda punkt lämnade redogörelsen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär ur kostnadssynpunkt en anslagsminskning
med 45,600 kronor i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade
heloppet. Att den anslagshöjning, som kunnat förväntas på grund av den
från och med den 1 januari 1938 genomförda löneregleringen, förbytts i
anslagsminskning, har sin grund väsentligen däri, att minskning skett med
familjepensionsavdrag, medförande en sammanlagd anslagsminskning med
64,800 kronor, och att, såsom framgår av sid. 318 i propositionen nr 271/
1937, i det för innevarande budgetår anvisade förslagsanslaget ingår ett
tillfälligt anslagsbelopp örn icke mindre än 90,000 kronor, belöpande å s. k.
övergångslön för befattningshavare å ordinarie stat och å övergångsstat.
78
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
I sak innebär Kungl. Maurts förslag ändringar i förhållande till nu rådande
ordning huvudsakligen i tre avseenden, nämligen dels att förslag framlagts
om åtgärder för särskild utbildning av lärare för psykiskt efterblivna i barnoch
ungdomsåren, dels i fråga örn seminarieorganisationens omfattning, dels
ock beträffande lärarkårens storlek. Härom inhämtas av statsrådsprotokollet
bland annat följande.
Till grund för förslaget örn åtgärder för beredande av särskild utbildning
av lärare för psykiskt efterblivna i barn- och ungdomsåldern
ligger ett av 1932 års seminariesakkunniga avgivet betänkande
med utredning och förslag i ämnet (statens offentliga utredningar
1936 : 31). De sakkunniga hava föreslagit, att medel skulle anvisas till två
slags kurser, nämligen dels en utbildningskurs för hjälpklasslärare och dels
en fortsättningskurs för redan i tjänst varande sådana lärare.
Enligt de sakkunnigas förslag, som i huvudsak biträtts av skolöverstyrelsen
och departementschefen, skulle utbildningskursen för hjälpklasslärare
förläggas till folkskoleseminariet i Stockholm och omfatta en vårtermin.
Antalet deltagare skulle bestämmas till högst 15, motsvarande det av de
sakkunniga uppskattade årliga behovet av tillskott till hjälpklasslärarkåren.
— Fortsättningskursen har avsetts bliva förlagd till två på varandra följande
sommarferier med en längd av fem veckor vartdera året. Första
kursen tänkes förlagd till Göteborg. Antalet deltagare föreslås skola bliva
högst 30.
Kostnaderna för de båda kurserna hava av departementschefen beräknats
till 22,150 kronor örn året, fördelade med 16,250 kronor å förevarande anslag,
500 kronor å folkskoleseminariernas omkostnadsanslag och med 5,400
kronor å samma seminariers stipendieanslag.
Beträffande seminarieorganisationens omfattning under nästa
budgetår bar skolöverstyrelsen med stöd av utförda beräkningar angående
lärarbehovet under de närmast kommande åren föreslagit, att intagning av
elever skulle ske dels i den omfattning, som avsetts såsom normalt för den
nuvarande seminarieorganisationen, d. v. s. intagning i första klass av fyraårig
linje vid seminarierna i Falun, Göteborg, Kalmar, Karlstad, Linköping,
Luleå, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala, av tvåårig studentlinje vid
seminarierna i Göteborg, Linköping, Lund, Umeå och Uppsala samt av
tvåårig linje för småskollärarinnor i Falun, dels ock ytterligare i en avdelning
av första klass av fyraårig linje vid seminarierna i Karlstad och Luleå
och i första klass av tvåårig studentlinje i Stockholm.
Departementschefen har för egen del inskränkt sig till att föreslå endast
två extra examinationsavdelningar, nämligen en tvåårig studentlinje vid
folkskoleseminariet i Stockholm och en fyraårig linje vid folkskoleseminariet
i Luleå.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
79
I fråga om den ordinarie lärarpersonalens storlek innebär Kungl.
Maj:ts förslag nyinrättande av två övningsskollärartjänster. Vidare hava
ifrågasatts en del förändringar med avseende å de å övergångsstat uppförda
tjänstemännen.
Utskottet finner i likhet med departementschefen det i hög grad önskvärt,
att staten ånyo vidtager åtgärder för beredande av särskild utbildning av
lärare för hjälpklasser. Mot detaljerna i det härutinnan framlagda förslaget
har utskottet icke något att i huvudsak erinra. Emellertid anser sig utskottet
böra peka på olägenheten av att de lärare, som genomgå den tillärnade
fortsättningskursen, på grund av kursens förläggning till sommarferierna,
icke torde bliva i tillfälle att under kursens gång deltaga i hjälpklassundervisning.
Utskottet vill ifrågasätta, örn det icke skulle vara lämpligt och
möjligt att råda bot för denna olägenhet genom att nämnda kurs till någon
del pågår under lästermin. Det lärer stå Kungl. Majit fritt att efter närmare
prövning av denna fråga vidtaga de anordningar i detta hänseende,
som kunna befinnas lämpliga, dock utan överskridande av den ovannämnda
anslagsramen.
Mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt anser sig utskottet icke böra resa erinran.
Utskottet hemställer alltså, under åberopande av vad sålunda anförts
och under hänvisning beträffande motionen I: 146 till vad utskottet yttrat
under punkten 103:o) i det föregående,
I. att riksdagen må
a) godkänna följande ändringar i personalförteckningen
för folkskoleseminarierna:
Personalförteckning.
Befatt- ; Löne
ning.
Tjänstemän å ordinarie stat. grad.
76 övningsskollärare
L 20
Tjänstemän å övergångsstat.
1 rektor, lön enligt 6 § 1 mom. i avlöningsreglemen
-
tet, avlöningsgruppen III.................. —
1 lektor.................................L 27
1 adjunkt.............................L 23
1 lärare i musik..........................L 21
1 lärare i manlig slöjd......................L 18
2 lärare i trädgårdsskötsel vid enkelseminarium ... L 13;
b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1938/39:
Utskottet.
80
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis.................kronor 1,646,500
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis................. » 43,400
3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:
a. Arvoden åt seminarie
läkare.
..........kronor 14,100
b. Arvoden åt seminarie
bibliotekarier.
..... » 7,500
c. Arvoden åt biträden å
rektorsexpeditionerna » 5,900
d. Särskilda arvoden vid
provårsseminarier . . » 19,300
e. Tilläggsarvoden åt lä
rare
vid de vid vissa
seminarier anordnade
kurserna för utbildande
av kyrkomusiker,
förslagsvis........ » 4,500
f. Arvoden åt lärare vid
förberedande kurs vid
seminariet i Falun. . » 1,200
g. Arvoden vid kurser för
utbildande av hjälp
klasslärare.
....... » 11,000 »
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.
Grundavlöningar
m. m., förslagsvis . . kronor 86,500
b. Avlöningsförhöjnin
gar
m. m., förslagsvis » 8,500
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..........................
63,500
95.000
16.000
Summa förslagsanslag kronor 1,864,400;
c) till Folkskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1938/39
anvisa ett förslagsanslag av 1,864,400 kronor;
II. att motionen I: 146 må, såvitt nu är i fråga, anses
besvarad med vad utskottet i det föregående anfört.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
81
128:o) Folkskoleseminariet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 134, sid. 367 och 368), vilket innebär en främst på
grund av folkskoleseminariets i Växjö nedläggande med innevarande läsårs
utgång uppkommen anslagsminskning med 8,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarier: Omkostnader för
budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 265,900
kronor.
129:o) Folkskoleseminariet: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135, sid. 368 och 369), vilket innebär en genom
Växjöseminariets nedläggande uppkommen anslagsminskning med 1,500
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarier: Materiel, böcker
m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 74,000 kronor.
130:o) Folkskoleseminariet: Stipendier m. m. I enlighet med Kungl.
Majda förslag (punkt 136, sid. 369—372), vilket innebär en anslagshöjning
med 29,400 kronor, belöpande med 20,000 kronor å elevstipendier och med
återstoden å studieutfärder, å seminarielärares studiebesök vid folkskolor
och å stipendier för deltagare i kurser för utbildande av hjälpklasslärare,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarier: Stipendier m. m.
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av
138,400 kronor.
131:o) Folkskoleseminariet: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 137, sid. 372—375), vilket innebär en anslagshöjning med
10,000 kronor, betingad av med den nya seminarieorganisationen sammanhängande
ökade behov, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarier: Utrustning för
budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 25,000
kronor.
132:o) Småskoleseminarier: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt
138, sid. 375—387) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad personalförteckning och avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39, dels ock
till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 413,600 kronor.
Enligt beslut av 1936 års riksdag skola småskoleseminarierna vara organiserade
enligt följande grunder. Seminarierna skola vara till antalet sju,
därav tre skola vara anordnade såsom dubbelseminarier och tills vidare fyra
såsom enkelseminarier. Varje dubbelseminarium skall innefatta två 2-åriga
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 8. 6
82
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
linjer. Av enkelseminarierna skola två omfatta, vartdera, en 3-årig linje
och två, vartdera, en 2-årig linje. Dubbelseminarierna skola förläggas till
Strängnäs, Skara och Landskrona och enkelseminarierna till Haparanda,
Lycksele, Härnösand och Växjö. Seminarierna i Haparanda och Lycksele
skola vara 3-åriga. Den nya organisationen har trätt i successiv tillämpning
med läsåret 1936—37. Småskoleseminariet i Växjö har dock ännu ej trätt
i verksamhet.
Från och med nästa budgetår skall enligt beslut av 1937 års riksdag
(skrivelse nr 469) genomföras lönereglering för lärarpersonalen vid småskoleseminarierna.
Kungl. Maj:ts förslag innebär i sak, att för nästa läsår vid småskoleseminarierna
intages en avdelning av första klassen vid ettvart av de sju småskoleseminarier,
som skola ingå i den av 1936 års riksdag beslutade seminarieorganisationen
— således jämväl vid småskoleseminariet i Växjö. Även
i övrigt är förslaget i huvudsak en konsekvens av riksdagens tidigare fattade
beslut.
Ur kostnadssynpunkt innebär förslaget en huvudsakligen av löneregleringens
ikraftträdande betingad anslagshöjning med 134,900 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot vad sålunda föreslagits, får
på grund härav hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
a) godkänna följande personalförteckning för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1938/39:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
7 rektorer, lön enligt 6 § 1 mom. i avlöningsregle
mentet.
............................... —
Anun.: Av dessa rektorer skall 1 tillhöra avlöningsgruppen II
och 6 avlöningsgruppen III.
10 adjunkter..............................L 23
1 lärare i teckning.........................L 21
2 lärare i musik..........................L21
4 lärare i gymnastik med lek och idrott.........L 21
23 övningsskollärare........................L 20
2 lärarinnor i kvinnlig slöjd..................L 18
1 lärarinna i hushållsgöromål.................L 16
Tjänstemän å övergångsstat.
8 ämneslärare............................L 20
4 övningsskollärare.........................L 20
1 lärarinna i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd. . . L 16;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
83
b) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1938/39:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis...................kronor 322,000
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis................... » 34,700
3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt seminarie
läkare.
...........kronor 3,925
b. Arvoden åt seminarie
bibliotekarier.
...... »
c. Arvoden åt biträden å
rektorsexpeditionerna. »
d. Tilläggsarvoden åt lärare
i trädgårdsskötsel »
e. Arvode åt ett biträde
för matlagningen vid
seminariet i Lycksele. »
4. Avlöningar till övrig ickeordinarie
personal:
a. Grundavlöningar m.m.,
förslagsvis.........kronor 46,600
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis ... » 300 » 46,900
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis... »_375
Summa förslagsanslag kronor 413,600;
c) till Småskoleseminarier: Avlöningar för budgetåret 1938/
39 anvisa ett förslagsanslag av 413,600 kronor.
133:o) Småskoleseminarier: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 139, sid. 387—389), vilket innebär en främst av igångsättandet
av det nya småskoleseminariet i Växjö betingad anslagshöjning
med 20,300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Småskoleseminarier: Omkostnader för
budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 86,500
kronor.
2,500
1,400
900
900 > 9.625
84
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
134:o) Småskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140, sid. 389), vilket innebär en anslagshöjning
med 2,300 kronor, till större delen belöpande å det nya småskoleseminariet
i Växjö, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Småskoleseminarier: Materiel, böcker
m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av
14,300 kronor.
135:o) Småskoleseminarier: Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 141, sid. 390), vilket innebär en anslagshöjning med 18,000
kronor, föreslagen i syfte att successivt återföra anslaget till tidigare utgående
belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Småskoleseminarier: Stipendier för
budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 36,000
kronor.
136:o) Småskoleseminarier: Utrustning. Beträffande vad Kungl. Maj:t
(punkt 142) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anm ales.
137:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
uppförda seminarielärare m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 143, sid. 393—395), vilket innebär en av den beräknade
medelsåtgången betingad anslagsminskning med 17,000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) till Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat
hos landsting uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 73,000 kronor;
b) medgiva, att icke-ordinarie ämneslärarinnan Sigrid
Degerman må under budgetåret 1938/39 — därest hon
på grund av inskränkning i verksamheten vid statens småskoleseminarier
kommer att sakna anställning — bibehållas
vid de avlöningsförmåner, hon ägt uppbära såsom icke-ordinarie
ämneslärarinna vid småskoleseminariet i Strängnäs
under läsåret 1934—35.
138:o) Bidrag till Ericastiftelsen för lärarutbildning. Kungl. Maj:t
har (puukt 144, sid. 395—397) föreslagit riksdagen att såsom bidrag till
Ericastiftelsen för lärarutbildning för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag
av 5,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
85
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr L. V. Lindén väckt motion (II: 243), vari hemställts, att
riksdagen måtte anvisa såsom bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret 1938/
39 ett anslag av 8,000 kronor, varav 5,000 kronor komme att utgå för lärarutbildning
och 3,000 kronor för psykisk hälsovård bland barn och ungdom.
Beträffande de till stöd för denna framställning anförda skälen hänvisas
till motionen.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att Ericastiftelsens ändamål är att verka
för psykisk hälsovård bland barn och ungdom. Ett med stiftelsens verksamhet
förbundet läkepedagogiskt seminarium, som börjat sin verksamhet
den 1 september 1937, avser att giva pedagogiskt, medicinskt och socialt
orienterad utbildning i vård och handledning av svårfostrade barn och svårfostrad
ungdom. Det äskade anslaget å 5,000 kronor — stiftelsens styrelse
har begärt 7,500 kronor — är avsett att komma nämnda seminarium till
godo. Departementschefen har förutsatt, att ett beviljande av förevarande
anslag skall bliva utan bindande verkan för framtiden och att frågan örn
fortsatt understöd bör bliva beroende av ej mindre de erfarenheter, som
komme att vinnas angående stiftelsens här ifrågavarande verksamhet än
även utvecklingen av den i annat sammanhang berörda utbildningen genom
statens försorg av lärare för s. k. hjälpklassundervisning.
Med hänsyn till vad av departementschefen anförts finner sig utskottet
böra tillstyrka, att för nästa budgetår anvisas 5,000 kronor till förevarande
stiftelse för dess läkepedagogiska seminarium. Att på grundval av enskild
motion utsträcka statsunderstödet till att avse jämväl stiftelsens verksamhet
för psykisk hälsovård bland barn och ungdom anser utskottet icke
tillrådligt. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majrts förslag
och med avslag å herr Lindéns ovannämnda motion (II: 243),
såvitt den skiljer sig från nämnda förslag, såsom Bidrag
till Ericastiftelsen för lärarutbildning för budgetåret 1938/
39 anvisa ett anslag av 5,000 kronor.
Folkskolinspektionen.
139:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I anslutning till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 145, sid. 397—400), vilket innebär en med ikraftträdandet
från och med den 1 januari 1938 av löneregleringen för folkskolinspektörer
och nomadskolinspektören sammanhängande anslagshöjning med 6,100 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för folkskolinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1938/39:
TJtslcottet.
86
Statsutskottets utlåtande Nr S.
Avlöningsstat.
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis..................
kronor 467,200
Arvode och särskild ersättning, bestämd
av Kungl. Maj:t:
a. Grundbelopp.......kronor 1,500
b. Vikariatsersättningar
m. m., förslagsvis . . » 300
1,800
Avlöningar till övrig icke-ordinarie per- sonal .........................
»
23,400
Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis . .
>>
30,000
Summa förslagsanslag kronor 522,400;
b) till Folk skolin spek ti anén: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 522,400 kronor.
140:o) Folkskolinspektionen: Reseersättningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 146, sid. 400), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Reseersättningar
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 175,000
kronor.
Folkskoleväsendet.
141 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.
Kungl. Maj:t har (punkt 147, sid. 400—406) föreslagit riksdagen
att dels besluta, att lärare vid mindre folkskolor och biträdande lärare vid
folkskolor skola från och med den 1 januari 1938 äga av statsmedel åtnjuta
lönetillägg enligt av departementschefen förordade grunder, dels ock till
Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 89,500,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr D. Norman (1:83) och den andra inom andra kammaren av herr F.
Ryling m. fl. (II: 244), vari hemställts, att riksdagen måtte dels besluta att
lärare vid mindre folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor från och
med den 1 januari 1938 äga av statsmedel åtnjuta ett lönetillägg av 300
kronor per år, dels ock höja det av departementschefen äskade förslagsanslaget
till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor
för budgetåret 1938/39 med 244,000 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
87
dels en inom första kammaren av herr R. Wagnsson väckt motion (1:84),
vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära sådant
tillägg till det för lärare vid folk- och småskolor utfärdade avlöningsreglementet,
att även till manlig biträdande lärare vid folkskola må från
och med den 1 januari 1938 utgå ett lönetillägg med 450 kronor för år
räknat;
dels en inom första kammaren av herr R. Wagnsson väckt motion (I: 85),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att avlöningsreglementet för
lärare vid folk- och småskolor skall äga tillämpning å timlärare i vilket
som helst av folkskolans läroämnen utom slöjd och hushållsgöromål;
dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr Sam Larsson m. fl. (1:145) och den andra inom andra kammaren
av herr G. Andersson i Rasjön m. fl. (II: 260), vari hemställts, att riksdagen
ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn utredning och förslag rörande
vårt undervisningsväsen i främsta rummet med avseende på l:o behovet av
en utvidgad yrkesundervisning inom skilda fack och den lämpligaste organisationen
av denna, 2:o en rationell anordning av folkskolans lärostoff samt
möjligheten att införa yrkesvalsrådgivning i folkskolans sista klass, 3:o lämpligheten
av att uppdela fortsättningsskolans uppgifter såväl i fråga om teoretisk
som praktisk undervisning på andra skolformer samt 4:o möjligheterna
för en väsentligt utökad allmänt medborgerlig undervisning för ungdom
i mera mogen ålder, varvid särskilt bör övervägas ökat stöd åt folkhögskolorna
och den fria folkbildningsverksamheten.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisas, i den mån ej redogörelse för desamma lämnas här nedan,
till motionerna I: 83, I: 84, I: 85 och 1:145.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 8,900,000 kronor,
till övervägande delen sammanhängande med den av föregående års riksdag
beslutade löneregleringen för lärare vid folk- och småskolor. Med 350,000
kronor belöper anslagshöjningen därjämte å Kungl. Maj:ts förslag örn införande
av ett särskilt lönetillägg åt lärare vid mindre folkskolor
och biträdande lärare vid folkskolor.
Kungl. Maj:ts sistnämnda förslag grundar sig på ett av 1937 års riksdag
i skrivelsen nr 468/1937 gjort uttalande, att det syntes riksdagen skäligt, att
ifrågavarande lärare bomme i åtnjutande av löneförmåner, som något överstege
dem, sorn komme småskollärarinnorna till del. Riksdagen anförde
emellertid, att riksdagen icke på grundval av den då föreliggande utredningen
kunde bilda sig en uppfattning örn vilken ersättning, som kunde anses utgöra
skälig kompensation för nämnda lärares särskilda åligganden, varför
riksdagen begränsade sig till att hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning
och förslag i ämnet till 1938 års riksdag.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen, som verkställt den
88
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
av riksdagen begärda utredningen, beträffande vilken hänvisas till sid. 402
och 403 i statsrådsprotokollet, samt majoriteten inom undervisningsväsendets
lönenämnd förordat lönetilläggets bestämmande till 300 kronor, medan
statskontoret föreslagit, att lönetillägget skulle fastställas till ett belopp,
motsvarande en löneklass å A-ort i de för småskollärare gällande lönegraderna
(6, 7 och 8). Departementschefen har för egen del förordat statskontorets
förslag med en av en minoritet inom lönenämnden ifrågasatt modifikation,
innebärande, att tillägget skulle beräknas med utgångspunkt från
lönebeloppet för den ortsgrupp, som läraren tillhör, varvid för tilläggets
åtnjutande skulle gälla samina bestämmelser som i fråga örn lönen.
Utskottet övergår härefter till att lämna en redogörelse för de skäl, varmed
vissa av de här ovan angivna motionsvis gjorda yrkandena motiverats.
I motionen 1:84 har erinrats, att i övergångsbestämmelserna till 1937
års avlöningsreglemente för lärare vid folk- och småskolor föreskrivits, att
till manlig lärare vid småskola eller mindre folkskola skall utgå lönetillägg
med 450 kronor för år räknat.
Vid utformningen av denna bestämmelse, anför motionären, torde man
ha utgått ifrån, att någon manlig biträdande lärare vid folkskola icke vore
anställd vid skolväsendet. Emellertid torde i vårt land finnas ett mindre
antal dylika lärare. Det är därför önskvärt, att avlöningsreglementets övergångsbestämmelser
kompletteras, så att även manlig biträdande lärare vid
folkskola kommer i åtnjutande av ett lönetillägg med 450 kronor per år.
Statsfinansiellt saknar denna fråga större betydelse, då det torde röra sig
örn ungefär fem lärare.
I motionen 1:85 har anförts:
Enligt nyssnämnda avlöningsreglemente kan i vissa fall vid skolorna anställas
timlärare. Beträffande dessa timlärare beter det i 1 §: »Timlärare i
läsämne äger åtnjuta arvode enligt de i 34 § meddelade bestämmelserna.»
I reglementet har härmed införts en benämning »läsämne» som icke förefinnes
i folkskolans stadga eller i tidigare reglementen och förordningar som
röra folkskolan. I folkskolestadgan (§ 12) benämnas nämligen samtliga folkskolans
undervisningsämnen läroämnen. Huruvida ett särskiljande mellan
»läsämnen» och »övningsämnen» i folkskolan är påkallat, finnes i detta
sammanhang endast skäl beröra i så måtto, att en klar definition av dessa
begrepp vore önskvärd.
Behov av timlärare uppstår särskilt, då någon av lärarna förordnats till
Överlärare och därvid erhållit viss nedsättning i undervisningsskyldigheten.
Det är också endast i detta fall statsbidrag till avlönande av timlärare kan
utan särskilt medgivande av skolöverstyrelsen utgå. (Kungl. Maj.-ts kungörelse
nr 999 angående statsbidrag till avlöning av lärare vid folk- och småskol
or m. m. § 4 mom. 3.) Overlärarna torde oftast önska befrielse från
undervisning i sådana ämnen som teckning, sång eller gymnastik. Såväl
ålder som intresseinriktning hos Överlärare göra detta antagande troligt. I
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
89
regel torde det också vara för skolorna lämpligast, att timlärare anlitas för
de nyss nämnda ämnena. Inom eller utom skolan finnas ofta just för undervisning
i sång, teckning eller gymnastik specialutbildade lärarkrafter att
tillgå. Anlitas dessa, blir nu följden, att kommunen får utan bidrag av
statsmedel avlöna dessa timlärare, medan staten helt betalar arvodet till
timlärare, örn överläraren själv undervisar i de nyss angivna ämnena och
låter timläraren övertaga undervisningen i t. ex. geografi och historia. Överläraren
tvingas härigenom att behålla den undervisning, för vilken han
måhända är minst skickad.
Vid framläggandet av propositionen nr 270 år 1937 (sid. 90) anslöt sig
emellertid vederbörande departementschef till skolöverstyrelsens förslag rörande
timlärare, vilket innehar, att avlöningsreglementets bestämmelser örn
timlärare skulle avse lärare i vilket som helst av folkskolans läroämnen utom
i slöjd och hushållsgöromål, för vilka särskilda avlönings- och statsbidragsbestämmelser
gälla. Då riksdagen lämnat vad departementschefen i förevarande
avseende anfört utan erinran, synes det icke hava varit riksdagens
mening att — såsom nu blivit fallet — allt arvode åt timlärare i sång,
teckning och gymnastik skall åvila kommunerna, medan timlärare i folkskolans
övriga läroämnen, slöjd och hushållsgöromål däri inbegripna, avlönas
med statsmedel. Under alla förhållanden är en ändring av de ifrågavarande
bestämmelserna av behovet påkallad.
Till stöd för det i motionerna 1:145 och 11:260 gjorda yrkandet har
anförts bland annat följande:
På vissa håll anses, att skolväsendet över huvud taget under senare
år varit föremål för ett alltför flitigt reformerande, och att det skulle behöva
en tids vila för att erhålla arbetslugn och vinna organisatorisk stadga.
Ett dylikt resonemang är förståeligt, både när det framföres från dem, vilka
i sitt pedagogiska arbete anse sig besvärade av de täta förändringarna i
skolväsendet, och när det kommer från kommunalt håll. Men man måste
hävda att på skolans område gäller örn någonsin den gamla satsen, att
stillastående är tillbakagång. I en tid av rastlöst framåtskridande på hela
samhällsfronten måste formerna för ungdomens fostran naturligt nog befinna
sig i särskilt stark utveckling.
Denna utveckling bör ledas systematiskt och med aktgivande på hela
skolväsendets och varje enskild undervisningsforms ändamål. Därvid måste
man särskilt tillse, att utbildningsmöjligheterna över hela linjen avpassas
efter behoven samt att det som en gång tillskapats icke får stelna i de givna
formerna. I det syftet förefaller det som örn en mera allmän översyn nu
vore påkallad av vårt lands folkundervisningsväsen i egentlig mening, d. v. s.
angående utbildningen för den stora majoritet av vår ungdom som efter
folkskolan icke går att inhämta högre teoretiska kunskaper genom realskolan
och dess överbyggnader.
Frågan örn ungdomens yrkesutbildning är efter de erfarenheter, som numer
vunnits på detta område sedan 1918 års riksdags beslut, mogen för en
nv allsidig utredning.
I stort sett torde man kunna utgå ifrån, att den nuvarande yrkesskolorganisationen
skall kunna utgöra grund till en reformerad organisation. Vad
som erfordras synes vara, att skolorna mera än hittills anpassas till näringslivets
utveckling, att de skoltyper, som giva den mera grundliga utbild
-
90
Statsutskottets utlåtande Nr S.
ningen, bliva dominerande och tillräckligt många för att tillgodose behovet
av utbildad arbetskraft samt att utbildningen rationaliseras och utvidgas.
Huru dessa syften skola kunna vinnas bör närmare utredas. I
förevarande sammanhang kan det vara lämpligt att nämna några spörsmål,
som vid en sådan utredning böra beaktas.
1. En förberedande orientering i yrkesvalet kan tänkas given i folkskolans
7:e klass. I samband därmed kunna sjunde klasserna på landet tänkas
centraliserade till större skolor, så att A-formen komme till användning
vid dessa klasser. Vidare kunna eleverna lämpligen uppdelas efter håg och
fallenhet på olika avdelningar i anslutning till jordbruk, handel, snickeri,
metallarbete, hushållsgöromål med hemvård eller andra yrkesområden, allt
med hänsyn tagen till ortens näringsliv.
Beträffande undervisningen i hushållsgöromål har endast cirka hälften av
Sveriges skoldistrikt infört sådan undervisning, och dessutom äro de nuvarande
kurserna alltför korta. En god utbildning i hushållsgöromål och hemvård
för landets alla flickor, såsom vi även yrkat i motion vid 1936 års
riksdag, skulle säkerligen skapa en drägligare tillvaro för de i ekonomiskt
hänseende mindre bärkraftiga hemmen, då ett hems välstånd i icke ringa
mån hänger på husmoderns utbildning och förmåga. Utbildning i hushållsgöromål
och hemvård kan lämpligen meddelas flickorna i 14—16-årsåldern.
2. Efter avslutad folkskolundervisning kan det i fråga om många yrkesområden
vara lämpligt att eleverna gå direkt ut i det praktiska livet. Deras
sysselsättning blir där närmast handräckningsarbete hos hantverkare, i
fabrik, på kontor, på en bondgård eller i ett hem. Denna handräckningstid
får dock icke bliva för lång, och möjligheter böra finnas för de unga att
vid sidan av arbetet skaffa sig en viss praktisk och teoretisk utbildning för
sina yrken genom kortare kurser.
När de unga skaffat sig en viss kännedom om arbetet ute i livet, böra
de beredas tillfälle att genom ett system av skolor erhålla sin verkliga grundläggande
yrkesutbildning. Denna utbildning bör så långt det är möjligt anknyta
till näringslivet och yrkena, så att de icke genom utbildningen i skolan
bliva främmande för produktionens krav.
Den blivande hantverkaren bör få en grundläggande utbildning allt efter
yrkets art. I mera krävande yrken bör denna bestå i åtminstone 2-årig
verkstadsskola samt därefter fortsatt utbildning i decentraliserad eller inbyggd
verkstadsskola under ytterligare tid hos lämpliga hantverksmästare,
som erhålla ett visst bidrag per elev för meddelad undervisning.
För utbildning av arbetare inom industrien inrättas 1- ä 2-åriga verkstadsskolor
i likhet med nuvarande verkstadsskolor för arbetslös ungdom. För
vidare utbildning anordnas särskilda yrkeskurser, gärna förlagda till industriföretagen.
Beträffande handelsutbildningen kan man tänka sig en utökning av de
1-åriga heldagsskolorna eller också en yrkesskola, som motsvarar den nuvarande
2-åriga lärlingsskolan jämte en yrkeskurs örn 1 termin. I det senare
fallet bedrivas studierna till största "delen vid sidan av förvärvsarbetet.
En annan form för undervisningen erbjuder den vid verkstadsskolorna för
arbetslös ungdom i Uddevalla tidigare anordnade 2-åriga kursen för utbildning
av butiksbiträden, varvid eleverna periodvis Ängö praktik i olika affärer.
Det bör vidare undersökas, i vad mån rekryteringen av mera kvalificerade
tjänster kan tillräckligt tillgodoses genom handelsgymnasierna, av vilka det
senaste tillkom år 1915.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
91
3. Frågan rörande huvudmannaskapet tor lärlingsskolor, yrkeskurser,
centraliserade och inbyggda verkstadsskolor m. m. bör särskilt övervägas.
Då så utan olägenhet kan ske, böra emellertid korporationer, föreningar och
enskilda medgivas rätt att såsom hittills med statsunderstöd upprätta egna
skolor.
I s. k. centralskolor — med eller utan elevinternat — kunna sammanföras
yrkesskolavdelningar, som rekryteras från större områden. Alltför stora
skolor, över vilka skolledningen icke kan få överblick och utöva personlig
ledning, äro dock behäftade med påtagliga olägenheter.
4. En fråga som givetvis kräver uppmärksamhet är den örn kostnaderna
för en hela landet omfattande yrkesskolorganisation. Att dessa kostnader
bliva stora får icke avskräcka från genomförandet av åtgärder, som enligt
utredningen befinnas vara ändamålsenliga. En viktig fråga i detta sammanhang
är kostnadernas fördelning mellan staten och kommunerna. Motionärerna
anse, att verkligt goda resultat icke kunna påräknas utan att staten
bär huvuddelen av kostnaderna.
För att möjliggöra för obemedlade elever att erhålla yrkesutbildning böra
mer effektiva åtgärder vidtagas än som för närvarande är fallet.
5. Skolornas verksamhet bör i så stor omfattning som möjligt motsvara
arbetet ute i det praktiska näringslivet. Framställandet av nyttigheter är
ändamålet med ali produktiv verksamhet inom näringslivet. Skolorna få
därför icke inrikta sig på enbart eller i huvudsaklig utsträckning utförandet
av oanvändbara övningsarbeten.
Här ovan hava anförts några av de synpunkter, som torde böra beaktas
vid en eventuell utredning, men ämnet är långt ifrån uttömt. Utredningen
bör även undersöka möjligheterna för elever att övergå från allmänbildande
läroanstalter till yrkesutbildande sådana samt undersöka, om nuvarande
skolor för en något mera kvalificerad yrkesutbildning äro tillräckligt många.
Även frågan om vägen från yrkesskolor av skilda slag till den högskolemässiga,
praktiska undervisningen förtjänar att övervägas.
Motionärerna övergå härefter till att mera allmänt diskutera de andra
delar av vårt folkundervisningssystem, som enligt deras mening synas vara
i behov av en omprövning.
Det torde vara allmänt erkänt, yttra motionärerna, att den nuvarande
svenska folkskolan är belastad med två väsentliga brister. Dels är undervisningsplanen
överhopad med uppgifter och lärostoff, som icke blott bliva
ofullständigt tillägnade av barnen utan även genom sin mängd verka skadligt
på dem; en gallring och beskärning är därför synnerligen påkallad.
Dels vidlådes barnens allmänna psyke i folkskoleåldern av en sådan brist
på mognad, att det helt enkelt är omöjligt att vid denna tidpunkt meddela
dem de teoretiska insikter, som numera kunna krävas av individen
och medborgaren. Det kräves sålunda något slag av komplement till den
utbildning som folkskolan kan ge. Denna skolforms syften och mål måste
följaktligen genomdiskuteras och preciseras, varvid uppmärksamheten särskilt
bör fästas på karaktärsdanande uppgifter i avsikt att hos barnen
grundlägga personlig ansvarskänsla, förmåga av initiativ och självverksamhet
samt av anpassning till samliv och samarbete.
Ett problem för sig erbjuder härvidlag fortsättningsskolan: huruvida den
skall bestå eller icke, och i förstnämnda fall dess rätta plats i ett rationellt
system för folkundervisningen. Vid ett övervägande av folkundervisnings
-
92
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
frågorna i stort torde man kunna utgå ifrån, att fortsättningsskolan i dess
nuvarande form bör så småningom försvinna och att dess uppgifter fördelas,
dels på det sista året i folkskolan, dels på en utvidgad organisation för
praktisk utbildning, dels ock slutligen på en mera allmän teoretisk och
praktisk undervisning för ungdom i 17—20-årsåldern. Det torde nämligen
vara en allmän mening att fortsättningsskolan på de flesta håll icke infriat
de förväntningar som ställts på densamma. Utan tvivel har orsaken härtill
varit tvåfaldig. Skolformens praktiska undervisning har, lysande undantag
till trots, i det hela varit alltför knapphändig för att giva påtagliga
resultat, och den teoretiska undervisningen har erbjudits eleverna vid en
olämplig ålder och därför av dem uppfattats som en onödig fortsättning
på plugget i folkskolan.
Många skäl tala för att en undervisning åt ungdom i mera mogen ålder
på åtskilliga områden skulle lämna bättre resultat än vad som är möjligt
att ernå omedelbart efter folkskolans slut, och angående behovet av en förbättrad
undervisning för den ungdom, som vid myndighetsåldern skall göra
sin självständiga insats i samhället, torde det icke råda några delade meningar.
Såväl allmän erfarenhet som företagna systematiska undersökningar
ha visat, att rena kunskaper likaväl som insikterna om alldagliga företeelser
lämnat mycket övrigt att önska hos den ungdom, som varit borta från
skolbänken sedan folkskoletiden och fram till tjuguårsåldern. Dessvärre
ligger det härvidlag genomsnittligt sämre till för den rena landsbygdens
ungdom än för städernas och de tätbebyggda samhällenas, därför att i det
senare fallet rikare tillfällen till självbildning erbjudas.
Den för motionärerna bärande synpunkten är alltså uppfattningen, att en
människa och medborgare behöver uppfostran ej blott i tidiga barnaår
utan även på ett senare stadium i livet. Folkskolan kan, som förut framhållits,
icke fylla uppgiften som den enda skolan för livet utan både sakens
natur och tidsläget synas kräva, att mogen ungdom i långt större omfattning
än nu erhåller en till personlig och medborgerlig fostran syftande
undervisning. De krav, vartill denna uppfattning leda, erfordra dock en
grundlig och allsidig undersökning.
Så länge det icke blivit utrönt, hur en verkligt allmän yrkesutbildning kan
komma att organiseras, är det givetvis omöjligt att närmare angiva linjerna
för den utvidgade undervisning åt mera mogen ungdom som här åsyftas.
Några synpunkter för en blivande utredning torde dock vara möjliga att
framhålla. Sålunda synes det oss självklart, att de brister i rena färdigheter,
vilka enligt erfarenhetens vittnesbörd vidlåda den ungdom som endast
genomgått folkskola, kunna och böra undanröjas i samband med den utvidgade
yrkesundervisningen. Med tanke på jordbrukarungdomens speciella
svårigheter att avstå tid för utbildningsändamål, förefaller det oss lämpligt
att tänka sig den allmänt medborgerliga undervisningen för denna ungdom
förenad med yrkesundervisningen inom facket. Även beträffande mera långvarig
undervisning för andra yrken kan man tänka sig ett liknande arrangemang.
Framförallt bör man emellertid, enligt vår uppfattning, uppmärksamma
möjligheterna att utveckla folkhögskolan och den nuvarande
frivilliga folkbildningsrörelsen. Den allmänt medborgerliga uppfostran, till
vilken vi syfta, är redan till sin idé förverkligad i folkhögskolorna. Genom
att utvidga och på ett kraftigt sätt understödja dessa kan man helt visst
komma mycket långt, Även ett frikostigare understöd åt aftonskolor och
liknande inrättningar förtjänar säkerligen att övervägas.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
93
Givetvis äro vi ingalunda blinda för de svårigheter, som möta vid en
revision av vår folkundervisning efter här uppdragna linjer. Framförallt äro
vi medvetna om att förslaget örn en förbättrad undervisning för ungdom i
högre åldrar kräver ökade kostnader för det allmänna. Vi tveka dock icke
att rekommendera en grundlig utredning av spörsmålet, då bristerna i det
nuvarande systemet äro påfallande och möjligheter till en bättre ordning
synas vara uppnåeliga. Vi äro angelägna betona, att de organisatoriska
förändringar i nuvarande skolformer, sorn skulle erfordras för att realisera
ovan angivna önskemål, givetvis få verkställas under en relativt lång övergångstid.
Avenså vilja vi påpeka, att vad som i detta sammanhang föreslås
icke behöver få någon direkt inverkan på organisationen av realskolor,
gymnasier, högskolor och universitet.
Som bekant pågår en rad av utredningar som beröra vårt undervisningsväsen
och av vilka vissa delar tangera även här avhandlade problem. Den
allmänna översyn av vårt folkundervisningsväsen, som vi här påyrka, bör
även ha till uppgift att samordna resultaten av dessa specialutredningar, så
att framgångslinjerna på området komma att präglas av planmässighet
och konsekvens.
Såsom av det föregående inhämtas, uttalade sig 1937 års riksdag för att
lärare vid mindre folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor borde
komma i åtnjutande av löneförmåner, som något överstege dem, som komme
småskollärarinnorna till del. Det förslag, som av Kungl. Maj:t i detta hänseende
nu framlagts, synes utskottet väl avvägt. Den höjning av lönetilläggens
storlek, som i de ovanberörda motionerna I: 83 och II: 244 ifrågasatts,
finner sig utskottet icke böra tillstyrka, bland annat nied hänsyn till
den betydande merkostnad av icke mindre än omkring 250,000 kronor utöver
Kungl. Maj:ts förslag, som en sådan höjning skulle föranleda. Mot
detaljerna i Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har utskottet intet att invända.
Utskottet förordar sålunda jämväl, att lönetilläggen i fråga må
komma vederbörande till godo redan från och med dagen för den av 1937
års riksdag beslutade löneregleringens ikraftträdande, alltså från och med
den 1 januari 1938. Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts förslag i denna
del och avstyrker de i ämnet väckta motionerna, i den mån de skilja sig
från detta förslag.
Ett tillerkännande av lönetillägg med 450 kronor för år åt manlig biträdande
lärare vid folkskola på sätt redan skett ifråga örn andra manliga
småskollärare är enligt utskottets mening att betrakta som en konsekvens
av den ståndpunkt, som vid behandlingen av frågan om lönereglering för
folk- och småskollärare intogs i avseende å löneförmånerna för manliga
småskollärare. Utskottet, som på grund härav tinner sig böra biträda det
härutinnan i motionen I: 84 framställda förslaget, förutsätter, att Kungl.
Majit vidtager åtgärder för beredande av omförmälda lönetillägg åt manlig
biträdande lärare vid folkskola. Lämpligen böra även dessa lönetillägg utgå
från och med den 1 januari 1938. Med vad av utskottet nu anförts torde
ifrågavarande motionsvis framställda yrkande få anses vara besvarat.
Utskottet.
94
Statsutskottets utlåtande Nr S.
Gällande avlöningsreglemente för lärare vid folk- och småskolor äger icke
tillämpning å Övningslärare. Beträffande timlärare gäller, såsom i motionen
I: 85 påpekats, att timlärare i läsämne äger åtnjuta arvode enligt de i 34 §
i reglementet meddelade bestämmelserna. Enligt bestämmelserna angående
statsbidrag till avlöning av lärare vid folk- och småskolor m. m. utgår
statsbidrag till avlönande av timlärare i läsämne, där ej skolöverstyrelsen
för visst fall annorlunda medgivit, allenast till skoldistrikt, där Överlärare
är anställd, och i den mån timlärare förordnats att meddela undervisning
det antal veckotimmar, varmed överlärarens undervisningsskyldighet enligt
av överstyrelsen fastställd instruktion understiger 30 veckotimmar.
Utskottet har funnit, att de i den nyssnämnda motionen berörda förhållandena
medföra vissa svårigheter och egendomliga konsekvenser, vilka
kunna undvikas, därest statsbidrag till arvoden åt timlärare medgives skola
utgå till timlärare i läroämne vid folk- och småskolor utom i slöjd och
hushållsgöromål. Lämpligen bör sådant statsbidrag utgå under förutsättning,
att berörda arvoden ej uppgå till högre belopp än de i 34 § avlöningsreglementet
angivna timlärararvodena. Några merutgifter för statsverket torde
knappast uppstå vid bifall till vad sålunda föreslagits.
Mot vad av Kungl. Maj:t i övrigt under denna punkt föreslagits har utskottet
icke något att erinra. Nyssberörda förändringar i avseende å lönetillägg
till manlig biträdande lärare vid folkskola och statsbidrag till timlärare
synas knappast behöva föranleda en höjning av det av Kungl. Majit
för nästa budgetår beräknade förslagsanslaget till bidrag till avlöning åt
lärare vid folkskolor.
Såsom av det föregående framgår, hava i motionerna I: 145 och II: 260
framställts förslag i syfte att bringa frågan om en förbättrad och mer allsidig
yrkesundervisning under utredning genom Kungl. Majlis försorg. Rörande
på vad sätt yrkesundervisningen skulle främjas hava i motionerna
givits åtskilliga anvisningar. Härförutom hava i berörda motioner till diskussion
upptagits vissa spörsmål örn en omläggning i övrigt av vårt folkundervisningsväsende
och om beredande av en väsentligt utökad allmänt
medborgerlig undervisning för ungdom i mera mogen ålder. Av motionärerna
har ifrågasatts, att jämväl dessa spörsmål skulle bliva föremål för
utredning.
Erinras må, att den fråga, som av motionerna att döma för motionärerna
framstått såsom den centrala och för ögonblicket mest trängande, nämligen
främjandet av yrkesundervisningen, varit och är föremål för statsmakternas
särskilda uppmärksamhet. Åtskilliga utredningar pågå på området.
Frågan örn förbättrande av den nu bristfälligt ordnade utbildningen av
lärare för yrkesundervisningen utredes sålunda inom ecklesiastikdepartementet
av 1936 års yrkessTcolsalcTcunniga, vilka ännu icke avgivit förslag i
ämnet. VerJcstadsskoleutredningen är inom samma departement sysselsatt med
utredning av vissa frågor rörande verkstadsskolorna för arbetslös ungdom,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
95
vilken uppgift enligt de för dessa sakkunniga meddelade direktiven vidgar
sig till en allmän översyn över stora delar av vårt yrkesundervisningsväsende.
De sakkunniga hava sålunda att undersöka, huruvida icke ifrågavarande
verkstadsskolor skola kunna infogas i det nuvarande skolsystemet
såsom en ny kategori av yrkesutbildningsanstalter med uppgift att tjänstgöra
såsom centrala verkstadsskolor för större områden. Av punkten 188
i årets åttonde huvudtitel framgår, att de sakkunniga, som ännu icke avslutat
sitt arbete, i en skrivelse framhållit, att berörda spörsmål måste bedömas
med hänsyn jämväl till de för den uppväxande ungdomen redan
befintliga möjligheterna att förvärva yrkesutbildning inom det område, som
en central verkstadsskola skulle avse att i första hand betjäna, och de sakkunniga
hava därför framlagt vissa förslag i syfte att, då förslag framkomma
om inrättande av kommunal anstalt för yrkesundervisning, bereda
möjligheter till en mer ingående prövning av frågan om lämpligheten av
att sådan anstalt inrättas. Inom socialdepartementet pågår en utredning —•
rationaliseringsutredningen — med huvudsyfte att klargöra, på vilket sätt
samhället och medborgarna lättast skola kunna anpassa sig efter det nya
läge, som skapas genom rationalisering och driftnedläggelser inom industrien,
vilka icke äro blott tillfälliga, ett spörsmål, som ingår som ett led i det
problemkomplex, varom här är fråga. Frågan örn utbildnings- och anställningsförhållandena
inom det husliga arbetet är föremål för den inom socialdepartementet
arbetande hembiträdesutredningens uppmärksamhet. Dessa sakkunniga
hava redan avgivit förslag rörande vissa delar av det dem anförtrodda
utredningsuppdraget. Inom jordbruksdepartementet har 1936 års
lantbruksunder visning skommitté nyligen avslutat sitt arbete och avlämnat betänkande
med förslag angående den fasta lantbruksundervisningens ordnande
(statens offentliga utredningar 1937: 33). Denna kommitté har haft
som direktiv att undersöka frågan om beredande av yrkesutbildning åt den
manliga och kvinnliga ungdom, som söker sitt uppehälle vid jordbruket,
och att i samband därmed också uppmärksamma frågan om en för ändamålet
lämpad lärarutbildning. Inom handelsdepartementet hava 1936 års
hantverkssakkunniga arbetat med utredning av frågorna örn organiserandet
av lärlingsutbildningen inom hantverket och ordnandet av den högre yrkesundervisningen
inom hantverket. Därjämte ingår i de sakkunnigas uppdrag
att i samband med utredningen rörande lärlingsutbildningen taga under
övervägande eventuella utvägar att utöver nu till buds stående möjligheter
bereda arbetslös ungdom utbildning till hantverkare. De sakkunniga hava
redan avgivit förslag rörande vissa delar av de spörsmål, vilkas utredning
de sålunda hava om hand.
Utskottet, som delar motionärernas uppfattning örn att den nuvarande
anordningen av yrkesutbildningen lämnar mycket övrigt att önska — en
uppfattning, som också bestyrkes genom det stora antalet på området redan
pågående utredningar — finner det angeläget, att effektiva åtgärder, inne
-
96
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
fattande jämväl anordningar för en planmässig orientering av ungdomen till
lämpliga yrkesbanor, vidtagas för att bereda ungdomen möjligheter till en
för olika verksamhetsområden lämpad yrkesutbildning. De på området redan
arbetande sakkunnigberedningarna torde icke kunna undgå att inom
ramen för de för dem gällande utredningsdirektiven beakta de positiva uppslag,
som i detta hänseende lämnats av motionärerna. Med hänsyn härtill
finner utskottet det knappast behövligt att riksdagen i särskild skrivelse till
Kungl. Majit anhåller örn utredning rörande dessa frågor. Utskottet vill
emellertid som ett självklart önskemål framhålla vikten av att efter avslutandet
av de utredningar, som pågå inom skilda delar av förevarande utbildningsområde,
en översyn av de framställda förslagen kommer till stånd i
syfte att samordna och enhetliggöra förslagen. Vad nu anförts gäller jämväl
de förslag, som redan äro föremål för myndigheternas och Kungl.
Majits prövning.
Vad de i motionerna i övrigt framförda förslagen och synpunkterna beträffar,
må erinras, att statsmakterna under de senare åren vidtagit verksamma
åtgärder till stärkande av den allmänna folkundervisningen. Genom
beslut av 1936 års riksdag har sålunda införts obligatorisk sjuårig folkskola
och genom beslut av 1937 års riksdag har löneregleringen för folkoch
småskollärare tillrättalagts på sådant sätt, att den stimulerar till en
utökning av lästiden och alltså underlättar en förbättring av undervisningens
kvalitet. Fortsatta åtgärder på detta område torde inom den närmaste
framtiden vara att förvänta. Sålunda må nämnas, att särskilda sakkunniga
— 1937 års folkskolutredning — för närvarande inom ecklesiastikdepartementet
äro sysselsatta med att undersöka frågan örn en utsträckning
av den årliga lästiden vid folk- och småskolor och vissa andra åtgärder till
förbättrande av undervisningen vid dessa skolor. En allmän tendens har
under de senare åren varit att i ökad utsträckning lägga folkundervisningen
under statens kontroll och tillsyn, och de centrala skolmyndigheterna äro
verksamma för att utnyttja de på detta område vidtagna åtgärderna till
förbättrande av undervisningen i detalj och i det hela. Dessa strävanden
hava främjats genom det stora intresse för saken, som för det mesta är
tillfinnandes hos skoldistrikten. Den utveckling, som på detta område pågår,
synes utskottet icke behöva ytterligare påskyndas eller dirigeras genom
en skrivelse till Kungl. Majit av den innebörd, motionärerna angivit.
Även önskvärdheten av att stärka den fria medborgarbildningen har varit
föremål för statsmakternas intresse. Medelst rikliga bidrag av statsmedel
understödjas ett flertal på detta område verksamma institutioner. Som
exempel må nämnas folkhögskolorna, den populärvetenskapliga bildningsverksamheten
och folkbiblioteken, varförutom må framhållas, att radion i
avsevärd grad bidragit till att effektivisera utbildningsverksamheten och
göra den tillgänglig för breda folklager.
Motionärerna hava icke lämnat några mera preciserade anvisningar rörande
på vad sätt denna verksamhet bör ytterligare främjas. Enligt ut
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
97
skottets mening kunna de önskemål, som av motionärerna framställts, reduceras
till en fråga i vilken utsträckning det allmänna bör och har råd att
stödja ifrågavarande bilduingsinstitutioner. Utskottet finner vid sådant förhållande
anledning icke föreligga för riksdagen att hos Kungl. Maj:t anhålla
örn utredning på dessa punkter.
Avslutningsvis vill utskottet framhålla, att en allmän utredning, omspännande
större delen av det statliga och statsunderstödda undervisnings- och
utbildningsväsendet, säkerligen skulle bliva mycket tidsödande i synnerhet om
för densamma icke skulle komma att gälla mera bestämda direktiv. Det kan
förväntas, att statsmakterna under den tid, utredningen pågår, icke skulle
komma att på det område, som utredningen avser eller berör, vidtaga några
åtgärder av beskaffenhet att kunna tänkas föregripa prövningen av de förslag,
i vilka utredningen komme att utmynna. En utredning av den art, som
av motionärerna satts i fråga, skulle alltså leda till ett undanskjutande till
en oviss tidpunkt av de angelägna åtgärderna att organisera en- yrkesorientering
och yrkesutbildning, som kan främja den uppväxande ungdomens
möjligheter att finna sin utkomst inom produktionsarbetet. Ej minst av
denna anledning anser sig utskottet icke böra tillråda riksdagen att följa det
motionsvis framställda yrkandet.
Under åberopande av vad sålunda anförts och under erinran örn utskottets
uttalande i det föregående, att vissa i motionerna I: 145 och II: 260
givna uppslag till förbättrande av yrkesundervisningen beaktas vid pågående
sakkunnigutredningar, får utskottet således hemställa
I. att riksdagen må
a) avslå herrar Normans och Kylings m. fl. ovannämnda
motioner (I: 83 och II: 244);
b) besluta, att lärare vid mindre folkskolor och biträdande
lärare vid folkskolor skola från och med den 1 januari
1938 äga av statsmedel åtnjuta lönetillägg enligt av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1938 angivna grunder;
c) i anledning av herr Wagnssons ovannämnda motion
(I: 85) medgiva, att statsbidrag må utgå till arvoden åt timlärare
i läroämne vid folk- och småskola på sätt av utskottet
ovan angivits;
d) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid
folkskolor för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 89,500,000 kronor;
II. att herrar Larssons och Anderssons i Rasjön m. fl. ovannämnda
motioner (I: 145 och II: 260) må anses besvarade
med vad utskottet ovan anfört;
III. att herr Wagnssons ovannämnda motion (1:84) må
anses besvarad med vad utskottet ovan anfört.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 8.
7
98
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
142:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid
folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. Kungl. Majit
har (punkt 148, sid. 406 och 407) föreslagit riksdagen att till Folkskolor
m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor
eller särskilda slöjdskolor för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 3,650,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr Johan Larsson väckt motion (I: 150), vari hemställts, att
riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning angående
införande av obligatorisk slöjdundervisning för gossar i folkskolor ävenså
utökad och obligatorisk sömnadsundervisning för flickor i fortsättningsskolan
samt framlägga de förslag, vartill utredningen kan ge anledning.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen gjorda yrkandet,
hänvisas till motionen.
Kungl. Majits förslag innebär, att från förevarande anslag från och med
nästa budgetår skola bestridas jämväl den ifrågavarande lärare tillkommande
provisoriska avlöningsförbättringen, vilken nu utgår från annat anslag. I
samband härmed har förevarande anslag uppräknats med 85,000 kronor.
Kungl. Majits ifrågavarande förslag lämnar utskottet utan erinran.
Vad det motionsvis anställda yrkandet beträffar, vill utskottet i likhet med
motionären framhålla betydelsen och värdet av att undervisning i slöjd och
sömnad meddelas vid folkundervisningsanstalterna. 1935 års riksdags beslut
angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet har i sin mån
bidragit till att främja slöjdundervisningen, i det att statsbidrag numera
utgår bland annat till anordnande av lokaler för undervisning i slöjd. Det
bör också påpekas, att bestämmelserna angående statsbidrag till slöjdundervisningen
successivt uppmjukats genom beslut av 1935 och 1936 års riksdagar.
På grund härav och då utskottet bar sig bekant, att skoldistrikten
i allmänhet ådagalägga ett stort intresse för ifrågavarande undervisning,
anser sig utskottet icke böra förorda, att riksdagen gör framställning hos
Kungl. Majit i av motionären angivet hänseende.
Under åberopande av vad utskottet under punkten 103:o) yttrat rörande
utgående av dyrtidstillägg å bisysslearvoden vill utskottet framhålla angelägenheten
av att Kungl. Majit tager under övervägande, huruvida icke de
å arvodena åt förevarande lärare i slöjd utgående dyrtidstilläggen lämpligen
böra inarbetas i dessa arvoden. I följd av den av 1937 års riksdag beslutade
löneregleringen för lärare vid folk- och småskola utgå från och med
den 1 januari 1938 dyrtidstillägg å lönerna för sistnämnda lärare i huvudsak
enligt de grunder, som gälla för nyreglerade verk, medan dyrtidstillägg
å berörda slöjdarvoden utgå enligt samma grunder som tidigare gällt, d. v. s.
i anslutning till grunderna för dyrtidstillägg vid oreglerade verk. Bland
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
99
annat ur kameral synpunkt är det önskvärt, att dyrtidstillägg över huvud
taget icke utgå å dessa arvoden, vilka i stället böra undergå skälig förhöjning
för att kompensera de bortfallande dyrtidstilläggen. Utskottet finner
det önskvärt, att förslag i ämnet förelägges 1939 års riksdag.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller
särskilda slöjdskolor för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 3,650,000 kronor;
b) att herr Larssons ovannämnda motion (I: 150) icke
må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
143:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål
vid egentliga folkskolor m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 149, sid. 408), vilket innebär en utvidgning av anslagets
ändamål till att omfatta jämväl den provisoriska avlöningsförbättringen
åt ifrågavarande lärarinnor och en i samband därmed företagen anslagshöjning
med 56,000 kronor, får utskottet, som vill framhålla, att vad
utskottet under nästföregående punkt yttrat rörande utgående av dyrtidstillägg
å arvoden till lärare i slöjd äger motsvarande tillämpning jämväl å
förevarande arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål, hemställa,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärarinnor i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor m. m.
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 400,000
kronor.
144:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlönande av lärare åt vid
statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna
barn i skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150, sid.
408 och 409), vilket innebär en av 1937 års lönereglering betingad anslagshöjning
med 20,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlönande
av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och
vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 130,000 kronor.
145:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets
nordligaste gränsorter. Kungl. Maj:t har (punkt 151, sid. 409—417)
föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande
i rikets nordligaste gränsorter för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 200,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr O. Bergqvist m. fl.
100
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
(I: 50) och den andra inom andra kammaren av herr E. Hage m.fl. (II: 132),
vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att de särskilda lönetillägg, som
jämlikt kungl, kungörelsen nr 469/1924 utgått till lärare vid folk- och småskolor
i vissa skoldistrikt, må från och med den 1 januari 1938 utgå med
225 kronor till varje lärare och att förslagsanslaget till folkundervisningens
befrämjande i rikets nordligaste gränsorter i samband därmed må höjas med
40,725 kronor till 240,725 kronor.
Beträffande de till stöd för motionerna anförda skälen hänvisas till motionen
I: 50.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 280,000
kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär alltså en anslagsminskning med
80,000 kronor.
De särskilda lönetilläggen jämlikt kungörelsen nr 469/1924 hava
utgått till lärare vid egentlig folkskola, mindre folkskola och småskola inom
vissa i kungörelsen uppräknade skoldistrikt inom rikets nordligaste gränsorter
med följande årliga belopp, nämligen
400 kronor till ordinarie och extra ordinarie lärare vid egentlig folkskola;
250 kronor till biträdande och vikarierande lärare vid egentlig folkskola
och till lärare vid mindre folkskola; samt
200 kronor till lärare vid småskola.
Inom Jukkasjärvi och Vittangi samt Gällivare skoldistrikt hava dock
lönetilläggen utgått med allenast respektive 150, 100 och 100 kronor.
I propositionen nr 270/1937 angående lönereglering för folk- och småskollärare
m. m. förutsattes, att ifrågavarande särskilda lönetillägg skulle
upphöra att utgå i och med löneregleringens ikraftträdande den 1 januari
1938. Riksdagen förklarade sig emellertid i sin skrivelse nr 468/1937 finna,
att lönetilläggen vore betingade bland annat av de säregna, undervisningen
försvårande språkförhållandena inom vissa delar av de nordligaste gränsorterna
men att riksdagen icke på grundval av den föreliggande utredningen
kunde bilda sig en uppfattning örn i vad mån situationen förändrades
genom löneregleringen, varför riksdagen anhöll om utredning i ämnet.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen föreslagit lönetilläggens
fastställande till 300 kronor för alla ifrågavarande lärare, medan statskontoret
och departementschefen tillstyrkt ett tillägg av 150 kronor.
Statskontoret — på vars utlåtande i ämnet departementschefen grundat sin
hemställan — har motiverat sitt förslag med bland annat följande uttalande:
Såsom av handlingarna i ärendet framginge, hade nämnda lönetillägg
utgått under en lång följd av år. Avsikten med dem hade varit, att för
vinnande av en god rekrytering göra lärarbefattningarna i finnbygden mera
eftersträvansvärda samt att giva ett erkännande åt lärarna för deras arbete
bland den finsktalande befolkningen. Lönetilläggen hade alltså avsetts att
utgöra ersättning dels för de olägenheter, som vore beroende av ifrågavarande
skolors avskilda lägen, dåliga kommunikationsförhållanden, hårda kli
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
101
mat och dyra levnadskostnader, dels ock för de särskilda svårigheter, som
vore förbundna med undervisningen av barn från finsktalande hem. Att
tilläggen icke endast vore en kompensation för sistnämnda svårigheter hade
även kommit till synes vid den år 1920 företagna höjningen av tilläggens
belopp. Av förarbetena till Kungl. Maj:ts beslut den 17 september 1920
— varigenom lönetilläggen fastställts till de belopp, som alltsedan dess utgått
— framginge, att i ärendet hörda myndigheter ansett höjningen nödvändig,
bland annat på grund av att dyrtiden gjort sig särskilt gällande i dessa
nordliga och isolerade trakter, samt att lärarna därstädes fått vidkännas
många svårigheter och försakelser till följd av underhaltiga och hälsofarliga
bostäder.
Genom 1937 års riksdags beslut angående lönereglering för lärare vid
folk- och småskolor hade läget blivit förändrat. Från och med den 1 januari
1938 komme nämligen beträffande bland annat lärare vid folk- och
småskolor samt vid statens egentliga folkskolor, mindre folkskolor och småskolor
i rikets nordligaste gränsorter att tillämpas avlöningsprinciper likartade
med dem, som gällde inom nyreglerade delar av statsförvaltningen.
I enlighet härmed skulle lärarlönerna utgå enligt en gemensam löneplan,
med lönebeloppen differentierade efter ortsgrupper. Inordnandet av tjänstgöringsorterna
i dessa grupper komme att ske med utgångspunkt från de allmänna
levnadskostnaderna. Härutöver skulle kallortstillägg tillkomma lärare,
som vore bosatta å sådana orter inom de norra delarna av landet, där
vistelsen på grund av klimatiska och fysiologiska förhållanden kunde anses
särskilt påfrestande.
Givetvis måste under dessa omständigheter den nu genomförda löneregleringen
komma att återverka på de lönetillägg, som utginge jämlikt ovannämnda
1924 års kungörelse. Då efter löneregleringen lönerna bestämdes
efter olika dyrorter och därjämte kallortstillägg komme att utgå, bortfölle
väsentligen grunden för de hittillsvarande särskilda lönetilläggen. En anledning
att bevilja en särskild förmån åt här avsedda lärare syntes dock
alltjämt ligga i de svårigheter, som vore förknippade med undervisningen
av de finsktalande barnen. I betraktande härav ville statskontoret icke
framställa erinran emot att till lärare i trakter med finsktalande befolkning
finge utgå ett särskilt lönetillägg även för tiden efter löneregleringens genomförande.
Statskontoret förutsatte härvid, att sådant tillägg endast skulle
tillkomma lärare i skolor, där språksvårigheterna verkligen motiverade en
dylik förmån.
Med beaktande av vad ovan anförts ville statskontoret — som icke hade
något att erinra emot att lönetillägget fastställdes till samma belopp för
samtliga lärare, som komme i åtnjutande av denna förmån — för sin del
föreslå, att såsom skäligt lönetillägg åt ifrågavarande lärare vid folk- och
småskolor måtte från och med den 1 januari 1938 utgå ett årligt belopp
av 150 kronor till varje lärare.
Ifrågavarande lönetillägg utgingo före löneregleringen med tillhopa omkring
119,000 kronor årligen. Skolöverstyrelsens förslag skulle medföra en
merkostnad för ändamålet av omkring 42,000 kronor och statskontorets av
departementschefen förordade förslag en med omkring 38,000 kronor minskad
anslagsbelastning.
102
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
Såsom framgår av den i ämnet verkställda utredningen, hava omförmälda
lönetillägg till lärare vid folkskolor inom vissa av rikets nordligaste gränsorter
till en del motiverats med hänsyn till de särskilda språksvårigheterna
i denna landsända. Utskottet har därför icke något att invända emot, att
lönetillägg av denna art må jämväl efter löneregleringens ikraftträdande
utgå med skäligt belopp. Då lönetilläggen till ej ringa del avse ersättning
av den art, som numera till vederbörande lärare utgår i form av kallortstillägg,
bör en viss försiktighet iakttagas vid bestämmandet av lönetilläggets
belopp. I varje fall finner utskottet det icke lämpligt att, såsom i de i
ämnet väckta motionerna yrkats, lönetilläggen bestämmas till sådant belopp,
att icke mindre än omkring 65 procent av de lärare, varom här är fråga,
skulle erhålla högre lönetillägg än tidigare utgått.
Utskottet, som finner skäl tala för att lönetilläggen böra utgå med samma
belopp för alla lärare, har funnit statskontorets av departementschefen biträdda
förslag väl avvägt och anser sig därför böra förorda ett lönetillägg
av 150 kronor för varje ifrågakommande lärare. Härvid förutsätter utskottet
i likhet med statskontoret, att lönetillägg endast skall tillkomma
lärare i skolor, där språksvårigheterna verkligen motivera en dylik förmån.
Utskottet utgår från att Kungl. Maj:t tager under omprövning, huruvida
icke den i kungörelsen nr 469/1924 införda förteckningen över de skoldistrikt,
inom vilka lönetillägg skola utgå, bör på grund härav omarbetas.
Lämpligen böra de lönetillägg, som sålunda tillstyrkts, komma vederbörande
lärare till del från och med den 1 januari 1938.
Utskottet anser sig icke böra ifrågasätta ändring i de av Kungl. Majit
verkställda anslagsberäkningarna och hemställer således,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herrar Bergqvists och Hages m. fl. ovannämnda
motioner (I: 50 och II: 132), till Folkskolor m. m.:
Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 200,000
kronor.
146:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning
åt lots- och fyrpersonalens barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 152), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa
kostnader för skolundervisning åt lots■ och fyrpersonalens barn
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 35,000
kronor.
147:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor
och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor.
I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 153, sid. 417 och 418), vilket
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
103
innebär en av den utav 1937 års riksdag beslutade löneregleringen betingad
anslagshöjning med 30,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. rn.: Bidrag till avlöning
åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid skolhem
och arbetsstugor för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 170,000 kronor.
148:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på
grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 154) föreslagit riksdagen i fråga
om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet denna dag särskilt
utlåtande; vilket härmed
anmäles.
149:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i
skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem. Kungl. Majit har (punkt
155, sid. 418—420) föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.i Bidrag
till inackordering av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 950,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr A. Bceckström väckt motion (lii 46), vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta vid beviljandet av anslaget till inackordering av
skolbarn, att skoldistrikt, som tillerkänts bidrag för barn för kortare tid
än helt läsår, äger rätt att efter skolöverstyrelsens beprövande använda bidraget
helt eller delvis till skolbarnsbespisning.
Beträffande de av motionären till stöd för hans yrkande anförda skälen
hänvisas till motionen.
Förevarande anslag, som för innevarande budgetår är uppfört med 880,000
kronor, har av skolöverstyrelsen med hänsyn till belastningen under det
senast förflutna budgetåret — omkring 1,055,000 kronor —• ansetts böra för
budgetåret 1938/39 uppföras med 1,050,000 kronor. Departementschefen
har för sin del tillstyrkt en nedräkning av sistnämnda belopp med dels
20,000 kronor, motsvarande ett av 1937 års riksdag till annat anslag överfört
belopp, dels ock 80,000 kronor, varmed anspråken på bidrag ur anslaget
förväntas komma att minskas vid bifall till Kungl. Majits under punkten
157 framlagda förslag om uppförande under åttonde huvudtiteln av ett
särskilt anslag till bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning.
Utskottet, som beaktar de av motionären anförda synpunkterna beträffande
önskvärdheten av att skolmåltider anordnas i större utsträckning än
nu sker, vill emellertid fästa uppmärksamheten på att, såsom av det föl
-
Utskottet.
104
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
TJtskottet.
jande inhämtas, för nästa budgetår ifrågasättes en icke oväsentlig höjning
av de anslagsmedel, som nu stå till förfogande för anordnande av skolbarnsbespisning,
samt att frågan örn en ytterligare utvidgning av skolbarnsbespisningen
befinner sig under Kungl. Maj:ts prövning. Med hänsyn härtill
finner sig utskottet icke böra förorda, att beslut fattas i enlighet med det
motionsvis framställda yrkandet.
Utskottet, som icke har något att erinra mot de av Kungl. Majit verkställda
anslagsberäkningarna, får sålunda hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag
samt med avslag å herr Bseckströms ovannämnda motion
(II: 46), till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av
skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 950,000 kronor.
150.o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar
för skolpliktiga barn. Kungl. Majit har (punkt 156, sid. 420) föreslagit
riksdagen att till Folkskolor m. m.i Bidrag till anordnande av skolskjutsar
för skolpliktiga barn för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av
600,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar K. I. Sköldén
och John Gustavson (I: 86) och den andra inom andra kammaren av herr
J. W. Mårtensson m. fl. (II: 163), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Majit anhålla örn sådan ändring i gällande förordning angående
bidrag till skolskjutsar, att statsbidrag till skolskjutsar må utgå företrädesvis
då genom anordnande av skolskjuts förbättring av skolväsendet åstadkommes
samt då barn ha lång och svår skolväg.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras yrkande anförda skälen
hänvisas till motionen I: 86.
Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 150,000 kronor,
betingad av anslagsbelastningen under budgetåret 1936/37 och emotsedda
utgiftsökningar. Några ändringar i grunderna för statsbidrags utgående
ifrågasättas icke.
Då gällande författningsbestämmelser icke lägga hinder i vägen för ett
tillgodoseende av de av motionärerna framställda önskemålen i den utsträckning,
som under förhandenvarande förhållanden kan befinnas lämplig, torde
berörda motioner icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda. Mot
Kungl. Majits förslag har utskottet intet att erinra. Utskottet hemställer
således,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
105
I. att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande
av skolskjutsar för skolpliktiga barn för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 600,000 kronor;
II. att herrar Sköldéns, Gustavsons och Mårtenssons m. fl.
ovannämnda motioner (I: 86 och II: 163) icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
151:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, sid. 420—422),
vilket innebär anvisande för första gången av anslag till nämnda ändamål
under åttonde huvudtiteln och en ökning med 100,000 kronor av de till
ändamålet nu ur margarinaccismedel utgående bidragen, får utskottet, under
erinran örn vad utskottet ovan under punkten 149:o) anfört, hemställa,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande
av skolbarnsbespisning för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av 300,000 kronor.
152:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader och deras
inredning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, sid. 423 och
424), vilket innebär en av föreliggande medelsbehov betingad anslagshöjning
med 50,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader
och deras inredning för budgetåret 1938/39
anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor.
153:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningslokaler m. m.
Kungl. Maj:t har (punkt 159, sid. 424—426) föreslagit riksdagen att till
Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningslokaler m. m. för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 7,500,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar W. Egnell och
John Gustavson (I: 51) och den andra inom andra kammaren av herr T.
Wolgast (II: 29), vari hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla
örn sådan ändring av kungl, kungörelsen av den 6 mars 1936, nr 45,
att bidrag utgår för redan befintliga skollokaler ändock sådana förhållanden
föreligga som omnämnas i 11 §, punkt 5.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras yrkande anförda skälen
hänvisas till motionen II: 29.
Kungl. Majda förslag innebär en av den väntade medelsåtgången betingad
anslagshöjning med 400,000 kronor. Beträffande grunderna för bidragens
utgående ifrågasättas icke några förändringar.
Utskottet.
106 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Mot Kungl. Majrts förslag har utskottet intet att erinra.
Enligt det författningsrum, som av motionärerna åberopats, utgår byggnadsbidrag
för redan befintliga undervisningslokaler allenast för lokal, som
användes för sitt ändamål. Motionärerna åsyfta alltså, att statsbidrag skulle
kunna utgå till äldre undervisningslokaler, oaktat de icke användas för sitt
ändamål. Detta har av motionärerna motiverats bland annat med en hänvisning
till bestämmelserna i 10 § omförmälda kungörelse, enligt vilken
byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler kan utgå, även om vederbörande
lokal blir obehövlig för undervisningsändamål. I anledning härav
må erinras, att den sistnämnda bestämmelsen motiverats därmed, att i fråga
om nya undervisningslokaler statlig myndighet vid bidragets ursprungliga
beviljande prövat byggnadsbehovet och givit sitt tillstånd till byggnadens
uppförande. Ett inhiberande av statsbidraget, sedan lokalerna blivit obehövliga,
har under sådana förhållanden ansetts oskäligt.
Det kan enligt utskottets mening icke vara med sunda ekonomiska principer
förenligt, att staten lämnar bidrag jämväl till äldre skollokaler, vilka
tillkommit utan statens medverkan och vilka äro obehövliga för det ändamål,
som förevarande statsbidrag avser att stödja. Utskottet avstyrker därför
ifrågavarande motioner och hemställer således,
I. att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningslokaler
m. m. för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 7,500,000 kronor;
II. att herrar Egneils, Gustavsons och Wolgasts ovannämnda
motioner (I: 51 och II: 29) icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
154:o) Folkskolor m. m.: Understödjande av folkskolebarns ferieoch
studieresor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 160, sid.
426—428), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår
och oförändrade grunder för anslagets disposition, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Understödjande av
folkskolebarns ferie- och studieresor för budgetåret 1938/39
anvisa ett förslagsanslag av 75,000 kronor.
155:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161), vilket innebär samma
medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska
skolan i Tärna för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 15,000 kronor.
156:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till svensk undervisning för svenska
barn i utlandet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162,
sid. 429—431), vilket innebär en anslagshöjning med 3,300 kronor, betingad
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
107
dels av överförande till anslaget av det för innevarande budgetår utgående
särskilda anslaget till svenska folkskolan i Tallinn och dels av ökat understöd
till svenska skolan i Berlin, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till svensk
undervisning för svenska barn i utlandet för budgetåret 1938/39
anvisa ett anslag av 19,100 kronor.
157:o) Folkskolor m. m.: Fortbildningskurser för lärare vid egentliga
folkskolor och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 163, sid. 431 och 432), vilket innebär återuppförande å riksstaten
av det sedan budgetåret 1932/33 indragna anslaget till förevarande ändamål,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Fortbildningskurser
för lärare vid egentliga folkskolor och småskolor för budget
året 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
158:o) Bidrag till skolhygienisk verksamhet. I två likalydande motioner,
väckta, den ena inom första kammaren av herrar R. Lindström och
R. Wagnsson (I: 152) och den andra inom andra kammaren av herr L. V
Lindén (II: 242), har hemställts, att på vissa villkor statsbidrag måtte utgå
till skoldistrikt för arvoden åt läkare vid samtliga folkskolor, utgörande för
helt budgetår en krona för varje under höstterminen vid någon av sagda
skolor i skoldistriktet med anordnad skolhygienisk verksamhet inskriven
lärjunge, och att för detta ändamål måtte anvisas ett förslagsanslag av
300,000 kronor för budgetåret 1938/39, att statsbidrag enligt av kungl,
medicinalstyrelsen angivna principer måtte utgå till skolläkares resor för
skolbarnsundersökningar och för dem av distriktssköterskornas resor i egenskap
av skolsköterskor, vilka måste föranleda särskild kostnad, samt anvisande
härför av ett förslagsanslag av 35,000 kronor för nyssnämnda budgetår;
och att från och med den 1 juli 1938 måtte inrättas en ordinarie
tjänst som överläkare vid rikets skolor, uppförd i lönegrad B 30.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras yrkanden anförda skälen
hänvisas till motionen I: 152.
Den föreliggande betydelsefulla frågan örn läkarvården vid våra skolor
är för närvarande föremål för utredning. Utskottet, som under sådana förhållanden
icke kan förorda, att riksdagen nu upptager denna fråga till realbehandling,
vill uttala förhoppningen, att Kungl. Maj:t för riksdagen framlägger
det förslag i ämnet, som kan befinnas påkallat.
Utskottet hemställer, under åberopande av vad sålunda anförts,
att herrar Lindströms, Wagnssons och Lindéus ovannämnda
motioner (I: 152 och II: 242) icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Utskottet.
108
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
159:o) Nomadskolor: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt
164) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
160:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 165), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 95,000 kronor.
161 :o) Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande elever vid folkskoleseminarierna
i Luleå och Umeå. Nomadskolor: Gratialer. I
enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 166, sid. 433), vilket ifråga om
sistnämnda anslag innebär en till följd av en gratialtagares frånfälle uppkommen
anslagsminskning med 300 kronor och i övrigt oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande elever vid
folkskoleseminarierna i Luleå och Umeå ett förslagsanslag av
800 kronor;
b) till Nomadskolor: Gratialer ett anslag av 800 kronor.
162:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 167, sid. 434), vilket innebär en anslagsminskning
med 250,000 kronor, motiverad med hänsyn till väntad minskad
anslagsbelastning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning
åt lärare för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 5,000,000 kronor.
163:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.
Kungl. Majit har (punkt 168, sid. 434) föreslagit riksdagen
att till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 300,000
kronor.
Kungl. Majits förslag innebår en anslagshöjning med 60,000 kronor, företagen
med hänsyn till den väntade medelsåtgången, som för budgetåret
1936/37 uppgått till i runt tal 285,000 kronor.
Utskottet. Den pågående centraliseringen av fortsättningsskolväsendet har betydelse
icke blott ur statsekonomisk synpunkt utan är av vikt jämväl med hänsyn
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
109
till de förbättringar av denna skolform, som därigenom kunna ernås. Särskilt
bör framhållas, att en centralisering av fortsättningsskolan ofta möjliggör,
att fortsättningsundervisningen kan i större utsträckning göras yrkesbetonad
och inriktas på undervisning i hushållsgöromål. Utskottet, som vill
framhålla önskvärdheten av att den på området pågående utvecklingen i
görligaste mån främjas, förutsätter, att vederbörande myndigheter hava sin
uppmärksamhet riktad på behovet av en ökad centralisering av fortsättningsskolväsendet.
Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet icke något att erinra, och utskottet
hemställer därför, under åberopande av vad ovan anförts,
att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering
av fortsättning sskolväsendet för budgetåret 1938/39
anvisa ett förslagsanslag av 300,000 kronor.
164:o) Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för lärare. Kungl.
Majit har (punkt 169, sid. 435 och 436) föreslagit riksdagen att till Fortsättningsskolor:
Utbildningskurser för lärare för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 12,000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen hemställt, att anslaget
måtte höjas till 26,350 kronor, att fördelas på följande sätt:
2 fortsättningskurser i jordbruk med binäringar.........kronor 8,000
2 begynnelsekurser i jordbruk med binäringar.......... » 8,000
1 begynnelsekurs i handel........................ » 4,650
1 » i kvinnlig slöjd.................... » 3,600
1 » i engelska för undervisning i fortsättningsskolor
i anslutning till fiskerinäring ... » 2,100
Summa kronor 26,350.
Departementschefen har tillstyrkt anvisande för ändamålet av 20,000 kronor.
Inom ramen av nämnda anslagsbelopp har det synts honom möjligt att
anordna två fortsättnings- och tre begynnelsekurser.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, anser
sig böra utgå från att urvalet av deltagare i de jordbrukskurser, som kunna
komma till stånd, sker med beaktande av att vederbörande kursdeltagare
icke blott har förutsättningar att tillgodogöra sig kursundervisningen utan
också på grund av sina föregående erfarenheter och sin allmänna lämplighet
besitter förmåga att meddela en tillfredsställande undervisning på detta
yrkesområde.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Utbildnings
kurser
för lärare för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 20,000 kronor.
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ilo
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
Högre folkskolor och folkhögskolor.
165:o) Högre folkskolor: Understöd. Beträffande vad Kungl. Majit
(punkt 170) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
166:o) Högre folkskolor: Resestipendier åt lärare i främmande
levande språk. Kungl. Majit har (punkt 171, sid. 437 och 438) föreslagit
riksdagen att till Högre folkskolor: Resestipendier åt lärare i främmande
levande språk för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 1,500
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr D. Norman väckt motion (I: 82), vari hemställts, att riksdagen
till resestipendier åt lärare vid folkskoleseminarier, lärare vid småskoleseminarier,
lärare vid folkskolor, lärare vid fortsättningsskolor, lärare
vid småskolor, lärare vid mindre folkskolor, biträdande lärare vid folkskolor,
lärare vid högre folkskolor, föreståndare och lärare vid rikets abnormskolor
(dövstumskolor, blindskolor och sinnesslöanstalter) samt vid skyddshem ävensom
åt statens folkskolinspektörer ville för budgetåret 1938/39 bevilja ett
reservationsanslag av 28,000 kronor, att utgå enligt de villkor och bestämmelser,
som Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva.
Beträffande de av motionären till stöd för hans yrkande anförda skälen
hänvisas till motionen.
Kungl. Majits förslag innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen hemställt örn beviljande
för nästa budgetår av ett anslag av 28,000 kronor till resestipendier
åt de i ovannämnda motion uppräknade kategorierna befattningshavare vid
undervisningsväsendet, men att departementschefen funnit sig icke kunna
för närvarande förorda bifall till denna hemställan.
Utskottet, som väl inser betydelsen av att lärarna genom studieresor sättas
i tillfälle att tillägna sig en för sin lärarverksamhet lämplig fortbildning,
förutsätter, att Kungl. Majit ägnar denna fråga uppmärksamhet och för 1939
års riksdag framlägger förslag i ämnet. Om och i vad mån jämväl folkskolinspektörer
böra komma i åtnjutande av statliga resestipendier anser sig utskottet
icke kunna nu bedöma. Det i motionen framställda förslaget biträder
utskottet icke i vidare mån än att utskottet i likhet med departementschefen
tillstyrker fortsatt anvisande av 1,500 kronor till resestipendier åt lärare i
främmande levande språk vid högre folkskolor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
lil
Utskottet hemställer således,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Normans ovannämnda motion (I: 82)
i den mån motionen skiljer sig från nämnda förslag, till
Högre folkskolor: Resestipendier åt lärare i främmande levande
språk för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 1,500 kronor.
167:o) Folkhögskolor: Understöd. Folkhögskolor: Stipendier åt
elever. Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. Kungl.
Majit har (punkterna 172 och 173, sid. 438—445) föreslagit riksdagen att
för budgetåret 1938/39 anvisa dels till Folkhögskolor: Understöd ett förslagsanslag
av 1,340,000 kronor, dels ock till Folkhögskolor: Stipendier åt elever
ett förslagsanslag av 650,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr R. Wagnsson
(I: 65) och den andra inom andra kammaren av herrar T. Wolgast och G.
Jeppsson (II: 91), vari hemställts, att riksdagen måtte för understöd för utbildning
av lärare och lärarinnor vid folkhögskolor för budgetåret 1938/39
anvisa ett anslag av 4,500 kronor.
I fråga örn förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor innebär
Kungl. Maj:ts förslag en uppräkning av anslaget med 40,000 kronor med
hänsyn dels till medelsåtgången under budgetåret 1936/37 och dels därtill,
att understöd förutsättes under nästa budgetår skola utgå jämväl till svenska
gymnastikförbundets gymnastikfolkhögskola å Lillsved, vilken hittills icke
åtnjutit understöd från förevarande anslag.
Kungl. Maj:ts förslag beträffande anslag till stipendier åt elever innebär
i kostnadshänseende en anslagshöjning med 50,000 kronor, betingad av
att förslag framlagts örn en återgång till de maximibestämmelser rörande
stipendiebeloppens storlek, som gällde under budgetåren 1929/32.
För närvarande gälla beträffande ifrågavarande elevstipendier bestämmelserna
i kungörelsen nr 399/1934.
Stipendium av statsmedel må tilldelas endast sådan i folkhögskola intagen
elev, som är obemedlad eller mindre bemedlad och som åtnjuter undervisning
i kurs, för vilken bidrag av statsmedel utgår. Eleven hänföres till en
av tre behovsgrader, varvid till högsta (tredje) behovsgraden endast bör
räknas elev, som i synnerlig grad är i behov av understöd. Skolöverstyrelsen
meddelar särskilt för vinterkurs och särskilt för sommarkurs beslut
rörande beloppet av det anslag, som skall tillkomma varje särskild folkhögskola,
och skall därvid för elev av tredje behovsgraden beräknas högst 35
112
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
kronor, för elev av andra behovsgraden högst 20 kronor och för elev av
första behovsgraden högst 15 kronor för varje läsmånad, eleven uppgivits
skola bevista kursen.
Maximibeloppen, vilka bestämdes till sin nuvarande storlek av 1932 års
riksdag, utgjorde under budgetåren 1929/32 respektive 45, 25 och 15 kronor,
till vilken storlek de nu enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle återföras.
Vidkommande det motionsvis framförda förslaget örn anvisande av medel
till understöd för utbildning av lärare och lärarinnor vid
folkhögskolor inhämtas av statsrådsprotokollet, att skolöverstyrelsen i
skrivelse den 30 augusti 1937 hos Kungl. Majit gjort framställning i ämnet
och därvid anfört följande:
I sina anslagsäskanden till 1937 års riksdag hade överstyrelsen, efter anhållan
av styrelsen för svenska folkhögskolans lärarförening, föreslagit, att
Kungl. Majit ville hemställa, att det belopp av 4,500 kronor, som enligt
kungörelsen den 26 september 1921 (nr 627) angående understöd för utbildning
av lärare och lärarinnor vid folkhögskolor tidigare utgått av anslaget
till understödjande av folkhögskolor, men som från och med budgetåret
1932/33 icke utgått, åter måtte få användas för det avsedda ändamålet.
Sedan styrelsen för nämnda lärarförening i skrivelse den 3 juli 1937 ånyo
anhållit, att överstyrelsen måtte i sina anslagsäskanden för budgetåret
1938/39 upptaga förslaget om anslag till utbildningskurser för folkhögskolornas
lärarpersonal, finge överstyrelsen ånyo för sin del understryka, att ett starkt
behov av dylika utbildningskurser rådde, och finge därför upprepa sitt förslag,
att medel för ändamålet måtte ånyo anvisas.
Departementschefen har icke ansett sig böra framlägga förslag för riksdagen
om anslag till ändamålet för nästa budgetår.
Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet örn anslag till understöd för
utbildning av nu ifrågavarande lärare har i motionen lii 91 anförts i huvudsak
följande:
Ifrågavarande anslag har från folkhögskolehåll ansetts ha en annan karaktär
än de övriga anslag till kurser och vidare utbildning, vilka likaledes
indragits på grund av de försämrade konjunkturerna. Styrelsen för svenska
folkhögskolans lärarförening har motiverat ifrågavarande anslags särställning
sålunda:
»För folkhögskolans lärarutbildning hade ifrågavarande anslag en helt
annan betydelse än de anslag till lärare vid andra skolor, som det vid indragningen
jämfördes med. Medan såväl beträffande högre allmänna läroverk
och med dem jämförbara skolor som vid folkskolor speciellt för ifrågavarande
skolor avsedd pedagogisk utbildning fortfarande bekostades av statsmedel
och anslagen för utbildningskurser eller resestipendier därför för dessa
läroanstalter måste ha ansetts ha en mera underordnad betydelse, var anslaget
på 4,500 kronor för utbildning av lärare vid folkhögskolor det enda
anslag för speciell pedagogisk utbildning syftande att tillgodose den egna
skolformens krav, som stått folkhögskolans lärare till buds. Under de år,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
113
som gått, sedan anslaget indrogs, har behovet av ett motsvarande anslag
gjort sig starkt kännbart. De unga lärare, som efter anslagets indragande
auställts vid folkhögskolan, ha icke haft samma möjlighet till utbildning för
sin speciella läraruppgift som lärare vid folkhögskolan i motsvarande ställning
tidigare haft. Att olägenheterna härav ökats i samma mån folkhögskolornas
elevantal stigit och en mängd nya lärare måst anställas, har varit
påtagligt. Styrelsen har med de begränsade medel, föreningen förfogar
över, hösten 1934 under 8 dagar vid Tärna folkhögskola anordnat en kurs
för yngre folkhögskollärare, vid vilken kurs varken stipendier utgingo till
kursdeltagare eller något som helst honorar lämnades föreläsare vid kursen.
Det stora antal deltagare som denna kurs samlade — ett femtiotal — och
det intresse, som hos kursdeltagarna förmärktes för att få en fortsättning
av kursen till stånd, visar att det föreligger ett kännbart behov av särskilda
åtgärder för utbildning av lärare vid folkhögskolor. Vid kursen framställdes
främst önskemål om ytterligare kurser syftande på utbildning för undervisningen
i medborgarkunskap, en ämnesgrupp som med hänsyn till folkhögskolelevernas
åldersnivå och medborgerliga erfarenhet ställer särskilda
krav på läraren. Men även i fråga om andra ämnen framfördes önskemål
örn speciellt för folkhögskolan lagda utbildningskurser.»
Sedan ifrågavarande anslag från och med budgetåret 1932/33 indrogs,
anföres det i motionen vidare, har ett betydande antal lärare vid folkhögskolan
nyanställts. Senast vid 1937 års allmänna svenska folkhögskolemöte
i Bräkne-Hoby framfördes upprepade gånger av representanter för den
yngre lärargenerationen önskan örn speciellt för folkhögskolan avsedda utbildningskurser.
Den undantagsställning, som folkhögskolan, när det gäller
lärarutbildningen, försatts i, framgår även genom en jämförelse med lantmannaskolan.
Under vart och ett av åren 1934—37 har staten lämnat
understöd för anordnandet av särskilda fortbildningskurser för lärarpersonal
vid lantbruksundervisningsanstalter.
Utskottet biträder departementschefens förslag om en höjning av de nu
utgående stipendierna till elever vid folkhögskolor samt förutsätter härvid,
att de gynnsammare stipendiegrunderna skola tillämpas allenast beträffande
elever i sådana kurser, som påbörjas efter den 1 juli 1938. Härutinnan
åberopar utskottet vad jordbruksutskottet i utlåtande nr 1 i motsvarande
hänseende yttrat beträffande anslag till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter.
Till understöd för utbildning av lärare och lärarinnor vid folkhögskolor
har enligt det föregående icke utgått något anslag sedan budgetåret 1932/33.
Vissa likartade utbildningsanslag, som liksom det sistnämnda varit av statsfinansiella
skäl indragna, hava successivt ånyo uppförts å riksstaten. Utskottet
har funnit vad i de ovanberörda motionerna anförts utgöra en vägande
motivering för ett återupptagande å riksstaten jämväl av förevarande
utbildningsanslag. För ändamålet bör enligt utskottets mening för nästa
budgetår anvisas 4,500 kronor. Lämpligen bör understödet i fråga utgå
från ett särskilt reservationsanslag å 4,500 kronor, benämnt Folkhögskolor:
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 8. 8
Utskottet.
114 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Understöd för utbildning av lärare. Givetvis bör anslaget avse också kvinnliga
lärare.
Utskottet, som i övrigt ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag, får således
hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herrar Wagnssons, Wolgasts och Jeppssons ovannämnda
motioner (I: 65 och II: 91), för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Folkhögskolor: Understöd ett förslagsanslag av 1,340,000
kronor;
b) till Folkhögskolor: Stipendier åt elever ett förslagsanslag
av 650,000 kronor;
c) till Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare ett
reservationsanslag av 4,500 kronor.
Abnormundervisningen.
168:o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 174, sid. 445—449), vilket innebär en huvudsakligen
av 1937 års lönereglering betingad anslagshöjning med 21,600 kronor, får
utskottet, som åberopar vad utskottet under punkten 103:o) yttrat rörande
beredande av kompensation åt vissa befattningshavare för minskning i dyrtidstillägg
på grund av övergång från oreglerat till reglerat dyrtidstillägg,
hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna
för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1938/39:
Avlöningsstat:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis...................kronor 183,600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t............ » 3,560
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 10,100
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis ... » 800 » 10,900
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... » 7,040
Summa förslagsanslag kronor 205,100;
b) till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 205,100 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
115
169:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. Beträffande vad
Kungl. Majit (punkt 175) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
170:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176, sid. 453
—456), vilket i kostnadshänseende innebär en anslagshöjning med 300 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må,
a) besluta, att till ordinarie vaktmästare och med dem
jämförliga befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för
blinda med komplicerat lyte, tekniska läroverken i Örebro,
Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna i Norrköping
och Borås samt elektrotekniska fackskolan i Västerås
skola under budgetåret 1938/39 utgå tillfälliga lönetillägg
enligt enahanda bestämmelser som för budgetåret
1937/38;
b) förklara, att i fråga örn tillerkännande av tillfälliga
lönetillägg åt icke-ordinarie befattningshavare skall för budgetåret
1938/39 gälla vad i sådant hänseende blivit för
budgetåret 1937/38 beslutat;
c) godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten i
Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1938/39:
Avlöningsstat:
1. Avlöningar till lärare, husmoder och Översköterska,
förslagsvis...............kronor 50,000
2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie stat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar. . kronor 4,650
Avi ö ningsstat.
Tjänstgö-
Lön
ringspen-
ningar
Summa
1 maskinist.......
1,100
650
1,750
1 vaktmästare......
900
550
1,450
1 vaktmästare......
Anni.: För maskinist
och vaktmästare kan lö- nen efter 3 år höjas med
100 kronor, efter 6 år med
ytterligare 100 kronor och
efter 9 år med än ytter- ligare 100 kronor.
900
550
1,450
Summa kronor
—
4,650
116
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
b. Ålderstillägg, förslagsvis.......kronor 1,200
c. Fyllnadsarvoden åt vikarier, förslagsvis
................... » 150 6,000
3. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat:
a. Lön och tjänstgöringspenningar. . kronor 1,800
Avlöningsstat.
Lön
Tjänstgö-
ringspen-
ningar
Summa
1 kvinnligt skrivbiträde,
tillika räkenskaps- förare ..........
1,300
500
1,800
Anm.: Härtill kunna
komma tre ålderstillägg,
vart och ett å 200 kronor,
efter respektive 5,10 och
15 års tjänstgöring. Av
varje ålderstillägg skola
100 kronor utgöra lön
och 100 kronor tjänst- göringspen ningar.
Summa kronor
—
—
1,800
b. Ålderstillägg, förslagsvis.......kronor 400
c. Fyllnadsarvoden till vikarier, förslagsvis
.................. »_100 2,300
4. Arvode och särskild ersättning, bestämd av Kungl.
Majit...........................kronor 1,300
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m........kronor 7,700
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
.................. » 1,200 8,900
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän, förslagsvis.......kronor 1,400
Summa förslagsanslag kronor 69,900;
d) till Vårdanstalten i Lund för ilinda med komplicerat
lyte: Avlöningar för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 69,900 kronor.
171 :o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 177) föreslagit riksdagen
i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare
under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
117
172:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med
Kungl. Majda förslag (punkt 178, sid. 458—460), vilket innebär en anslagshöjning
med 2,800 kronor i syfte att möjliggöra tilldelande av skrivmaskiner
åt samtliga avgående blindskolelever, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 7,800 kronor.
173:o) Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare.
I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 179, sid. 460), vilket innebär
en av minskad belastning påkallad anslagsminskning med 500 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Järnvägsresor för blindskolelever
jämte åtföljande vårdare för budgetåret 1938/39 anvisa ett
förslagsanslag av 6,000 kronor.
174:o) Fria frakter för arbetsmaterialier till blinda hantverkare.
I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 180, sid. 461), vilket innebär
en höjning av anslaget med 1,000 kronor i förhållande till medelsanvisningen
under innevarande budgetår, då anslaget på grund av en kvarstående
reservation utgått med nedsatt belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fria frakter för arbetsmaterialier
till blinda hantverkare för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 4,000 kronor.
175:o) Understöd åt blivande blindlärare. Tryckning av blindskrifter.
I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 181), vilket innebär
samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Understöd åt blivande blindlärare ett reservationsanslag
av 1,000 kronor;
b) till Tryckning av blindskrifter ett reservationsanslag av
7,000 kronor.
176:o) Läroanstalter för dövstumma: Avlöningar. Läroanstalter
för dövstumma: Omkostnader. Bidrag till tysta skolan i Lidingö.
Beträffande vad Kungl. Majd (punkt 182) föreslagit riksdagen i fråga örn
anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande; vilket härmed
anmäles.
177:o) Bidrag till tidning för dövstumma. Bidrag till svenska
föreningen för dövas väl. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt
118 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
183), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Bidrag till tidning för dövstumma ett anslag av
1,000 kronor;
b) till Bidrag till svenska föreningen för dövas väl ett
anslag av 8,000 kronor.
Yrkesundervisningen.
178:o) Tekniska läroverk: Avlöningar. Tekniska läroverk: Omkostnader.
Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. Tekniska
läroverk: Stipendier. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 184) föreslagit
riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
179:o) Tekniska läroverk: Undervisning i färgeriteknik vid tekniska
elementarskolan i Norrköping. I enlighet med Kungl. Marits
förslag (punkt 185), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska läroverk: Undervisning i
färgeriteknik vid tekniska elementarskolan i Norrköping för
budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 3,200 kronor.
180:o) Handelsgymnasier: Understöd. Kungl. Majit har (punkt 186,
sid. 464—472) föreslagit riksdagen att till Handelsgymnasier: Understöd för
budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 330,900 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren,
av herr N. Holmström m. fl. (I: 88) och den andra inom andra kammaren
av herr A. Olsson i Gävle m. fl. (II: 166), vari hemställts, att utöver det av
Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagna understödet å 4,000 kronor
till Gävle högre handelsinstitut i dess egenskap av handelsgymnasium riksdagen
måtte bevilja nämnda läroanstalt ett ytterligare understöd av 12,000
kronor eller sammanlagt 16,000 kronor;
dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herrar A. Bergström och H. Nordenson (I: 149) och den andra
inom andra kammaren av herrar A. Hellberg och O. Nilsson i Göteborg
(II: 240), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att handelsgymnasierna
måtte för ökandet av antalet friplatser och nedsatta avgifter för mindre
bemedlade elever erhålla ett tilläggsanslag av 35,000 kronor för arbetsåret
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 119
1938—39 under villkor att nu gällande procenttal för avgiftslindringar höjes
från 15 till 30.
Beträffande de till stöd för motionärernas yrkanden anförda skälen hänvisas,
i den mån redogörelse härför ej lämnas nedan, till motionerna I: 88
och I: 149.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 38,900 kronor, belöpande
med 3,400 kronor å upprättande av en ny parallellavdelning
vid handelsgymnasiet i Hälsingborg, med 5,400 kronor å vissa löneförhöjningar
för de ordinarie lärarna vid handelsgymnasierna samt med
30,100 kronor å bidrag från förevarande anslag till tre nya handelsg
y m n a s i e r.
Av statsrådsprotokollet inhämtas beträffande det sistnämnda förslaget
bland annat följande:
Statsmakternas medverkan föreslås till inrättande av helt nya handelsgymnasier
i Umeå och Sundsvall. Därjämte ifrågasättes beviljande av statsunderstöd
på för dylikt understöd till handelsgymnasier brukliga villkor åt
det redan existerande men helt och hållet kommunalt drivna Gävle högre
handelsinstitut, vilket därigenom skulle få karaktär — även till namnet liksom
för närvarande till gagnet — av handelsgymnasium.
För handelsgymnasierna i Umeå och Sundsvall förutsättas skola utgå
maximiunderstöd, d. v. s. 3A av de löpande kostnaderna. Understöden
hava för nästa budgetår beräknats för Umeågymnasiet till 12,600 kronor
och för Sundsvallsgymnasiet till 13,500 kronor. Gävle högre handelsinstitut
föreslås skola erhålla ett understöd av 4,000 kronor mot begärda 16,000
kronor.
De för de ifrågasatta statsunderstöden anförda motiven kunna sammanfattas
sålunda:
Det allmänna behovet av statsunderstödda handelsgymnasier i Norrland, som
hittills saknat sådana, har understrukits av skolöverstyrelsen, som därvid
bland annat erinrat, att näringslivet i Norrland på grund av de säregna
förhållanden, varunder detsamma utvecklat sig, i flera avseenden avveke
från den gestaltning, näringslivet erhållit i mellersta och södra Sverige. Då
ifrågavarande utbildning så långt möjligt borde anpassas efter näringslivets
i orten särskilda behov, vore det uppenbart, att den för Norrlands del bleve
bäst betjänt av handelsgymnasier förlagda till Norrland och sålunda komme
under den omedelbara ledning av med näringslivet i denna landsända särskilt
förtrogna industriens och köpenskapens män.
Sundsvall. Staden vore enligt skolöverstyrelsens mening särdeles lämplig
som förläggningsort för ett handelsgymnasium på grund av dess belägenhet
inom landets största område för trävaru- och cellulosaproduktion, varigenom
staden kommit att intaga en ställning såsom kommersiellt centrum för en
stor del av Norrland. I staden dreves ett kommunalt handelsinstitut med
ettåriga kurser, som åtnjöte statsunderstöd såsom yrkesundervisningsanstalt.
Vid densamma funnes inrättade dels kurser för elever med folkskolunder
-
120
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
byggnad, dels en kurs för elever med realexamen eller motsvarande kunskaper.
Efter upprättande av ett handelsgymnasium skulle sistnämnda kurs
upphöra men handelsskolan i övrigt fortsätta sin hittillsvarande verksamhet
såsom en fristående läroanstalt. — Sundsvalls stadsfullmäktige hade den 16
april 1937 valt styrelse för ett handelsgymnasium, som, under förutsättning
av att statsunderstöd erhölles, skulle upprättas och träda i verksamhet vid
början av höstterminen 1938, samt förbundit sig att till gymnasiets uppehållande
årligen lämna stadgat kontant bidrag samt att tillhandahålla för
detsamma erforderliga lokaler.
Umeå. Från stadens sida har framhållits, att där funnes ett privat handelsinstitut,
inrättat år 1917. Vid början av höstterminen 1937 vore vid
institutet anmälda 65 elever, bland vilka åtskilliga avlagt realexamen eller
hade normalskolekompetens. Aven ett antal av de elever, vilka vid högre
allmänna läroverket i Umeå avlagt real- eller studentexamen, sökte sig till
skolor för handelsundervisning. Flertalet av dessa elever bedreve sina
handelsstudier å annan ort än Umeå, vanligen Stockholm. Folkmängden
inom rekryteringsområdet för det tillärnade handelsgymnasiet beräknades
till i runt tal 425,000 invånare, alternativt omkring 610,000 invånare. Motsvarande
invånarantal beräknades för Sundsvalls del till omkring 420,000,
alternativt omkring 230,000. — Länsstyrelsen i Umeå har anfört, att bristen
på utbildade, kunniga yrkesmän av olika slag icke någonstädes torde vara
så starkt framträdande som i övre Norrland. — Skolöverstyrelsen har påpekat,
att även Umeå bildade centrum i ett vidsträckt och betydelsefullt
affärs- och industriområde. Att ett livligt utbildningsbehov gjorde sig gällande
inom detta område framträdde bland annat därav, att Umeå högre
allmänna läroverk höstterminen 1937 räknade icke mindre än 850 elever
och sålunda vore ett av vårt lands största. En avsevärd del av eleverna i
läroverket komme från olika orter inom länet, som saknade högre läroverk.
Att en del av dessa skulle lia sökt sig till ett handelsgymnasium, om ett
sådant funnits att tillgå, torde man med säkerhet kunna beräkna. Detta
skulle givetvis ha inneburit en önskvärd avlastning för läroverket och på
samma gång skapat större tillgång på sådan ungdom, som inriktade sig
på arbetsuppgifter inom det praktiska livet, varav behovet för närvarande
vore starkt framträdande. — Umeå stad har åtagit sig författningsenliga
förpliktelser gentemot handelsgymnasiet, därest ett sådant komme till stånd.
Gävle. Den i Gävle sedan långt tillbaka bedrivna läroanstalten »Gävle
borgarskola och högre handelsinstitut» omfattade, har skolöverstyrelsen framhållit,
en fyraårig mellanskola (av staten understödd såsom enskild mellanskola),
ett högre tvåårigt handelsinstitut för inträdessökande med realexamen
(utan statsunderstöd) och en ettårig handelskurs (av staten understödd
såsom kommunal anstalt för yrkesundervisning) för inträdessökande, som
genomgått mellanskolans två lägsta klasser eller ägde motsvarande utbildning.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 juni 1915 vore avgångsexamen
från institutet i kompetenshänseende likställd med avlagd avgångsexamen
vid tvåårigt statsunderstött handelsgymnasium. Från och med ingången
av år 1919 hade institutet i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 29
november 1918 ställts under överstyrelsens inseende. Lärokursen vid ifrågavarande
handelsinstitut motsvarade helt de statsunderstödda handelsgymnasiernas,
och läroanstalten hade utövat sin verksamhet på ett mycket tillfredsställande
sätt. Det syntes överstyrelsen, att ett handelsgymnasium i
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
121
Gävle både vöre välbehövligt och hade en betydelsefull uppgift att fylla.
Sedan år 1913 hade Gävle stad med hjälp av för ändamålet tillgängliga
fonder själv upprätthållit det mot handelsgymnasium svarande högre handelsinstitutet.
Då emellertid läroanstalten fyllde ett verkligt behov icke
enbart för ifrågavarande kommun utan för hela Gästrikland och angränsande
landskap, syntes det icke vara skäligt, att staden ensam skulle i fortsättningen
hära de kostnader, som vore förenade med upprätthållandet av ett
handelsgymnasium. Överstyrelsen funne sig därför ha goda skäl att förorda
den nu föreliggande ansökningen om statsunderstöd till ett handelsgymnasium
i Gävle. Vad beträffade de beräkningar över inkomster och
utgifter, som läge till grund för det för budgetåret 1938/39 för gymnasiet
uppgjorda statförslaget, hade överstyrelsen intet att erinra. I överensstämmelse
härmed söktes ett statsunderstöd för budgetåret 1938/39 å 16,000 kronor.
Departementschefen har vid bedömandet av de föreliggande framställningarna
örn statsunderstöd för upprättande av ifrågavarande tre nya handelsgymnasier
funnit sig av statsfinansiella skäl för närvarande endast kunna förorda statsunderstöd
till normal storlek för två av dessa handelsgymnasier, nämligen i
Sundsvall och Umeå. Sundsvall vore, anför han, i egenskap av säte och medelpunkt
för en livlig affärsverksamhet synnerligen lämplig som förläggningsort
för ett handelsgymnasium. Detsamma gällde örn Umeå. Genom att
understödja handelsgymnasier på dessa båda platser medverkade staten till
ett nyskapande av två viktiga praktiska utbildningsanstalter för övre och
mellersta delarna av Norrland. I fråga örn Gävle vore situationen i viss mån
annorlunda, eftersom där redan sedan många år funnes en av kommunen
understödd läroanstalt, som gjorde samma tjänst som ett handelsgymnasium.
Ett statsbidrag till denna skola ledde egentligen endast till att minska kommunens
utgifter för ändamålet. Då det emellertid kunde vara skäligt att så
skedde, ville departementschefen tillstyrka, att den ifrågavarande läroanstalten,
Gävle högre handelsinstitut, såsom handelsgymnasium tillerkändes ett
något reducerat understöd, förslagsvis 4,000 kronor av förevarande anslag.
Gällande författning förutsatte icke såsom någon ovillkorlig regel, att statens
bidrag skulle utgöra SA av ifrågakommande kostnader, utan att ett
statsbidrag av denna storlek i själva verket vore ett maximibidrag.
Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet örn ett statsunderstöd av
16,000 kronor till ett handelsgymnasium i Gävle har i motionen I: 88 anförts
bland annat:
Det område av landet, vars behov handelsgymnasiet i Gävle kan anses
höra tillgodose, kan i stort sett sägas sammanfalla med handelskammarens
i Gävle intressesfär, nämligen Gävleborgs, Kopparbergs och Uppsala län;
av det sistnämnda höra dock i detta sammanhang de mellersta och södra
delarna frånräknas. Det sålunda skisserade området har en areal av 52,983
km = 11,8 % av hela landets yta och en befolkning på 587,263 invånare =
9,37 % av hela landets. Iiandelskammardistriktet torde höra till de mest
industrialiserade i hela riket, då här brytes c:a 25 % av all järnmalm i
riket, 50 % av allt tackjärn tillverkas därinom, 25 % av cellulosafabrikationen
härstammar härifrån och c:a 20 % av trävaruexporten går över distriktets
hamnar.
Elevantalet vid Gävle högre handelsinstitut har under de senaste tio åren
i genomsnitt varit 48,6 per år, d. v. s. 24,3 per årsklass. Elevkåren rekry
-
122
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
teras givetvis i första hand från skolorna i Gävle: Gävle borgareskolas
mellanskola, högre allmänna läroverkets realskola och i någon mån från
den numera kommunala flickskolan. De närmast liggande skolorna bidraga
också med ett jämförelsevis konstant antal lärjungar; samrealskolan i Sandviken
och kommunala mellanskolan i Storvik höra sålunda till högre handelsinstitutets
trägnaste utsocknes »leverantörer». Bland övriga skolor, från
vilka handelsgymnasiet mottager elever, må nämnas: läroverken i Hudiksvall
och Falun, samrealskolorna i Bollnäs, Domnarvet, Gudmundrå, Hedemora,
Leksand, Mora, Sala och Söderhamn, kommunala mellanskolorna i Kopparberg,
Ljusdal, Norrbärke, Orsa och Tierp. Enstaka elever mottagas också
då och då från Härnösand, Luleå, Sundsvall, Östersund, Avesta, Boden,
Haparanda, Kiruna, Ludvika, Malmberget, Nederkalix, Sollefteå, Ström, Örnsköldsvik
och Uppsala.
Under de senare åren har ett icke ringa antal inträdessökande till första
klassen måst avvisas på grund av bristande utrymme. Företag av alla
storleksgrader vända sig till skolans ledning för att få anvisningar på lämpliga
aspiranter vid besättande av lediga platser. Det inträffar också vid
upprepade tillfällen att rektor vid förfrågningar från olika företag icke kan
anskaffa behövlig arbetskraft. Såvitt man har sig bekant, ha också alla
utexaminerade elever, som överhuvudtaget själva velat ägna sig åt den avsedda
levnadsbanan, fått platser.
Slutsatsen av det närmast anförda blir alltså den, att behovet av handelsgymnasiet
i Gävle är till full evidens uppvisat och att förutsättningarna för
ett tillräckligt elevantal förefinnas.
Gävle stadsfullmäktige förvalta skolans fonder och uppehålla skoldriften.
Stadsfullmäktiges senaste beslut hänför sig till kalenderåret 1938 och utvisar
en anslagssumma utöver fondernas avkastning av kronor 101,244:50
till läroanstalten i sin helhet. Vid beräknandet av de utgifter, som direkt
hänföra sig till handelsgymnasiet (Gävle högre handelsinstitut) under tioårsperioden
1927—1936, ha gemensamma utgifter fördelats på skolans olika
avdelningar i proportion till antalet undervisningsavdelningar, medan de inkomster
och utgifter, som uteslutande röra en bestämd del av läroanstalten,
hänförts till denna. Medelsiffrorna per år för handelsgymnasiet bli följande:
driftkostnader, totalsumma ........kronor 33,517
totalkostnad per elev............. » 698
» » klass............. » 16,758
stadens utgifter av skattemedel:
per elev................... » 373
» klass . .................. » 8,832
På grundval härav har statförslag för läsåret 1938—39 uppgjorts, utvisande
ett anslagsbehov från staten av 16,000 kronor per budgetår.
Det är att märka att medan anslagen till Sundsvall och Umeå för budgetåret
1938/39 skulle utgå med respektive 13,500 kronor och 12,600 kronor,
måste de för följande budgetår höjas till respektive 21,000 kronor och
18,450 kronor, då vid båda gymnasierna den andra årsklassen kommit i
funktion. För Gävle handelsgymnasiums vidkommande förutsättes icke
någon ökning av statsunderstödet utöver de begärda 16,000 kronor, då detta
gymnasium redan är färdigorganiserat med sina två årsklasser.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
123
Utskottet har icke något att erinra mot en höjning av förevarande anslag
med dels 3,400 kronor i syfte att bereda möjligheter för en utökning av
haudelsgymnasiet i Hälsingborg med ytterligare en parallellavdeluing, dels
ock 5,400 kronor till mötande av de ökade utgifter för löner vid handelsgymnasierna,
som på grund av gällande villkor för statsunderstöd till dessa
läroanstalter bliva en följd av 1937 års reglering av lönerna för lärarpersonalen
vid de statliga läroanstalterna.
I likhet med departementschefen måste utskottet beteckna som en brist,
att statsunderstödda handelsgymnasier icke finnas inrättade i Norrland. I
både Umeå och Sundsvall föreligger av allt att döma behov av sådana läroanstalter.
Dessa städer kunna karakteriseras som huvudorter inom landområden
med väl utvecklad merkantil och industriell verksamhet, och anledning
finnes därför att antaga att elevrekryteringen kommer att bliva tillfredsställande.
Vad särskilt angår Umeå, torde det vara önskvärt, att en avlastning
kan ske av det onormalt stora gymnasiet vid.det högre allmänna
läroverket i denna stad. Det synes troligt, att man genom att inrätta ett handelsgymnasium
i staden kan vinna det dubbla syftemålet att minska tillströmningen
till läroverksgymnasiet och leda en del av ungdomen över till
praktiska yrkesbanor. Utskottet vill därför biträda departementschefens förslag
örn att statsunderstöd må utgå till handelsgymnasier i de nämnda
båda städerna.
Att även i Gävle föreligger behov av handelsgymnasium framgår bland
annat därav, att Gävle högre handelsinstitut för närvarande i realiteten,
ehuru utan statsunderstöd, tjänstgör såsom handelsgymnasium med en relativt
betydande elevtillströmning. Utskottet finner det i sin ordning, att, såsom
departementschefen förutsatt, jämväl denna läroanstalt såsom handelsgymnasium
kommer i åtnjutande av statligt stöd.
Departementschefen har enligt det föregående föreslagit, att till handelsgymnasierna
i Umeå och Sundsvall skulle utgå normalt understöd, d. v. s.
bidrag med omkring tre fjärdedeler av ifrågakommande utgifter — innebärande
under första verksamhetsåret ett bidrag av 12,600 kronor till handelsgymnasiet
i Umeå och 13,500 kronor till handelsgymnasiet i Sundsvall —
medan motsvarande anstalt i Gävle skulle understödjas med ett bidrag av
4,000 kronor örn året. I de likalydande motionerna 1:88 och II: 166 har
som nämnts yrkats, att sistnämnda understödsbelopp måtte höjas till 16,000
kronor.
Utskottet har visserligen ingenting att i och för sig erinra mot att understöden
till de båda förra handelsgymnasierna i enlighet med departementschefens
förslag utgå med normala belopp. Det synes emellertid utskottet
lämpligt att till en början och innan gymnasierna trätt i full verksamhet
iakttaga en viss försiktighet vid medelsanvisningen. Tillfälle bör också beredas
vederbörande landsting att —- vilket utskottet finner rimligt — ekonomiskt
intressera sig för verksamheten. På grund härav vill utskottet för
Utskottet.
124
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
nästa budgetår förorda ett bidrag av 10,000 kronor till ettvart av de tillärnade
handelsgymnasierna i Umeå och Sundsvall.
Vad angår handelsgymnasiet i Gävle, har vad i motionerna anförts övertygat
utskottet örn att det av departementschefen för denna läroanstalt
ifrågasatta understödet får anses vara tilltaget i underkant. Bedömandet
av lämpligheten av en höjning av understödet, exempelvis till det högsta
belopp, som enligt gällande grunder för statsbidrag av denna art kan utgå,
försvåras emellertid till en del av de ganska rikliga tillskott av donationsmedel,
som nu stå till förfogande för verksamheten. Såvitt utskottet kan
bedöma, skulle ett statsbidrag med det av motionärerna äskade beloppet
innebära, att detta handelsgymnasium och Gävle stad komme i en förmånligare
ställning i statsbidragshänseende än exempelvis Umeå och Sundsvall.
I avvaktan på en närmare utredning genom Kungl. Maj:ts försorg i dessa
hänseenden finner sig utskottet icke böra för närvarande sträcka sig längre
än till att förorda, £tt statsbidraget till handelsgymnasiet i Gävle för nästa
budgetår bestämmes till 7,000 kronor.
Till omförmälda tre nya handelsgymnasier böra alltså enligt utskottets förslag
under nästa budgetår utgå statsunderstöd med (10,000 + 10,000 + 7,000=)
27,000 kronor mot av departementschefen föreslagna 30,100 kronor, innebärande
en anslagsminskning med 3,100 kronor.
Vid sin behandling år 1937 av två likalydande motioner, i vilka liksom
i de båda ovannämnda motionerna 1:149 och II: 240 framställts förslag om
ökat statsbidrag till handelsgymnasierna i syfte att möjliggöra en sänkning
av elevavgifterna vid dessa gymnasier, anförde utskottet, att utskottet funne
behov föreligga av en höjning av statsbidraget till handelsgymnasierna i
syfte att nedbringa elevernas utgifter för genomgången av dessa läroanstalter.
Då emellertid, fortsatte utskottet, denna fråga borde prövas i sitt samband
med motsvarande förhållanden vid jämförbara läroanstalter, främst de tekniska
läroverken, vilken prövning närmast borde ske genom Kungl. Maj:ts
försorg, fann sig utskottet icke kunna för det dåvarande tillmötesgå det av
motionärerna gjorda yrkandet. Riksdagen fattade beslut i överensstämmelse
med vad utskottet sålunda uttalat.
Utskottet vill i anslutning till nämnda uttalande framhålla, att den höjning
av elevstipendierna vid folkhögskolorna, som av utskottet i det föregående
tillstyrkts, gör det i de nu föreliggande motionerna framställda förslaget
än mer befogat. Utskottet, som icke finner sig kunna på grundval
av enskilda motioner föreslå riksdagen att fatta positivt beslut i denna
fråga, förutsätter emellertid, att Kungl. Majit tager under övervägande behovet
av en höjning av statsbidragen till handelsgymnasierna i berörda
syfte och för 1939 års riksdag framlägger det förslag i ämnet, som därav
kan föranledas. Med vad sålunda anförts torde berörda motioner få anses
besvarade.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
125
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majda förslag
samt herrar Holmströms och Olssons ovannämnda motioner
(I: 88 och II: 166), till Handelsgymnasier: Understöd för budgetåret
1938/39 anvisa ett anslag av 327,800 kronor;
b) att herrar Bergströms, Nordensons, Hellbergs och
Nilssons ovannämnda motioner (1:149 och II: 240) må anses
besvarade med vad utskottet i det föregående anfört.
181 :o) Handelsgymnasier: Resestipendier åt lärare. I enlighet med
Kungl. Majda förslag (punkt 187), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår men en utvidgning av anslagsändamålet till
att avse också lärare i merkantila ämnen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Handelsgymnasier: Resestipendier åt
lärare för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000 kronor.
182:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. I enlighet
med Kungl. Majds förslag (punkt 188, sid. 473—475), vilket innebär en av
den väntade medelsåtgången vid oförändrade bidragsgrunder betingad anslagshöjning
med 540,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala anstalter för
yrkesundervisning för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 2,400,000 kronor.
183: o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. Kungl.
Majd har (punkt 189, sid. 476—491) föreslagit riksdagen att till Kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt verkstadsskolor
för viss arbetslös ungdom för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 1,250,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr Th. Nilsson m. fl.
(I: 66) och den andra inom andra kammaren av herr G. Karlsson i Munkedal
m. fl. (II: 124), vari, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att det under förevarande punkt i åttonde huvudtiteln beräknade
beloppet för sjukvård m. fl. kostnader — utom avgifter för olycksfallsförsäkring
— måtte beräknas till 20 kronor per elev och att anslaget till sjukvårds-
och olycksfallsförsäkringskostnader höjes från föreslagna 28,000 kronor
till 40,900 kronor.
Utskottet.
126 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Beträffande de till stöd för detta yrkande anförda skälen hänvisas till
motionen I: 66.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår å riksstaten uppfört med
700,000 kronor. Den ifrågasatta anslagshöjningen uppgår således till 550,000
kronor.
Anslagsberäkningen för nästa budgetår bygger på av verkstadsskoleutredningen
från vederbörande skolor inhämtade uppgifter och på grundval därav
verkställda utgiftsberäkningar, vilka departementschefen i huvudsak biträtt.
Nämnda beräkningar vila på huvudsakligen följande förutsättningar:
Anslag beräknas för samtliga de verkstadsskolor för arbetslös ungdom,
som för närvarande äro i verksamhet eller under upprättande, d. v. s. för
verkstadsskolorna i Karlskrona (Blekinge län), Mölndal, Lysekil och Uddevalla
(Göteborgs och Bohus län), Tönshammar (Gävleborgs län), Arvika
och Alvåsen (Värmlands län), Sundsvall och Sandö (Västernorrlands län),
Gimo (Stockholms och Uppsala län) samt Byske (Västerbottens län). Det
synes, såvitt för närvarande kan bedömas, icke behövligt att under nästa
budgetår anvisa statsbidrag till nya verkstadsskolor.
Understöd utgår liksom hittills till avlöning åt rektor och övriga lärare
vid ifrågavarande skolor samt till bestridande av administrationskostnader,
till anskaffning av stadigvarande undervisningsmateriel, till underhåll och
förbrukning av undervisningsmateriel, till anskaffning av inventarier samt
till sjukvårds- och olycksfallsförsäkringskostnader vid samma skolor.
För nästa budgetår tillämpas provisoriskt vissa av verkstadsskoleutredningen
föreslagna ändrade grunder för avlönande av lärare vid ifrågavarande
skolor.
Skolornas förvaltning granskas av revisorer, utsedda av vederbörande länsstyrelser.
En för tillsyn över verkstadsskolorna särskild avsedd inspektörsbefattning
inrättas. Arvodet bestrides från förevarande anslag.
Över berörda motioner har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttrande
från verkstadsskoleutredningen, vilket finnes fogat vid detta utlåtande.
Såsom av sistnämnda utlåtande framgår, bör enligt verkstadsskoleutredningens
uppfattning organisationen av den vid verkstadsskolorna ofrånkomliga
sjukvårdande verksamheten i vissa fall kunna göras väsentligt enklare
och billigare än hittills varit fallet. De sakkunniga hava framhållit,
att — därest alla möjligheter härutinnan tillvaratoges och i övrigt samhällets
resurser i fråga om sjukvård utnyttjades — den av de sakkunniga för
detta ändamål angivna kostnadsramen skäligen skulle kunna hållas.
Utskottet, som vill fästa uppmärksamheten på att de föreliggande anslagsberäkningarna
kunna betraktas såsom approximativa och att alltså möjlighet
föreligger att, örn så påkallas, vidtaga jämkningar i desamma, finner det
på grund härav och med hänsyn till vad verkstadsskoleutredningen anfört
icke påkallat, att riksdagen vidtager ändringar i anslagsberäkningarna i den
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 127
av motionärerna angivna riktningen. Utskottet avstyrker alltså bifall till
berörda motioner i den del, som här är i fråga.
Utskottet, som icke heller i övrigt har något att erinra mot Kungl. Maj:ts
förslag, får således hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majda förslag
samt med avslag, såvitt nu är i fråga, å herrar Nilssons
och Karlssons ovannämnda motioner (I: 66 och II: 124), till
Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd
åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 1,250,000 kronor.
184:o) Kommunala och enskilda^anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. Kungl. Maj:t
har (punkt 190, sid. 491—495) föreslagit riksdagen att till Kommunala och
enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter för
yrkesundervisning för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av
495.000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr John Gustavson
m. fl. (I: 87) och den andra inom andra kammaren av herr T. Henriksson
m. fl. (II: 162), vari hemställts, att riksdagen till Kommunala och enskilda
anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1938/39 måtte anvisa ett reservationsanslag av
525.000 kronor samt att de 30,000 kronor, som anvisas utöver Kungl. Maj:ts
förslag, i främsta rummet måtte användas till förstärkning av anslagen till
sådana enskilda anstalter för yrkesundervisning, vilka stå under direkt ledning
av yrkesorganisationer och yrkeskorporationer eller eljest utöva sin
verksamhet utan inriktning på egen ekonomisk vinst.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 45,000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen i sina petita för nästa
budgetår hemställt om anslagets höjande till 600,000 kronor, samt att sedermera
överstyrelsen och kommerskollegium gemensamt i särskild skrivelse hemställt,
att av nämnda 600,000 kronor ett belopp av 90,000 kronor måtte
beräknas för anstalter för hemslöjdsundervisning. Med hänsyn till det för
innevarande budgetår utgående anslagets knapphet hade överstyrelsen för
sistnämnda undervisningsanstalters del icke kunnat tillstyrka större bidrag
för samma budgetår än 43,775 kronor mot begärda 71,780 kronor.
Departementschefen har förklarat sig anse, att ifrågavarande anslag borde
successivt återföras till det belopp, varmed anslaget utgått före de av 1932
och 1933 års riksdag huvudsakligen av statsfinansiella skäl vidtagna anslags
-
128
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet.
reduktionerna. För behovet av en sådan anslagshöjning talade bland annat
önskvärdheten att kunna i ökad utsträckning främja den hemslöjdsundervisning,
som meddelades av ett flertal på området verksamma skolor och som
varit föremål för kommerskollegii och skolöverstyrelsens uppmärksamhet i
förutnämnda särskilda skrivelse. Departementschefen förordade fördenskull,
att det nu utgående anslaget för nästa budgetår höjdes till samma belopp,
som anvisats för budgetåret 1932/33, d. v. s. med 45,000 kronor till 495,000
kronor. Han beräknade, att av detta belopp omkring 75,000 kronor skulle
kunna tillgodokomma hemslöjdsundervisningen.
Till stöd för det motionsvis framställda yrkandet har anförts bland annat:
Inom näringslivet finnes ett flertal yrkesorganisationer, vilka inrättat egna
anstalter för yrkesundervisning. Dessa anstalter drivas icke såsom affärsföretag
utan äro led i organisationernas strävan att höja yrkeskunnigheten
bland både företagare och anställda och därtill åstadkomma ett gott material
för nyrekrjflering av yrkena. Det är av betydande vikt, att dessa undervisningsanstalter
få möjlighet att bedriva sin verksamhet på bästa möjliga
sätt. Det i statsverkspropositionen föreslagna anslaget på 495,000 kronor
innebär på grund av de i samband med anslaget lämnade direktiven icke
någon möjlighet till nämnvärd förbättring av anslagen till yrkeskorporationernas
undervisningsanstalter jämfört med innevarande budgetår. Det
måste anses behövligt och rättvist att dessa för olika yrkesgrenar betydelsefulla
undervisningsanstalter komma i åtnjutande av en successiv förbättring
av dem tillerkända anslag. Vi anse att en sådan anslagsförbättring för
budgetåret 1938/39 bör utgå med 30,000 kronor. För att i övrigt icke rubba
den ram och de direktiv departementschefen föreslagit synes det oss lämpligt
att Kungl. Maj:ts förslag höjes med nämnda belopp, alltså till 525,000
kronor, samt att skolöverstyrelsen bemyndigas att använda de 30,000 kronorna
i främsta rummet till förbättring av anslagen till sådana enskilda
anstalter för yrkesundervisning, vilka stå under direkt ledning av yrkesorganisationer
och yrkeskorporationer eller eljest utöva sin verksamhet utan
inriktning på egen ekonomisk vinst.
Utskottet, som beaktar den stora betydelsen av en under lämpliga former
bedriven hemslöjdsundervisning, har icke något att erinra mot en höjning
av förevarande anslag i syfte att bland annat öka möjligheterna att medelst
statsmedel främja sådan undervisning. Såsom i motionerna framhållits,
medför en under sådana förhållanden vidtagen anslagshöjning ingen nämnvärd
förbättring i statsbidragshänseende för exempelvis den yrkesundervisning,
som meddelas genom föranstaltande av förutnämnda yrkesorganisationer
och yrkeskorporationer. Utskottet delar motionärernas uppskattning
av den av de sistnämnda institutionerna meddelade yrkesutbildningen och
finner den förtjänt av ökat stöd från statsmakternas sida, i den mån den
icke är inriktad på ekonomisk vinst. Då emellertid utskottet icke anser sig
böra nu tillstyrka en höjning av förevarande anslag utöver den av Kungl.
Maj:t föreslagna, vill utskottet i stället föreslå, att av anslaget ett belopp
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
129
av omkring 70,000 i stället för det av departementschefen ifrågasatta beloppet
av 75,000 kronor beräknas för anstalter för hemslöjdsundervisning och
att det belopp av omkring 5,000 kronor, som i så fall frigöres, kommer
omförmälda, av vissa yrkesorganisationer m. fl. anordnade yrkesundervisning
till godo.
Utskottet hemställer således,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herrar Gustavsons och Henrikssons m. fl. ovannämnda
motioner (I: 87 och II: 162), till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter
för yrkesundervisning för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 495,000 kronor.
185:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 191, sid. 495—497), vilket innebär en
av återgång till de för budgetåret 1932/33 gällande stipendiegrunderna samt
av ökad anslagsbelastning i övrigt betingad anslagshöjning med 220,000
kronor, får utskottet, som tinner vad utskottet under punkten 167:o) yttrat
rörande sättet för ikraftträdandet av de fördelaktigare stipendiegrunderna
för elever vid folkhögskolorna böra äga tillämpning jämväl i fråga örn de
nu förevarande elevstipendierna, hemställa,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning: Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag
av 650,000 kronor.
186:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom.
Kungl. Majit har (punkt 192, sid. 497—500) föreslagit riksdagen att till
Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier åt elever
vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom för budgetåret 1938/39 anvisa
ett förslagsanslag av 700,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de ovan under
punkten 183:o) omförmälda, likalydande motionerna I: 66 och II: 124, vari,
såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte, i anledning av vad
departementschefen anfört under förevarande punkt 192 förklara att vid
prövning av stipendiebehoven elever, som under sin vistelse vid skolan äta
och bo i sina hem men vid fall av stor fattigdom i hemmet må kunna erhålla
högsta tilläggsstipendium, att riksdagen för sin del jämväl må med
liihang
till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 8. 9
130
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
giva, att i ömmande fall tilläggsstipendium å 25 kronor må utgå med oreducerat
belopp till elever, som erhålla stipendier enligt de båda högsta behovsgraderna.
Beträffande de till stöd för detta yrkande anförda skälen hänvisas till
motionen I: 66.
Kungl. Majda förslag innebär en anslagshöjning med 430,000 kronor,
beräknad med ledning av erfarenheterna örn medelsåtgången under budgetåret
1936/37.
Rörande grunderna för ifrågavarande stipendiers utgående inhämtas av
statsrådsprotokollet följande:
Till flertalet elever hava hittills, jämlikt av Kungl. Majit med riksdagens
medgivande bestämda, särskilda grunder, utgått stipendier av statsmedel med
60 kronor för elev och månad. Med få undantag hava nämligen eleverna,
vilka torde hava varit att betrakta såsom medellösa, haft sina hem på sådana
avstånd från vederbörande skolas förläggningsort, att inackordering
därstädes varit nödvändig. Där så icke varit förhållandet, hava stipendierna
beräknats enligt bestämmelserna i gällande stipendieförfattning (kungörelse
nr 158/1930, ändrad genom kungörelse nr 160/1932) till högst 35 kronor
för månad, dock att i några undantagsfall elev, som varit bosatt i sitt, å
annan ort belägna hem och dagligen rest till och från skolan, med hänsyn
till resekostnaderna tillerkänts högre stipendium än 35 kronor för månad.
Med hänsyn till de långa kurserna vid ifrågavarande verkstadsskolor med
därav följande relativt korta sommarferier (3—4 veckor) hava stipendier
med i regel högst 35 kronor för månad räknat utgått jämväl under nämnda
ferier.
VerJcstadssJcoleutredningen har i utlåtande den 27 oktober 1937 ifrågasatt
vissa jämkningar i de hittills tillämpade stipendiegrunderna.
Det hade under senaste tid visat sig, yttra de sakkunniga, att de tidigare
enstaka fall, då elever varit bosatta på ett längre avstånd från skolorna och
dagligen rest till och från desamma, numera blivit ganska talrika. Vissa
enhetliga grunder för beräknande av stipendier åt sådana elever syntes därför
de sakkunniga önskvärda. På utredningens nuvarande stadium vore de
sakkunniga likväl icke beredda att framlägga något definitivt förslag i ämnet.
För budgetåret 1938/39 ville de sakkunniga, under förutsättning att
eljest gällande bestämmelser för stipendier åt elever vid yrkesundervisningsanstalter
behöllos oförändrade, förorda, att i huvudsak följande grunder
vunne tillämpning ifråga örn stipendier åt eleverna vid här ifrågavarande
verkstadsskolor. För elev beräknades stipendium enligt bestämmelserna i
gällande stipendieförfattning, dock att tilläggsstipendium å högst 25 kronor
under nedannämnda förutsättningar finge beräknas för elev i högsta behovsgraden.
Tilläggsstipendium, som ej finge beräknas för sommarferier, utginge
till elev, varom nyss nämnts, vilken antingen måste vara inackorderad på
vederbörande verkstadsskolors förläggningsort eller ock bodde i sitt hem
men på sådant avstånd från skolan, att resorna till och från skolan betingade
en kostnad av minst 5 kronor i månaden eller eleven icke hunne i
hemmet intaga måltid under måltidsrast. För elev, som måste vara inackor
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
131
derad på skolornas förläggningsort, beräknades tilläggsstipendium med maximibeloppet
25 kronor och för elev, som dagligen reste mellan hemmet och
skolorten — inom nämnda maximibelopp — med ersättning för nödvändiga
resekostnader samt, därest en måltid måste intagas vid skolorna, därutöver
10 kronor för månad.
Departementschefen har för egen del förklarat, att verkstadsskoleutredningens
förslag syntes kunna i sina huvuddrag biträdas, dock med den sänkning
av tilläggsstipendierna, som föranleddes av de under punkten 191 i statsrådsprotokollet
ifrågasatta höjningarna av stipendierna till obemedlade och
mindre bemedlade elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.
Verkstadsskoleutredningens under punkten 183:o) här ovan berörda yttrande
över motionerna finnes som nämnts fogat som bilaga vid detta utlåtande.
Med hänsyn till vad av verkstadsskoleutredningen i sistberörda utlåtande
anförts anser sig utskottet icke böra biträda det motionsvis framställda yrkandet.
Särskilt vill utskottet framhålla, att det icke synes obefogat, att
vederbörande hemortskommuner i viss utsträckning ikläda sig ekonomiskt
ansvar för verkstadsskolornas elever.
Utskottet anser sig kunna godtaga de föreliggande anslagsberäkningarna
och hemställer således,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag, såvitt nu är i fråga, å herrar Nilssons och
Karlssons ovannämnda motioner (I: 66 och II: 124), till Kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier
åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 700,000 kronor.
187:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska
skolan i Stockholm. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 193)
föreslagit riksdagen ifråga om anslag till förevarande ändamål, avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
188:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan
i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt
194, sid. 501—503), vilket innebär en anslagsminskning med 700 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 24,400 kronor.
Utskottet.
132
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
189:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till vävskolan
i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195, sid.
503 och 504), vilket innebär en å anslagsmedlen till dyrtidstillägg belöpande
anslagshöjning med 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till vävskolan i Borås för budgetåret 1938/39
anvisa ett förslagsanslag av 25,700 kronor.
190:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till John
Lennings vävskola i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 196), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till John Lennings vävskola i Norrköping för
budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 18,000 kronor.
191.-o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till anskaffning
av färgeri- och appreturutrustning vid John Lennings
vävskola i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
197) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till anskaffning av färgeri- och appreturutrustning
vid John Lennings vävskola i Norrköping för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
192:o) Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, sid. 505 och 506), vilket innebär en
anslagshöjning med 10,000 kronor, motiverad av den stora bristen på kompetenta
lärare för yrkesundervisningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 30,000 kronor.
Folkbildningsåtgärder i övrigt.
193:o) Bidrag till sällskapet för folkundervisningens befrämjande.
I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 199), vilket innebär samma
medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till sällskapet för folkundervisningens
befrämjande för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av 1,500 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
133
194:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Maj:t har (punkt
200, sid. 507—512) föreslagit riksdagen att till understöd åt folkbiblioteksväsendet
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 1,485,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr J. Sandén väckt motion (I: 89),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta en förhöjning av maximum för
statsunderstöd åt bibliotek vid sjukvårdsinrättningar till två kronor per sängplats
för år räknat;
dels ock en inom andra kammaren av herr G. Nilsson i Kristinehamn
väckt motion (11:30), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att för
budgetåret 1938/39 till centralbibliotek bevilja 100,000 kronor och till resekostnader
och traktamentsersättningar 7,200 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras yrkanden anförda skälen
hänvisas till motionerna.
Kungl. Majda förslag innebär en anslagshöjning med 212,000 kronor.
Hur ökningen enligt departementschefens förslag fördelar sig å olika anslagsändamål
framgår av vidstående tablå.
Höjningen av post nr 1 i tablån har företagits med hänsyn till den förutsebara
belastningen för nästa budgetår. Någon ändring i grunderna för
understöd till ifrågavarande bibliotek ifrågasättes icke i annan mån än att
förslag framlägges örn att jämväl bibliotek vid kommunala flickskolor skola
Under
budgetåret
1937/1938
utgående
anslags-
belopp
Av skolöver- styrelsen
föreslagna
anslags-
Av departe- ments- chefen till- styrkta an-
belopp
slagsbelopp
Kronor
Kronor
Kronor
1. Folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus- och
sjömansbibliotek, förslagsvis.......
1,149,700
1,349,300
1,349,300
2. Centralbibliotek................
3. Vandringsbiblioteksförråd vid stifts-
85,000
100,000
95,000
och landsbibliotek..............
4. Resekostnads- och traktamentsersätt-
6,000
6,000
6,000
ningar vid biblioteksinspektion från
lands- och centralbibliotek........
6,300
7,200
6,900
5. Förmedlingsanstalter för vandringsbib-
liotek .......................
6,000
6,000
6,000
6. Bibliotekskurser................
6,000
8,000
6,000
7. Tillägg till grundkatalog.........
3,500
3,500
3,500
8. Tidskrifter....................
10,500
12,000
12,000
9. Resestipendier................
—
3,000
—
Summa kronor
1,273,000
1,495,000
1,484,700
134
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
berättigas till understöd ur anslaget; understödsmaximum för sjukhusbibliotek
förutsattes alltjämt vara en krona per sängplats.
Den föreslagna höjningen med 10,000 kronor av anslagsmedlen till centralbibliotek
(post nr 2 i tablån) betingas med halva beloppet av förslag
örn inrättande från den 1 januari 1939 av ytterligare ett centralbibliotek
— skolöverstyrelsen har föreslagit inrättande av två sådana bibliotek —
och med halva beloppet å 1937 års riksdags beslut örn inrättande från
och med innevarande år av ett nytt dylikt bibliotek. Detsamma gäller höjningen
av post nr 4 i tablån.
Utskottet. Vid 1937 års riksdag förelåg till behandling en motion, vari hemställdes
att riksdagen måtte besluta en förhöjning av anslagsmaximum för bibliotek
vid sjukvårdsinrättningar från en krona till två kronor per sängplats. I
sitt utlåtande nr 8 förklarade sig statsutskottet beakta önskvärdheten av att
även denna biblioteksform erhölle största möjliga understöd från det allmännas
sida. Då emellertid utskottet förutsatte, att Kungl. Maj:t ägnade
uppmärksamhet åt frågan och verkställde erforderlig utredning, ansåg sig
utskottet icke kunna tillstyrka vad i motionen sålunda yrkats.
Ett likartat yrkande har enligt det föregående nu framställts i motionen
I: 89. Såsom i motionen erinrats, föreligger numera en utredning i ämnet
från skolöverstyrelsens sida, vilken dock enligt vad utskottet inhämtat inkommit
till ecklesiastikdepartementet så sent, att frågan icke kunnat tagas
under övervägande i årets statsverksproposition. Utskottet, som åberopar
vad utskottet vid 1937 års riksdag i ärendet anförde, utgår från att Kungl.
Majit för 1939 års riksdag framlägger det förslag i ämnet, som kan befinnas
av omständigheterna påkallat. Med vad sålunda anförts torde den nyssnämnda
motionen få anses besvarad.
I likhet med departementschefen finner sig utskottet med hänsyn till den
betydande automatiska höjningen för nästa budgetår av förevarande anslag
till understöd åt folkbiblioteksväsendet icke böra ifrågasätta inrättandet av
iner än ett centralbibliotek för nästa kalenderår. Utskottet avstyrker sålunda
det i motionen II: 30 framställda yrkandet, vilket innebär, att två
sådana bibliotek skulle inrättas från nyssnämnda tidpunkt.
Icke heller mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har utskottet något att invända,
och utskottet hemställer således,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herr Nilssons ovannämnda motion (II: 30),
till Understöd åt folJcbiblioteksväsendet för budgetåret 1938/39
anvisa ett förslagsanslag av 1,485,000 kronor;
II. att herr Sandéns ovannämnda motion (I: 89) må anses
besvarad med vad utskottet ovan anfört.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
135
195:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar. Kungl. Majit har (punkt 201, sid. 512—
514) föreslagit riksdagen att dels till understöd åt anstalter och föreningar,
som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1938/39
anvisa ett reservationsanslag av 247,000 kronor, dels ock föreskriva, att de
av 1937 års riksdag beslutade grunderna angående anslagets fördelning under
budgetåret 1937/38 skola äga motsvarande tillämpning för budgetåret 1938/39.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr A. H(eckström väckt motion (II: 50), vari hemställts, att
riksdagen till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, för budgetåret 1938/39 måtte bevilja ett reservationsanslag
av 300,000 kronor och beträffande detta anslag i övrigt göra de
medgivanden, som av Kungl. Majit föreslagits.
Förevarande anslag är å riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
226.000 kronor, varför Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med
21.000 kronor. Av det nu utgående anslaget skola högst 40,000 kronor
användas till anordnande av populärvetenskapliga föreläsningar i samband
med studiecirkelverksamhet.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att Kungl. Majit i anledning av ett av
1937 års riksdag i ämnet gjort uttalande anbefallt skolöverstyrelsen att,
efter samråd med vederbörande folkbildningsorganisationer, till Kungl. Majit
inkomma med utredning och förslag rörande omläggning av ifrågavarande
föreläsningsverksamhet till ett mera konsekvent bedrivet bildningsarbete samt
att departementschefen med hänsyn till den pågående utredningen ansett
en viss försiktighet böra iakttagas vid beräkningen av förevarande anslag,
varför han tillstyrkt anslagets bestämmande till allenast 247,000 kronor mot
av skolöverstyrelsen äskade 300,000 kronor.
Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet har hänvisats till skolöverstyrelsens
nyssnämnda hemställan om en anslagshöjning till 300,000 kronor,
vilken motiverats med det förefintliga betydande intresset för ifrågavarande
slag av folkbildningsverksamhet.
Med hänsyn till den pågående utredningen rörande omläggning av föreläsningsverksamheten
finner sig utskottet icke kunna tillstyrka någon väsentligare
höjning av förevarande anslag för nästa budgetår. Då emellertid utskottet
har sig bekant, att vissa svårigheter uppkommit vid finansierandet
av de föreläsningar, som äro anordnade i samband med studiecirkelverksamhet,
vill utskottet tillstyrka, dels att av den av Kungl. Majit föreslagna
anslagshöjningen ett belopp av 5,000 kronor tages i anspråk för ytterligare
understödjande av föreläsningar av nyssnämnd art, dels ock att anslaget i
samma syfte höjes med ytterligare 5,000 kronor utöver Kungl. Majits för
-
Utslcottet.
136
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
slag. Förevarande anslag bör alltså för nästa budgetår uppföras med 252,000
kronor, varav högst 50,000 kronor skola användas till anordnande av populärvetenskapliga
föreläsningar i samband med studiecirkelverksamhet.
Utskottet hemställer således,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herr Baeckströms ovannämnda motion (II: 50),
a) till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1938/39
anvisa ett reservationsanslag av 252,000 kronor;
b) föreskriva, att de av 1937 års riksdag beslutade grunderna
angående anslagets fördelning under budgetåret 1937/
38 skola äga motsvarande tillämpning för budgetåret 1938/39,
dock att högst 50,000 kronor skola användas till anordnande
av populärvetenskapliga föreläsningar i samband med studiecirkelverksamhet.
196:o) Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202, sid. 514 och 515), vilket
innebär en anslagshöjning med 5,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd för anordnande av flyttande
folkhögskolekurser för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av 60,000 kronor.
197:o) Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisationsoch
administrationskostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 203), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till arbetarnas bildningsförbund
för organisations- och administrationskostnader för budgetåret
1938/39 anvisa ett anslag av 35,000 kronor.
198:o) Bidrag till svenska landsbygdens studieförbund för organisations-
och administrationskostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 204), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska landsbygdens
studieförbund för organisations- och administrationskostnader
för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 7,000 kronor.
199:o) Bidrag till tjänstemännens bildningsverksamhet för organisations-
och administrationskostnader. I två likalydande motioner,
väckta, den ena inom första kammaren av herrar M. Västberg m. fl. (I: 90)
och den andra inom andra kammaren av herr G. Arnemark m. fl. (II: 252),
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
137
har hemställts, att såsom bidrag till tjänstemännens bildningsverksamhet,
för bestridande av dess organisations- och administrationskostnader, måtte
för budgetåret 1938/39 anvisas ett anslag av 3,000 kronor att utgå i den
mån sammanslutningen visat sig för ändamålet för samma tid disponera
från annat håll bekomna medel till minst lika stort belopp som statsbidraget,
och i övrigt enligt de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
Beträffande de till stöd för denna hemställan anförda skälen hänvisas till
motionen I: 90.
Enligt vad utskottet inhämtat, har en av den förevarande bildningsinstitutionen
hos Kungl. Majit gjord ansökning örn statsbidrag för budgetåret
1938/39 till det i motionerna avsedda ändamålet enligt Kungl. Majits beslut
den 14 januari 1938 icke föranlett någon Kungl. Majits åtgärd. Då det
lämpligen bör ankomma på Kungl. Majit att i första hand pröva, huruvida
denna bildningsorganisation bör erhålla statligt understöd på samma sätt
och under samma betingelser som arbetarnas bildningsförbund och svenska
lands bygd ens studieförbund, finner sig utskottet icke kunna biträda det motionsvis
framställda yrkandet. Utskottet hemställer således,
att herrar Västbergs och Arnemarks m. fl. ovannämnda
motioner (1:90 och 11:252) icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
200:o) Understöd för anordnande av universitetscirklar. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 205), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd för anordnande av universitetscirklar
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 7,600 kronor.
201:o) Understöd för anordnande av studieledarkurser. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 206), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer^utskottet,
att riksdagen må till Understöd för anordnande av studieledarkurser
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 5,000 kronor.
202:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.
för nykterhetens främjande. Kungl. Majit har (punkt 207, sid. 517—
522) föreslagit riksdagen att såsom bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret 1938/39
anvisa ett reservationsanslag av 383,500 kronor.
Utskottet.
138
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren ar herr J. Bergman m. fl. väckt motion
(I: 153), vari hemställts, att riksdagen måtte till förmån för svenska läkarnas
nykterhetsförening med 2,000 kronor höja det i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln upptagna beloppet till upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande;
dels och två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herrar H. Sten och O. A. Nordborg (I: 14) och den andra inom andra
kammaren av herrar C. Lindberg i Stockholm och G. Larsson i Julita
(II: 20), vari hemställts, att riksdagen måtte öka nykterhetsanslaget för
kommande budgetår med 5,000 kronor samt att dessa 5,000 kronor må
användas för nykterhetsfrämjande verksamhet bland sjömännen.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras yrkanden anförda skälen
hänvisas till motionerna I: 153 och I: 14.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 50,000 kronor, för
-
delade på följande sätt:
Kronor.
Sveriges storloges av I. O. G. T. ungdomsverksamhet (nu 11,000 kronor) 2,000
Nationaltemplarordens ungdomsverksamhet (nu 4,000 kronor) .... 500
Vita bandets ungdomsverksamhet (nu 2,500 kronor)........... 1,000
De kristna samfundens nykterhetsrörelse (nu 4,000 kronor)...... 1,000
Sveriges lärares nykterhetsförbund (nu 7,000 kronor).......... 1,500
Järnvägsmännens nykterhetsförbund (nu 4,500 kronor)......... 500
Instruktionsverksamhet................................. 31,500
Utgivande av ny upplaga av en handledning i alkoholfrågan för
motorfordonsförare m. fl............................... 12,000
Summa kronor 50,000.
Av statsrådsprotokollet inhämtas beträffande ovannämnda nya anslagsbelopp
till instruktionsverksamhet bland annat följande:
I skrivelse den 27 september 1937 hava Sveriges storloge av I. O. G. T.,
Sveriges nationaltempel av N. T. O., Sveriges blåbandsförening, nykterhetsorg
anisati oven Verdandi, nykterhetsföreningen Vita bandet och de kristna
samfundens nykterhetsrörelse anhållit örn statsbidrag till instruktionsverksamhet
med sammanlagt 144,000 kronor. Härigenom skulle möjliggöras
anställandet av över 20 instruktörer eller ombudsmän, vilka skulle äga
förutsättningar att sakligt, vederhäftigt och objektivt bedriva upplysningsarbete
i nykterhetsfrågan. Över framställningen har skolöverstyrelsen den
12 oktober 1937 avgivit utlåtande och därvid tillstyrkt ett anslagsbelopp
av 31,500 kronor.
Den nuvarande instruktionsverksamheten i de nykterhetsorganisationer,
där sådan förekomme, vidlåddes, yttrar skolöverstyrelsen, av vissa svagheter.
I framställningen framhölles således, att möjligheter hittills saknats dels att
bedriva instruktionsverksamheten i behövlig omfattning, dels att lämna
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
139
vederbörande instruktörer en ersättning, som möjliggjort anställandet uteslutande
av personer med fullgoda kvalifikationer för uppdraget. I stor
utsträckning hade tillfälliga krafter anlitats, anställda för kort tid. Det
vore av stort värde, att nykterhetsrörelsen till sitt förfogande hade ett antal
väl utbildade och kunniga personer, som kunde ägna hela sin tid åt detta
viktiga arbete och Sorn verkligen behärskade ämnet och ägde förmåga att
följa med utvecklingen på området. Av dessa instruktörer borde vidare
krävas, att de objektivt och sakligt skötte sin verksamhet. Då det här
vore fråga om statsanslag för en verksamhet, vilken icke tidigare erhållit
statsunderstöd, syntes man emellertid böra iakttaga en viss återhållsamhet.
Verksamheten torde böra erhålla försökskaraktär och därför till en. början
inskränka sig till anställandet av ett begränsat antal instruktörer. Överstyrelsen
förordade, att statsbidrag finge utgå till sammanlagt sju instruktörer,
nämligen två inom Sveriges storloge av I. O. G. T. samt en inom
envar av Sveriges nationaltempel av N. T. O., Sveriges blåbandsförening,
nykterhetsorganisationen Verdandi, Vita bandet och de kristna samfundens
nykterhetsrörelse. Sedan någon tids erfarenhet vunnits rörande betydelsen
av denna instruktionsverksamhet, torde frågan örn dess bibehållande eller
vidare utveckling lämpligen böra upptagas till prövning.
Beträffande storleken av anslaget till varje instruktörsbefattning hade
konsulenten för nykterhetsundervisning anfört, att avlöningen borde för år
uppgå till 6,000—8,000 kronor jämte kostnaden för resor och vivre eller
sammanlagt 10,000 kronor samt att hela detta belopp borde utgå från statsverket.
Överstyrelsen funne, att kostnaderna per instruktör borde kunna
begränsas till 9,000 kronor för år. Hälften av detta belopp syntes respektive
organisationer böra bestrida själva. Kostnaderna för statsverket komme alltså
att uppgå till (7 X 4,500=) 31,500 kronor.
Med anslagets beviljande borde förbindas det villkoret, att respektive
organisationer till sådana instruktörer, för vilkas avlöning statsbidrag utginge,
endast ägde välja mellan sökande, som överstyrelsen förklarat lämpliga för
befattningen med hänsyn till ådagalagda insikter, erfarenhet och övriga för
dylik instruktionsverksamhet erforderliga egenskaper. Instruktionsverksamheten
borde vara underkastad överstyrelsens kontroll.
Departementschefen har för egen del förordat skolöverstyrelsens förevarande
förslag.
I likhet med skolöverstyrelsen finner utskottet icke tillräckligt vägande
skäl anförda för förslaget om en höjning av det nu utgående bidraget till
svenska läkarnas nykterhetsförening. Utskottet avstyrker följaktligen bifall
till motionen I: 153.
En på sjömännen inriktad nykterhetsfrämjande verksamhet kan utan
tvivel — rätt lagd — bliva av betydelse. Utskottet finner sig det oaktat
icke kunna under nuvarande förhållanden tillstyrka bifall till motionerna
I: 14 och II: 20. Innan riksdagen fattar beslut örn anvisande av särskilt anslag
till berörda ändamål, synes det nämligen erforderligt icke blott att de
för saken intresserade först tagit under noggrant övervägande formerna för
den nykterhetsfrämjande verksamhetens bedrivande, vilket lämpligen kan
ske genom samråd med någon eller några av de redan existerande nykter
-
Utskottet.
140
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
hetsorganisationerna, utan också att frågan i behörig ordning prövats av
de för nykterhetsupplysningens bedrivande närmast ansvariga myndigheterna.
Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Majda förslag örn anvisande
försöksvis för budgetåret 1938/39 av anslag till anställande av särskilda
instruktörer för nykterhetsupplysning. Anvisandet av fortsatt anslag för
ändamålet får bliva beroende av de erfarenheter beträffande verksamheten,
som under den närmaste tiden vinnas. Utskottet vill särskilt understryka
angelägenheten av att som instruktörer anställas för uppgiften väl
lämpade personer. Sker så, är det icke uteslutet, att institutionen kan bliva
till verklig nytta för nykterhetsrörelsen.
Jämväl i övrigt biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag och får följaktligen
hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herrar Bergmans, Stens, Nordborgs,
Lindbergs och Larssons m. fl. ovannämnda motioner (I: 153
samt I: 14 och II: 20), såsom Bidrag till undervisnings- och
upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande för
budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 383,500
kronor.
203:o) Bidrag till folkliga musikskolan i Arvika. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till folkliga musikskolan
i Arvika för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 15,000
kronor.
204:o) Statens studielån: Nämnden för statens studielån. Statens
studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr med statens
studielån. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 209, sid. 523
—526), vilket innebär en av nämndens ökade arbetsbörda betingad höjning
med 1,700 kronor av det förstnämnda anslaget och i övrigt oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Statens studielån: Nämnden för statens studielån
ett anslag av 7,200 kronor;
b) till Statens studielån: Ersättning till postverket för dess
bestyr med statens studielån ett förslagsanslag av 3,200 kronor.
205:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. Statens biografbyrå: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 210), vilket innebär
samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
141
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Statens biografbyrå: Avlöningar ett förslagsanslag
av 52,700 kronor;
b) till Statens biografbyrå: Omkostnader ett förslagsanslag
av 10,300 kronor.
206:o) Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet stående
ändamål. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 211, sid.
527 och 528), vilket innebär en anslagshöjning med 4,000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av vissa i samband med
biografväsendet stående ändamål för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av 16,000 kronor.
Gymnastiska centralinstitutet.
207:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. Gymnastiska
centralinstitutet: Omkostnader. Gymnastiska centralinstitutet:
Materiel, böcker m. m. Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier.
Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott och
gymnastik m. m. Gymnastiska centralinstitutet: Anordnande av
kostnadsfria övningar i gymnastik för medlemmar av Stockholms
förenade studentkårer. Gymnastiska centralinstitutet: Allmän arkitekttävling
rörande nybyggnad för institutet. Beträffande vad
Kungl. Majit (punkterna 212—216) föreslagit riksdagen i fråga om anslag
till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;
vilket härmed
anmäles.
Understöd åt vetenskap, vitterhet
och konst m. m.
208:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och
läroböcker. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 217), vilket innebär
samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,
lärda verk och läroböcker för budgetåret 1938/39
anvisa ett reservationsanslag av 190,000 kronor.
142
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
209:o). Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt
förtjänst. Kungl. Majit har (punkt 218, sid. 545 och 546) föreslagit
riksdagen att till understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt
förtjänst för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 30,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr H. Sten väckt motion (1:52), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta att höja anslaget till understöd åt skönlitterära författare
till 50,000 kronor.
Beträffande de till stöd för detta yrkande anförda skälen hänvisas till
motionen.
Kungl. Majda förslag innebär en anslagshöjning med 5,000 kronor, vidtagen
under hänvisning till 1937 års riksdags uttalande (skrivelsen nr 8/1937,
punkten 213), att staten hade orsak att verksammare än för det dåvarande
skedde stödja den svenska litteraturen.
Utskottet. Av motionären har framhållits, att ingen av landets högt förtjänta arbetar-
och bondeförfattare erhållit understöd ur anslaget. Aven om man
ansåge, att anslaget borde användas för att uppmuntra yngre, produktiva
författare, vore det enligt motionärens mening tydligt, att det vore otillräckligt.
Utskottet vill för egen del framhålla, att det icke kan vara meningen,
att ifrågavarande understöd uteslutande eller ens i främsta rummet skola
komma äldre, redan erkända eller kända författare till del. Det synes angeläget,
att anslaget — något som för övrigt också sker — användes även
för att stödja och uppmuntra yngre, lovande litterära begåvningar. Likaledes
kan och bör det förutsättas, att fördelningen av anslaget sker utan hänsynstagande
till vederbörandes sociala ställning eller ursprung samt att som
riktmärke väljes det litterära och kulturfrämjande värdet över huvud taget
av författarens verksamhet.
Då anslaget för innevarande budgetår höjts med 5,000 kronor och av
Kungl. Majit för nästa budgetår ifrågasättes en ytterligare höjning, varemot
utskottet icke har något att erinra, med likaledes 5,000 kronor till 30,000
kronor, finner sig utskottet icke böra biträda det motionsvis framställda
yrkandet, att anslaget måtte bestämmas till 50,000 kronor.
Utskottet hemställer således,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Stens ovannämnda motion (I: 52),
i vad denna skiljer sig från nämnda förslag, till Understöd
åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst för
budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 30,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
143
210:o) Nusvensk ordbok: Understöd åt professorn K. O. Östergren
för fortsatt utgivande av ordboken. Nusvensk ordbok: Teknisk
hjälp vid ordbokens utgivning m. m. I enlighet nied Kungl. Majda
förslag (punkt 219), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1938/39 anvisa
a) till Nusvensk ordbok: Understöd åt professorn K. 0.
Östergren för fortsatt utgivande av ordboken ett anslag av
8,000 kronor;
b) till Nusvensk ordbok: Teknisk hjälp vid ordbokens utgivning
m. m. ett reservationsanslag av 4,000 kronor.
211:o) Understöd åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson för fullföljande
av hans Rosa-forskningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 220), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt kontraktsprosten L. P. PMatsson
för fullföljande av hans Rosaforskningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett anslag av 3,700 kronor.
212:o) Understöd åt doktor P. Rosenius för fullföljande av hans
arbete »Sveriges fåglar och fågelbon». I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 221), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt doktor P. Rosenius för
fullföljande av hans arbete t Sveriges fåglar och fågelbon» för
budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 4,000 kronor.
213:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.
Thörnberg för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 3,000
kronor.
214:o) Bidrag till föreningen Pietas. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 223), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till föreningen Pietas för
budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.
144
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
215:o) Bidrag till svenska naturskyddsföreningen. I enlighet med
Kungl. Majda förslag (punkt 224, sid. 548), vilket innebär en anslagshöjning
med 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till svenska naturskyddsföreningen
för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 1,500
kronor.
216:o) Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning av nationalparker
och naturskyddsärenden. I enlighet med Kungl. Majda förslag
(punkt 225, sid. 548 och 549), vilket innebär en anslagshöjning med 700
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien
för förvaltning av nationalparker och naturskyddsärenden för
budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 12,000
kronor.
217:o) Bidrag till utgivning och registrering av svenska folksagor.
I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 226), vilket innebär samma
medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till utgivning och registrering
av svenska folksagor för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 8,000 kronor.
218:o) Bidrag till forskningar rörande lapskt språk och lapsk
kultur. I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 227, sid. 550 och 551),
vilket innebär återuppförande å riksstaten av ett sedan budgetåret 1932/33
indraget anslag till förevarande ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till forskningar rörande
lapskt språk och lapsk kultur för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av 4,000 kronor.
219:o) Bidrag till utgivande av svenska folkskolans historia. I
enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 228), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till utgivande av svenska
folkskolans historia för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 5,000 kronor.
220:o) Bidrag till utredigering och tryckning av framlidne revisionssekreteraren
Nils Anderssons efterlämnade samlingar av äldre
svensk folkmusik. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 229),
vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, får
utskottet, under erinran att det nu ifrågasatta anslaget skall användas till fullbordande
av ifrågavarande arbete, hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
145
att riksdagen må såsom Bidrag till utredigering och tryckning
av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade
samlingar av äldre svensk folkmusik för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.
221:o) Bidrag till bearbetning av visst material från filosofie doktorn
Sven Hedins expeditioner i det inre Asien åren 1927—1934.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230), vilket innebär samma
medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till bearbetning av visst
material från filosofie doktorn Sven Hedins expeditioner i det
inre Asien åren 1927—1934 för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
222:o) Bidrag till bearbetning av vissa norrskensobservationer.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231, sid. 553 och 554), vilket
innebär anvisande av ett engångsanslag till förevarande ändamål, hemställer
utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till bearbetning av vissa
norrskensobservationer för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 3,000 kronor.
223:o) Resestipendier åt journalister. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 232), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier åt journalister för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.
Diverse.
224:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkt 233) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till
förevarande ändamål angiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;
vilket härmed
anmäles.
225:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av
S:te Geneviévebiblioteket i Paris. I enlighet med Kungl. Marits förslag
(punkt 234), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska
avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris för budgetåret
1938/39 anvisa ett anslag av 1,500 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 8.
10
146
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
226:o) Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235, sid. 555 och 556),
vilket innebär en anslagsminskning med 1,500 kronor, möjliggjord av en å
anslaget förefintlig reservation, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges anslutning till den baltiskgeodetiska
kommissionen för budgetåret 1938/39 anvisa ett
reservationsanslag av 500 kronor.
227:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236),
vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 7,500 kronor.
228:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. Beträffande vad
Kungl. Maj:t (punkt 237) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
229:o) Bidrag till skandinaviska konstnärsföreningen i Rom. I enlighet
med Kungl. Majda förslag (punkt 238), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till skandinaviska konstnärsföreningen
i liom för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag
av 1,000 kronor.
230:o) Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska stationen i Neapel.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239), vilket innebär samma
medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska
stationen i Neapel för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag
av 1,800 kronor.
231 :o) Bidrag till Institut d’études scandinaves vid Paris universitet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (puukt 240), vilket innebär
samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må som Bidrag till Institut d’études scandinaves
vid Bäris universitet för budgetåret 1938/39 anvisa
ett anslag av 2,000 kronor.
232:o) Uppehållande vid universitetet i Tartu av en professur i
svenska språket och litteraturen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
147
(punkt 241, sid. 558—559), vilket innebär en anslagshöjning med 1,000
kronor, avsedd för beredande av medel till ett av rådande dyrtid motiverat
tillfälligt lönetillägg åt innehavaren av nämnda professur, hemställer utskottet,
att riksdagen må för Uppehållande vid universitetet i Tartu
av en professur i svenska språket och litteraturen för budgetåret
1938/39 anvisa ett anslag av 8,500 kronor.
233:o) Understöd åt svenska läroverket i Hapsal. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 242, sid. 560), vilket innebär en anslagshöjning
med 2,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt svenska läroverket i
Hapsal för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 12,000
kronor.
234:o) Understöd åt svenska folkhögskolan i Birkas. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243), vilket innebär samma medelsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt svenska folkhögskolan
i Birkas för budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 7,000
kronor.
235:o) Bidrag till bestridande av kostnaderna för internationella
astronomiska unionens kongress i Stockholm år 1938. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 244, sid. 561), vilket innebär anvisande av ett
slutanslag för ifrågavarande ändamål och i förhållande till medelsanvisningen
för innevarande budgetår en anslagsminskning med 4,000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till bestridande av kostnaderna
för internationella astronomiska unionens kongress i
Stockholm år 1938 för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 6,000 kronor.
236:o) Bidrag till bestridande av kostnaderna för internationella
botaniska kongressen i Stockholm år 1940. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 245, sid. 561 och 562), vilket innebär en anslagshöjning
med 5,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till bestridande av kostnaderna
för internationella botaniska kongressen i Stockholm år
1940 för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av
15,000 kronor.
148
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
231:6) Bidrag till bestridande av kostnaderna för internationella
pennklubbskongressen i Stockholm år 1939. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 246, sid. 563 och 564) hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till bestridande av kostnaderna
för internationella pennklubbskongressen i Stockholm år
1939 för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av
6,000 kronor.
238:o) Befrämjande av internationellt-kulturellt samarbete genom
studentutbyte. Kungl. Majit har (punkt 247, sid. 564—569) föreslagit
riksdagen att till befrämjande av internationellt-kulturellt samarbete genom
studentutbyte för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag av 36,000
kronor.
Det av Kungl. Majit föreslagna anslaget är avsett att utdelas i form av 18
stipendier å i medeltal 2,000 kronor vartdera till studenter från utlandet —
däri inbegripet de övriga nordiska länderna — för studier vid svenskt universitet
eller svensk högskola under ett akademiskt läsår. Därvid förutsättes, att
såsom villkor för utdelande av stipendium skall föreskrivas, att vederbörande
land bereder en motsvarande förmån åt en svensk student för högskolestudier
i detta land.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att upplysning snämnden (nämnden för
spridande av upplysning örn Sverige i utlandet) hemställt om äskande av
medel bos 1938 års riksdag till 10 stipendier å vartdera 2,500 kronor, avsedda
för studenter från Frankrike, England, Italien, Polen, Tjeckoslovakiet,
Tyskland och Ungern. Med Ungern bar sedan länge ett ömsesidigt studentutbyte
ägt rum, likaså, ehuru med vissa avbrott, med Tjeckoslovakiet, därvid
utgifterna från svensk sida bestritts från åttonde huvudtitelns anslag
till extra utgifter. Övriga bär nämnda länder bevilja antingen sedan en
följd av år stipendier åt svenska studenter eller hava ställt sådana till förfogande
under villkor av ömsesidighet. Universitetskanslern har tillstyrkt
upplysningsnämndens framställning med den modifikationen, att stipendiebeloppen
föreslagits till i medeltal 2,000 kronor. Departementschefen har
funnit, att det borde ankomma på Kungl. Majit att framdeles bestämma,
vilka främmande länders studenter, som kunde komma i fråga, men förutsatt,
att studentutbytet under de ifrågasatta formerna skulle omfatta även
Danmark jämte Island samt Finland och Norge, i samband varmed han
uppskattat det erforderliga antalet stipendier till 18.
Upplysningsnämnden har örn den ifrågasatta stipendieverksamheten yttrat
bland annat:
Enligt nämndens mening utgjorde utdelandet av stipendier till utländska
studenter för vistelse i Sverige — i all synnerhet då de avsåge en så pass
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
149
lång tid som ett läsår — det kanske verksammaste medlet att sprida kännedom
örn Sverige i utlandet. En utländsk student, som på så sätt i vårt
land fått tillfälle att icke endast stifta bekantskap med svensk vetenskaplig
forskning utan även göra bekantskap med landets kulturella institutioner och
andliga liv överhuvud, utgjorde, efter vad all erfarenhet visat, en av de mest
verksamma krafterna för utbredande av vidgad kännedom om det land, där
han fått tillbringa en del av sin studietid, och vars intellektuella liv han fått
lära känna. Från de synpunkter nämnden hade att tillvarataga vore det
därför synnerligen önskvärt, därest på grundval av reciprocitet ett stipendiatutbyte
kunde komma till stånd med ovan angivna länder, vilka antingen
redan ensidigt upprättat stipendier till förmån för svenska undersåtar eller
erbjöde sig att, under förutsättning av reciprocitet, upprätta dylika. Ett
stipendiatutbyte av det slag, som här angivits, hade även ett vidare syfte, i
det att det kunde vara ägnat att bidraga till att i sin mån skapa den känsla
av samförstånd mellan den akademiska ungdomen i olika länder, som länge
utgjort ett eftersträvansvärt mål för de internationella kulturella strävandena.
De åtgärder, som av de stora kulturnationerna vidtagits på detta område,
hade dikterats av ett motsvarande önskemål, och det hade synts nämnden
önskvärt, att även Sverige, som i egenskap av kulturland åtnjöte ett berättigat
anseende, i sin mån bidroge att stödja de i detta hänseende framkomna
strävandena.
Ett studentutbyte av ifrågasatt art kan otvivelaktigt bliva av värde för
vårt lands kulturella förbindelser med utlandet. Utskottet tillstyrker därför,
att anslag anvisas för ändamålet.
Det synes emellertid möjligt att något reducera det äskade anslaget. Då
stipendierna avses skola täcka jämväl studenternas resekostnader och reseutgifterna
för studenterna från de nordiska grannländerna äro lägre än motsvarande
utgifter för de övriga studenterna, torde det vara möjligt att sänka
anslaget med 4,000 kronor till 32,000 kronor. I detta sammanhang vill
utskottet framhålla, att det till ett kommande år förtjänar övervägas, huruvida
det icke vore ändamålsenligt att bestrida stipendierna till studenter
från de nordiska länderna från ett särskilt å riksstaten uppfört anslag, varifrån
lämpligen kunde utgå jämväl statens bidrag till vissa likartade ändamål,
exempelvis till stipendier åt vissa folkhögskolelever för vistelse vid
grannländernas folkhögskolor ävensom det under nästföljande punkt omförmälda
bidraget till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt samarbete.
Utskottet hemställer således,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till Befrämjande av internationellt-kulturellt samarbete genom
studentutbyte för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 32,000 kronor.
239:o) Bidrag till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt
samarbete. I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 248, sid. 569—
571), vilket avser att bereda medel till ett systematiskt utbyte av föreläsare
mellan de nordiska universiteten och högskolorna, hemställer utskottet,
Utskottet.
150
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må till Bidrag till svenska kommittén för
nordiskt-akademiskt samarbete för budgetåret 1938/39 anvisa
ett anslag av 5,000 kronor.
240:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 249, sid. 571 och 572), vilket innebär en
av stegrat medelsbehov betingad anslagshöjning med 50,000 kronor, får utskottet,
som i övrigt hänvisar till vad utskottet i ämnet anfört i utlåtande
nr 20, hemställa,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 250,000 kronor.
241 :o) Extra utgifter. I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag (punkt
250, sid. 572 och 573), vilket innebär en höjning av anslaget med 40,000
kronor till samma belopp, som anvisats för budgetåren 1926/32, får utskottet,
som i övrigt hänvisar till vad utskottet i ämnet anfört i utlåtande nr
20, hemställa,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1938/39
anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor, dock att i
anslaget må göras den jämkning, som erfordras för avjämnande
av huvudtitelns slutsumma.
242:o) Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst. Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
vid folkskoleväsendet m. m. Dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst. Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa
statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter. Beträffande vad
Kungl. Majit (punkterna 251 och 252) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag
till förevarande ändamål, avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;
vilket härmed
anmäles.
243:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 253), vilket innebär samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för
budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 28,000 kronor.
Stockholm den 18 mars 1938.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
151
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund, Oscar Olsson,
Hansén, Nilsson i Landeryd, Gustafsson i Benestad, Pauli, Andrén, Ström i Lidköping,
Carlström, Nilsson i Fredriksfält och Badelund; samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Persson i Falla, Jonsson
i Eskilstuna, Svensson, Ward, Holmdahl, Isacsson, Andersson i Södergård, Weijne, Danielsson
och Erlander;
dock att
vid behandlingen av punkterna 106:o)—141:o) i stället för herr Gustafsson i Benestad
deltagit herr von Heland;
herr Eåstock icke deltagit vid behandlingen av punkterna 142:o)—166:o);
vid behandlingen av punkterna 142:o)—243:o) i stället för herr Nilsson i Fredriksfält
deltagit herr Nilsson i Gränebo samt i stället för herr Hansén deltagit herr Bäckström.
152
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Reservationer:
vid punkt 105:o) (Allmänna läroverken: Avlöningar):
1) av herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Landeryd, Pauli, Andrén,
Carlström, Persson i Falla och Holmdahl, vilka ansett, att den del av utskottets
yttrande, som börjar med orden »Enligt utskottets mening» och
slutar med orden »få anses besvarad», bort erhålla följande lydelse:
»Den för lektorstjänst fordrade kompetensen omfattar sedan gammalt dels
filosofie licentiatexamen med lägst betyget Med beröm godkänd, dels godkänd
doktorsavhandling. Det är uteslutande det senare momentet, som motionären
tagit sikte på vid uttalande av sitt önskemål, att den akademiska
avhandlingen avföres ur kompetensfordringarna och att en för alla läroverkslärare
gemensam ämbetsexamen införes. Enligt utskottets mening kan
man emellertid i här berörda sammanhang icke bortse från den viktiga del
av den nuvarande lektorsutbildningen, som utgöres av licentiatexamen, och
som innefattar såväl en betydande utvidgning och fördjupning av de i filosofisk
ämbetsexamen förvärvade kunskaperna — något som under alla förhållanden
måste anses vara av värde för lärargärningen — som även ett
självständigt avhandlingsarbete. Motionären har på intet sätt antytt, huruvida
licentiatexamen skulle ingå i den av honom åsyftade gemensamma
lärarexamen, eller huru denna över huvud taget skulle vara beskaffad.
De anmärkningar, som i motionen riktats mot att doktorsavhandling inbegripes
i lektorskompetensen, har utskottet ieke funnit vägande. Att det
i en dylik avhandling ingående materialet skulle kunna komma till direkt
användning vid klassundervisningen, har givetvis aldrig varit avsett. Även
i kurserna för ämbetsexamen ingå för övrigt moment, som ligga utanför
den egentliga skolkursen. Avhandlingen ställer kravet på en självständig
bearbetning ur vetenskapliga synpunkter av ett specialområde inom licentiatkursen.
Det torde vara uppenbart, att på gymnasialstadiet, som med hänsyn
till elevernas ålder och mognad ligger universitetsstudierna nära, det är
av värde, att undervisningen väsentligen handhaves av lärare, vilka äga den
vetenskapliga skolning, som lektorskompetensen förutsätter, och vilka äro
förtrogna med och intresserade av vetenskaplig forskning. Icke minst gäller
detta med tanke på det s. k. enskilda arbete, som enligt nu gällande läroverksstadga
skall förekomma i de två högsta gymnasieklasserna. På olika
stadier av vårt skolväsen, de lägre såväl som de högre, finnas och behövas
lärare med till omfattning och läggning skiftande förkunskaper.
Att lektorsinstitutionen i sin nuvarande form bibehålies är för övrigt en
fråga, som är av vikt och intresse icke blott för de högre allmänna läro
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
153
verkens vidkommande. Den kan och bör betraktas som en allmän svensk
kulturangelägenhet, varvid i främsta rummet uppmärksamheten bör riktas
på universitetens och högskolornas behov av en vidsträckt och kvalificerad
rekrytering för sina lärartjänster inom här ifrågavarande ämnesgebit. Skulle
möjligheten försvinna att inom skolans område vinna en anställning, vilken
i någon mån motsvarade de på en högre vetenskaplig utbildning nedlagda
kostnaderna, så kan det med fog befaras, att kretsen för nämnda rekrytering
— till men såväl för universiteten som därmed även för läroverken —
väsentligen inskränktes.
På grund av vad sålunda anförts och jämväl med hänvisning till det
synnerligen ofullständiga sätt, varpå den berörda frågan framlagts i motionen,
anser sig utskottet böra avstyrka det motionsvis framställda yrkandet.»
2) av herr Oscar Olsson, som ansett, att utskottet bort tillstyrka motionen
II: 340;
3) av herr Olof Olsson;
4) av herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Landeryd, Andrén, Carlström
och Persson i Falla, vilka ansett, »
dels att den del av utskottets yttrande, som börjar med orden »Utskottet
anser» och slutar med orden »ifrågasatta aftonundervisningen», bort hava''
följande lydelse:
»I och för sig torde därför intet vara att erinra mot att aftonundervisning
av ifrågasatt art kommer till stånd. Däremot anser sig utskottet icke böra
tillstyrka, att staten ställer sig som målsman för dessa anordningar. Av
naturliga skäl är det endast de större städerna, som kunna tänkas komma
i fråga som förläggningsorter för linjer av denna art. Med hänsyn till att
denna undervisningsform sålunda blir att betrakta som en särskild förmån
för invånarna i ett fåtal större kommuner och som regel icke kommer landet
i övrigt till godo, synes det utskottet rimligt, att undervisningen i fråga
icke bekostas av staten utan att vederbörande kommuner taga initiativ
till anordnande av sådan undervisning och bestrida de med undervisningen
förenade kostnaderna. Det torde vara att förvänta, att ifrågavarande kommuner
skola finna det ändamålsenligt att — även om staten icke direkt
understödjer verksamheten — anordna linjer för aftonundervisning.
Med den ståndpunkt, utskottet sålunda intager, finner sig utskottet icke
böra tillstyrka det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget örn anordnande av
aftonundervisning.»
dels att den del av utskottets yttrande, som börjar med orden »Mot Kungl.
Maj:ts» och slutar med orden »att erinra», bort hava följande lydelse:
»Utskottet finner sig kunna tillstyrka do av Kungl. Maj:t i övrigt framställda
förslagen, dock med iakttagande av de ändringar, som föranledas
154
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
av att utskottet avstyrkt Kungl. Maj:ts framställning om anordnande av
aftonundervisning genom statens försorg.»
dets ock, att utskottet bort på grund härav hemställa:
I. att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts förslag örn anordnande
av aftonundervisning vid allmänt läroverk i Stockholm
;
II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
i övrigt,
a) besluta, att---kontant ersättning;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t — — — nämnda samrealskola;
c)
godkänna följande---sammanlagt 1,268;
d) bemyndiga Kungl. Maj:t — — — eller ämneslärarinnebef
attning;
e) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1938/89:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis................
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis................
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt kvinnliga
sakkunniga, .kronor 1,050
b. Arvoden åt till
synslärare.
..... » 30,000
c. Personliga tilläggsarvoden
åt 5 första
lärarinnor...... » 2,500
d. Arvoden åt skolkare,
förslagsvis. . » 127,400
e. Arvoden åt bibliotekarier.
....... » 73,000
f. Arvoden åt biträden
å rektorsexpe
ditionerna.
..... » 67,300
g. Särskilda arvoden
vid provårsläro
verk.
......... » 125,000
kronor 17,660,000
» 220,000
»
426,250
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
155
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.
Grundavlöningar
m. m., förslagsvis kronor 2,462,000
b. Avlöningsförhöj
ningar
m. m., förslagsvis
........ »_200,000 kronor 2,662,000
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................... * 199,150
Summa kronor 21,167,400
Särskilda uppbördsmedel:
1. Bidrag från Stockholms
stad.......kronor 15,000
2. Avkommuner,respek
tive
lärare erlagda hyresersättningar,
respektive
hyror..... » 274,000
3. Avkastning av donationer
från kronan
m. m............ 8_37,600 kronor 326,600
Nettoutgift kronor 20,840,800;
f) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 20,840,800 kronor;
lil. att riksdagen---mellan läroverk;
IV. att de---i fråga.»
5) av herr Bäcklund i fråga örn motionen 1:148.
vid punkt 110:o) (Undervisning genom infödda lärare i tyska, engelska
och franska språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter) av
herrar Johansson i Fredrikslund, Hansén, Pauli, Andrén, Carlström, Persson
i Falla och Holmdahl, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort
hava följande lydelse:
»Såsom i den föreliggande utredningen påpekats, anger den omförmälda
siffran 160 endast assistenternas effektiva arbetsdagar, icke de mellanliggande
söndagarna och helgerna. Överstyrelsen har också framhållit, att assistenterna
i själva verket få anses upptagna av arbetet under större delen av det
svenska läsåret. På grund härav och med avseende fäst jämväl på att assistenternas
särskilda arbetsuppgifter äro av mycket påfrestande art, skulle ut
-
156
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
skottet hava funnit en arvodesreglering i anslutning till skolöverstyrelsens
förslag i och för sig befogad. Utskottet anser sig emellertid icke böra gå
utöver Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
till Undervisning genom infödda lärare i tyska, engelska och
franska språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter
för budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 23,000
kronor.»
vid punkt 112:o) (Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl.
läroanstalter) av herr Holmdahl, som ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall
till Kungl. Maj:ts förslag oförändrat;
vid punkt 127:o) (Folkskoleseminarier: Avlöningar) av herr Persson i Falla;
vid punkt 141:o) (Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid
folkskolor):
1) av herrar Olof Olsson och Oscar Olsson, vilka ansett, att utskottet bort
tillstyrka bifall till motionerna 1:83 och 11:244;
2) av herr Oscar Olsson, som ansett,
dels att den del av utskottets utlåtande, som börjar med orden »Såsom
av det föregående framgår, hava i motionerna 1:145 och II; 260» och slutar
med orden »således hemställa», bort erhålla följande ändrade lydelse:
»I motionerna I: 145 och II: 260 ha motiverats önskemålen örn en allmän
översyn av vårt folkundervisningsväsen och i anslutning därtill framställts
krav på utredning och förslag rörande vårt undervisningsväsen i främsta
rummet med avseende på l:o behovet av en utvidgad yrkesundervisning
inom skilda fack och den lämpligaste organisationen av denna, 2:o en rationell
anordning av folkskolans lärostoff samt möjligheten att införa yrkesvalsrådgivning
i folkskolans sista klass, 3:o lämpligheten av att uppdela
fortsättningsskolans uppgifter såväl i fråga om teoretisk som praktisk undervisning
på andra skolformer samt 4:o möjligheterna för en väsentligt utökad
allmänt medborgerlig undervisning för ungdom i mera mogen ålder,
varvid särskilt bör övervägas ökat stöd åt folkhögskolorna och den fria
folkbildningsverksamheten.
De fyra punkter, i vilka motionens yrkande sammanfattas, innebära ett
utredningskrav som inte endast omfattar samtliga barn- och ungdomsskolor,
existerande och önskvärda, utan också det fria och frivilliga folkbildningsarbetet.
Den ledande tanken i motionen, »en översyn av vårt folk undervisningsväsen»,
medger inte heller en snävare begränsning. Men därmed
följa onekligen vissa risker, örn det inte tämligen otvetydigt säges ifrån
vad det är inom detta stora område man vill gå in på att utreda. I det
fallet har motionen inte uppdragit några fastare gränslinjer.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
157
Motionärerna visa att utvecklingen under de senare årtiondena kommit
med så många uppslag och förändringar, att en översyn av folkundervisningsväsendet
behövs för en planmässig anordning till större effektivitet.
Önskvärda utvecklingslinjer uppmärksammas i motionerna, främst när det
gäller yrkesbtidningen, men även i fråga om den allmänna medborgarbildningen.
Möjligheterna att skapa en organisk helhet av vårt folkundervisningsväsen
ha emellertid endast till en viss grad och i vissa antydningar
kommit till synes. Översynen bör, om dessa följas, utmynna i en allmän
plan för ett sådant uppbyggande, närmast inriktat på en yrkesbetonad ungdomsskola
för hela folket, på grundvalen av de sex lägsta folkskoleklasserna
som hela vårt skolväsens bottenskola.
Otvivelaktigt ha motionärerna rätt i att det egentligen är ett försvinnande
fåtal av ungdomen mellan 14 och 20 år som får någon grundläggande
yrkesundervisning, och att disproportionen är påfallande mellan denna del
av svensk ungdom och den som i motsvarande ålder får besöka allmänna
lärdomsskolor. Det naturliga vore att hela den svenska ungdomen, utom
den lilla del, som skall ägna sig åt de lärda och litterära banorna eller förvaltningsgöromål,
finge en grundläggande yrkesutbildning i ungdomsskolor.
Det allmänna har alldeles samma skyldigheter mot blivande arbetare och
bönder i fråga om beredande av tillfälle till grundläggande yrkes- och medborgarbildning
som gentemot de lärda yrkenas utövare och skrivkarlarna,
samma intresse också.
I och med att staten måste erkänna riktigheten av denna princip, måste
den också undersöka om och i vilken utsträckning möjligheter finnas för
dess genomförande. Det är således detta som blir en av de främsta, om
inte rent av den främsta huvuduppgiften för den begärda utredningen.
Därvid har man naturligtvis, i överensstämmelse med motionen, att först
undersöka vad som redan kan finnas i vår nuvarande skolorganisation att
bygga på och möjligheterna av att komma vidare på denna redan lagda
grundval.
Motionärerna tyckas ibland anse att nuvarande skolorganisation utan vidare
skulle räcka till som grundval för en verkligt rationell utveckling.
Detta resonemang leder konsekvent motionärerna till uppfattningen att skoltiden
för yrkesutbildningen i de flesta fall måste börja med ett återinträde
i skolan, efter ett avbrott i elevens slcolarbete på oftast flera år. Det heter i
motionerna att det ofta är lämpligt att eleverna avbryta skolgången efter
folkskolan för att »gå direkt ut i det praktiska livet» och där göra »handräckningsarbete»
på sitt blivande yrkesområde. Det är emellertid två erinringar
som kunna resas mot detta resonemang. Den första är att de allmänna
grundläggande kunskaper och färdigheter som eleven vid tretton år
inhämtat i folkskolan, inte sitta säkrare, än att de i många fall vittra sönder
ute i »det praktiska livet» ganska snart, då de inte längre underhållas
— såsom motionärerna också medge i annat sammanhang. Det kan inte
158
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
vara rationellt med en organisation som naturligt leder till ett sådant förfall
av de för ali vidare utbildning nödvändiga elementärkunskaperna, vilka
således med tidsutdräkt och olust måste åter inhämtas, innan det effektiva
studiet kan komma till stånd i systemet av yrkesskolor. Den andra erinringen
är, att man på denna väg svårligen når fram till att ge hela nationen
en grundläggande yrkesundervisning. Det är förenat med betydande
svårigheter att söka få in majoriteten av ungdomen i skolan igen, när den
väl en gång varit ute i praktiskt arbete ett par eller flera år.
De utmärkta rena yrkesskolor vi redan ha och de goda erfarenheterna
från dem måste naturligtvis tillvaratagas och utnyttjas men mera rationellt
sättas in i hela organisationen för vårt lands yrkesutbildning. De äro i
allmänhet den lämpliga formen för större städer och industrisamhällen, där
det inte möter större svårigheter att få tillräckligt antal lärjungar. Men för
andra områden av vårt land lämpar sig denna form inte så bra, framför
allt inte på den rena landsbygden. För övrigt kan det svårligen tänkas att
dessa specialskolor skulle kunna taga emot det stora flertalet av landets
ungdom.
I synnerhet för den elementära grundläggande yrkesutbildningen är det
ett mera fruktbärande uppslag, när motionärerna vilja ha den redan i anslutning
till folkskolans sjunde klass, som nära nog hela svenska ungdomen
måste besöka. Ett års övningar och kunskapsinhämtande vid 14-årsåldern
kunna emellertid knappt ge bestående och mera värdefulla resultat. Därför
kunna skäl föreligga att inte sänka den skolpliktiga åldern genom fortsättningsskolans
avskaffande. Denna, i synnerhet den yrkesbetonade fortsättningsskolan,
bör i stället utvecklas i samband med det praktiskt betonade
sjunde skolåret, varigenom vi på allt fler platser i vårt land kunna komma
fram till en elementär grundläggande tvåårig yrkesskola för 14- och 15- åringarna på sexårig allmän folkskola. Redan nu ha kommunerna rätt till
införande av obligatorisk åttaårig folkskola, och där så sker, bör det inte
vålla stora svårigheter att omedelbart få till stånd denna yrkesbetonade tvååriga
ungdomsskola.
På ett stort antal platser i vårt land, även på landsbygden, kunna vi
dessutom omedelbart, örn vi så vilja, organisera tre- eller fyraåriga yrkesskolor
direkt på den allmänna folkskolans sjätte klass. Den kommunala
mellanskolan bör överallt kunna få en »inbyggd» praktisk realskola, en
yrkesskola. D. v. s. på landsbygden och i de flesta andra samhällen också
bör saken ordnas så, att den allmänna realskolelinjen blir »inbyggd» i den
yrkesbetonade realskolan, eftersom denna är den verkligt betydelsefulla för
det stora flertalet. Det bör inte alls vara svårt att organisera denna så, att
fjärde årskursen blir en påbyggnad på en för övrigt avslutad treårig yrkesbetonad
kurs utan examen för det säkerligen stora antal elever som anser
sig inte behöva deltaga i fjärde årskursen.
Här ha redovisats tre olika utvecklingsstadier för vanliga kommunala
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
159
skolor med möjlighet till grundläggande yrkesbildning, visserligen mycket
elementär i den sju- och åttaåriga folkskolan, men tillfredsställande i den
kommunala mellanskolan. Vad som närmast kräves är en utredning som
organisatoriskt och pedagogiskt jämnar vägen för en samverkan från folkskolan
å ena sidan och mellanskolan å den andra till en mera enhetlig och
effektiv grundläggande yrkesutbildning för alla barn i kommunen som äro
i behov av en sådan. Resultatet av den utvecklingen bör bli en ungdomsskola
för hela folket, visserligen en utveckling på lång sikt.
De ekonomiska svårigheterna härför äro stora men böra, som motionärerna
antytt, inte vara oöverstigliga. De fattiga hemmen böra ekonomiskt
hjälpas i sin strävan att ge barnen en god grundläggande utbildning för
det arbetsliv de komma att ägna sig åt. Då det är fråga om praktisk utbildning,
bör allt göras för samverkan mellan skolan och näringslivet till
beredande av lämpligt arbete i detta redan under skoltiden, t. ex. under
ferierna från det egentliga skolarbetet. Dessa böra kunna anordnas så, att
eleverna i jordbruksbetonade skolor kunna delta i hemmens och gårdarnas
arbete, då arbetskraften där bäst behövs, i handelsskolorna bland annat under
veckor, då extra arbetskraft måste intagas i affärer, t. ex. för julmarknaden,
i hantverksskolor under högsäsongen för vederbörande yrke o. s. v.
Den uppfostrande verkan av detta deltagande direkt i arbetslivet under den
grundläggande utbildningen kommer säkerligen att bli av större värde för
denna än det arbete, motionärerna ge anvisning på i 13—14-årsåldern och
som i realiteten ofta visar sig bestå i springpojksgöra och därmed likvärdiga
sysselsättningar. Då utredningen ju bör vara allsidig och förutsättningslös,
anser emellertid utskottet att även det i motionen lämnade uppslaget bör
prövas.
En utveckling till två-, tre- och fyraåriga praktiska skolor av detta slag
skulle helt lösa problemet örn fortsättningsskolan genom att i de nya skolformerna
upptaga det väsentliga av fortsättningsskolans uppgifter, liksom
lärlingsskolornas och till en viss grad yrkesskolornas. Härmed är inte sagt
att dessa senare skolor komme att helt försvinna. I stor utsträckning
kunde de få betydelse som aftonskolor, kanske bäst i samorganisation
med de nya ungdomsskolorna, för nödvändiga kurser i nya och förändrade
arbetsmetoder på grund av teknikens framsteg. Ett belysande exempel från
de senaste årtiondena var svårigheten att omedelbart i tillräcklig utsträckning
få fram den behövliga arbetskraften för smältsvetsningsförfarandet.
Utredningen borde i detta sammanhang även ägna uppmärksamhet åt vad
man i Amerika kallar »tillfällighetsskolor», (opportunity schools), d. v. s.
skolor där gamla yrkesarbetare snabbt kunna inövas i moderna arbetsmetoder,
betingade av teknikens utveckling, eller inom rimlig tid träna in sig
för ett annat yrke, om, t. ex. på grund av samma utveckling, större delen
av utövarna av ett gammalt yrke bli överflödiga i produktionen. Verkstadsskoleutredningen
i ecklesiastikdepartementet och rationaliseringsutred
-
160
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
ningen i socialdepartementet äro redan i arbete med hithörande problem,
varför den ifrågasatta allmänna översynen efter dessa utredningars slutförande
torde kunna begränsa sig till samordningsfrågan med organisationen
i övrigt.
Den naturliga avslutningen på den planmässiga yrkesutbildningsorganisationen
för vår ungdom — vid sidan örn vissa nu existerande skolformer
för jrrkesutbildning — kunde bli de i sakkunnigutlåtandet rörande studentexamen
föreslagna inbyggda praktiska linjerna i gymnasiet, som således
komme att besökas av unga arbetare och bönder i 17—20-årsåldern. Den
goda såväl tekniska, som allmänbildning dessa på så sätt skaffade sig,
komme att garantera ett behövligt rekryteringsfält för högt kvalificerad
arbetsledning i ansvarig ställning närmast under den tekniskt högskoleutbildade
ledningen, liksom för självständiga och kunniga företagare i näringslivet.
Därmed komme man också fram till erkännandet av den i och
för sig självklara satsen att den demokratiska staten har alldeles samma
skyldighet att sörja för hög allmänbildning åt handens arbetare — bönder
och yrkesarbetare — när dessa önskade den och kunde taga emot den, som
åt vetenskapsmän, lärare, ämbets- och tjänstemän o. s. v. Det är inte alls
något allmänintresse att begränsa denna bildning till smärre priviligierade
grupper i samhället.
Ingenting hindrade att dessa praktiska kurser i gymnasierna genom fritt
tillval och bortval av ämnen både kunde tjäna dem som efter gymnasietiden
ville fortsätta med tekniska högskolestudier och dem som omedelbart
ville gå ut i förvärvslivet.
Svårigheterna för en sådan anordning på gymnasiestadiet behöva nog
inte vara större i Sverige än i Amerika, där den är fullt genomförd i
många stater. Skolornas utrustning av maskiner och laboratorier behöver
inte på något sätt tävla ens med de tekniska gymnasiernas — vilka ju
alltid komma att ha sin uppgift att fylla, som för närvarande. Den direkta
yrkesutbildningen i gymnasierna måste nämligen ske i intim kontakt med
näringslivet, och skolornas tekniska maskineri blir gärna föråldrat gentemot
näringslivets eget. För denna samverkan yppa sig många utvägar. Gymnasisterna
kunna tänkas arbeta i dubbla skift, varav det ena under en
tvåveckorsperiod är på arbetsplatsen som lärlingar, under det att det andra
sköter sitt skolarbete, eller också båda på arbetsplatsen, vartdera med halv
arbetsdag, under det att skolarbetet skötes på kvällarna o. s. v. Genom
arbetsförtjänsten — t. ex. enligt kollektivavtalen — kunna gymnasisterna
under en på så sätt anordnad lärlingstid själva svara för en väsentlig del
av kostnaderna för gymnasieutbildningen. Näringslivets representanter ha
själva det allra största intresse av en så högtstående arbetsledare- och arbetarklass
som möjligt ifråga örn kunnighet och bildning. Det ligger således
ingen utopi i motionärernas önskan om en uppdelning av eleverna
efter håg och fallenhet på olika avdelningar »i anslutning till jordbruk,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
1 61
handel, snickeri, metallarbete, hushållsgöromål med hemvård eller andra
yrkesområden, allt med hänsyn till ortens näringsliv», inte ens om denna
önskan utsträckes till gymnasieplanet. Ty erfarenheten har redan på sina
håll visat att det önskemålet kunnat förverkligas.
Studentexamenskommittén har föreslagit dessa praktiska linjer på gymnasiet
i avsikt att därigenom minska dragningskraften till de teoretiska levnadsbanorna.
Utvägen att i det syftet införa de praktiska linjerna i samma
skola som de teoretiska är säkerligen den enda riktigt effektiva metoden för ^
att nå detta mål. Enbart teoretiska läroverk böra vara undantag. Endast
genom en sådan anordning är det något hopp örn att övervärderingen av
den lärda skolan i den allmänna föräldraopinionen skall kunna bortarbetas.
Den lärda eller »högre» skolan blir då på både mellanstadiet och det högre
stadiet begränsad till bara en teoretisk linje bland många praktiska i samma
»fina» skola.
Det gäller sedan bara att göra de praktiska linjerna så lockande som möjligt
för eleverna själva, när de ha att välja. I barnens egen natur har man därvid
en god hjälp, i synnerhet vid 13-årsåldern. Alla barn som inte redan då ha
utpräglat teoretiska intressen — således det stora flertalet — föredra de praktiska
sysselsättningarna, om de inte blivit avvanda under de första sex skolåren.
Och sådant Iean inträffa!
Men skolan bör också vid den tiden positivt sörja för att denna naturliga
praktiska inriktning får göra sig gällande hos alla elever som äro lämpade
för den. Även de intellektuellt högt begåvade. Det är inte alls ett samhällsintresse
att alla dessa skola gå läsvägen. De kunna bli lika samhällsnyttiga
i praktiskt arbete och behövas lika väl där.
Motionärerna ge även här en anvisning, när de peka på att utbildningen
under de första åren i den yrkesbetonade skolan inte får »specialiseras med
avseende å en viss sysselsättning utan med avseende å ett yrkesområde».
Även detta är kanske för begränsat under det allra första året. Det är inte
någon mening att i en praktisk mellanskola eller fortsättningsskola låta eleverna
specialisera sig för tidigt ens så pass. Bearbetning av material och
användning av verktyg på olika områden är av betydelse för eleven, vilket
yrke eller yrkesområde han sedan ger sig in på — även om han inte alls
ger sig in på något praktiskt yrke utan väljer en teoretisk levnadsbana. Det
skadar ingen läskarl att lia något begrepp om sådana ting av egen, låt vara
begränsad erfarenhet, lika litet som det är betydelselöst för en lärd kvinna
att hjälpligt kunna reda sig med sömnad och hushållsarbete. Det vore således
både på grund av barnens naturliga läggning vid den åldern och för
att väcka till starkare liv anlagen för ett visst yrkesområde ett mycket berättigat
förfarande att göra manuellt arbete obligatoriskt för varje elov i
mellanskolans första klass en timme varje dag eller ett par var annan, förslagsvis
på så sätt, att ett par månader ägnades åt arbete i trä, ett par åt
arbete i metall, ett par åt motorer och elektriska ledningar, ett par kanske
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 8. 11
162
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
åt yrkesritning. Naturligtvis kunna också andra kombinationer tänkas. Även
ett andra år skulle sådana allmänna kurser kunna fakultativt anordnas för
dem som inte ville specialisera sig på något särskilt område. Den blivande
lantbrukaren skulle ha samma intresse för och nytta av sådana kurser som
den blivande industriarbetaren.
I och med att utvecklingen inriktades på en praktisk ungdoms- eller mellanskola,
byggd på folkskolans sex klasser — den egentliga barndomsskolan —
löste sig de av motionärerna påvisade svårigheterna ifråga om den för alla
barn gemensamma »bottenskolan» lättare. Man skulle då inte längre så lätt
falla offer för önskningar att proppa i barnen kunskaper som mäste bli endast
halvförstådda eller missförstådda på grund av att de ligga över barnens
utvecklingsnivå och utanför deras intressekrets. De nödvändiga medborgerliga
insikterna komme att meddelas vid en tidpunkt, då intresset för de
vuxnas liv och förhållanden blir fullt medvetet. Därför är det inte nödvändigt
att det i den egentliga barndomsskolan meddelade kunskapsstoffet blir
mindre, endast att tyngdpunkten lägges helt på konkreta och barnåldern
intresserande företeelser, d. v. s. den nödvändiga erfarenhetskunskapen för
senare systematisering och anpassning, för senare meddelande av högre teoretiska
insikter.
Med all rätt framhålla motionärerna att utredningen bör gälla såväl uppfostringsmål
som undervisningsmetoder och organisationsformer. Vid denna
utredning bör, som motionerna också ange, riktpunkten vara »att hos barnen
grundlägga personlig ansvarskänsla, förmåga av initiativ och självverksamhet
samt av anpassning till samliv och samarbete». De goda erfarenheter,
som på vissa håll gjorts, både i vårt land och i andra länder, av
moderna skolmetoder såväl ifråga om undervisning som självstyrelse, böra
tillgodogöras.
Vid genomförandet av en rationell ungdomsskoleorganisation som ersättning
för den nuvarande fortsättningsskolan är det ingen fara för att de inhämtade
kunskaperna, allra minst de elementära färdigheterna i skrivning
och räkning, skola vittra bort i större eller mindre utsträckning före inträdet
i folkhögskolor och lantmannaskolor eller i det fria och frivilliga folkbildningsarbetet.
Men motionärerna ha otvivelaktigt rätt i att under alla
förhållanden en utredning också bör ta hänsyn till samordnandet med detta
bildningsarbete, då ungdomsskolefrågan utredes. »Tillfällighetsskolor» med
sina afton- och söndagskurser även i medborgerliga och allmänt kulturella
ämnen skulle också här ha en uppgift att fylla. (»Fria akademier» är en
beteckning som just i dagarna föres fram i diskussionen från vårt största
svenska ungdomsförbund).
Den omfattande översyn av vårt folkundervisningsväsen, som motionerna
förutsätta, får emellertid inte bli en »mammututredning», som under en
följd av år hindra all utveckling på området. Stora skolkommissioner och
utredningar bruka gärna ha den risken i följe. Den får inte heller bli en
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
163
remissinstans för varje förslag till reformer på något specialområde, då dess
arbete därigenom måste dra ut på tiden i det ovissa. Motionärerna ha rätt
i att det aldrig bör bli tal örn »en tids vila> i skolans reformarbete, emedan
»stillastående är tillbakagång» på detta område. Därför bör översynen inte
heller vålla något avbräck i utredandet örn nödiga förändringar på olika
specialområden. Man konstruerar inte med fördel upp ett helt nytt undervisningssystem
att omedelbart genomföras i ett sammanhang. Översynen
bör inte avse något sådant, och motionärerna ha tydligen en känsla därav,
när de tala örn en relativt lång övergångsperiod.
Den utredning, som skall resultera i en plan för utveckling till organisk
enhet och större effektivitet i vårt uppfostringsväsen, bör således inte göras
av en vanlig parlamentarisk utredningskommitté med hänsyn tagen till möjligheten
att omedelbart genomföra vissa åtgärder och förändringar i organisationen.
Den bör vara en principiell och saklig utredning med hänsyn
tagen endast till den önskvärda och möjliga organisationen av vårt barnoch
ungdomsskoleväsen, för att detta på bästa sätt skall fylla sin för samhället
livsviktiga uppgift. Sedan de allmänna riktlinjerna uppdragits, har
en bra mycket tryggare grundval lagts, än den vi för närvarande ha, för
att de ständigt nödvändiga förändringarna — efter specialutredning i varje
särskilt fall — bli rationella och inte genom hit- och di tref orm er kunna
medföra misstag, som vålla olägenheter, bakslag och onödiga kostnader.
Med denna begränsning och för övrigt, med stöd av motionen och den
motivering, som här givits, tillstyrker utskottet, att riksdagen måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn den utredning rörande vårt
undervisningsväsen, varom hemställts i motionerna I: 145 och II: 260.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa;
dels ock att utskottet bort under II. hemställa,
»att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla om den utredning rörande vårt undervisningsväsen,
varom hemställts i herrar Larssons och Anderssons i Rasjön
m. fl. ovannämnda motioner (I: 145 och II: 260)»;
3) av herrar Olof Olsson, Hansén, Bäcklund och Danielsson, vilka instämt
i reservationen under 2);
vid punkt 145:o) (Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i
rikets nordligaste gränsorter) av herr Carlström, som ansett, att utskottet
bort tillstyrka bifall till de i ämnet väckta motionerna;
vid punkt 209:o) (Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt
förtjänst) av herrar Olof Olsson, Oscar Olsson och Båldi, vilka ansett,
att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Av motionären--— författarens verksamhet.
164
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
En ytterligare höjning av anslaget utöver den av departementschefen
tillstyrkta synes utskottet befogad. Motsvarande understöd i våra grannländer
utgå med väsentligt högre belopp. Sålunda må erinras, att enligt
meddelad uppgift (jfr statsutskottets utlåtande nr 8/1937, sid. 132) statens
understöd åt skönlitterära och vetenskapliga författare under budgetåret
1934/35 i Danmark utgjorde närmare 96,000 kronor, varav icke mindre än
62,100 kronor till fasta årliga understöd åt skönlitterära författare. Med
hänsyn härtill och då en vidgad anslagsram gör det möjligt att utdela
understöd till ett större antal författare, vill utskottet föreslå, att anslaget
för nästa budgetår bestämmes till 35,000 kronor, motsvarande en anslagshöjning
med 5,000 kronor utöver departementschefens förslag och med
10,000 kronor utöver det nu utgående anslaget.
Utskottet hemställer således,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herr Stens ovannämnda motion (1:52), till Understöd åt
inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst för
budgetåret 1938/39 anvisa ett anslag av 35,000 kronor»;
vid punkt 238:o) (Befrämjande av internationellt-kulturellt samarbete genom
studentutbyte) av herrar Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i
Landeryd, Gustafsson i Benestad, Carlström, Persson i Falla, Svensson i
Grönvik och Andersson i Södergård, vilka ansett, att utskottets yttrande och
förslag bort i nedan angivna delar hava följande lydelse:
»Ett studentutbyte---för ändamålet.
Utskottet håller emellertid före, att det bör vara möjligt att begränsa statens
bidrag till förevarande ändamål till det belopp, som tillstyrkts av universitetskanslern,
nämligen 20,000 kronor. Inom ramen av detta anslag
torde jämväl kunna bestridas stipendier åt studenter från våra grannländer,
därest det befinnes erforderligt att vidtaga särskilda anordningar av denna
art beträffande länder, tillhörande den nordiska kulturkretsen.
Utskottet hemställer således,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majda förslag,
till Befrämjande av internationellt-kulturellt samarbete genom
studentutbyte för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag
av 20,000 kronor.»
Statsutskottets utlåtande Nr 8,
165
Bilaga till statsutskottets utlåtande nr 8 (punkt 105:o).
Antal lärare i läsämnen samt antal närvarande lärjungar vid högre
allmänna läroverk höstterminen 1937.
Läroverk
Lärartjänster
Lärjungar
Rektorer
Lektorer
Adjunkter
Ämneslära-
rinnor
Extralärare
Summa
Gymnasium
Realskola
Lyceum
Klassisk
linje
Summa
Stockholm, latinlärov, å Norrmalm
1
10
23
_
3
37
352
401
_
39
792
» , Södermalm........
1
11
31
—
4
47
9389
533
—
—
9922
> , reallärov. å Norrmalm
1
10
16
—
2
29
335
297
—
—
632
» , Östermalm........
1
10
24
—
2
37
408
429
—
—
837
» , Kungsholmen......
1
6
21
—
4
32
230
466
—
—
696
» , Nya elementarskolan .
1
9
13
—
3
26
239
237
—
—
476
» , lärov, för flickor ....
1
9
14
2
8
34
312
327
—
—
639
» , Bromma.........
1
7
15
4
10
37
231
713
—
—
944
Lidingö.................
1
6
6
7
5
25
9148
265
—
—
9413
Södertälje................
1
6
16
3
4
30
176
389
—
—
565
Uppsala.................
1
10
22
—
8
41
459
407
—
—
866
Strängnäs................
1
6
9
2
3
21
97
214
—
—
311
Nyköping................
1
6
9
2
3
21
150
217
—
—
367
Eskilstuna...............
1
6
15
3
2
27
138
353
—
—
491
Linköping...............
1
10
23
—
8
42
292
477
—
—
769
Norrköping...............
1
9
18
—
5
33
267
351
—
—
618
Motala..................
1
2
5
2
5
15
9 28
216
—
—
9244
Jönköping...............
1
9
20
—
7
37
284
362
—
—
646
Eksjö..................
1
6
10
2
3
22
145
270
-
—
415
Växjö..................
1
7
16
2
3
29
201
380
—
—
581
Kalmar.................
1
8
19
4
4
36
229
448
—
—
677
Västervik................
1
4
8
2
1
16
58
208
—
—
266
Visby..................
1
6
8
2
2
19
115
201
—
—
316
Karlskrona...............
1
8
20
4
3
36
249
561
—
—
810
Kristianstad..............
1
7
19
3
1
31
209
422
—
—
631
Lund..................
1
9
16
—
4
30
333
287
—
—
620
Malmö, lärov, för gossar......
1
11
32
—
5
49
351
452
53
—
856
» , lärov, för flickor......
1
6
10
2
4
23
163
300
—
—
463
'') Dessutom 1 extra elev.
*) Dessutom 33 lärjungar vid den ännu icke förstatligade delen av det kommunala gymnasiet
(av kommunen avlönade lärare med full tjänstgöring ingå i tabellen bland extralärare).
*) Dessutom 64 lärjungar som i föregående not.
166
Statsutskottets utlåtande Nr 8,
Läroverk
Lärartjänster
Lärjungar
1 Rektorer
i
Lektorer
Adjunkter
Ämneslära-
rinnor
Extralärare
Summa
Gymnasium
Realskola
Lyceum
Klassisk
linje
Summa
Hälsingborg, lärov, för gossar . . .
i
7
19
,
9
36
213
508
721
» , lärov, för flickor . . .
i
6
9
2
2
20
119
256
—
—
375
Ystad..................
i
6
12
2
3
24
121
276
—
—
397
Landskrona..............
i
6
14
2
2
25
104
316
—
—
420
Eslöv..................
i
2
6
2
7
18
'') 40
230
—
—
''1270
Halmstad ........ i. ...... .
i
8
18
4
5
36
215
454
—
—
669
Göteborg, latinläroverket......
i
10
28
—
4
43
412
464
—
77
953
> , realläroverket.......
i
9
30
—
10
50
445
461
48
—
954
1 , lärov, för flickor.....
i
6
11
2
5
25
206
310
—
—
516
Uddevalla................
i
6
9
3
2
21
125
278
—
—
403
Vänersborg ...............
i
7
14
2
2
26
151
297
—
—
448
Borås..................
i
6
17
2
5
31
201
463
—
—
664/
Skara..................
i
8
15
2
3
29
241
260
—
—
501
Skövde .................
i
6
11
2
4
24
158
305
—
—
463
Karlstad ................
i
9
21
—
4
35
310
378
—
—
688
Kristinehamn.............
i
6
15
3
4
29
152
378
—
—
530
örebro, lärov, för gossar......
i
9
22
—
6
38
229
457
—
—
686
> , lärov, för flickor......
i
4
4
2
3
14
120
120
—
—
240
Västerås................
i
9
17
4
3
34
229
431
—
—
660
Falun..................
i
7
14
3
3
28
190
357
—
—
547
Gävle..................
i
7
18
4
6
36
172
537
—
—
709
Hudiksvall...............
i
6
10
2
2
21
80
264
—
—
344
Härnösand...............
i
7
11
2
5
26
170
297
—
—
467
Sundsvall................
i
7
15
4
4
31
188
516
—
—
704
Östersund ............
i
6
14
4
2
27
206
387
593
Umeå..................
i
7
22
2
9
41
308
542
—
—
850
Skellefteå................
i
2
10
2
5
20
52
409
—
—
461
Luleå..................
i
6
12
2
5
26
175
330
—
—
505
Haparanda...............
i
3
7
2
6
19
92
222
—
—
314
Summa
57
402
| 883
107
246
|l,695
|l2,012 |20,686
101
1116 |32,915
'') Dessutom 68 lärjungar som i not 2.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
167
Bilaga till statsutskottets utlåtande nr 8 (punkterna 183:o) och 186:o)).
Till riksdagens statsutskott.
Genom beslut den 18 februari 1938 har Kungl. Majit anbefallt verkstadsskoleutredningen
att till statsutskottet avgiva yttrande över två inom riksdagen
väckta motioner (nr I: 66 och II: 124) i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar örn understöd åt verkstadsskolor
för viss arbetslös ungdom samt örn stipendier åt elever vid sådana
skolor.
Till åtlydnad härav får verkstadsskoleutredningen — under erinran örn
sitt den 27 oktober 1937 avgivna utlåtande i ämnet, vilket i väsentliga delar
återgivits under punkterna 189 och 192 i 1938 års åttonde huvudtitel —
anföra följande.
I motionerna har till en början yrkats, att den under anslaget till understöd
åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom beräknade posten till understöd
till sjukvårds- och olycksfallsförsäkringskostnader måtte höjas så,
att anslag för ändamålet kunde utgå — förutom med erforderliga belopp
till kostnaderna för olycksfallsförsäkringspremier för eleverna — efter 20
kronor för elev och år i stället för i statsverkspropositionen upptagna, av
de sakkunniga föreslagna 10 kronor för elev och år.
Vid vissa av ifrågavarande skolor hava under budgetåret 1936/37 utgifterna
för sjukvård (fördelade på sjukkasseavgifter — vilka, i motsats till
vad i motionerna angivits, i allmänhet till omkring halva beloppen erlagts
av skolorna — läkararvoden, medicin, tandvård m. m.) utan tvivel väsentligt
överstigit nyssnämnda belopp av 10 kronor för elev och år. Tages
emellertid hänsyn till de ersättningar, som influtit till skolorna, i samband
med sjukdoms- och olycksfall, stanna dock nettokostnaderna för sjukvården,
om man därjämte bortser från tandvården, vid endast något över sagda
belopp.
De av verkstadsskolorna för innevarande budgetår i ansökningar om statsunderstöd
beräknade beloppen för ifrågavarande ändamål giva vid handen,
att i några fall en ytterligare utvidgning av skolornas sjukvårdande verksamhet
planerats. Emellertid torde de av Kungl. Majit sedermera anvisade
understöden för budgetåret icke lämna möjlighet att genomföra detta med
tillhjälp av statsmedel.
Enligt de sakkunnigas uppfattning bör organisationen av den vid verkstadsskolorna
ofrånkomliga sjukvårdande verksamheten (den första vården
vid olycksfall och tillsynen över inackorderade sjuka elever, som icke behöva
vård å sjukhus) i vissa fall kunna göras väsentligt enklare och billigare
än hittills varit fallet. Därest alla möjligheter härutinnan tillvaratagas och
i övrigt samhällets resurser i fråga örn sjukvård utnyttjas, torde den av de
sakkunniga angivna kostnadsramen skäligen kunna hållas. I nuvarande
läge synes ifrågavarande sjukvårdsfrågors rationella och ekonomiska lösning
vara av desto större betydelse som ett antal nya verkstadsskolor just stå
under sin första utveckling.
168
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Vad särskilt tandvården beträffar vilja de sakkunniga — utöver vad i
utlåtandet anförts — erinra om det förhållandet, att under senaste arbetslöshetskris
ett mycket betydande antal arbetslösa vistats vid olika slags undervisningsanstalter
i riket under åtnjutande — förutom av vissa bidrag
från hemkommunerna — av samma förmåner som övriga elever vid respektive
anstalter. Någon av vederbörande skolstyrelse med statsmedel anordnad
elevtandvård har det sålunda i dessa fall icke varit fråga om. De sakkunniga
åberopa detta såsom ett ytterligare skäl, varför frågan örn tandvård
vid ifrågavarande verkstadsskolor för arbetslösa icke bör lösas skild från
sitt större sammanhang.
I förevarande motioner har vidare yrkats, att vid prövning av stipendiebehoven
elever, som under sin vistelse vid verkstadsskola äta och bo i sina
hem, må vid fall av stor fattigdom i hemmet kunna erhålla högsta tilläggsstipendium
samt att i ömmande fall tilläggsstipendium å 25 kronor må
utgå med oreducerat belopp till dem, som erhålla stipendier enligt de båda
högsta behovsgraderna.
Motionärernas sistnämnda yrkande innebär, att maximibeloppet för stipendier
vid ifrågavarande verkstadsskolor skulle höjas från nuvarande 60
kronor till 70 kronor för elev och månad.
I sitt tidigare omförmälda utlåtande lia de sakkunniga föreslagit, att nuvarande
maximum för ifrågavarande stipendier skulle bibehållas, även örn
föreliggande förslag om höjning av de författningsenligt högsta stipendiebeloppen
från 85 kronor till 45 kronor för elev och månad genomfördes.
Ett bifall till detta förslag skulle innebära, att den förhöjning utöver eljest
utgående högsta stipendiebelopp, som medgivits vid ifrågavarande speciella
skolor (de s. k. tilläggsstipendierna) sänktes från högst 25 kronor till högst
15 kronor för elev och månad.
Såvitt de sakkunniga hava sig bekant avsågs vid ifrågavarande verkstadsskolors
första inrättande, att anordningen med tilläggsstipendier skulle vara
tillfällig. Meningen torde hava varit, att de förhöjda stipendieunderstöden
skulle räcka till kostnaderna för elevernas inackordering (inkvartering och
kost) vid skolorna under den första tiden av skolornas verksamhet, samt
att sedermera, sedan s. k. arbetspremier (flitpenningar) börjat utbetalas till
eleverna, tilläggsstipendierna skulle bortfalla och en del av nämnda kostnader
i stället gäldas medelst arbetspremier. Den sänkning av stipendienivån
vid dessa skolor, som man sålunda räknade med, har visserligen med hänsyn
till förhållandena icke ägt rum, men å andra sidan har enligt de sakkunnigas
uppfattning i stort sett de förhöjda stipendieunderstöden hittills
varit tillräckliga för bestridande av de kostnader, man avsett med dem.
Elevernas övriga utgifter hava i första hand bestritts med kommunernas
bidrag, som i regel utgått med 15 kronor för elev och månad, samt därjämte
med flitpenningar ävensom i viss utsträckning med eljest erhållna
tillfälliga bidrag. Enligt uppgifter från skolstyrelserna uppgingo under budgetåret
1936/37 flitpenningarna vid t. ex. verkstadsskolorna i Mölndal och
Uddevalla för elev och månad till i genomsnitt 7 kronor 57 öre respektive
omkring 12 kronor.
Tillsammans ha sålunda de olika bidragen till eleverna i regel uppgått
till så betydande belopp, att de sakkunniga — med hänsyn icke minst till
konsekvenserna vid andra undervisningsanstalter — icke ansett sig böra
förorda, att i samband med en eventuell höjning av de författningsenliga
stipendierna jämväl en ytterligare förhöjning av stipendierna vid nu ifråga
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
169
varande skolor skulle komma till stånd. Därvid hava de sakkunniga utgått
ifrån, att kommunernas hittillsvarande skyldighet att i viss utsträckning bidraga
till elevernas vistande vid skolorna skall bibehållas. Erfarenheterna
hava nämligen visat, att det ur många synpunkter är av betydelse, att kommunerna
stå i visst ekonomiskt ansvar för eleverna. Elevurvalet blir bättre.
Kommunerna skulle eljest hava att på annat sätt understödja ifrågavarande
ungdomar m. m. De sakkunniga hava ur sina synpunkter icke heller haft
anledning att ingå på frågan, huruvida en ändrad avvägning inbördes mellan
stipendierna och kommunbidragen borde genomföras.
Beträffande motionärernas yrkande, att elever, som bo och äta i sina hem,
vid stor fattigdom i hemmet skulle kunna erhålla högsta tilläggsstipendium,
vilja de sakkunniga erinra om riksdagens tidigare gjorda uttalanden angående
stipendier åt hemmaboende elever. I anslutning härtill bör ånyo framhållas,
att de s. k. tilläggsstipendierna från början allenast avsetts för bestridande
av merkostnaderna i samband med elevs inackordering. Ett bifall
till motionärernas yrkande på denna punkt skulle innebära en principiellt
mycket mera långtgående rubbning av grunderna för stipendiers tilldelande
än som hittills vidtagits. Därjämte torde i detta sammanhang böra beaktas,
att Kungl. Maj:ts beslut angående anslag till ifrågavarande stipendier äro
avfattade på sådant sätt, att vederbörande skolstyrelse har rättighet att inom
ramen av det anvisade anslaget själv fördela stipendierna mellan eleverna.
Vid denna fördelning kan i viss utsträckning hänsyn även tagas till de
speciella behov, varom motionärerna tala. Ett ytterligare hänsynstagande
till dessa behov anse sig de sakkunniga på grund av konsekvenserna icke
kunna förorda.
Slutligen vilja de sakkunniga framhålla, att beträffande stipendier de sakkunnigas
förslag i ovannämnda utlåtande, vilket förslag avsåg budgetåret
1938/39, redan torde hava vunnit tillämpning i av Kungl. Majit för innevarande
budgetår meddelade beslut örn stipendieanslag dock med den modifikationen,
att tilläggsstipendium i vissa fall beräknats för inackorderad
elev även örn eleven icke tillhört den högsta behovsgraden.
I handläggningen av detta ärende hava verkstadsskoleutredningens samtliga
ledamöter deltagit.
Stockholm den 19 februari 1938.
På de sakkunnigas vägnar:
A. THOMSON.
Joh. Dillner.
«
Bihang till riksdagenx protokoll 1938. 6 sami. Nr 8.''
12
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1938:463 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till extra utgifte a1 i texten
- Rskr. 1938:8 Skrivelse till Konungen angående vissa av Kungl. Majit för budgetåret 1938/39 under riksstatens åttonde huvudtitel gjorda framställningar m. m. s. 1 i texten
- Rskr. 1938:207 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts framställning angående anslag för budgetåret 1938/39 till undervisning genom infödda lärare i tyska, engels s. 1 i texten