Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående överflyttande av medel från jämtländska renbetesfjällens skogsfond till Norrbottens lappfond.
1938-03-29 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1938:85, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående överflyttande av medel från jämtländska renbetesfjällens skogsfond till Norrbottens lappfond.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 85.
1
Nr 85.
Ankom till riksdagens kansli den 29 mars 1938 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående överflyttande
av medel från jämtländska renbetesfjällens
skogsfond till Norrbottens lappfond.
(3:e avd.)
I propositionen nr 55 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över socialärenden, föreslagit riksdagen medgiva, att
ur jämtländska renbetesfjällens skogsfond ett belopp av 200,000 kronor må,
räknat från den 1 januari 1938, uttagas och överföras till Norrbottens lappfond.
Den 29 december 1935 avgav 1930 års lapputredning betänkande angående
åtgärder för avhjälpande av de inom vissa delar av Norrbottens läns lappmark
yppade missförhållanden samt rörande de kostnader, som därav kunde
föranledas m. m. (statens off. utredn. 1936: 23).
Ifrågavarande betänkande innehåller en redogörelse för de förhållanden,
under vilka för närvarande renskötseln i Norrbottens län bedrives, och för
anledningarna till de missförhållanden, som äro rådande. Utredningen utmynnar
i en rad förslag till åtgärder i syfte att stödja nomadlapparnas näringsutövning
inom länet och samtidigt minska friktionsanledningarna mellan den
bofasta befolkningen och lapparna.
Sålunda föreslås bland annat ändrad indelning i lappbyar, överflyttningar
av renar mellan de fyra nordligaste lappbyarna, maximering av renantalet,
premier för god renskötsel samt förbättrad arbetsförmedling och försäljningsorganisation.
Förslag föreligger därjämte om uppförande under visst antal
år av mekaniska anordningar för underlättandet av en rationell renskötsel.
Kostnaderna för dessa arbetens utförande och underhåll, som beräknats till
omkring 722,000 kronor, böra enligt utredningsmännens mening bestridas
dels av de s. k. Suorvamedlen, dels från Norrbottens lappfond och dels från
lapparnas byakassor. Då dessa medel emellertid icke äro tillräckliga för
ifrågavarande ändamål, föreslår utredningen en överflyttning från jämtländska
renbetesfjällens skogsfond till Norrbottens lappfond av ett belopp av
718,000 kronor.
Även örn de föreslagna åtgärderna vidtoges, anses likväl försörjningssvårigheter
komma att uppstå för nomadlapparna, såvida icke deras antal begränsas
därigenom att ett antal lappar beredes sysselsättning inom andra
näringsgrenar än renskötseln. Utredningen föreslår därför jämväl en vidgad
försökskolonisation.
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 0 samt. Nr 8S—-87.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
‘>
Statsutskottets utlåtande Nr 85.
Över 1930 års lapputrednings förslag hava yttranden avgivits av länsstyrelserna
i Jämtlands och Västerbottens län, statskontoret, domänstyrelsen,
lantbruksstyrelsen, allmänna civilförvaltningens lönenämnd, egnahemsstyrelsen
samt utredningsmännen rörande egnahemsverksamheten och andra med
statens verksamhet på det sociala jordområdet sammanhängande spörsmål.
Beträffande frågan om de för lappväsendet avsedda fondernas förhållanden
har statskontoret därvid anfört bland annat:
Såsom utredningen påpekat, stå icke obetydliga medel till lappväsendets
förfogande i de lappfonder, som av statsmakterna inrättats för de tre länens
behov. Fondernas inbördes storleksordning har emellertid icke anpassats
efter omfattningen av lappväsendet i ifrågavarande landsdelar. Detta har
medfört, att, medan tillgångarna å jämtländska renbetesfjällens skogsfond
och jämtländska lappväsendets fond betydligt vuxit, en väsentlig kapitalminskning
uppstått å Västerbottens och Norrbottens lappfonder.
Någon anledning att i fortsättningen bibehålla denna länsuppdelning av
de för lappväsendet avsatta tillgångarna synes statskontoret icke föreligga.
Tvärtom torde övervägande skäl tala för en sammanslagning av berörda tillgångar
till en fond för lappväsendets gemensamma understödjande. Utredningen
har också uttalat, att det måhända vore lämpligt undersöka, huruvida
ej en dylik åtgärd borde vidtagas. Då statskontoret icke kan finna, att några
hinder möta mot en sådan sammanslagning, får ämbetsverket för sin del förorda,
att den måtte komma till stånd.
I betraktande av de betydande belopp av skogsförsäljningsmedel, vilka under
senare år influtit å jämtländska renbetesfjällens skogsfond och vilka enligt
vad statskontoret under hand inhämtat från domänstyrelsen, lära kunna
påräknas tillsvidare även i fortsättningen, synes avkastningen å den nya fonden
kunna väntas bliva av den storlek, att avkastningen utan eftersättande
av nödiga åtgärder borde förslå till täckande av samtliga utgifter för lappväsendet
med undantag av sådana, som för närvarande bestridas från anslag
å riksstaten. En dylik anpassning av utgifterna efter fondens avkastning
skulle visserligen måhända kunna medföra, att av utredningen föreslagna
byggnadsarbeten icke skulle i sin fulla utsträckning kunna genomföras inom
den tid, som förutsatts. Ämbetsverket har emellertid svårt att föreställa sig,
att en förlängning av utbyggnadstiden kan medföra mera påtagliga olägenheter.
Såsom utredningen antytt lära för övrigt svårigheter möta att i de vidsträckta
fjälltrakter, varom här är fråga, organisera och övervaka genomförandet
av ett omfattande byggnadsprogram i ett alltför forcerat tempo.
Länsstyrelsen i Jämtlands län åter har gjort gällande, att de jämtländska
lappfonderna icke på långt när äro tillräckliga för att tillgodose trängande
behov för det jämtländska lappväsendet och därför icke kunna avstå något
till de två övriga län, där renskötsel förekommer.
Till ytterligare belysning av frågan örn lappfondernas ställning framhålles
i propositionen följande.
Syftet med jämtländska renbetesfjällens skogsfond var från början att utvidga
jämtlandslapparnas renbetesområden. I anledning av proposition den
13 maj 1887 medgav riksdagen, att den behållna avkastningen av viss utav
domänstyrelsen föreslagen skogsavverkning på de jämtländska renbetesfjällen
finge användas till nämnda ändamål. Genom beslut den 13 juli 1887 anbefallde
Kungl. Majit sedermera domänstyrelsen att utan sammanblandning
med övriga skogsförsäljningsmedel till statskontoret inleverera behållna försäljningsmedel
för försålda skogseffekter från renbetesfjällen, varjämte
Statsutskottets utlåtande Nr 85.
3
statskontoret ålades, att sedan statsverket blivit gottgjort för meddelade förskott
för inköp av mark, förvalta överskottet såsom en särskild fond under
benämning jämtländska renbetesfjällens skogsfond, om vars användande för
de av riksdagen medgivna ändamål Kungl. Maj:t framdeles skulle förordna.
Av skogsavverkningen från renbetesfjällen och därtill lagda fastigheter hava
guldits, förutom högst avsevärda belopp för inköp av fastigheter, jämväl,
efter Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt fall, åtskilliga andra utgifter,
som tarvats för fastigheternas förvaltning eller stått i samband därmed. Det
oaktat hava fondens tillgångar varit i stigande.
I skrivelse den 12 februari 1914 hemställde länsstyrelserna i Västerbottens
och Norrbottens län att ur jämtländska renbetesfjällens skogsfond
ett belopp av 500,000 kronor finge uttagas för att efter närmare angivna grunder
användas till bildande av två fonder, den ena å 300,000 kronor, benämnd
Västerbottens lappfond, och den andra å 200,000 kronor, benämnd Norrbottens
lappfond. Denna framställning föranledde proposition (nr 62) till
1914 års senare riksdag, varvid tillika framlades förslag örn sådan ytterligare
utökning av de ifrågasatta fonderna, att till desamma skulle läggas återstoden
av ett anslag, som på sin tid beviljats för beredande av understöd åt lapparna
i Jukkasjärvi socken, varigenom fonderna skulle komma att uppgå, Västerbottens
lappfond till 440,000 kronor och Norrbottens lappfond till 293,647
kronor. Fondernas bildande skulle anses hava ägt rum den 1 januari 1914
och skulle förvaltas av statskontoret, med rätt för Kungl. Majit att, därest
det framdeles skulle visa sig behövligt eller lämpligt, överflytta en del av den
ena fondens kapitalbelopp till den andra. Denna framställning blev av riksdagen
bifallen.
Sedermera hava från jämtländska renbetesfjällens skogsfond överflyttats
ytterligare 650,000 kronor, räknat från den 1 januari 1919, vilket belopp fördelats
med 260,000 kronor till Västerbottens lappfond och 390,000 kronor till
Norrbottens lappfond.
De olika lappfondernas ekonomiska ställning under senare år framgår av
följande utdrag ur fondernas räkenskaper för budgetåren 1935/36och 1936/37.
Jämtländska ren- betesfjällens skogs- fond
Inkomster
Kronor
Utgifter
Kronor
Behållning
Kronor
1935/1936 .............
1936/1937 .............
........ 294,040:59
........ 469,888:68
163.160: 65
237,813: 20
1,636,718: 52
1,868,794: —
Jämtländska lapp- väsendets fond
1935/1936 .............
1936/1937 .............
........ 28,719:67
........ 25,256:68
26,086: 27
8,894: 54
445,274: 13
461,636: 27
Västerbottens
lappfond
1935/1936 .............
1936/1937 .............
....... 15,535:01
........ 15,596:98
43,348: 54
58,007: 35
244,012: 87
201,602: 40
Norrbottens
lappfond
1935/1936 .............
1936/1937 .............
....... 22,047:52
....... 30,248:24
151,799: 49
37,598: 48
91,651: 72
84,301:48
4
Statsutskottets utlåtande Nr 85-
Norrbottens lappfonds inkomster hava under en följd av år icke varit
tillräckliga för att täcka de utgifter för lappväsendet, vilka skola bestridas av
fondens medel. För närvarande lära Norrbottens lappfonds samtliga likvida
kapitaltillgångar vara förbrukade.
Efter att ytterligare lia erinrat om visst uttalande i ämnet av 1937 års riksdagsrevisorer
ävensom om en av länsstyrelsen i Norrbottens län den 6 november
1937 gjord framställning angående tillstånd att för vissa ändamål få disponera
ett belopp av 112,520 kronor ur Norrbottens lappfond för år 1938, har
departementschefen för egen del yttrat bland annat följande.
De förslag till delvis genomgripande reformer å lappväsendets område,
som 1930 års lapputredning framlagt, kunna enligt min uppfattning prövas
först sedan motsvarande undersökningar slutförts angående lappväsendets
organisation och behov i de två övriga län, vilka inrymma lappbefolkning.
Självfallet bör detta icke utesluta, att vissa frågor av mindre räckvidd kunna
utbrytas och lösas utan avvaktande av nämnda utredningars slutförande.
Det förefaller emellertid uppenbart, att vid den kommande prövningen av
lapputredningens förslag möjligheterna till kolonisationsverksamhet och egnahemsbildning
bland lapparna måste bliva föremål för särskilt övervägande.
Åtskilliga av de åtgärder som böra vidtagas för bevarande av nomadlapparnas
försörjningsmöjligheter synas mig intimt sammanhänga med egnahemsbildning
och kolonisationsverksamhet bland befolkningen i övrigt. En rad
av de påtalade missförhållandena inom lappväsendet hava ock framkallats
av intressekonflikter mellan den jordbrukande, bofasta befolkningen och den
nomadiserande lappbefolkningen. Det lär under sådana förhållanden få anses
naturligt, att ärenden rörande lappväsendet handläggas inom det departement,
till vilket ärenden rörande egnahems- och kolonisationsverksamhet i
allmänhet höra, nämligen till jordbruksdepartementet och detta så mycket
mera, som arten av nomadlapparnas näringsliv har nära beröringspunkter
med sagda departements arbetsområde i övrigt. Jag har därför för avsikt
att påkalla sådan ändring av Kungl. Maj:ts stadga den 12 december 1930
angående fördelning av ärenden mellan statsdepartementen, att handläggningen
av ärenden rörande lappväsendet — frånsett sådana av politiär natur
—■ överflyttas från socialdepartementet till jordbruksdepartementet. Jag har
förvissat mig örn, att min här uttalade uppfattning delas av chefen för jordbruksdepartementet.
De föreliggande frågorna örn lappväsendets organisation oell de därutinnan
av 1930 års lapputredning framlagda förslagen komma sålunda först
framdeles att underställas Kungl. Maj:ts prövning. Jämväl de av statskontoret
och riksdagens revisorer berörda finansiella frågorna torde först i ett
senare sammanhang böra bliva föremål för övervägande. Emellertid har
av min nyss lämnade redogörelse för Norrbottens lappfonds ekonomiska
ställning framgått, att denna fond för närvarande saknar tillgångar att bestrida
även sådana utgifter, vilka icke utan allvarligt men kunna uppskjutas.
Även örn några anslagsposter i länsstyrelsens framställning den 6 november
1937 vid närmare granskning kunna reduceras, håller jag för sannolikt,
att minst 90,000 kronor av lappfondsmedel måste av länsstyrelsen disponeras
under år 1938. Då fonden för närvarande så gott som helt saknar
likvida tillgångar, lära nya medel böra tillföras fonden.
På sätt som skett vid Norrbottens lappfonds bildande och vid dess ökande
1919 torde härvid den utvägen böra anlitas, att erforderligt kapital överföres
från jämtländska renbetesfjällens skogsfond. Lika med länsstyrelsen i
Jämtlands län anser jag det visserligen icke tillrådligt att nu gå till en över
-
Statsutskottets utlåtande Nr 85.
5
flyttning av sådan storleksordning, som 1930 års lapputredning föreslagit,
innan lappväsendets behov i detta län varit föremål för slutlig prövning.
Däremot synes hinder icke böra möta för ett överflyttande av så stort belopp,
som kan anses nödvändigt för att bestrida oundgängliga utgifter för
lappväsendet i Norrbottens län under den tid, som skäligen kan beräknas förflyta,
intill dess den slutliga prövningen av 1930 års lapputredning kan medhinnas.
Enligt min uppfattning torde ett belopp av 200,000 kronor vara
tillräckligt för sådant ändamål. Riksdagens medgivande till åtgärden torde
böra inhämtas. Överföringen synes lämpligen böra räknas från den 1 januari
1938.
Med understrykande av vad föredragande departementschefen i ärendet
anfört finner sig utskottet böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva, att ur jämtländska renbetesfjällens
skogsfond ett belopp av 200,000 kronor må, räknat
från den 1 januari 1938, uttagas och överföras till Norrbottens
lappfond.
Stockholm den 29 mars 1938.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Malmö, Hansén,
Asplund, Borell, Bergström, Nilsson i Landeryd, Gustafsson i Benestad, Ström i Lidköping;
Nilsson i Fredrikstad Nisser och Bäckström; samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Strindlund,
Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Svensson, Andersson i Prästbol, Lindberg i Umeå,
Isacsson, Erlander och von Seth.
Reservation
Utskottet.
av herr Strindlund.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1938:172 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överflyttande av medel från jämtländska renh et esf jättens skogsfond till Norrbottens a1 i texten