Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående överflyttande av medel från jämtländska renbetesfjällens skogsfond till Norrbottens lappfond.

1938-03-29 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:85, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående överflyttande av medel från jämtländska renbetesfjällens skogsfond till Norrbottens lappfond.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 85.

1

Nr 85.

Ankom till riksdagens kansli den 29 mars 1938 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående överflyttande

av medel från jämtländska renbetesfjällens

skogsfond till Norrbottens lappfond.

(3:e avd.)

I propositionen nr 55 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över socialärenden, föreslagit riksdagen medgiva, att

ur jämtländska renbetesfjällens skogsfond ett belopp av 200,000 kronor må,

räknat från den 1 januari 1938, uttagas och överföras till Norrbottens lappfond.

Den 29 december 1935 avgav 1930 års lapputredning betänkande angående

åtgärder för avhjälpande av de inom vissa delar av Norrbottens läns lappmark

yppade missförhållanden samt rörande de kostnader, som därav kunde

föranledas m. m. (statens off. utredn. 1936: 23).

Ifrågavarande betänkande innehåller en redogörelse för de förhållanden,

under vilka för närvarande renskötseln i Norrbottens län bedrives, och för

anledningarna till de missförhållanden, som äro rådande. Utredningen utmynnar

i en rad förslag till åtgärder i syfte att stödja nomadlapparnas näringsutövning

inom länet och samtidigt minska friktionsanledningarna mellan den

bofasta befolkningen och lapparna.

Sålunda föreslås bland annat ändrad indelning i lappbyar, överflyttningar

av renar mellan de fyra nordligaste lappbyarna, maximering av renantalet,

premier för god renskötsel samt förbättrad arbetsförmedling och försäljningsorganisation.

Förslag föreligger därjämte om uppförande under visst antal

år av mekaniska anordningar för underlättandet av en rationell renskötsel.

Kostnaderna för dessa arbetens utförande och underhåll, som beräknats till

omkring 722,000 kronor, böra enligt utredningsmännens mening bestridas

dels av de s. k. Suorvamedlen, dels från Norrbottens lappfond och dels från

lapparnas byakassor. Då dessa medel emellertid icke äro tillräckliga för

ifrågavarande ändamål, föreslår utredningen en överflyttning från jämtländska

renbetesfjällens skogsfond till Norrbottens lappfond av ett belopp av

718,000 kronor.

Även örn de föreslagna åtgärderna vidtoges, anses likväl försörjningssvårigheter

komma att uppstå för nomadlapparna, såvida icke deras antal begränsas

därigenom att ett antal lappar beredes sysselsättning inom andra

näringsgrenar än renskötseln. Utredningen föreslår därför jämväl en vidgad

försökskolonisation.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 0 samt. Nr 8S—-87.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

‘>

Statsutskottets utlåtande Nr 85.

Över 1930 års lapputrednings förslag hava yttranden avgivits av länsstyrelserna

i Jämtlands och Västerbottens län, statskontoret, domänstyrelsen,

lantbruksstyrelsen, allmänna civilförvaltningens lönenämnd, egnahemsstyrelsen

samt utredningsmännen rörande egnahemsverksamheten och andra med

statens verksamhet på det sociala jordområdet sammanhängande spörsmål.

Beträffande frågan om de för lappväsendet avsedda fondernas förhållanden

har statskontoret därvid anfört bland annat:

Såsom utredningen påpekat, stå icke obetydliga medel till lappväsendets

förfogande i de lappfonder, som av statsmakterna inrättats för de tre länens

behov. Fondernas inbördes storleksordning har emellertid icke anpassats

efter omfattningen av lappväsendet i ifrågavarande landsdelar. Detta har

medfört, att, medan tillgångarna å jämtländska renbetesfjällens skogsfond

och jämtländska lappväsendets fond betydligt vuxit, en väsentlig kapitalminskning

uppstått å Västerbottens och Norrbottens lappfonder.

Någon anledning att i fortsättningen bibehålla denna länsuppdelning av

de för lappväsendet avsatta tillgångarna synes statskontoret icke föreligga.

Tvärtom torde övervägande skäl tala för en sammanslagning av berörda tillgångar

till en fond för lappväsendets gemensamma understödjande. Utredningen

har också uttalat, att det måhända vore lämpligt undersöka, huruvida

ej en dylik åtgärd borde vidtagas. Då statskontoret icke kan finna, att några

hinder möta mot en sådan sammanslagning, får ämbetsverket för sin del förorda,

att den måtte komma till stånd.

I betraktande av de betydande belopp av skogsförsäljningsmedel, vilka under

senare år influtit å jämtländska renbetesfjällens skogsfond och vilka enligt

vad statskontoret under hand inhämtat från domänstyrelsen, lära kunna

påräknas tillsvidare även i fortsättningen, synes avkastningen å den nya fonden

kunna väntas bliva av den storlek, att avkastningen utan eftersättande

av nödiga åtgärder borde förslå till täckande av samtliga utgifter för lappväsendet

med undantag av sådana, som för närvarande bestridas från anslag

å riksstaten. En dylik anpassning av utgifterna efter fondens avkastning

skulle visserligen måhända kunna medföra, att av utredningen föreslagna

byggnadsarbeten icke skulle i sin fulla utsträckning kunna genomföras inom

den tid, som förutsatts. Ämbetsverket har emellertid svårt att föreställa sig,

att en förlängning av utbyggnadstiden kan medföra mera påtagliga olägenheter.

Såsom utredningen antytt lära för övrigt svårigheter möta att i de vidsträckta

fjälltrakter, varom här är fråga, organisera och övervaka genomförandet

av ett omfattande byggnadsprogram i ett alltför forcerat tempo.

Länsstyrelsen i Jämtlands län åter har gjort gällande, att de jämtländska

lappfonderna icke på långt när äro tillräckliga för att tillgodose trängande

behov för det jämtländska lappväsendet och därför icke kunna avstå något

till de två övriga län, där renskötsel förekommer.

Till ytterligare belysning av frågan örn lappfondernas ställning framhålles

i propositionen följande.

Syftet med jämtländska renbetesfjällens skogsfond var från början att utvidga

jämtlandslapparnas renbetesområden. I anledning av proposition den

13 maj 1887 medgav riksdagen, att den behållna avkastningen av viss utav

domänstyrelsen föreslagen skogsavverkning på de jämtländska renbetesfjällen

finge användas till nämnda ändamål. Genom beslut den 13 juli 1887 anbefallde

Kungl. Majit sedermera domänstyrelsen att utan sammanblandning

med övriga skogsförsäljningsmedel till statskontoret inleverera behållna försäljningsmedel

för försålda skogseffekter från renbetesfjällen, varjämte

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 85.

3

statskontoret ålades, att sedan statsverket blivit gottgjort för meddelade förskott

för inköp av mark, förvalta överskottet såsom en särskild fond under

benämning jämtländska renbetesfjällens skogsfond, om vars användande för

de av riksdagen medgivna ändamål Kungl. Maj:t framdeles skulle förordna.

Av skogsavverkningen från renbetesfjällen och därtill lagda fastigheter hava

guldits, förutom högst avsevärda belopp för inköp av fastigheter, jämväl,

efter Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt fall, åtskilliga andra utgifter,

som tarvats för fastigheternas förvaltning eller stått i samband därmed. Det

oaktat hava fondens tillgångar varit i stigande.

I skrivelse den 12 februari 1914 hemställde länsstyrelserna i Västerbottens

och Norrbottens län att ur jämtländska renbetesfjällens skogsfond

ett belopp av 500,000 kronor finge uttagas för att efter närmare angivna grunder

användas till bildande av två fonder, den ena å 300,000 kronor, benämnd

Västerbottens lappfond, och den andra å 200,000 kronor, benämnd Norrbottens

lappfond. Denna framställning föranledde proposition (nr 62) till

1914 års senare riksdag, varvid tillika framlades förslag örn sådan ytterligare

utökning av de ifrågasatta fonderna, att till desamma skulle läggas återstoden

av ett anslag, som på sin tid beviljats för beredande av understöd åt lapparna

i Jukkasjärvi socken, varigenom fonderna skulle komma att uppgå, Västerbottens

lappfond till 440,000 kronor och Norrbottens lappfond till 293,647

kronor. Fondernas bildande skulle anses hava ägt rum den 1 januari 1914

och skulle förvaltas av statskontoret, med rätt för Kungl. Majit att, därest

det framdeles skulle visa sig behövligt eller lämpligt, överflytta en del av den

ena fondens kapitalbelopp till den andra. Denna framställning blev av riksdagen

bifallen.

Sedermera hava från jämtländska renbetesfjällens skogsfond överflyttats

ytterligare 650,000 kronor, räknat från den 1 januari 1919, vilket belopp fördelats

med 260,000 kronor till Västerbottens lappfond och 390,000 kronor till

Norrbottens lappfond.

De olika lappfondernas ekonomiska ställning under senare år framgår av

följande utdrag ur fondernas räkenskaper för budgetåren 1935/36och 1936/37.

Jämtländska ren- betesfjällens skogs- fond

Inkomster

Kronor

Utgifter

Kronor

Behållning

Kronor

1935/1936 .............

1936/1937 .............

........ 294,040:59

........ 469,888:68

163.160: 65

237,813: 20

1,636,718: 52

1,868,794: —

Jämtländska lapp- väsendets fond

1935/1936 .............

1936/1937 .............

........ 28,719:67

........ 25,256:68

26,086: 27

8,894: 54

445,274: 13

461,636: 27

Västerbottens

lappfond

1935/1936 .............

1936/1937 .............

....... 15,535:01

........ 15,596:98

43,348: 54

58,007: 35

244,012: 87

201,602: 40

Norrbottens

lappfond

1935/1936 .............

1936/1937 .............

....... 22,047:52

....... 30,248:24

151,799: 49

37,598: 48

91,651: 72

84,301:48

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 85-

Norrbottens lappfonds inkomster hava under en följd av år icke varit

tillräckliga för att täcka de utgifter för lappväsendet, vilka skola bestridas av

fondens medel. För närvarande lära Norrbottens lappfonds samtliga likvida

kapitaltillgångar vara förbrukade.

Efter att ytterligare lia erinrat om visst uttalande i ämnet av 1937 års riksdagsrevisorer

ävensom om en av länsstyrelsen i Norrbottens län den 6 november

1937 gjord framställning angående tillstånd att för vissa ändamål få disponera

ett belopp av 112,520 kronor ur Norrbottens lappfond för år 1938, har

departementschefen för egen del yttrat bland annat följande.

De förslag till delvis genomgripande reformer å lappväsendets område,

som 1930 års lapputredning framlagt, kunna enligt min uppfattning prövas

först sedan motsvarande undersökningar slutförts angående lappväsendets

organisation och behov i de två övriga län, vilka inrymma lappbefolkning.

Självfallet bör detta icke utesluta, att vissa frågor av mindre räckvidd kunna

utbrytas och lösas utan avvaktande av nämnda utredningars slutförande.

Det förefaller emellertid uppenbart, att vid den kommande prövningen av

lapputredningens förslag möjligheterna till kolonisationsverksamhet och egnahemsbildning

bland lapparna måste bliva föremål för särskilt övervägande.

Åtskilliga av de åtgärder som böra vidtagas för bevarande av nomadlapparnas

försörjningsmöjligheter synas mig intimt sammanhänga med egnahemsbildning

och kolonisationsverksamhet bland befolkningen i övrigt. En rad

av de påtalade missförhållandena inom lappväsendet hava ock framkallats

av intressekonflikter mellan den jordbrukande, bofasta befolkningen och den

nomadiserande lappbefolkningen. Det lär under sådana förhållanden få anses

naturligt, att ärenden rörande lappväsendet handläggas inom det departement,

till vilket ärenden rörande egnahems- och kolonisationsverksamhet i

allmänhet höra, nämligen till jordbruksdepartementet och detta så mycket

mera, som arten av nomadlapparnas näringsliv har nära beröringspunkter

med sagda departements arbetsområde i övrigt. Jag har därför för avsikt

att påkalla sådan ändring av Kungl. Maj:ts stadga den 12 december 1930

angående fördelning av ärenden mellan statsdepartementen, att handläggningen

av ärenden rörande lappväsendet — frånsett sådana av politiär natur

—■ överflyttas från socialdepartementet till jordbruksdepartementet. Jag har

förvissat mig örn, att min här uttalade uppfattning delas av chefen för jordbruksdepartementet.

De föreliggande frågorna örn lappväsendets organisation oell de därutinnan

av 1930 års lapputredning framlagda förslagen komma sålunda först

framdeles att underställas Kungl. Maj:ts prövning. Jämväl de av statskontoret

och riksdagens revisorer berörda finansiella frågorna torde först i ett

senare sammanhang böra bliva föremål för övervägande. Emellertid har

av min nyss lämnade redogörelse för Norrbottens lappfonds ekonomiska

ställning framgått, att denna fond för närvarande saknar tillgångar att bestrida

även sådana utgifter, vilka icke utan allvarligt men kunna uppskjutas.

Även örn några anslagsposter i länsstyrelsens framställning den 6 november

1937 vid närmare granskning kunna reduceras, håller jag för sannolikt,

att minst 90,000 kronor av lappfondsmedel måste av länsstyrelsen disponeras

under år 1938. Då fonden för närvarande så gott som helt saknar

likvida tillgångar, lära nya medel böra tillföras fonden.

På sätt som skett vid Norrbottens lappfonds bildande och vid dess ökande

1919 torde härvid den utvägen böra anlitas, att erforderligt kapital överföres

från jämtländska renbetesfjällens skogsfond. Lika med länsstyrelsen i

Jämtlands län anser jag det visserligen icke tillrådligt att nu gå till en över
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 85.

5

flyttning av sådan storleksordning, som 1930 års lapputredning föreslagit,

innan lappväsendets behov i detta län varit föremål för slutlig prövning.

Däremot synes hinder icke böra möta för ett överflyttande av så stort belopp,

som kan anses nödvändigt för att bestrida oundgängliga utgifter för

lappväsendet i Norrbottens län under den tid, som skäligen kan beräknas förflyta,

intill dess den slutliga prövningen av 1930 års lapputredning kan medhinnas.

Enligt min uppfattning torde ett belopp av 200,000 kronor vara

tillräckligt för sådant ändamål. Riksdagens medgivande till åtgärden torde

böra inhämtas. Överföringen synes lämpligen böra räknas från den 1 januari

1938.

Med understrykande av vad föredragande departementschefen i ärendet

anfört finner sig utskottet böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att ur jämtländska renbetesfjällens

skogsfond ett belopp av 200,000 kronor må, räknat

från den 1 januari 1938, uttagas och överföras till Norrbottens

lappfond.

Stockholm den 29 mars 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Malmö, Hansén,

Asplund, Borell, Bergström, Nilsson i Landeryd, Gustafsson i Benestad, Ström i Lidköping;

Nilsson i Fredrikstad Nisser och Bäckström; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Strindlund,

Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Svensson, Andersson i Prästbol, Lindberg i Umeå,

Isacsson, Erlander och von Seth.

Reservation

Utskottet.

av herr Strindlund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:172 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överflyttande av medel från jämtländska renh et esf jättens skogsfond till Norrbottens a1 i texten