Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsverkets övertagande av vissa städers förpliktelser beträffande befattningshavare, vilkas tjänster vid upphörande av rådhusrätterna i samma städer komma att indragas.

1938-03-29 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:86, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsverkets övertagande av vissa städers förpliktelser beträffande befattningshavare, vilkas tjänster vid upphörande av rådhusrätterna i samma städer komma att indragas.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Nr 86.

Ankom till riksdagens kansli den 29 mars 1938 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsverkets

övertagande av vissa städers förpliktelser beträffande

befattningshavare, vilkas tjänster vid upphörande

av rådhusrätterna i samma städer komma att

indragas.

(Ike a\d.)

I proposition nr 154 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden, framlagt förslag rörörande

statsverkets övertagande av städerna Skänninges och Arbogas förpliktelser

beträffande vissa befattningshavare, vilkas tjänster vid upphörande

av rådhusrätterna i nämnda städer skulle komma att indragas.

De allmänna bestämmelserna i ämnet innefattas i lagen den 17 juni 1932

om stads och landsbygds förenande i judiciellt avseende. Enligt 1 § denna lag

äger Kungl. Majit med stadsfullmäktiges samtycke förordna, att rådhusrätt i

stad skall upphöra och staden i judiciellt avseende förenas med domsaga. Beträffande

stad, där länsstyrelsen ej har sitt säte och i vars rådhusrätt borgmästaren

är ensam lagfaren ledamot eller jämte borgmästaren endast en ledamot

finnes som skall vara lagfaren, äger Kungl. Majit, jämlikt 2 § nämnda

lag, när borgmästartjänsten är ledig, även utan stadsfullmäktiges samtycke

meddela enahanda förordnande, såframt

1. ändringen med hänsyn till förhållandena i såväl staden som domsagan

finnes vara till gagn för rättsskipningen,

2. statsverket övertager stadens förpliktelser beträffande avlöning och pension

till innehavare av befattning, som genom rådhusrättens upphörande

indrages, samt

3. ändringen icke medför ökad ekonomisk börda eller annan avsevärd

olägenhet för staden.

Ilo) Skänninge. Staden, som den 31 december 1936 hade ett invånarantal

av 1,751 personer, omslutes av Mjölby domsaga, vilken har tingsställe

och kansli i Mjölby. Skänninge är station vid järnvägslinjen Mjölby—Krylbo

och beläget 9 kilometer från Mjölby. I vardera riktningen gå dagligen åtta

tåg. Restiden är 9 minuter. I domsagan hållas 20 allmänna tingssammanträden

årligen eller sålunda var fjortonde dag under tingsterminerna, varjämte

ett s. k. tremansting förrättas under uppehållet mellan vår- och hösttingen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S6-

7

Enligt Kungl. Maj:ts brev den 11 oktober 1901 skall rådhusrätten och magistraten

i staden utgöras av borgmästare och tre icke lagfarna rådmän,''

därav en extra rådman. Borgmästartjänsten är sedan den 17 oktober 1935

vakant. Rådmansbefattningarna innehavas av Carl Johan Theodor Axbom,

Samuel Herman Wahrberg och Gustaf Reinhold Wilde, den sistnämnde

extra rådman. Axbom är född år 1856, Wahrberg år 1860 och Wilde år

1881; de hava erhållit fullmakt å sina tjänster åren 1908, 1913 och 1933

respektive. — I Kungl. Maj:ts förberörda brev den 11 oktober 1901 har lönen

till en var av de ordinarie rådmännen fastställts till 200 kronor och till

den extra rådmannen till 50 kronor. Enligt senare beslut av stadsfullmäktige,

vilket ej underställts Kungl. Maj:ts prövning, åtnjuta emellertid åtminstone

sedan år 1925 de båda ordinarie rådmännen en årlig avlöning

av vardera 550 kronor och den extra rådmannen en lön av 100 kronor örn

året. Någon utfästelse från stadens sida om pensionering föreligger icke

i fråga om någon av rådmännen, och skyldighet har icke föreskrivits för

dem att vid viss ålder avgå från tjänsten. Ej heller har i deras fullmakter

inryckts föreskrift örn skyldighet att övergå till annan tjänst.

På grund av Kungl. Maj :ts beslut den 1 november 1935 har genom länsstyrelsens

i Östergötlands län försorg utredning skett rörande Skänninges

förenande i judiciellt avseende med Mjölby domsaga. Beträffande nämnda

utredning och däröver avgivna utlåtanden får utskottet hänvisa till propositionen

sid. 3—6. Här må endast erinras, att stadsfullmäktige i

Skänninge förklarat sig icke kunna samtycka till stadens läggande

under landsrätt samt, därest förening likväl skedde, yrkat, att statsverket1

skulle till rådmännen utbetala de löner, som för närvarande utginge.

Departementschefen anför för egen del följande.

Den i ärendet förebragta utredningen ådagalägger, att därest statsverket

övertager staden Skänninges förpliktelser beträffande avlöningarna till de

icke lagfarna rådmän, vilkas tjänster i och med rådhusrättens upphörande

komma att indragas, den ifrågasatta föreningen med Mjölby domsaga icke

kommer att medföra kostnadsökning för staden ens för det fall att, såsom:

ännu någon tid torde bliva erforderligt, stadsfiskalstjänsten därstädes måste

bibehållas. Vid sådant förhållande och då — såsom även länsstyrelsen och

hovrätten funnit — stadens förenande med domsagan skulle bliva till gagn

för rättsskipningen samt icke medföra avsevärd olägenhet för staden, lära

de i 2 § förenämnda lag den 17 juni 1932 angivna förutsättningarna för meddelande

mot stadens bestridande av förordnande örn stadens förenande i

judiciellt avseende med domsaga föreligga. Det är också min avsikt föreslå

Kungl. Majit utfärdande av föreskrift härom. Innan detta sker, måste emel-,

lertid riksdagens samtycke utverkas till att statsverket övertager stadens förpliktelser

mot förenämnda rådmän. Lika med länsstyrelsen, hovrätten och''

.statskontoret finner jag därvid ersättningarna böra bestämmas till de av

staden begärda högre beloppen. Så har i motsvarande fall ägt rum, bland;

annat vid meddelande av förordnande örn staden Kungsbackas förenande i.

judiciellt avseende med domsaga. (Se prop. nr 180 till 1934 års riksdag.)

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att en förening i judica*

ellt hänseende mellan Skänninge stad och Mjölby domsaga bör komma till

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr S6-

stånd. Med hänsyn härtill och då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit

utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva, att till rådmännen i Skänninge

Carl Johan Theodor Axbom, Samuel Herman Wahrberg och

Gustaf Reinhold Wilde må från och med den dag, då föreskrift

örn stadens förenande i judiciellt avseende med Mjölby

domsaga träder i kraft, från allmänna indragningsstaten under

deras återstående livstid utbetalas årlig gottgörelse av 550

kronor till en var av Axbom och Wahrberg samt 100 kronor

till Wilde, med iakttagande av att dyrtidstillägg icke skall

utgå å dessa förmåner.

2:o) Arboga. Staden, vars invånarantal den 31 december 1936 uppgick

till 4,899 personer, omslutes av Åkerbo och Skinnskattebergs tingslag, vilket

ingår i Västmanlands västra domsaga och har kansli i Köping, där tingshus

finnes uppfört. Arboga står i direkt järnvägsförbindelse med Köping, dit avståndet

är 17 kilometer samt förbindelserna snabba och täta. Restiden är

cirka 25 minuter med 7 persontåg dagligen i vardera riktningen. I Åkerbo

och Skinnskattebergs tingslag förrättas årligen tio allmänna sammanträden under

tingsterminema.

, Borgmästartjänsten i Arboga är sedan den 9 augusti 1937 vakant. Enligt av

Kungl. Maj:t den 9 augusti 1935 fastställd arbetsordning skall stadens rådhusrätt

utgöras av, förutom borgmästaren, en lagfaren och en icke lagfaren

rådman samt en icke lagfaren extra rådman. Lagfarna rådmanstjänsten

innehaves av juris och filosofie kandidaten Karl Axel Wilhelm Kellgren, som

är född år 1887 och erhållit länsstyrelsens fullmakt å tjänsten den 12 juni

1920. Icke lagfaren rådman är Lars August Jonsson, som är född år 1865

och valts till rådman år 1925. Innehavaren av extra rådmanstjänsten är, i

överensstämmelse med kungörelsen den 22 juni 1934 (nr 362) örn tillsättande

av befattning såsom icke lagfaren rådman i vissa städer, tillsatt allenast

på förordnande.

Enligt gällande lönestat för rådhusrätten och magistraten (fastställd av

Kungl. Maj:t berörda den 9 augusti 1935) utgå från staden till den nuvarande

lagfarne rådmannen de löneförmåner som tillkomma honom enligt beslut

av stadsfullmäktige den 7 maj 1920. Enligt detta beslut är Kellgren

i form av lön, personligt lönetillägg, dyrtidstillägg, ersättning för indragna

boupptecknings- och arvskiftesprovisioner, sportler m. m. garanterad en årlig

tjänsteinkomst av minst 12,000 kronor, därav 2,400 kronor i arvoden såsom

sekreterare hos stadsfullmäktige och hos byggnadsnämnden. Den icke

lagfarne rådmannen åtnjuter enligt samma lönestat 450 kronor i lön och 500

kronor i ersättning för indragna bouppteckningsprovisioner eller sålunda tillhopa

950 kronor. Han är därjämte berättigad uppbära vissa med tjänsten

förenade sportler, vilka uppgått till i medeltal 450 kronor om året. Den sam
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

9

manlagda årliga inkomsten av rådmanstjänsten bör sålunda beräknas till

minst 9,600 kronor för Kellgren och till 1,400 kronor för Jonsson; och hava

dessa förklarat sig göra anspråk på ersättning med sagda belopp, därest

förordnande meddelas örn rådhusrättens upphörande. Någon utfästelse

från stadens sida örn pensionering föreligger icke beträffande någon av

rådmännen, och skyldighet har icke föreskrivits för dem att vid viss ålder

avgå från tjänsten. Ej heller har i deras fullmakter inryckts föreskrift örn

skyldighet att övergå till annan tjänst hos staden. I sådant avseende är av

betydelse, att rådmannen Kellgren, vilken avlagt juris kandidatexamen, innehar

föreskriven kompetens för att kunna utses till kommunalborgmästare.

I anledning av tidigare vakans å borgmästaretjänsten i Arboga verkställdes

åren 1931—33 viss utredning rörande stadens förenande i judiciellt hänseende

med Åkerbo och Skinnskattebergs tingslag. En redogörelse för denna

utredning samt däröver avgivna utlåtanden återfinnas i propositionen sid.

7—9.

Med anledning av den nya vakansen har viss ytterligare utredning

verkställts genom länsstyrelsens i Västmanlands län försorg. I denna utredning

föreslås, att staden efter rådhusrättens upphörande skall bidraga

till den lagfarne rådmannens avlönande med — förutom vad som belöper

i arvoden såsom sekreterare hos stadsfullmäktige och hos byggnadsnämnden,

eller 2,400 kronor -—■ ett ytterligare belopp av högst 2,400 kronor. Det

oaktat beräknas staden genom indelningsändringen göra en omedelbar årlig

vinst av 3,965 kronor, vilken vinst, därest åt kommunalborgmästaren anförtros

att jämväl vara inskrivningsdomare, skulle ökas med 2,200 kronor till

6,165 kronor.

Vid sammanträde den 29 november 1937 hava stadsfullmäktige

tagit ställning till den nya utredningen och därvid beslutat lämna sitt samtycke

till att Arboga i judiciellt avseende förenas med Västmanlands västra

domsaga under förutsättning att:

1) inskrivningsväsendet får ombesörjas inom staden av särskild inskrivningsdomare

och staden åtnjuta inkomsterna av detsamma;

2) lämpligt antal sammanträden med tremansnämnd -— ej mindre än nio

årligen — hålles inom staden; samt

3) statsverket övertager stadens förpliktelser beträffande avlöning eller

pension till rådmännen Kellgren och Jonsson, med den inskränkning att

staden gentemot statsverket förklarar sig villig att bidraga med en fjärdedel,

dock högst 2,400 kronor örn året, av den årliga ersättning som kommer att

utgå till Kellgren i anledning av rådmansbefattningens indragning.

Stadsfullmäktige hava tillika, därest föreningen skulle komma att genomföras

mot det sålunda uppställda villkoret angående inkomsterna av inskrivningsväsendet,

förbehållit sig ersättning av statsverket med 1,500 kronor för

kostnader för uppläggande av nya fastighetsböcker för staden.

Beträffande utredningen i övrigt hänvisas till propositionen sid. 9—13.

Departementschefen anför för egen del följande.

Bihang till riksdagens protokoll 11)88. ö sami. Nr 85—87. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 86-

Ett förenande i judiciellt avseende av Arboga stad nied Västmanlands

västra domsaga måste anses såsom ett allmänt intresse. Det nu föreliggande

tillfället att genomföra en sådan förening synes därför böra begagnas. Förutsättningar

att jämlikt 2 § lagen den 17 juni 1932 om stads och landsbygds

förenande i judiciellt avseende genomföra föreningen tvångsvis föreligga

även, såsom framgår av den i ärendet förebragta utredningen.

Stadsfullmäktige i Arboga hava emellertid på vissa i fullmäktiges beslut

den 29 november 1937 närmare angivna, med 1)—3) betecknade villkor samtyckt

till föreningen med domsagan, dock att stadsfullmäktige, för den händelse

villkoret 1) icke skulle komma att uppfyllas, i stället förbehållit sig viss

ersättning av statsverket. Vad de sålunda uppställda villkoren beträffar,

synes mig intet vara att erinra mot ett tillmötesgående av det under 2) upptagna

kravet på anordnande av ett visst antal, minst nio, så kallade tremansting

i staden, vilket yrkande vunnit understöd både av länsstyrelsen och hovrätten

samt i princip godkänts jämväl av häradsrätten. Även det under 3)

framställda anspråket på att statsverket skall övertaga stadens förpliktelser

beträffande avlöning eller pension till rådmännen Kellgren och Jonsson, med

den inskränkning att staden skall erlägga en fjärdedel, dock högst 2,400 kronor,

av ersättningen till den förre, synes mig böra godtagas. Genom stadens

erbjudande kommer statsverkets årliga ersättningsskyldighet gentemot Kellgren

att begränsas till 7,200 kronor eller till tre fjärdedelar av det belopp,

9,600 kronor, som, därest mot stadens bestridande förordnande om rådhusrättens

upphörande skulle meddelas, måst från statsverket utbetalas till honom.

Då ersättningen till rådmannen Jonsson belöper sig till 1,400 kronor,

kommer statsverkets sammanlagda ersättningsskyldighet i förevarande avseende

att gälla ett belopp av 8,600 kronor. Beträffande Kellgren torde emellertid

böra föreskrivas att, för den händelse han skulle komma att utses till

kommunalborgmästare i Arboga eller i annan stad eller till ledamot i annan

rådhusrätt och magistrat, ersättningen icke vidare skall utgå. Vad slutligen

angår det under 1J upptagna villkoret, eller att inskrivningsväsendet skulle

få ombesörjas inom staden av särskild inskrivningsdomare och staden åtnjuta

inkomsterna av detsamma, synes mig samma villkor — som vunnit

understöd endast av majoriteten inom stadens magistrat men avstyrkts i

samtliga övriga yttranden i ärendet — icke böra uppfyllas. Till stöd för denna

min uppfattning åberopar jag vad Svea hovrätt härutinnan anfört. Handläggningen

av inskrivningsärenden för staden bör sålunda efter föreningens

genomförande ske i vanlig ordning, d. v. s. genom inskrivningsdomaren i

domsagan.

Vid sist angivna förhållande återstår att taga ställning till stadens förbehåll

örn ersättning av statsmedel med 1,500 kronor för kostnader för uppläggande

av nya fastighetsböcker för staden. Detta ersättningsanspråk har

understötts av såväl länsstyrelsen som, under åberopande av billighetsskäl,

av Svea hovrätt och statskontoret. Enligt vad jag övertygat mig om har

uppläggandet av nya fastighetsböcker, därvid det nya för domsagorna gällande

systemet med lösblad och låsanordning kommit till använding, icke

erfordrats med hänsyn till det skick vari stadens sist anskaffade fastighetsböcker

befinna sig. Övergången till det nya systemet framstår emellertid såsom

ändamålsenlig särskilt med hänsyn därtill att i domsagan omläggningen

av fastighetsböckerna redan är verkställd beträffande samtliga nuvarande

fastigheter. Pa grund härav och da det mäste vara förenat med vissa olägenheter

att inom samma domkrets tillämpa två system i avseende å fastighetsböckerna,

hade det ändock icke kunnat dröja länge, innan stadens fastighetsböcker

måst omläggas, men i så fall genom domhavandens försorg och

på statsverkets bekostnad. Det av staden i förevarande avseende föranstal
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86■ 11

tade arbetet kommer sålunda statsverket till godo och torde böra ersättas i

den mån särskilda kostnader därav föranletts. Denna ersättning synes, såsom

statskontoret förordat, böra bestridas från de under andra huvudtiteln

för nästkommande budgetår beviljade anslagen till »Häradsrätterna: Anskaffande

av nya fastighetsböcker för landet» och »Häradsrätterna: Uppläggande

av nya fastighetsböcker för landet», från det förra anslaget i vad

angår kostnaden för bokband och blanketter samt från det senare anslaget

så vitt avser andra utgifter. Det är min avsikt att, därest riksdagen icke

uttalar någon erinran häremot, hos Kungl. Maj:t förorda till ersättande de

utgifter som staden styrker sig hava haft i förevarande hänseende, dock

högst 1,500 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att till rådmännen i Arboga

Karl Axel Wilhelm Kellgren och Lars August Jonsson må

från och med den dag, då föreskrift örn stadens förenande

i judiciellt avseende med Västmanlands västra domsaga träder

i kraft, från allmänna indragningsstaten under deras

återstående livstid utbetalas årlig gottgörelse med 7,200 kronor

till Kellgren och 1,400 kronor till Jonsson, med iakttagande

dels att dyrtidstillägg icke skall utgå å dessa förmåner,

dels ock att, därest Kellgren skulle utses till kommunalborgmästare

i Arboga eller i annan stad eller till ledamot av annan

rådhusrätt och magistrat, han ej vidare skall komma i åtnjutande

av berörda gottgörelse.

Stockholm den 29 mars 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Utskottet.

Närvarande: Sc under utlåtande nr 85.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:173 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överflyttande av medel från jämtländska renh et esf jättens skogsfond till Norrbottens s. 10 i texten