Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till verksamheten vid skyddshemmen m. m.

1938-04-01 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:91, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till verksamheten vid skyddshemmen m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

1

Nr 91.

Ankom till riksdagens kansli den 1 april 1938 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående anslag till verksamheten vid skyddshemmen

m. m.

(3:e avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1938/39 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln, innefattande

anslagen till socialdepartementet, föreslagit riksdagen (punkterna 79—83)

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1938/39 beräkna

till

dels Statens skyddshem: Avlöningar ett förslagsanslag av 435,000 kronor,

dels Statens skyddshem: Omkostnader ett förslagsanslag av 580,000 kronor,

dels Bidrag till vissa skyddshem m. m. ett förslagsanslag av 975,000 kronor,

dels Utbildning av skyddshemspersonal ett reservationsanslag av 10,000

kronor,

dels ock Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem

m. fl. ett reservationsanslag av 696,000 kronor.

Vidare har Kungl. Majit i samma proposition föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till kapitalinvestering i fonden för

låneunderstöd för nästa budgetår beräkna till

dels Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för örn- och tillbyggnadsarbeten

m. m. vid skyddshemmet Hornö ett reservationsanslag av

125.000 kronor,

dels ock Lån till stiftelsen Drottning Sophias skyddshem för vissa byggnadsarbeten

m. m. vid skyddshemmet Bistaborg ett reservationsanslag av

123.000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 151, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden den 18 februari 1938,

föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att till befattningshavare vid de statliga skyddshemmen

Åkerby och östra Spång må från det för budgetåret 1937/38 anvisade förslagsanslaget

till skyddsuppfostran för tiden 1 januari—30 juni 1938 utgå

lönefyllnad i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet förordade

grunder,

dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1938 äga tillämpning å de ordinarie befattningshavarna

vid statens skyddshem,

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 91.

855 38 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

dels bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de tilläggsbestämmelser och tilllämpningsföreskrifter,

som kunna erfordras för genomförandet av ifrågavarande

lönereglering eller eljest stå i samband därmed,

dels bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad

i statsrådsprotokollet angivits meddela de bestämmelser i övrigt rörande

övergången till det nva avlöningssystemet, som må befinnas erforderliga,

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

statens skyddshem,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens

skyddshem, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39,

dels under femte huvudtiteln för budgetåret 1938/39 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Statens skyddshem: Avlöningar 448,000 kronor;

b) till Statens skyddshem: Omkostnader 570,000 kronor;

c) till Bidrag till driften av icke statliga skyddshem 975,000 kronor,

dels medgiva, att från och med den 1 juli 1938 må för verksamheten vid

det stiftelsen Drottning Sophias skyddshem tillhöriga skyddshemmet Bistaborg

utgå statsbidrag enligt i statsrådsprotokollet förordade grunder,

dels under femte huvudtiteln för budgetåret 1938/39 såsom reservationsanslag

anvisa

a) till Stipendier för utbildning av blivande skyddshemspersonal m. m.

8,000 kronor;

b) till Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem

m. fl. 780,000 kronor,

dels ock till kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd för budgetåret

1938/39 såsom reservationsanslag anvisa

a) till Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för örn- och nybyggnadsarbeten

m. m. vid skyddshemmet Hornö 125,100 kronor; och

b) till Lån till stiftelsen Drottning Sophias skyddshem för vissa byggnadsarbeten

m. m. vid skyddshemmet Bistaborg 123,000 kronor.

Vid 1936 års riksdag beslöts, att ansvaret för skyddshemsverksamheten

skulle från och med den 1 januari 1938 i princip övertagas av staten. Därvid

avsågs dock icke att helt förstatliga verksamheten. Tvärtom förutsattes, att

vissa skyddshem skulle, liksom tidigare varit fallet, drivas av enskilda sammanslutningar

och stiftelser. Vidare räknades med att städerna Stockholm

och Göteborg själva skulle anordna för dem erforderliga skyddshem. I den

mån skyddshemsverksamheten icke komme att på antytt sätt drivas av sammanslutningar,

stiftelser eller nämnda städer, borde emellertid verksamheten

helt omhänderhavas av statliga organ.

Nuvarande läge beträffande de statliga skyddshemmen.

Jämlikt beslut vid 1936 och 1937 års riksdagar skulle från och med den

1 januari 1938 staten övertaga följande 16 skyddshem att användas på sätt

framgår av följande sammanställning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91. 3

I. Skyddshem för gossar:

Ljungaskog (Kristianstads län)................................ yrkeshem

Forsane (Älvsborgs län) ...................................... »

Sundbo (Västmanlands län) .................................. »

Folåsa (Östergötlands län) .................................... skolhem

Östra Spång (Kristianstads län).............................. »

Mäshult (Hallands län) ................................... »

Gräskärr (Göteborgs och Bohus).............................. »

Åkerby (Örebro län)............................................ »

Engesberg (Gävle stad)........................................ »

Stenfors (Västerbottens län).................................. »

Johannisberg (Norrbottens län) ..............................skol-och yrkeshem

Långanäs (Jönköpings län).................................... ungdomshem

II. Skyddshem för flickor:

Sonestorp (Kristianstads län).................................. hemskola

Husby (Stockholms län) ...................................... skolhem

Broby (Östergötlands län)...................................... »

Allarp (Kristianstads län)...................... »

Av ifrågavarande skyddshem skulle yrkeshemmen Ljungaskog, Forsane

och Sundbo, skol- och yrkeshemmet Johannisberg, ungdomshemmet Långanäs

och hemskolan Sonestorp av staten förvärvas med äganderätt, medan de återstående

skyddshemmen — således samtliga skolhemmen — allenast skulle

övertagas med nyttjanderätt. Arrendetiden förutsattes därvid bliva, beträffande

skyddshemmet Stenfors, som blott skulle provisoriskt övertagas av

staten, högst två år samt beträffande övriga skyddshem fyra år.

Enligt riksdagens beslut skulle vidare uppföras tre nya statliga skyddshem,

nämligen ett skolhem för gossar å kronoegendomen Troxhammar i

Stockholms län, ett skol- och yrkeshem i Sollefteå och ett skolhem för

flickor i Vänersborg.

Sedan Kungl. Majit den 24 september 1937 utfärdat stadga för skyddshemmen

i riket, vilken trätt i kraft den 1 januari 1938, har Kungl. Majit genom

beslut den 3 december 1937 godkänt dels sex köpekontrakt, enligt vilka kronan

förvärvat äganderätten till skyddshemmen Ljungaskog, Forsane, Sundbo,

Johannisberg, Långanäs och Sonestorp, dels tio arrendekontrakt, enligt vilka

kronan förvärvat nyttjanderätten till skyddshemmen Folåsa, östra Spång,

Mäshult, Gräskärr, Åkerby, Engesberg, Stenfors, Husby, Broby och Allarp,

dels ett avtal med Vänersborgs stad, enligt vilket staden till kronan överlåtit

visst markområde, medan kronan förbundit sig att å området uppföra

ett skolhem för flickor, dels ock ett avtal med Sollefteå stad, enligt vilket

staden till kronan överlåtit vissa områden för uppförande därstädes av ett

kombinerat skol- och yrkeshem. Arrendekontrakten avse tiden 1 januari 1938

-—31 december 1941, dock med det undantag att kontraktet beträffande Stenfors

blott omfattar tiden till och med den 31 december 1939.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

Den 3 december 1937 uppdrog vidare Kungl. Majit åt domänstyrelsen att

vidtaga erforderliga åtgärder för att det skyddshem, som enligt 1937 års riksdags

beslut skulle uppföras å kronoegendomen Troxhammar, skulle kunna

komma i besittning av för skyddshemsverksamheten behövlig del av nämnda

egendom.

Genom beslut den 17 december 1937 har Kungl. Majit därjämte för tiden

1 januari—-30 juni 1938 fastställt avlöningsstater för samtliga de sexton

skyddshem, vilka på grund av omförmälda köpe- och arrendekontrakt övertagits

av staten och vilka från och med ingången av år 1938 äro att betrakta

såsom statliga skyddshem. Därvid hava i överensstämmelse med statsmakternas

beslut befattningshavarnas löner bestämts i anslutning till de löner, som

gällde vid de olika hemmen vid tidpunkten för avlåtande av 1936 års skyddshemsproposition.

Till följd härav utgå lönerna enligt olika lönesystem och

med i hög grad varierande belopp. De flesta befattningshavarna åtnjuta

förutom den fastställda kontantlönen avsevärda naturaförmåner. I allmänhet

äro de berättigade till fri bostad och kost. I åtskilliga fall gälla naturaförmånerna

även för befattningshavarnas familjemedlemmar.

Förslag till avlönings- och omkostnadsstater för de statliga

skyddshemmen.

Frågan örn personalens anställnings- och avlöningsförhållanden vid de

statliga skyddshemmen var föremål för behandling senast vid 1937 års riksdag.

I propositionen nr 177 angående anslag till skyddshemsverksamheten för

budgetåret 1937/38 föreslogs sålunda bland annat, att vid skyddshemmen redan

anställd personal skulle, i den mån den överginge i statlig tjänst, under första

halvåret 1938 uppbära samma förmåner, som den åtnjutit vid tidpunkten för

avlåtandet av 1936 års proposition i ämnet. Härjämte uppdrogos vissa preliminära

riktlinjer rörande inplacering av nyanställd personal i det statliga lönesystemet.

1937 års riksdag förklarade sig kunna i huvudsak godtaga Kungl. Majits

förslag i denna del. Riksdagen fann sålunda välbetänkt, att redan anställd

personal tills vidare övertoges på de villkor, som gällde vid tidpunkten för

avlåtandet av 1936 års proposition. I betraktande av de särskilda kvalifikationer,

som krävdes av den s. k. ledande personalen vid skyddshemmen, syntes

det riksdagen vidare rimligt, att denna personal erhölle en något gynnsammare

ställning än motsvarande befattningshavare vid folkskolorna. Till de av

departementschefen därutinnan förordade graderingarna i förhållande till

folkskollärarnas och seminarielärarnas löneplacering ansåg sig emellertid

riksdagen med hänsyn till det läge, vari dessa lärargruppers lönefråga då

befann sig, icke böra taga ställning. Riksdagen tillfogade, att, då personalen

vid de statliga skyddshemmen tills vidare endast skulle anställas såsom extra

ordinarie, syntes det, i den mån nyanställning av personal erfordrades, få

ankomma på Kungl. Majit att, i avbidan på ett slutligt avgörande av skyddshemspersonalens

lönefråga, bestämma löneställningen för denna personal i

huvudsaklig anslutning till de i propositionen angivna riktlinjerna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

5

I en den 22 september 1937 dagtecknad promemoria, vilken sedermera

kompletterats, har skyddshemsinspektören framlagt dels ett normalförslag

till reglering av lönerna för befattningshavarna vid de statliga skyddshemmen,

dels ock ett detaljerat förslag till avlöningsstater för de olika skyddshemmen

under budgetåret 1938/39 (prop. sid. 9—17).

Över denna promemoria hava utlåtanden avgivits av undervisningsväsendets

lönenämnd och statskontoret (prop. sid. 18—21).

Departementschefen har först berört spörsmålet, örn och i vad mån en

lönereglering för befattningshavarna vid skyddshemmen nu bör komma till

stånd, och därvid yttrat följande.

Skyddshemsinspektörens förslag innebär i berörda hänseende, att medan vid

vissa skyddshem samtliga befattningshavare skulle löneregleras, vid åtskilliga

skyddshem alla befattningshavare skulle erhålla lön enligt hittills gällande

grunder och vid några skyddshem en del befattningar skulle nyregleras, men

för återstående befattningar lön utgå i överensstämmelse med hittills gällande,

principer. Att på detta sätt inom en och samma statliga organisation samtidigt

tillämpa flera olika lönesystem synes mig näppeligen ändamålsenligt. Jag

kan därför icke ansluta mig till detta förslag.

Ej heller synes det mig möjligt att — såsom undervisningsväsendets lönenämnd

ifrågasatt — tills vidare över hela linjen bibehålla nuvarande provisoriska

avlöningsförhållanden. Det är enligt min uppfattning av synnerlig

vikt, att för ernående av nödig stadga i skyddshemmens organisation enhetliga

normer nu fastställas beträffande befattningshavarnas avlöning. Det är

att märka, att under nästa budgetår flera nya skyddshem skola begynna

sin verksamhet och att det svårligen låter sig göra att för befattningshavarna

vid dessa hem uppskjuta löneregleringen. Enahanda är förhållandet med

den personal, som kommer att nyanställas vid de hittillsvarande hemmen.

Enligt min mening bör det nuvarande provisoriet beträffande befattningshavarnas

avlöningsförhållanden nu helt avvecklas och ersättas med en lönereglering

omfattande befattningshavarna vid samtliga skyddshem. Härav

följer emellertid icke utan vidare, att alla befattningar vid skyddshemmen,

vilka till sin natur äro sådana att de böra göras ordinarie, omedelbart måste

uppföras å ordinarie stat. Tvärtom synes mig anledning föreligga att i vissa

fall för ernående av nödig rörelsefrihet med avseende å skyddshemmens

organisation eller i avbidan på ytterligare utredning allenast uppföra befattningarna

å extra stat eller — där fråga är örn tjänster i lägre lönegrad

än lönegraden B 21 — upptaga befattningarna såsom extra ordinarie tjänster

enligt för nyreglerade verk gällande grunder. Till frågan i vad mån så bör

ske återkommer jag i det följande.

Departementschefen går härefter att taga ställning till det av skyddshemsinspektören

framlagda normalförslaget till avlöningar vid de statliga skyddshemmen.

Beträffande de icke ledande tjänsterna anför departementschefen

härvid:

Yad först angår de icke ledande tjänsterna, till vilka jag i detta sammanhang

räknar samtliga de befattningar, som i inspektörens förslag hänförts

till lägre lönegrad än lönegraden B 15, biträder jag nämnda förslag, i vad

detsamma avser rättare, trädgårdsmästare, husmoder och ladugårdsförman vid

yrkeshemmen. Jag förordar alltså, att vid dessa hem rättare och trädgårdsmästare

placeras i lönegraden B 10, husmoder i lönegraden B 6 och ladugårdsförman

i lönegraden B 5. Med avseende å befattningarna såsom natt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

vakt, gårdskarl och chaufför samt kokerska vid yrkeshemmen delar jag den

av undervisningsväsendets lönenämnd intagna ståndpunkten, att dessa befattningar

böra upptagas såsom extra ordinarie, därvid de två förstnämnda

befattningarna böra hänföras till 5:e och den sistnämnda till lia lönegraden.

Vad härefter angår de befattningar vid yrkeshemmen, som av skyddshemsinspektören

upptagits under beteckningen hantverksmästare, lär det vara

erforderligt att särskilt framhålla, att det här rör sig örn handledarna av

elevernas yrkesutbildning. Den riktiga beteckningen för nämnda befattningshavare

bör därför vara lärare i yrkesämne. Med hänsyn till de betydelsefulla

uppgifter, som åligga dessa befattningshavare, och de stora krav, som fackligt,

pedagogiskt och personligt böra ställas på desamma, anser jag mig för

sagda tjänster, i anslutning till skyddshemsinspektörens, av statskontoret

understödda förslag, icke kunna föreslå lägre lönegrad än B 12.

Med anledning av skyddshemsinspektörens förslag att vid varje skyddshem

för gossar skulle vara anställd en husmoder och biträdande lärarinna

i lönegraden B 11 har lönenämnden ansett, att mot förslaget icke vore något

att erinra, för den händelse meningen vore, att innehavaren av tjänsten först

och främst skulle meddela undervisning, men att, därest så ej vore fallet,

dylik befattning allenast borde hänföras till lönegraden B 6. I likhet med

lönenämnden är jag av den åsikten, att för ifrågavarande befattningshavare

olika löneställning bör fastställas, allt eftersom tyngdpunkten i verksamheten

ligger på det pedagogiska eller det husliga området. I det förra fallet bör

befattningen rubriceras biträdande lärarinna, tillika husmoder, och hänföras

till lönegraden B 11, medan i det senare fallet tjänsten bör benämnas husmoder

och biträdande lärarinna samt placeras i lönegraden B 6. Regeln

torde böra bliva den, att den lägre befattningen inrättas vid skolhem, där

särskild lärare finnes, och den högre befattningen vid skolhem, där så ej är

förhållandet.

Enligt skyddshemsinspektörens förslag skall vid skolhem för gossar finnas

en assistent och arbetsledare i lönegraden B 10. Lönenämnden har beträffande

denna befattning föreslagit den jämkningen, att densamma skall benämnas

arbetsledare. Jag ansluter mig i denna del till lönenämndens förslag.

Även vid skolhemmen för gossar bör kokerska erhålla den löneställning, som

förut förordats med avseende å kokerska vid yrkeshemmen.

Medan skyddshemsinspektören föreslagit, att vid hemskola och skolhem

för flickor skall vara anställd en i lönegraden B 5 placerad manlig

arbetsledare, har lönenämnden ansett, att denne befattningshavare bör benämnas

biträde i jordbruk eller gårdskarl och erhålla anställning såsom extra

ordinarie tjänsteman i 5:e lönegraden. För min del förordar jag benämningen

manligt biträde och ansluter mig med avseende å löneställningen till lönenämndens

förslag.

I fråga om den ledande skyddshemspersonalens löneplacering gör departementschefen

följande principuttalande:

Vad angår yrkeslärarna viel hemskolor och skolhem för flickor, biträder

jag skyddshemsinspektörens, av lönenämnden och statskontoret tillstyrkta

förslag, att för dessa lärarinnor bör fastställas lönegraden B 15. Emellertid

förordar jag något ändrade beteckningar å befattningarna. Sålunda

föreslår jag, att beteckningarna skolkökslärarinna, lanthushållslärarinna och

handarbetslärarinna utbytas mot respektive lärarinna i hushållsgöromål,

lärarinna i lanthushållsgöromål och lärarinna i kvinnlig slöjd.

Beträffande frågorna om avlöning till föreståndare och föreståndarinnor vid

skyddshemmen, till assistenter vid yrkeshemmen samt till lärare och lärarinnor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

4

vid skolhemmen med huvudsakligen teoretiska undervisningsuppgifter hava

vid den granskning, som statskontoret och lönenämnden ägnat dessa frågor,

enligt min mening de formella synpunkterna fått göra sig allt för starkt

gällande på bekostnad av de reella. Jag kan sålunda icke finna, att vid prövningen

tillräckligt beaktats den såväl av skyddshemssakkunniga som sedermera

av skyddshemsinspektören närmare angivna skillnad, som otvivelaktigt

föreligger i arbetsuppgifternas svårighetsgrad mellan å ena sidan de för manliga

elever avsedda skyddshemmen och å andra sidan flickhemmen. Densamma

är för visso av beskaffenhet att fullt motivera den differentiering i

löneställningen för föreståndar- och lärarpersonal vid de olika hemkategorierna,

som kommit till uttryck i det föreliggande förslaget. Vidare synes mig uppenbart,

att lönenämnden och statskontoret lämnat obeaktade de betydande skiljaktigheter,

som prägla skyddshemmens arbete i jämförelse med folkskolans.

Det är sålunda icke nog med, att den årliga tjänstgöringstiden vid skyddshemmen

sträcker sig över omkring 48 veckor mot högst 39 vid folkskolorna.

Tjänstgöringen inbegriper därjämte jämväl fortsättningsskolans undervisning

och i vissa fall undervisning i gosslöjd. Därtill kommer som en betydelsefull

arbetsuppgift den dagliga tillsynen av eleverna under deras fritid. Föreståndare

och lärare vid skyddshem äro sålunda ej blott undervisare utan

hava därjämte till åliggande att i stor utsträckning fullgöra de plikter, som

ute i livet tillkomma föräldrar.

Beaktas som sig bör dessa omständigheter, kan jag ej finna det försvarligt

att för assistentbefattning vid yrkeshemmen och läraretjänster vid skolhem

för gossar, för vilka normalt skulle krävas folkskollärarexamen jämte en icke

obetydlig kompletterande utbildning vid skyddshem, förorda lägre placering

än i lönegraden B 19. Jag nödgas alltså i denna del vidhålla min i fjol uttalade

uppfattning härutinnan. Däremot kan jag, med hänsyn till vad jag

nyss yttrat rörande arbetsuppgifternas allmänna karaktär, icke finna tillräckliga

skäl anförda för att i fråga örn folkskollärarinna vid skolhem för

flickor påkalla högre ställning än lönegraden B 18. Tjänsterna såsom lärare

vid skolhemmen för gossar torde lämpligen böra benämnas folkskollärare.

Vad slutligen angår befattningarna såsom föreståndare vid yrkeshem och

skolhem för gossar, måste jag betona den synnerliga vikten av att vid skyddshemsreformens

genomförande löneställningen för dessa lika krävande som

ansvarsfulla tjänster utmätes på ett sådant sätt, att för desamma kunna vinnas

verkligt kvalificerade ledare av arbetet. Jag är för min del icke övertygad,

att detta mål skall kunna nås genom de av statskontoret och lönenämnden

förordade löneställningarna. Tvärtom nödgas jag hålla före, att fara kan föreligga

för att den genomförda reformen äventyras, därest man för dessa befattningar

fastslår så ogynnsamma löneställningar som de av nämnda myndigheter

ifrågasatta. Emellertid torde, innan saken slutligt avgöres, frågan lämpligen

böra underkastas ytterligare utredning i samband med prövningen av

de spörsmål angående ändrad löneställning för andra befattningshavargrupper,

som komma att upptagas i anledning av den nu förestående avlöningsrevisionen.

Jag är dock övertygad, att om de faktiska förhållandena på området

ägnas tillbörlig uppmärksamhet, en förmånligare löneställning än den

av statskontoret och lönenämnden förordade kommer att befinnas skälig. Jag

finner mig av nu angivna skäl böra för budgetåret 1938/1939 föreslå, att befattningarna

såsom föreståndare vid yrkeshem och vid skolhem för gossar

uppföras å extra stat. Därvid synas — med hänsyn till att statskontoret och

lönenämnden ansett befattningarna kunna placeras å ordinarie stat i lönegraderna

B 24 respektive B 22 — tjänsterna lämpligen böra hänföras till

lönegraderna B 25 respektive B 23. Därest så sker, skulle under nästa

budgetår avlöningsförmånerna å befattningarna väsentligen bliva desamma,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

som skulle följa med de av statskontoret och lönenämnden förordade placeringarna.

I fråga örn de kvinnliga skyddshemmen saknar jag anledning att frångå

min i fjol uttalade uppfattning, att befattningen som föreståndarinna vid

sådant skyddshem bör placeras en lönegrad högre än folkskollärarinna och

föreslår alltså i enlighet med skyddshemsinspektörens förslag för dessa befattningshavare

lönegraden B 19. Skäl saknas givetvis att beträffande dessa

tjänster anlita utvägen att allenast provisoriskt fastställa löneställningen.

Med dessa utgångspunkter framlägger departementschefen härefter förslag

till personaluppsättning vid de särskilda skyddshemmen under budgetåret

1938/39. Detta förslag utmynnar i följande sammanställning rörande den

totala personaluppsättningen vid de statliga skyddshemmen under nästa

budgetår:

Befattning Tjänstemän å ordinarie stat. Lönegrad

9 assistenter ........................................................................... B 19

3 folkskollärare ..................................................................... B19

5 föreståndarinnor .................................................................. B19

4 folkskollärarinnor.................................................................. B 18

1 avdelningsföreståndarinna ...................................................... B 17

5 lärarinnor i hushållsgöromål ................................................... B 15

7 lärarinnor i kvinnlig slöjd...................................................... B 15

2 lärarinnor i lanthushållsgöromål ............................................. B 15

11 lärare i yrkesämne ............................................................... B 12

2 biträdande lärarinnor, tillika husmödrar ................................. B 11

6 arbetsledare ........................................................................ B10

3 trädgårdsmästare .................................................................. B 10

6 husmödrar och biträdande lärarinnor ....................................... B 6

3 husmödrar ........................................................................... B 6

1 tvättförestånderska ............................................................... B 2

Tjänstemän å extra stat.

4 föreståndare ........................................................................ B 25

10 föreståndare ........................................................................ B 23

Extra ordinarie tjänstemän.

1 folkskollärare ..................................................................... 19

2 biträdande lärarinnor, tillika husmödrar ................................. 11

2 arbetsledare ........................................................................ 10

1 husmoder och biträdande lärarinna .......................................... 6

3 gårdskarlar och chaufförer...................................................... 5

4 manliga biträden .................................................................. 5

8 nattvakter ........................................................................... 5

14 kokerskor ........................................................................... 1

Extra eller tillfällig personal.

24 kvinnliga biträden ...............................................................

Beträffande personaluppsättningarna vid de olika hemmen får utskottet

hänvisa till propositionen sid. 27—32.

För det fall, att vederbörande befattningshavare enligt de nya bestämmelserna

erhåller lägre avlöning än som tillkommit honom före löneregle
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

9

ringen, förutsattes befattningshavaren komma i åtnjutande av en lönefyllnad,

motsvarande skillnaden mellan de tidigare och de nj7a löneförmånerna, därvid

hänsyn även skall tagas till de före löneregleringen utgående naturaförmånerna.

I den mån befattningshavaren framdeles genom uppflyttning i

löneklass, befordran, förflyttning till annan ort eller ändrad dyrortsgruppering

erhåller högre avlöning, skall lönefyllnaden i motsvarande mån reduceras

eller -— när det tidigare lönebeloppet åter uppnåtts — helt bortfalla.

Enligt vad en inom departementet verkställd överslagsberäkning givit vid

handen skulle kostnaden för denna lönefyllnad under nästa budgetår röra sig

omkring 5,000 kronor, vilket belopp givetvis efter hand kommer att sjunka.

I detta sammanhang föreslås även en särskild lönefyllnad till vissa befattningshavare

för tiden 1 januari—30 juni 1938. Departementschefen anför

härutinnan:

Såsom redan omnämnts, hava för nämnda tid fastställts avlöningsstater för

de statliga skyddshemmen, därvid befattningshavarna i överensstämmelse med

riksdagens beslut tillerkänts avlöningar motsvarande dem, som utgingo vid tidpunkten

för framläggandet för riksdagen av 1936 års skyddshemsproposition,

alltså den 28 februari 1936. Till senare löneregleringar har sålunda hänsyn

icke kunnat tagas. Nu är emellertid att märka, att förutvarande huvudmannen

för skyddshemmet Åkerby, Örebro läns landsting, verkställt en generell lönereglering

för landstingets befattningshavare, vilken trädde i tillämpning den

1 januari 1937 och vilken haft som konsekvens, att vissa befattningshavare

vid nämnda skyddshem under år 1937 uppburit högre avlöning än förut varit

fallet. Vidare har den tidigare huvudmannen för skyddshemmet Östra Spång,

Malmö stad, från och med den 1 januari 1938 genomfört en lönereglering

för stadens befattningshavare, vilken skulle hava medfört en löneförbättring

för vissa tjänstemän vid sistnämnda skyddshem, örn icke detta skyddshem

vid berörda tidpunkt övertagits av staten. På grund av dessa löneregleringar

hava alltså en del befattningshavare vid skyddshemmen Åkerby och östra

Spång kommit i ett sämre löneläge, än örn skyddshemmen icke förstatligats. Det

synes mig rimligt, att de befattningshavare, vilkas löneställning sålunda försämrats,

härför erhålla skälig kompensation. Riksdagens bemyndigande lärer

därför böra utverkas att till dessa tjänstemän för tiden 1 januari—30 juni

1938 utbetala lönefyllnad med belopp motsvarande skillnaden i respektive

löner före och efter den 1 januari 1938. Jag vill nämna, att den

lönefyllnad, varom här är fråga, sannolikt icke kommer att för berörda

tid uppgå till mer än 1,000 kronor. Lönefyllnaden torde — liksom övriga

avlöningar för ifrågavarande budgethalvår — få gäldas från det för budgetåret

1937/38 anvisade förslagsanslaget till skyddsuppfostran. Därest

dylik lönefyllnad medgives, bör vid bedömande av frågan, huruvida dessa

befattningshavare för tiden efter den 1 juli 1938 skola vara berättigade

till lönefyllnad, som utgångspunkt tagas den avlöning dessa befattningshavare

skulle hava åtnjutit från och med sistnämnda dag, därest vederbörande

skyddshem icke övertagits av staten.

Närmare bestämmelser beträffande beräkningen av sålunda föreslagna lönefyllnader

skulle meddelas av Kungl. Majit, som även förutsättes erhålla bemyndigande

att meddela de övergångs- och tilläggsbestämmelser samt de föreskrifter

i övrigt, vilka må erfordras i anledning av den förordade löneregleringen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande Nr 91.

Kostnaderna för skyddshems personalens avlöning har beräknats till

448.000 kronor.

Till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat hava upptagits 253,500

kronor, varvid de nya skyddshemmen i Troxhammar, Sollefteå och Vänersborg

förutsatts vara i verksamhet ungefär halva nästa budgetår. För avlöningar

till tjänstemän å extra stat har beräknats ett belopp av 87,000 kronor.

Till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, har

uppförts en post om 7,500 kronor. Denna har avsetts för arvoden till de verkställande

ledamöterna i skyddshemsstyrelserna örn högst 600 kronor för år

vid yrkeshem och högst 400 kronor för år vid övriga skyddshem.

För avlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknas åtgå 92,000 kronor,

varav 87,000 kronor till grundavlöningar m. m. och 5,000 kronor till

avlöningsförhöjningar m. m.

Slutligen har under en anslagspost till särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän upptagits 3,000 kronor till provisoriska lönetillägg

åt extra ordinarie tjänstemän såsom ersättning för de med familjepensioneringen

förenade pensionsavdragen ävensom 5,000 kronor till lönefyllnad

åt vissa befattningshavare för tiden efter den 1 juli 1938 eller alltså sammanlagt

8,000 kronor.

Samtidigt har till Omkostnader vid de statliga skyddshemmen upptagits

ett förslagsanslag av 570,000 kronor, varav beräknats till reseersättningar

17.000 kronor, expenser 78,000 kronor och övriga utgifter 475,000 kronor.

Bidrag till driften av icke statliga skyddshem.

Grunderna för statsbidrag till driften av de icke statliga skyddshemmen

uppdrogos i stort sett vid 1936 års riksdag men jämkades i flera hänseenden

genom 1937 års riksdagsbeslut. Enligt de sålunda fastställda grunderna

skulle huvudregeln vara den, att statsbidrag skulle utgå med 900 kronor för

plats och år, dock att, därest medeltalet i vederbörande skyddshem fostrade

elever överstege platsantalet, för det överskjutande elevantalet skulle utgå

ett bidrag av 900 kronor för år och elev. Från angivna regel skulle emellertid

gälla flera undantag. Sålunda skulle statsbidrag till Stockholms och Göteborgs

skyddshem utgå med 900 kronor för år och elev. Vid skyddshemmet

Hornö skulle för envar av 15 platser, avsedda för unga mödrar med barn,

utgå ett statsbidrag av 1,200 kronor för år. Vid det för själsligt abnorma

gossar avsedda skyddshemmet Hall skulle utgå ett bidrag av 900 kronor

för år för envar av 100 platser samt därutöver avlöningsbidrag och hyresbidrag

enligt tidigare gällande bestämmelser. Yid det för själsligt abnorma

flickor avsedda skyddshemmet Skarvik—Tallåsen skulle statsbidraget utgöra

1,200 kronor för plats och år, dock att för sammanlagt 10 platser vid en

planerad observationsavdelning samt en planerad sjuk- och isoleringsavdelning

det årliga platsbidraget skulle få utgöra 1,500 kronor. För skyddshemmet

Bistaborg — avsett som ungdomshem för flickor — skulle tills vidare

statsbidrag utgå i huvudsak enligt tidigare för hemmet fastställda grunder.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ,91.

11

Förutom dessa per plats eller elev beräknade bidrag skulle utgå ersättning

för anlitande av biträde av psykiatriskt särskilt skolad läkare med högst

900 kronor för år vid skol- och yrkeshem i Stockholm, 600 kronor vid övriga

skol- och yrkeshem samt 400 kronor vid andra skyddshem. Därjämte skulle

ersättning utgå för vissa kostnader för från skyddshemmen utackorderade

eller villkorligt utskrivna elever. Slutligen skulle för vart och ett av skyddshemmen

för flickor — med undantag av Bistaborg och Björkåsen — för

underhåll av skyddshemmets byggnader utgå ett årligt statsbidrag av två

procent å byggnadernas värde.

Med ett flertal sammanslutningar och stiftelser hava numera avtal träffats

rörande drivande av skyddshemsverksamhet vid respektive skyddshem. I

avtalen, som gälla från och med den 1 januari 1938, hava intagits föreskrifter

örn statsbidrag för verksamheten, formulerade i överensstämmelse

med de principer, som tidigare godkänts av riksdagen. Med vissa sammanslutningar

ävensom med städerna Stockholm och Göteborg hava definitiva

avtal ännu icke kommit till stånd, men anledning finnes antaga, att inom den

närmaste tiden avtal skola kunna avslutas även med dessa sammanslutningar

och städer.

Statens kostnader för bidrag till driften av ifrågavarande skyddshem hava

för nästa budgetår uppskattats sålunda.

Det genomsnittliga elevantalet vid städerna Stockholms och Göteborgs

skyddshem beräknas till 225. Driftbidraget för dessa elever uppskattas i

enlighet därmed till (225 X 900) 202,500 kronor.

Bidragen per plats och år till skyddshem, tillhörande enskilda sammanslutningar

och stiftelser, beräknas på sätt framgår av följande tablå.

Skyddshem

Platsantal

Bidrag per

plats och år

Belopp

kr.

kr.

Hall ....................................

............... 100

900

90,000

Norrgård ..............................

................ 25

900

22,500

Råby ....................................

............... 50

900

45,000

Margaretelund .....................

................ 30

900

27,000

Morängen ...........................

............... 19

900

17,100

Skarvik—Tallåsen ..................

................ 70

1,200

84,000

Sjötorp ..............................

................ 25

900

22,500

Hornö .................................

............... 18

900

16,200

» .................................

................ 15

1,200

18,000

Håkanstorp ........................

................ 18

900

16,200

Mossebo ..............................

................ 18

900

16,200

Härsjögården .......................

................ 25

900

22,500

Hålegården ..........................

................ 50

900

45,000

Norrby .................................

900

31,500

Björkåsen (ett halvår) ...........

Klockarsvedja .....................

................ 32

900

14,400

................ 18

900

16,200

Boda ...................................

................ 35

900

31,500

Summa kronor 535,800

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

För skyddshemmet Hall beräknas dessutom ett hyresbidrag av 36,750

kronor och ett avlöningsbidrag av 28,500 kronor.

Kostnaderna för bidrag till underhåll av byggnader vid skyddshemmen

Morängen, Skarvik—Tallåsen, Sjötorp, Hornö, Håkanstorp, Mossebo, Härsjögården

och Halegården uppskattas enligt förut angivna grunder till 20,860

kronor.

Ersättningar för kostnader för psykiatrisk vård vid hemmen (utom Bistaborg)

och för elever, vilka utackorderas eller villkorligt utskrivas från hemmen

uppskattas till (5,900 + 97,090) 102,990 kronor.

Slutligen uppskattas bidraget till ungdomshemmet Bistaborg till omkring

47,600 kronor, därvid hänsyn tagits till vissa i det följande föreslagna ändringar

i grunderna för statsbidrag till detta skyddshem.

Det för ändamålet erforderliga beloppet (202,500 + 535,800 + 36,750 +

28,500 + 20,860 + 102,990 + 47,600) 975,000 kronor föreslås anvisat såsom

förslagsanslag under benämningen Bidrag till driften av icke statliga skyddshem.

Stipendier för utbildning av blivande skyddshemspersonal m. m.

För nästa budgetår har vidare upptagits dels till stipendier för utbildning

av blivande skyddshemspersonal ett belopp av 6,000 kronor, dels och till stipendier

åt i vissa fortbildningskurser deltagande skyddshemspersonal ett belopp

av 2,000 kronor. För ifrågavarande ändamål föreslås anvisat ett gemensamt

reservationsanslag av 8,000 kronor, rubricerat Stipendier för utbildning

av blivande skyddshemspersonal m. m. Det skulle ankomma på Kungl. Maj:t

att meddela närmare föreskrifter rörande anslagets användning.

Byggnadsarbeten vid de statliga skyddshemmen.

1937 års riksdag har för budgetåret 1937/38 under femte huvudtiteln

anvisat ett reservationsanslag av 1,375,000 kronor till vissa byggnadsarbeten

vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem m. fl. Härvid förutsattes, att

för budgetåret 1938/39 skulle fortsättningsvis anvisas ytterligare 969,000

kronor, därav för yrkeshemmen samt skol- och yrkeshemmen 870,000 kronor

och för skolhemmen 99,000 kronor.

I det uppgjorda byggnadsprogrammet för skyddshemmen föreslås emellertid

nu vissa avvikelser, som föranleda ett minskat medelsbehov för nästa

budgetår. Sålunda beräknas de avsedda gymnastikhusen vid yrkeshemmen

Ljungaskog, Forsane och Sundbo, vilka skulle uppföras med hjälp av eleverna

vid respektive hem, icke kunna medhinnas under nästa budgetår. I avvaktan

på närmare erfarenhet rörande platsbehovet vid Johannisbergs skyddshem

föreslås vidare uppskov med uppförandet av en nybyggnad till ett följande

budgetår. Kostnaderna för de tre gymnastikhusen hava beräknats till sammanlagt

omkring 203,000 kronor, medan utgifterna för nybyggnaden vid Johannisberg

uppskattats till omkring 83,000 kronor.

Emellertid har samtidigt räknats med en kostnadsökning för uppförande

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

13

av skolhemmen Troxhammar och Vänersborg med 42,000 respektive 55,000

kronor. Dessa ökningar sammanhänga med den stegring i kostnaderna å

byggnadsmateriel m. m., som ägt rum under år 1937. Anslaget till vissa

byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yrkeshem m. fl. har

därför för nästa budgetår upptagits till (969,000 — 203,000 — 83,000 + 42,000

+ 55,000) 780,000 kronor.

Ijån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för örn- oell tillbyggnadsarbeten

m. m. vid skyddshemmet Hornö.

Genom avtal den 24 november 1928 och den 3 juli 1930 mellan Kungl.

Majit och Stockholms kyrkliga skyddshemsförening har Kungl. Majit, i enlighet

med riksdagens beslut, beviljat föreningen lån å sammanlagt 182,000 kronor

för utförande av vissa byggnadsarbeten m. m. å föreningens skyddshem

Hornö mot säkerhet i inteckningar och på villkor, att vid skyddshemmet mottoges

högst 28 sådana vanartade flickor, som avsåges i 43 § 2 mom. i lagen

örn samhällets barnavård, varav högst 8 unga mödrar med barn.

Föreningen har nu gjort framställning örn anslag för ytterligare byggnads
-

arbeten m. m. enligt följande sammanställning:

Förändring och reparation av gamla gården ..................... kronor 24,000

Nybyggnad i anslutning till gamla gården ........................ » 55,000

Värmeledning ............................................................... » 15,000

Sanitär installation ......................................................... » 10,000

Elektrisk installation ...................................................... » 4,000

Ny stallbyggnad samt reparation av tvättstuga, loge och garage » 6,000

Kitningar, administration och oförutsedda utgifter ............ » 9,000

Dränering av gårdstomten ................................................ » 2,100

Inköp av en automobil ...................................... »_4,600

Summa kronor 129,700

Häröver hava statens inspektör för fattigvård och barnavård, skyddshemsinspektören,

byggnadsstyrelsen och statskontoret avgivit utlåtanden.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat:

Kungl. Majit har den 11 februari 1938 fastställt nytt avtal mellan

Kungl. Maj :t och kronan samt föreningen avseende verksamheten vid Hornö.

I detta avtal har föreningen förbundit sig att från och med den 1 januari

1938 å sitt ifrågavarande skyddshem bedriva skyddshemsverksamhet i enlighet

med de bestämmelser, som i Kungl. Majits stadga för skyddshemmen

meddelats för hemskola, förenad med mödrahem, samt att där mottaga högst

33 sådana flickor, som enligt samma stadgas bestämmelser finnas böra överlämnas

till hemskolan.

För underhåll av skyddshemmets byggnader erhåller föreningen av statsmedel

ett årligt bidrag av två procent å byggnadernas värde, vilket värde

tills vidare skall beräknas till 108,000 kronor.

Avtalet, som jämväl innehåller åtskilliga bestämmelser rörande statsbidrag,

gäller från och med den 1 januari 1938 till och med den 31 december 1942 samt

skall, för den händelse det icke uppsäges ett år före avtalstidens utgång,

anses vara förnyat för ytterligare fem år.

Genom avtalet upphävas förenämnda den 24 november 1928 och den 3 juli

1930 av Kungl. Majit fastställda avtal. De bestämmelser, som i sistnämnda

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

två avtal meddelats rörande statslån till föreningen ävensom rörande säkerhet

för dessa lån, skola emellertid alltjämt äga tillämpning, dock med det undantag

att ränta å lånen icke vidare skall utgå.

Vad härefter beträffar föreningens nu ifrågavarande framställn

i n g, synes mig den föreliggande utredningen hava visat, att de av föreningen

föreslagna om- och nybyggnadsarbetena ävensom de planerade dräneringsarbetena

äro av behovet påkallade och böra komma till utförande, därvid

dock för byggnadsarbetenas del böra göras de jämkningar i den uppgjorda

planen, som må föranledas av vad byggnadsstyrelsen i ämnet anfört. Då föreningen

saknar möjlighet att av egna medel bestrida kostnaderna för dessa

arbeten och då de föreliggande kostnadsberäkningarna torde kunna godtagas,

förordar jag, att föreningen för ändamålet erhåller ett räntefritt lån å 125,100

kronor. Däremot synes mig statens medverkan till anskaffandet av den ifrågasatta

automobilen icke påkallad.

Inom departementet har i anledning av det ifrågasatta lånet utarbetats

förslag till avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan samt föreningen, avsett att

gälla såsom tillägg till det den 11 februari 1938 fastställda avtalet. Beträffande

detta avtalsförslag, vilket godkänts av föreningen, får utskottet hänvisa

till propositionen sid. 48—49. Här må endast erinras, att sedan de byggnadsarbeten

utförts, vilka skola komma till stånd med hjälp av statslånet, skall det

byggnadsvärde, varå underhållsbidrag utbetalas, höjas från 108,000 kronor

till 208,000 kronor. Därvid har tillämpats samma normer, som i liknande

fall legat till grund för bestämmande av byggnadsvärdena beträffande andra

skyddshem. För gäldande av ifrågavarande lån föreslås, att för nästa budgetår

under fonden för låneunderstöd anvisas ett reservationsanslag av 125,100

kronor.

Lån till stiftelsen Drottning Sophias skyddshem för vissa byggnadsarbeten

m. m. vid skyddshemmet Bistaborg samt ändrade grunder för

driftbidrag till nämnda hem.

Vid 1934 års riksdag beslötos vissa ändringar i barnavårdslagen. Bland

annat föreskrevs i 22 § d) av nämnda lag, att för skyddsuppfostran skulle

kunna omhändertagas även personer i åldern mellan 18 och 21 år, som befunnes

vara hemfallna åt ett oordentligt, lättjefullt eller lastbart levnadssätt

och beträffande vilka särskilda åtgärder från samhällets sida krävdes för

deras tillrättaförande. I samband härmed vidtogos åtgärder för inrättande av

särskilda skyddshem för vanartade personer i nämnda ålder. Sedan stiftelsen

Drottning Sophias skyddshem erbjudit sig att upprätta ett skyddshem för

25 flickor i sagda ålder, fastställdes den 27 juli 1934 avtal mellan Kungl.

Maj:t och kronan samt stiftelsen. På grund av detta avtal har hittills för varje

i skyddshemmet intagen elev utgått dels ett årligt statsbidrag av 200

kronor, dels en årlig skyddshemsavgift av 1,000 kronor, vilken avgift erlagts

av vederbörande barnavårdsnämnd. Skyddshemsavgiften har emellertid endast

förskotterats av barnavårdsnämnden, i det denna sedermera för sina utlägg

erhållit ersättning av statsmedel.

I anledning av en av stiftelsen gjord framställning medgav 1937 års riks
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91. 15

dag, att. till stiftelsen skulle från anslaget till skyddsuppfostran utgå ett tillfälligt

driftbidrag för verksamheten under år 1937 av högst 6,900 kronor.

Stiftelsen har nu i framställning till Kungl. Majit förklarat, att en ökning

av elevantalet från 25 till 36 vore önskvärd, samt i anslutning därtill hemställt

örn lån av statsmedel för vissa byggnadsarbeten m. m. vid skyddshemmet

ävensom örn höjning av de för verksamheten utgående statsbidragen.

De sammanlagda kostnaderna för skyddshemmets utvidgning och

iståndsättande uppskattar stiftelsen till 129,588 kronor enligt följande

sammanställning.

Byggnadskostnader. Kronor Kronor

Tillbyggnad av ny flygel å huvudbyggnaden ..................... 100,000

Ombyggnad av norra gårdsflygeln .................................... 9,000

Reparation av tvättstuga och stall .................................... 2,500

Anläggning av hönseri ................................................... 2,000 113,500

Inventarier och nyutrustning.

Inredning av gymnastiksalen .......................................... 500

» » tandkliniken ...................................... 2,500

» » läkarrummet i övrigt .......... 200

Linneförrådets utökning ................................................ 2,500

Sängutrustning åt nya elever, jämte barn, samt åt nytillkommen

och extra personal .............. 1,700

Möbler ........................................................................ 3,500

Porslin- och emaljkärl, dammsugare ................................. 1,850 12,750

Nya arbetsredskap.

Två stickmaskiner ......................................................... 2,000

Tre symaskiner ............................................................... 750

En elektrisk symaskin (för undervisningen) ..................... 338

Två vävstolar med tillbehör ............................................. 250 3,338

Summa utgifter kronor 129,588

Till stöd för sin framställning örn förhöjt driftbidrag har stiftelsen

framlagt vissa kalkyler rörande hemmets utgifter och inkomster vid en beläggning

av 36 elever. Stiftelsen har därvid räknat med att av statsmedel skulle

utgå såväl ett fast årligt bidrag av 1,200 kronor för varje plats som ock ett årligt

bidrag av 300 kronor för varje elev. För nyintagen elev skulle dessutom utgå

ett beklädnadsbidrag av 200 kronor. Vidare förutsättes utgå dels bidrag för

underhåll av byggnader enligt de grunder, som numera tillämpas beträffande

andra skyddshem, dels ock, i likhet med vad nu är fallet, en ersättning

av 1,200 kronor för skyddshemmets läkarkostnader samt en ytterligare

årlig ersättning av 2,000 kronor, den senare ersättningen bland annat med

hänsyn till att stiftelsen icke beräknat något bidrag till underhåll av inventarier.

Statens inspektör för fattigvård och barnavård samt skyddshemsinspektören

hava avgivit gemensamt utlåtande i ärendet, däri de tillstyrkt de föreslagna

bidragsgrunderna med den ändringen, att det belopp av 2,000 kronor

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande Nr 91.

för år, som staten nu erlade såsom ersättning för skyddshemmet, ej vidare

skulle utgå.

Vidare hava statskontoret och byggnadsstyrelsen avgivit utlåtanden (prop.

sid. 57).

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat:

Skyddshemmet Bistaborg har varit avsett att från och med den 1 januari

1938 ingå i den nya skyddshemsorganisationen såsom ett för flickor avsett

ungdomshem. Därvid förutsattes, att till en början icke annan ändring

skulle äga rum med avseende å statens bidrag till hemmet än att den

skyddshemsavgift å 1,000 kronor per år och elev, som tidigare i första

hand erlades till hemmet av vederbörande barnavårdsnämnd och sedermera

ersattes nämnden av statsverket, skulle upphöra att utgå och att i stället

det direkta statsbidraget per år och elev skulle höjas från 200 kronor

till 1,200 kronor. Med anledning härav vill jag erinra, att enligt de bestämmelser,

som gälla från och med 1938 års ingång, skyddshemsavgifter

icke vidare erläggas för personer, som omhändertagits för skyddsuppfostran

i åldern 18—21 år. På grund härav har Kungl. Majit numera

fastställt avtal mellan Kungl. Majit och kronan samt ifrågavarande stiftelse,

varigenom 1934 års avtal så till vida ändrats, att dels föreskrivits,

att det för varje å Bistaborg fostrad elev utgående statsbidraget skulle utgöra

1,200 kronor för år, dels ock den tidigare bestämmelsen rörande rätt

för skyddshemmet att uppbära stadgad skyddshemsavgift uteslutits. Bortsett

från sålunda vidtagna ändringar gäller alltjämt 1934 års avtal.

Yad beträffar den av stiftelsen gjorda låneframställningen,

åsyftar densamma dels att möjliggöra en icke oväsentlig utvidgning

av skyddshemmet Bistaborg, dels ock att i övrigt i flera avseenden skapa

förbättrade förhållanden vid detta skyddshem. Den ifrågasatta utvidgningen

av hemmet synes mig synnerligen önskvärd, särskilt med hänsyn därtill att

genom densamma den nu rådande bristen på platser för vanartade gravida

flickor skulle minskas. Även de åtgärder i övrigt, vilka från stiftelsens sida föreslagits,

förefalla mig ändamålsenliga och väl motiverade. Då skyddshemmet

ifråga är det enda i sitt slag, måste det påtagligen vara en angelägenhet av vikt

att tillse, att därstädes träffas sådana anordningar, som erfordras för vinnande

av bästa möjliga resultat av verksamheten. På grund av det anförda och då

den föreslagna utbyggnaden av skyddshemmet torde kräva statens ekonomiska

medverkan, anser jag mig böra tillstyrka, att stiftelsen för ändamålet

av statsmedel erhåller ett räntefritt lån. I betraktande därav att i den uppgjorda

kostnadsplanen ingå vissa smärre utgifter för anskaffande av inventarier

m. m., som torde böra bestridas av stiftelsen, finner jag emellertid

lånesumman kunna begränsas till 123,000 kronor. Byggnadsarbetena böra

utföras i huvudsaklig överensstämmelse med stiftelsens förslag, dock att därvid

de smärre jämkningar i förslaget, som ifrågasatts av byggnadsstyrelsen,

böra komma till stånd.

Vidkommande härefter stiftelsens framställning örn ändrade

statsbidragsgrunder synes mig den föreliggande utredningen

hava ådagalagt, att ett konstant behov förefinnes för skyddshemmet av

högre statsbidrag än det, som utgår enligt för närvarande gällande avtal. Förefintligheten

av ett dylikt behov har sin naturliga förklaring i beskaffenheten

av det klientel, varom här är fråga. En höjning av statsbidraget är alltså påkallad.

Vidare lärer det vara önskligt, att bestämmelserna örn statsbidrag närmare

än nu är fallet ansluta sig till de principer, som gälla beträffande övriga

av enskilda sammanslutningar eller stiftelser drivna skyddshem. Jag förordar,

att skyddshemmet tillerkännes statsbidrag i huvudsaklig överensstämmelse

s. 17 Kontrollera mot PDF

tStatsutskottets utlåtande Nr 91. 17

med de grunder, som tillstyrkts av statens inspektör för fattigvård och barnavård

samt skyddshemsinspektören.

Med nu angivna utgångspunkter har inom departementet uppgjorts förslag

till nytt avtal mellan Kungl. Majit och kronan samt stiftelsen, avseende

skyddshemmet Bistaborg. Detta avtalsförslag, som godkänts av stiftelsen och

även biträtts av departementschefen, finnes intaget i propositionen sid. 58—61,

till vilka utskottet får hänvisa.

Det förordade lånet är avsett att bestridas från ett under fonden för låne

understöd upptaget reservationsanslag å 123,000 kronor, rubricerat Lån till

stiftelsen Drottning Sophias skyddshem för vissa byggnadsarbeten m. m. vid

skyddshemmet Bistaborg. Den merutgift, som följer med den föreslagna utökningen

av platsantalet, anses icke komma att nämnvärt inverka på anslagsbelastningen

för nästa budgetår.

Det nu föreliggande förslaget till lönereglering för befattningshavarna vid

de statliga skyddshemmen ansluter sig i huvudsak till de preliminära riktlinjer,

som av föredragande departementschefen uppdrogos i den till 1937 års

riksdag avlåtna propositionen angående skyddshemsverksamheten. Vid sin

granskning av förslaget har utskottet ock funnit de gjorda lönegradsplaceringarna

i stort sett väl avvägda. I likhet med statskontoret och undervisningsväsendets

lönenämnd har utskottet visserligen icke kunnat undgå intrycket,

att skyddshemmens föreståndare tilldelats en förhållandevis gynnsam löneställning,

men med hänsyn till vad departementschefen i denna del anfört och

då placeringen i fråga endast avsetts såsom ett provisorium i avbidan på

ytterligare utredning, har utskottet icke velat motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet tillstyrker alltså, att förslaget lägges till grund för en reglering

tills vidare av skyddshemspersonalens avlöningsförhållanden, i vad angår

befattningshavarnas lönegradsplacering.

Yad åter beträffar frågan, örn och i vad mån befattningshavarna nu böra

uppföras å ordinarie stat, synes det utskottet med fog kunna ifrågasättas,

huruvida icke med inrättande av ordinarie tjänster bör anstå. Enligt utskottets

mening är det önskvärt, att en icke alltför kort tids erfarenhet vinnes angående

den nya organisationen i dess helhet, innan åtgärder vidtagas för personalens

överförande å ordinarie stat. För ett uppskov med denna frågas avgörande

talar ock den omständigheten, att en allmän översyn av de statliga befattningshavarnas

löneställning är avsedd att komma till stånd inom den närmaste

framtiden. Några mera avsevärda olägenheter med avseende å skyddshemsorganisationens

effektivitet torde icke helier vara att befara av ett dylikt uppskov,

då alla nu anställda befattningshavare, som kvarstå i tjänst efter löneregleringen,

genom bestämmelser om lönefyllnad skulle garanteras minst

samma löneinkomster, som tillkommit dem före löneregleringen. Utskottet

anser sig därför böra förorda en sådan ändring i Kungl. Majits förslag, att

samtliga de befattningar, som förutsatts uppförda å ordinarie stat, i stället

givas karaktären av extra ordinarie anställningar.

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 91. 855 3» 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

Vid bifall till vad utskottet sålunda förordat torde det för nästa budgetår

beräknade anslaget till avlöningar till den statliga skyddshemspersonalen

kunna begränsas till 425,000 kronor. Härjämte böra vissa ändringar vidtagas

i den föreslagna personalförteckningen och avlöningsstaten, på sätt närmare

framgår av utskottets hemställan.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt bar icke givit utskottet anledning till erinran

i och för sig. Utskottet har dock icke velat underlåta att rikta uppmärksamheten

på de betydande kostnader, som den nya organisationen beräknas draga,

samt i anslutning därtill understryka angelägenheten av att vid organisationens

genomförande och tillämpning alla möjligheter tillvaratagas, som

kunna leda till en minskning i utgifterna utan eftersättande av organisationens

effektivitet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I) medgiva, att till befattningshavare vid de statliga skyddshemmen

Åkerby och Ostra Spång må från det för budgetåret

1937/38 anvisade förslagsanslaget till skyddsuppfostran för

tiden 1 januari—30 juni 1938 utgå lönefyllnad i huvudsaklig

överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 18 februari 1938 förordade grunder;

II) besluta, att gällande avlöningsbestämmelser för ickeordinarie

befattningshavare vid nyreglerade verk inom allmänna

civilförvaltningen skola från och med den 1 juli 1938 äga tilllämpning

å befattninghavarna vid statens skyddshem;

III) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de tilläggsbestämmelser

och tillämpningsföreskrifter, som kunna erfordras förgenomförandet

av ifrågavarande lönereglering eller eljest stå i

samband därmed;

IY) bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i förenämnda statsrådsprotokoll angivits meddela

de bestämmelser i övrigt rörande övergången till det nya

avlöningssystemet, som må befinnas erforderliga;

Y) godkänna följande personalförteckning för statens skydds
-

hem:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å extra stat.

4 föreståndare............................................ B 25

10 föreståndare............................................ B 23

Yl) godkänna följande avlöningsstat för statens skyddshem,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91. 19

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,/ör
slagsvis

........................................ kronor 87,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl Maj:t...................... » 7,500

3. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis

........................ kr. 290,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m.,

förslagsvis .................... » 15,500 » 305,500

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... » 25,000

Summa förslagsanslag kronor 425,000

VII) under femte huvudtiteln för budgetåret 1938/39 såsom

förslagsanslag anvisa

a) till Statens skyddshem: Avlöningar 425,000 kronor;

b) till Statens skyddshem: Omkostnader 570,000 kronor;

c) till Bidrag till driften av icke statliga skyddshem 975,000

kronor.

VIII) medgiva, att från och med den 1 juli 1938 må för verksamheten

vid det stiftelsen Drottning Sophias skyddshem tillhöriga

skyddshemmet Bistaborg utgå statsbidrag enligt i förenämnda

statsrådsprotokoll förordade grunder;

IX) under femte huvudtiteln för budgetåret 1938/39 såsom

reservationsanslag anvisa

a) till Stipendier för utbildning av blivande skyddshemspersonal

m. m. 8,000 kronor;

b) till Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skoloch

yrkeshem m. fl. 780,000 kronor;

X) till kapitalinvestering i fonden för låneunderstöd för

budgetåret 1938/39 såsom reservationsanslag anvisa

a) till Lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening för örn- och

nybyggnadsarbeten m. m. vid skyddshemmet Hornö 125,100 kronor;

och

b) till Lån till stiftelsen Brottning Sophias skyddshem för

vissa byggnadsarbeten m. m. vid skyddshemmet Bistaborg 123,000

kronor.

Stockholm den 1 april 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDEUS RÅSTOCK.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund,

Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Hansén, Asplund, Bergström, Gustafsson

i Benestad, Ström i Lidköping, Carlström, Magnusson i Kalmar och Nisser;

samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist, Jeppsson,

Persson i Falla, Andersson i Prästbol, Lindberg i Umeå, Isacsson, Weijne, De Geer

i Hanaskog, von Seth och Hansson i Rubbestad.

Reservationer:

1) av herrar Nilsson i Malmö, Råstock, Lindberg i Umeå och Weijne, som

ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

2) av herr Persson i Falla.

Stockholm 1938. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:208 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts framställning angående anslag för budgetåret 1938/39 till undervisning genom infödda lärare i tyska, engels s. 1 i texten