Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till Vattendomstolarna: Avlöningar m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1938-04-01 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1938:92, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till Vattendomstolarna: Avlöningar m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

1

Nr 92.

Ankom till riksdagens kansli den 1 april 1938 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

till Vattendomstolarna: Avlöningar m. m. jämte i

ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

l:o) Vattendomstolarna: Avlöningar. I propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1938/39 har Kungl. Maj:t

under andra huvudtiteln, innefattande anslagen till justitiedepartementet, föreslagit

riksdagen (punkt 24) att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

till Vattendomstolarna: Avlöningar för budgetåret 1938/39 beräkna ett förslagsanslag

av 234,800 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 4 februari 1938 dagtecknad proposition,

nr 143, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden, föreslagit riksdagen att dels

godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för vattendomstolarna,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för vattendomstolarna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1938/39, dels ock till Vattendomstolarna: Avlöningar för budgetåret 1938/39

anvisa ett förslagsanslag av 234,800 kronor.

I samband med Kungl. Maj ris förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft

dels en inom andra kammaren av herrar A. Hansson i Rubbestad och A.

Gustafson i Kasenberg väckt motion, nr 374, vari hemställts, att riksdagen

vid behandlingen av Kungl. Maj ris ifrågavarande proposition måtte uttala,

att Vänersborg bör bibehållas som förläggningsort för Västerbygdens vattendomstol;
dels

ock en inom samma kammare av herr G. de Geer i Lesjöfors väckt motion,

nr 377, vari föreslås sådan ändring i Kungl. Maj ris förslag, att Västerbygdens

vattendomstol förflyttas till Stockholm i stället för till Göteborg, eller

alternativt, att förläggningsfrågan göres till föremål för vidare utredning,

innan beslut fattas örn förflyttning från Vänersborg.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Vattendomstolarna äro för närvarande fyra till antalet samt benämnas

Norrbygdens vattendomstol, österbygdens vattendomstol, Söderbygdens

vattendomstol och Västerbygdens vattendomstol. Kanslierna äro förlagda

till följande orter, nämligen Norrbygdens till Umeå, österbygdens och

Söderbygdens till Stockholm samt Västerbygdens till Vänersborg. Vid

Bihang till riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 92.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

domstolarna äro, förutom annan personal, såsom ordinarie befattningshavare

anställda fyra vattenrättsdomare och sex vattenrättsingenjörer, därav

tre vattenbyggnadstekniska och tre agrikulturtekniska ingenjörer. Av

vattenrättsingenjörerna äro en vattenbyggnadsteknisk och en agrikulturteknisk

ingenjör anställda vid Norrbygdens vattendomstol samt två vattenbyggnadstekniska

och två agrikulturtekniska ingenjörer vid de övriga vattendomstolarna

gemensamt. Utav de vid sistnämnda vattendomstolar gemensamt

anställda vattenrättsingenjörerna har en, med sakkunskap särskilt i

fråga om byggande i vatten, fått sin stationeringsort bestämd till Vänersborg,

medan de övriga eller således en vattenbyggnadsteknisk ingenjör och

båda de agidkulturtekniska ingenjörerna blivit stationerade i Stockholm. Beträffande

tjänstgöringen för vattenrättsingenjör, som samtidigt är anställd

vid mer än en domstol, gäller, att densamma fördelas mellan domstolarna

enligt plan, som efter samråd med ingenjören för lämplig tidsperiod fastställes

av vattenrättsdomarna i de domstolar, vid vilka han innehar anställning.

Vid uppgörande av sådan plan skall särskilt iakttagas, att ingenjörens

tjänstgöring utom stati oneringsorten kan äga rum i såvitt möjligt

sammanhängande följd samt att statsverkets kostnader för resor och dagtraktamenten

i möjligaste mån begränsas. Vattenrättsingenjör åligger, bland

annat, att, då han icke är upptagen av sammanträde med vattendomstolen

eller av undersöknings- eller besiktningsförrätlning, i enlighet med de föreskrifter

vattenrättsdomaren meddelar och, då ingenjören är anställd vid

mer än domstol, den för hans tjänstgöring fastställda planen deltaga i arbetet

å vattendomstolens kansli.

Enligt gällande bestämmelser omfattar Västerbygdens vattendomslols

domsområde de delar av Jönköpings län som tillhöra Fylleåns, Nissans,

Ätrans och Vänerns vattenområde, den del av Kronobergs län som tillhör

Fylleåns vattenområde, den del av Hallands län som är belägen norr örn

vattendelaren mellan Lagans vattenområde, å ena, och Fylleåns med flera

vattendrags vattenområden, å andra sidan, Skaraborgs län med undantag av

de delar som höra till Hjälmarens och Vätterns jämte Motalaströms vattenområden,

Älvsborgs län, Göteborgs och Bohus län, Värmlands län, den utmed

gränsen till sistnämnda län belägna del av Kopparbergs län, som hör

till Vänerns vattenområde, samt den del av örebro län som tillhör sistnämnda

vattenområde.

Kungl. Majit föreslår nu, att ytterligare en vattenrättsingenjör, med sakkunskap

särskilt å det vattenbyggnadstekniska området, anställes för österbygdens,

Söderbygdens och Västerbygdens vattendomstolar samt att denne

tillsvidare placeras å extra stat i lönegraden B 30. Kungl. Maj:ts förslag innebär

härjämte, att Västerbygdens vattendomstols kansli bibehålies vid förläggning

inom domstolens verksamhetsområde men förflyttas från Vänersborg

till Göteborg.

I ärendet hava åtskilliga myndigheter och sammanslutningar yttrat sig.

Redogörelser för dessa yttranden finnas intagna i propositionen nr 143 sid

12—37.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92■ 3

Föredragande departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.

I ärendet har från olika håll framhållits vikten därav att domstolarna, med

hänsyn till det allmännas och de rättssökandes intressen, äro förlagda inom

sina respektive domsområden samt att avsteg från denna grundsats icke bör

ske, med mindre säskilt kraftiga praktiska skäl tala för en förläggning

utom verksamhetsområdet. Emellertid har ock uttalats att för vattendomstolarnas

del, med hänsyn till det sätt varpå vattenmålens handläggning anordnats,

den angivna grundsatsen ej har fullt samma betydelse som för övriga

underdomstolar. I sådant hänseende är att uppmärksamma föreskriften i

11 kap. 50 § vattenlagen att för prövning av ansökningsmål — de vid vattendomstolarna

betydelsefullaste och talrikaste målen — vattendomstol har att

sammanträda till syn på stället eller, där målet kan prövas utan syn, å annan

plats som är för parterna välbelägen. Denna bestämmelse, vilken jämlikt

föreskrifter i 81 och 92 §§ vattenlagen skall i huvudsak iakttagas jämväl

vid handläggningen av stämningsmål samt besvärs- och underställningsmål,

medför, att vid huvudförhandlingen i vattenmål det i regel blir vattendomstolen

som beger sig till parterna och icke tvärtom.

När vattendomstolarna år 1919 inrättades, förlädes allenast en av vattendomstolarna,

Söderbygdens vattendomstol, utom sitt område, nämligen till

Stockholm. År 1932 beslöto emellertid statsmakterna ytterligare ett avsteg

från omförmälda grundsats för domstolarnas förläggning, i det att riksdagen

då biföll Kungl. Majlis förslag örn ändrad organisation av vattendomstolarna,

innebärande bland annat att kansliet för Västerbygdens vattendomstol

skulle flyttas från Vänersborg till Stockholm, där — förutom

Söderbygdens vattendomstols kansli — jämväl österbygdens vattendomstols

kansli är beläget. Orsaken till alt 1932 års organisationsplan upptog en centralisering

till en och samma ort av kanslierna för nämnda tre för mellersta

och södra Sverige avsedda vattendomstolar var, som i ärendet redan framhållits,

allenast den att den vid samma domstolar då föreliggande och för framtiden

beräknade arbetsmängden icke med säkerhet ansågs kunna bereda full

sysselsättning åt flera än fyra heltidsanställda vattenrättsingenjörer. Då vattenrättsingenjörerna

i egenskap av domare borde göras till ordinarie tjänstemän,

men man icke kunde anslälla flera dylika befattningshavare än som

motsvarade behovet, samt en fördelning av tjänstgöringen på olika, till skilda

orter förlagda domstolar ansågs medföra svårigheter, vilka vid en gemensam

förläggning kunde undvikas, föreslogs en dylik central förläggning av de tre

nämnda vattendomstolarnas kanslier. Med genomförande av den beslutade

flyttningen av Västerbygdens vattendomstol till Stockholm har emellertid,

i enlighet med uttalanden av dåvarande departementschefen vid frågans behandling

inför kamrarna vid 1932 års riksdag, hittills fått anstå i avbidan

på slutförandet vid domstolen av målet örn sjön Vänerns reglering samt

erfarenhet under tiden rörande verkningarna för domstolsarbetet, särskilt

ingenjörernas medverkan däri, av den splittrade förläggningen.

Rörande erfarenheterna i sistnämnda hänseenden under de fem år, som

numera förflutit efter det omorganisationen av vattendomstolarna trädde i

kraft, tillåter jag mig hänvisa lill vad vattenrättsdomaren Thelin och Västerbygdens

vattendomstol ävensom vattenrättsdomaren Hamilton därom anfört

i sina i detta ärende avgivna, av mig förut återgivna framställningar och

yttranden. Härav torde framgå alt olägenheterna för arbetet vid förenämnda

vattendomstolar av anordningen med gemensamma vattenrättsingenjörer

men förläggning til! skilda orter visserligen visat sig avsevärda. Enligt min

mening kunna de dock icke anses vara av den svårhetsgrad, att den lokala

förläggningen av Västerbygdens vattendomstol — vilken med hänsyn lill de

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

obestridliga fördelar som liro förknippade med en domstols förläggning inom

sitt område är önskvärd — bör upphöra.

I detta sammanhang bör ock beaktas att, enligt vad föreliggande uppgifter

angående antalet mål vid Västerbygdens, Österbygdens och Söderbygdens

vattendomstolar utvisa, dessa domstolars arbetsbörda numera nått den omfattning

att en förstärkning av de tekniska arbetskrafterna vid domstolarna

synes erforderlig, om målens handläggning och avgörande inom skälig tid

skall med säkerhet kunna påräknas. Redan i det år 1931 i ämnet avgivna sakkunnigbetänkandet

beräknades, med ledning av den då föreliggande arbetsbördan,

för de tre sydliga vattendomstolarna fem vattenrättsingenjörer vara

erforderliga, därav tre vattenbyggnadstekniska och två agrikulturtekniska ingenjörer,

men blev antalet i Kungl. Majlis proposition nedsatt till två ingenjörer

av vartdera slaget. Sedan år 1930, det sista år för vilket statistiska uppgifter om

arbetsmängden förelåg vid tiden för avgivandet av 1932 års proposition, har

antalet till de tre sydliga vattendomstolarna inkomna målen starkt stegrats.

Medan sålunda under år 1930 upptagits lill behandling, vid Österbygdens

vattendomstol 62 mål, vid Söderbygdens vattendomstol 58 mål och vid

Västerbygdens vattendomstol 54 mål, utgjorde motsvarande antal under år

1937 respektive 92, 79 och 103 mål. Utvecklingen i förevarande hänseende

belyses närmare i de förut omförmälda statistiska bilagorna, till vilka jag

hänvisar. I fråga om österbygdens vattendomstol låter sig ökningen till en

del förklaras därigenom att domstolens verksamhetsområde undergått en

viss förstoring, men ej så beträffande de båda övriga domstolarna, vilkas

domsområden förblivit, Söderbygdens i stort sett och Västerbygdens helt,

orubbade. Den sålunda ökade tillströmningen av mål avspeglar sig även i

en på det hela taget stigande arbetsbalans vid dessa domstolar. Antalet balanserade

mål har sålunda stigit vid Österbygdens vattendomstol frän 52

vid utgången av år 1930 till 74 vid utgången av år 1937 och vid Söderbygdens

vattendomstol från 33 lill 67 vid utgången av nämnda år, medan den redan

år 1930 synnerligen höga arbetsbalansen vid Västerbygdens vattendomstol,

eller 95 mål, företett en obetydlig nedgång till 89 mål vid slutet av år 1937.

De nu anförda siffrorna synas mig giva vid handen, att kunde redan år

1932 på sakkunnigt håll behovet uppskattas till fem vattenrättsingenjörer

för ifrågavarande tre vattendomstolar, så kan man med så mycket större

fog göra det i närvarande stund. I ärendet föreligga också från skilda håll

uttalanden i denna riktning. Tveksamhet råder endast därom huruvida ifrågavarande

behov kommer att visa sig beständigt. I fråga örn arten av den

ingenjörsförstärkning, som sålunda får anses erforderlig, råder samstämmig

uppfattning därom att denna ur arbetsbördans synpunkt erfordras endast på

det vattenbyggnadstekniska området. På det agrikulturtekniska området

däremot motiverar arbetsmängden i och för sig icke för närvarande anställande

av någon ytterligare vattenrättsingenjör. Möjligen kan en blivande

lagstiftning angående tillgodogörande av grundvattenförekomster m. m. framdeles

medföra behov härav.

Därest, såsom jag vill förorda, ytterligare en vattenbyggnadsteknisk ingenjörsbefattning

inrättas vid Österbygdens, Söderbygdens och Västerbygdens

vattendomstolar, så hava därmed enligt min mening skälen för en central förläggning

jämväl av sistnämnda domstols kansli ytterligare försvagats. Det förefaller

mig nämligen, som om med tillgång för sagda domstolar till tre vattenbyggnadstekniska

ingenjörer — därvid dessas tjänstgöring bör kunna ordnas

så att Västerbygdens vattendomstol får sin vid domstolen nu stationerade

ingenjör helt eller åtminstone i det väsentliga för sig själv — olägenheterna

för domstolsarbetet av en fortsatt lokal förläggning av domstolen böra bliva

i hög grad minskade. Jag förbiser härvid icke de svårigheter som alltjämt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

5

komma att förefinnas i fråga om ett rationellt utnyttjande av de agrikulturtekniska

ingenjörernas arbetskraft, men jag anser att för närvarande andra

åtgärder till bemästrande av dessa svårigheter icke böra ifrågakomma än att

de agrikulturtekniska ingenjörerna i mån av verkligt behov beredas ledighet

från handläggningen av visst eller vissa mål med särskilda vikarier i sådant

avseende. Den av advokatavdelningen i Göteborg framkastade utvägen att

såsom bisyssla inrätta en agrikulturteknisk ingenjörsbefattning anser jag icke

böra ifrågakomma. Detta skulle nämligen innebära en återgång till det tidigare

praktiserade, men år 1932 med hänsyn till erfarenheterna därav utdömda

systemet med icke heltidsanställda vattenrättsingenjörer.

På grund av vad sålunda anförts föreslår jag, att från och med nästa

budgetår ytterligare en vattenrättsingenjörsbefattning, med sakkunskap särskilt

i fråga om byggande i vatten, inrättas för österbygdens, Söderbygdens

och Västerbygdens vattendomstolar gemensamt. Denna befattning synes med

hänsyn till ovissheten örn utvecklingen av arbetsbördan vid dessa vattendomstolar

böra uppföras å extra stat.

Det är min avsikt att sedermera föreslå Kungl. Majit att Västerbygdens

vattendomstol bibehålies vid förläggning inom sitt domsområde. I detta

sammanhang får jag även framhålla, att vid den föreslagna nyanställningen

av en vattenrättsingenjör jämte en lokal förläggning av domstolens kansli

uppkomma vissa besparingar för statsverket i form av minskade reseersättningar

till domstolens ledamöter samt minskade utgifter i anledning av vattenrättsingenjörernas

kanslitjänstgöring, vilka besparingar i viss mån komma

att uppväga merutgifterna för den nye vattenrättsingenjören.

I fråga om den ort, där domstolens kansli i händelse av lokal förläggning

bör placeras, föreligga i ärendet tre olika förslag. Ett av dessa förordar bibehållandet

av nuvarande förläggningsort Vänersborg, ett annat kansliets

förflyttning till Göteborg, ett tredje dess förläggning till Karlstad. Av dessa

orter anser jag, på skäl som av advokatsamfundets västra avdelning samt av

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län utförligt angivits, Göteborg vaxa att

obetingat föredraga. Av vattendomstolens yttrande i ärendet framgår för

övrigt att jämväl enligt domstolens uppfattning Göteborg är den lämpligaste

kansliorten vid lokal förläggning. Flyttningen synes kunna vara genomförd

senast till den 1 oktober 1938.

Avlöningskostnaden för den nye vattenrättsingenjören, vilken förutsättes

bliva stationerad i Stockholm, beräknas till i runt tal 10,600 kronor. Merkostnaden

för personalen i övrigt till följd av kansliets förflyttning från Vänersborg

(D-ort) till Göteborg (G-ort) uppskattas till sammanlagt 1,900 kronor

för de ordinarie befattningshavarna och 1,200 kronor för de icke-ordinarie.

Den förebragta utredningen rörande arbetsbördan vid Västerbygdens, österbygdens

och Söderbygdens vattendomstolar synes utskottet motivera, att de

tekniska arbetskrafterna därstädes förstärkas med en vattenrättsingenjör å

extra stat, på sätt Kungl. Majit föreslagit. I anseende härtill och till vad föredragande

departementschefen i övrigt anfört finner utskottet likaledes välbetänkt,

att Västerbygdens vattendomstols kansli bibehålies vid en förläggning

inom domstolens verksamhetsområde.

Däremot kan utskottet icke finna tillräckliga skill anförda för en förflyttning

av sistnämnda kansli från Vänersborg till Göteborg. Utskottet ansluter

sig i denna del till den uppfattning, som kommit lill uttryck i motionen lii

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

374 och som närmast innebär, att Vänersborg med hänsyn såväl till sitt läge

inom domstolsområdet som till de billigare levnadsomkostnaderna å orten

måste anses vara att föredraga framför Göteborg. Utskottet förordar därför,

att ifrågavarande kansli bibehålies vid sin nuvarande förläggning till Vänersborg.

Av det anförda framgår, att utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka det i

motionen 11:377 framförda yrkandet örn förflyttning av Västerbygdens vattendomstols

kansli till Stockholm. Med den ståndpunkt, utskottet intagit,

synes utskottet anledning ej heller föreligga att tillstyrka det i samma motion

alternativt framställda yrkandet om ytterligare utredning av berörda

förläggningsfråga.

Vid bifall till vad utskottet förordat bör den av Kungl. Majit föreslagna

anslagsposten till tjänsteman å extra stat upptagas med äskat belopp eller

10,600 kronor, medan övriga poster torde kunna bibehållas vid samma belopp

som upptagits för innevarande budgetår.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

herrar Hanssons i Rubbestad och Gustafsons i Kasenberg

motion (11:374) samt med avslag av herr De Geers motion

(11:377), må

a) godkänna följande personalförteckning för vattendomstolarna:
Personalförteckning’.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

4 vattenrättsdomare ............................ A 2

6 vattenrättsingenjörer .............. B 30

4 kontorsbiträden .................... B 4;

Tjänsteman å extra stat.

1 vattenrättsingenjör ............................ B 30;

b) godkänna följande avlöningsstat för vattendomstolarna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1938/39:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .................... kronor 131,700

2. Avlöning till tjänsteman å extra stat, förslagsvis

.......................... » 10,600

3) Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . . »

9,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

7

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar

m. m.............kronor 67,700

b) Avlöningsförhöjning
gar

m. m., förslagsvis » 3,200 kronor 70,900

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis » 9,500

Summa kronor 231,700;

c) till Vattendomstolarna: Avlöningar för budgetåret 1938/

39 anvisa ett förslagsanslag av 231,700 kronor.

2:o) Vattendomstolarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 25, sid. 57, av det vid statsverkspropositionen fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden) och under erinran, att

för innevarande budgetår anvisats enahanda belopp som det nu äskade, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vattendomstolarna: Omkostnader för

budgetåret 1938/39 anvisa ett förslagsanslag av 56,100 kronor.

Stockholm den 1 april 1938.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson

i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Hansén, Asplund, Bergström, Gustafsson i Benestad,

Ström i Lidköping, Carlström, Magnusson i Kalmar och Nisser; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist, Jeppsson, Persson

i Falla, Andersson i Prästbol, Lindberg i Umeå, Isacsson, Weijne, De Geer i Hanaskog,

von Seth och Hansson i Rubbestad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1938:268 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till Vattendomstolarna: Avlöningar m. m. jämte i ämnet väckt motion. s. 2 i texten