Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts framställningar angående förvärv av aktier i vissa järnv äg saktieb olag jämte i ämnet väckta motioner.
1938-04-01 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1938:93, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts framställningar angående förvärv av aktier i vissa järnv äg saktieb olag jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 93.
1
Nr 93.
Ankom till riksdagens kansli den 1 april 1938 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts framställningar
angående förvärv av aktier i vissa järnv äg saktieb olag
jämte i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
l:o) Förvärv av aktier i Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag.
I en den 3 mars 1938 dagtecknad proposition, nr 174, har Kungl. Majit,
under åberopande av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att för inköp av aktierna i Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag
må disponeras ett belopp av högst 4,320,000 kronor av till järnvägsstyrelsens
förfogande stående likvida medel.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren nr 280
av herrar K. A. Johanson och C. A. Härdin och den andra inom andra
kammaren, nr 410, av herr R. Lundqvist m. fl. har hemställts, att riksdagen
vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 174 ville besluta göra det
uttalandet, att vid aktieförvärv i eller införlivande med statens järnvägar av
enskilda banor det bör tillses, att de vid statens järnvägar anställda tjänstemännen
icke i befordrings- eller lönehänseende komma att bliva lidande
genom den överflyttning av tjänstemän, som kan beräknas komma att ske
från de enskilda järnvägarna.
Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag äger följande bansträckor,
nämligen Ramlösa—Hässleholm (73.6 kilometer), Bjuv—Billesholm (5.3 kilometer),
Klippan—Röstånga (18.2 kilometer) och Röstånga—Eslöv (21.l kilometer),
vilka samtliga äro normalspåriga.
Departementschefen har till motivering av det nu framlagda förslaget örn
förvärv för statens räkning av aktiemajoriteten i ifrågavarande järnvägsaktiebolag
anfört bland annat följande:
Järnvägsstyrelsens nu framlagda förslag innebär, att staten skulle av den
till 54,000 aktier å ett nominellt belopp av 100 kronor uppgående aktiestocken
i Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag förvärva 47,034 aktier
efter en kurs av 80 kronor och intill utgången av år 1940 förbinda sig att
inlösa återstående aktier efter samma pris, i den mån desamma hembjudas
till staten för inköp. Med det ifrågasatta förvärvet avses att bereda staten
delaktighet i ifrågavarande järnvägsföretag, vars järnvägars framtida införlivande
med statsbanenätet måste anses utgöra ett ur olika synpunkter
Bihang tilt riksdagens protokoll 1938. 6 sami. Nr 93—94. sn 38 i
2
Statsutskottets utlåtande Nr 93.
angeläget samhällsintresse. Det torde böra erinras om att bolagets huvudlinje
utgör en viktig förbindelselänk mellan västkustbanan och södra stambanan.
Vidare synes böra framhållas, att ifrågavarande järnvägsföretag i
motsats till dem, som under senare år övertagits av staten, torde äga ekonomiska
förutsättningar att liksom hittills under överskådlig tid framåt kunna
drivas såsom ett fullt självständigt företag.
Av den lämnade redogörelsen framgår att trafikrörelsen å Hälsingborg—
Hässleholms järnvägsaktiebolags linjer per kilometer banlängd är i vad avser
både person- och godsbefordran vida högre än å flertalet andra enskilda
järnvägslinjer i landet. Järnvägsrörelsen får också anses hava särskilt under
de senaste åren lämnat ett i stort sett tillfredsställande ekonomiskt resultat.
Visserligen har under åren 1931—1936 utdelning å aktiekapitalet förekommit
endast för de två senare åren, men rörelsen lämnade även för övriga angivna
år överskott, som användes till bolagets konsolidering. I förhållande
till den under åren 1935 och 1936 intjänade vinsten, respektive 208,000 och
367,000 kronor, får den för dessa år utdelade vinsten, respektive 2 och 3
procent å aktiekapitalet, anses låg. Icke utdelad vinst har, i den mån den
icke förts i ny räkning, använts för vissa avskrivningar. Enligt järnvägsstyrelsens
beräkningar skulle nettovinsterna under åren 1931—1936 hava
å ett kapitalbelopp av 4,320,000 kronor — motsvarande det belopp, som
skulle erfordras för ett förvärv av bolagets samtliga aktier efter den föreslagna
kursen av 80 kronor — utgjort 1.6, 1.8, 3.7, 3.7, 5.2 respektive 8.2 procent.
Medelavkastningen per år skulle alltså hava uppgått till omkring 4 procent
å nämnda kapitalbelopp, vilket med hänsyn till nu rådande låga ränteläge
torde få anses tillfredsställande. Det torde i detta sammanhang böra framhållas,
att affärsresultatet för år 1937, för vilket år siffror ännu ej äro tillgängliga,
väntas hava blivit gynnsammare än för år 1936. Vid en drift i
statens järnvägars regi torde man därjämte på grund av de rationaliseringsåtgiirder,
som vid statens övertagande av en järnväg i allmänhet kunna vidtagas,
förvänta, att driftresultatet kommer att utvecklas i gynnsam riktning.
Departementschefen har i detta sammanhang även berört en från föreningen
enskilda järnvägars förvaltningstjänstemän inkommen framställning örn att
vid behandlingen av frågor örn förvärv av aktier i järnvägsaktiebolag åtgärder
måtte vidtagas för betryggande i erforderlig omfattning av personalens berättigade
intressen. Härvid har departementschefen för egen del gjort följande
uttalande:
Vad beträffar den av förvaltningstjänstemännens förening gjorda framställningen
synes någon särskild åtgärd i detta sammanhang icke erforderlig.
För min del utgår jag från att all skälig hänsyn till personalens intressen
skall tagas, på sätt även skett vid införlivandet under senare år av enskilda
järnvägar med statsbaneföretaget. Så länge järnvägen förvaltas under bolagsform,
få givetvis förvaltnings- och personalfrågor behandlas i samma ordning
som vanligen tillämpas vid enskilda företag.
För aktieförvärvet skulle, därest jämväl de aktier medräknas, som i nu
förevarande sammanhang icke hembjudits till staten men som förutsättas
skola sedermera inköpas av staten till samma kurs som majoritetsposten,
eller 80 kronor, erfordras ett sammanlagt belopp av 4,320,000 kronor. Järnvägsstyrelsen
har föreslagit, att för beloppets gäldande skulle få disponeras
medel, tillhörande statens järnvägars pensionsfond. Departementschefen har
i anslutning härtill anfört:
Statsutskottets utlåtande Nr ilo.
3
Såsom riksräkenskapsverket uttalat lärer en dylik medelsanvisning i verkligheten
hänföra sig icke till pensionsfondens tillgångar utan till statens
järnvägars likvida tillgångar i allmänhet, i vilka ingå utöver pensionsfondens
såsom rörelsekapital utnyttjade medel bland annat även förnyelsefondsmedel.
Beträffande statens vattenfallsverk hava vid flera tidigare tillfällen,
enligt medgivande av statsmakterna, för bestridande av utgifter, vilka normalt
bort finansieras med lånemedel, disponerats till vattenfallsstyrelsens
förfogande stående likvida medel, som uppkommit genom avsättningar till
statens vattenfallsverks förnyelsefond. I anslutning till sålunda tidigare tilllämpad
praxis har jag ansett mig böra på så sätt biträda järnvägsstyrelsens
förslag, att jag tillstyrker, att för gäldande av köpeskillingen för ifrågavarande
aktieförvärv må disponeras till järnvägsstyrelsens förfogande stående
likvida medel.
Departementschefen har slutligen också ingått på frågan örn ifrågavarande
järnvägars införlivande med statens järnvägar samt härvid yttrat:
Järnvägsstyrelsen har upptagit frågan, huruvida efter ett förvärv av aktierna
i järnvägsbolaget omedelbara åtgärder borde vidtagas i syfte att införliva
bolagets järnvägar med statens järnvägar. Ehuru jag hyser den uppfattningen,
att av staten förvärvade enskilda järnvägar av sådan betydelse, att ett nedläggande
av driften icke är aktuellt, böra införlivas med statsbanenätet med
hänsyn till de på grund därav i allmänhet uppstående allmänna samhällsekonomiska
fördelarna, anser jag emellertid, på av järnvägsstyrelsen anförda
skäl, frågan örn dylikt införlivande tills vidare böra anstå i avvaktan på den
utredning örn ett förstatligande av det enskilda järnvägsnätet, som kan förväntas
komma att i sinom tid avlämnas av 1936 års järnvägskommitté.
Utskottet tillstyrker förevarande förslag örn inlösen av aktierna i Hälsingborg—Hässleholms
järnvägsaktiebolag efter en kurs av 80 procent. Såsom
motiv härför kan bland annat åberopas den 73.6 kilometer långa huvudlinjens
egenskap av en viktig förbindelselänk mellan västkustbanan vid Ästorps
station och södra stambanan vid Hässleholms station. Enligt vad
järnvägsstyrelsen påvisat måste vid sådant förhållande linjens trafikuppgifter
kunna väsentligt bättre uppfyllas under en samförvaltning med statens järnvägar.
Överhuvud kunna såväl ur förvaltningssynpunkt som framför allt
med hänsyn till trafikanternas intressen starka skäl anföras för att smärre
järn vägsenheter helt införlivas med statens järnvägar, i all synnerhet när
detta kan ske på frivillighetens väg och till skäligt pris.
Departementschefen har uttalat, att han utgått ifrån, att all skälig hänsyn
skall tagas till den nu vid företaget anställda personalens intressen. I
anledning härav har i väckta motioner framhållits som knappast rättvist att
statens järnvägars personal, »som under en lång följd av år ägnat sin arbetskraft
och sitt intresse åt statens järnvägar», skall stå tillbaka för här ifrågavarande
andra tjänstemän, »som åtminstone ofta icke äga samma utbildning
och rutin som statens järnvägars egna tjänstemän». För egen del förutsätter
utskottet såsom något tämligen självklart, att det av departementschefen omnämnda
hänsynstagandet till den övertagna personalen ej kommer att ske på
bekostnad av den tidigare anställda egna personalens berättigade intressen
lika litet som härigenom får åsidosättas gällande grundsats örn förtjänst och
skicklighet såsom ensamt normerande för varje befordran.
Utskottet.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 93.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
a) att riksdagen må medgiva, att för inköp av aktierna i
Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag må disponeras
ett belopp av högst 4,320,000 kronor av likvida medel, som stå
till järnvägsstyrelsens förfogande;
b) att motionerna I: 280 och II: 410 må anses besvarade med
vad utskottet ovan anfört.
2:o) Förvärv av aktier i Hälsingborg—Landskrona-Eslövs och Landskrona
—Eslövs järnvägsaktiebolag. I en den 3 mars 1938 dagtecknad proposition,
nr 209, har Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen medgiva, att för inköp av aktierna i Hälsingborg
■—Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolag och Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolag
må disponeras ett belopp av högst 3,310,000 kronor av till järnvägsstyrelsens
förfogande stående likvida medel.
Föreliggande förslag avser förvärv för statens räkning av aktiemajoriteten
såväl i Hälsingborg —Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolag som i Landskrona—Eslövs
järnvägsaktiebolag. Hessa båda bolag äro nära förbundna
med varandra och driva gemensamt de s. k. Landskrona och Hälsingborgs
järnvägar, omfattande de normalspåriga linjerna Hälsingborg central—Billeberga
(27.8 kilometer) och Landskrona—Billeberga—Teckomatorp—Eslöv
(31.6 kilometer). Detta bankomplex ansluter i Teckomatorp till statsbanan
Göteborg—Malmö och i Eslöv till södra stambanan och har även viss gemensamhet
med den under punkt l:o) av detta utlåtande omförmälda, Hälsingborg—Hässleholms
järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen, vilken i Barnlösa
anknyter till linjen Hälsingborg central—Billeberga.
Enligt det framlagda förslaget skulle staten nu förvärva 51,126 aktier å
nominellt 50 kronor i Hälsingborg—Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolag
till ett pris av 20 kronor per aktie; återstående aktier till ett antal av 4,332
skall staten enligt förslaget förbinda sig intill utgången av år 1940 att på
anfordran inlösa till samma pris. Av Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolags
9,780 aktier å nominellt 250 kronor skulle staten nu inlösa 9,472 till ett
pris av 225 kronor per aktie med samma förbindelse i fråga örn återstånde
308 aktier, som nyss sagts beträffande aktierna i Hälsingborgsbolaget. För
gäldandet av köpeskillingen för de aktier, som omedelbart skulle inköpas,
erfordras ett sammanlagt belopp av (1,022,520 + 2,131,200) 3,153,720 kronor;
medräknas de aktier, vilka staten på sätt nyss sagts skulle förbinda sig att
inlösa, utgör den totala köpeskillingen 3,309,700 kronor.
Depa7‘tementschefen har anfört bland annat följande:
Av vad järnvägsstyrelsen anfört framgår att den sålunda ifrågasatta kapitalinvesteringen
kan förväntas bliva motsvarad av en tillfredsställande avkastning;
trafikresultaten för åren 1931—1936 motsvara efter vissa justeringar
en avkastning å ifrågavarande kapitalbelopp med 3.4—5.9 procent.
För de nu ifrågavarande aktieförvärven synas mig i huvudsak tala samma
skäl, som tidigare i dag anförts i fråga örn förvärvet av aktierna i Hälsing
-
Statsutskottets utlåtande Nr 98. 5
borg—Hässleholms järnvägsaktiebolag. Härutinnan får jag hänvisa till mitt
anförande i nämnda ärende. Yad jag därvid anfört i fråga örn järnvägens
införlivande med statens järnvägar och personalens förhållanden äger likaledes
tillämpning även i förevarande fall. Järnvägsstyrelsen har särskilt
framhållit, att det aktuella spörsmålet om elektrifiering av ifrågavarande
båda järnvägar torde kunna lättare vinna sin lösning, sedan statens järnvägar
ingått såsom majoritetsägare i företagen. I anslutniDg härtill vill jag
erinra örn att Kungl. Maj :t i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil.
5, punkt 32) under rubriken statens järnvägar äskat ett anslag till elektriska
lokomotiv å 1,800,000 kronor, vilket anslag numera anvisats av riksdagen,
och att, såsom av statsverkspropositionen närmare framgår, hälften av detta
anslag avsetts för anskaffande av 4 lokomotiv för samtrafik med Landskrona
och Hälsingborgs järnvägar, därest lämplig överenskommelse härutinnan
kunde träffas.
Beträffande finansieringen av ifrågavarande aktieköp har järnvägsstyrelsen
föreslagit, att för ändamålet måtte få disponeras ett belopp av högst
3,310,000 kronor av till styrelsens förfogande stående likvida medel. Då
detta förslag står i överensstämmelse med vad jag förut i dag tillstyrkt beträffande
förvärvet av aktier i Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag,
har jag icke funnit anledning till erinran mot detsamma.
Förevarande järnvägslinjer Hälsingborg—Billeberga och Landskrona—Eslöv
anknyta till statens järnvägars linjer och därjämte till den under punkten
l:o) omförmälda Hälsingborg—Hässleholms järnväg. Aven i nu förevarande
fall saknas i koncessionen bestämmelser örn statlig inlösningsrätt, ett skäl
som synes ytterligare tala för att staten skaffar sig det avgörande inflytandet
över företagen, då detta nu synes kunna ske genom ett aktieförvärv till
skäligt pris.
Med tillstyrkande alltså av propositionen hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att för inköp av aktierna i Hälsingborg—
Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolag och Landskrona
■—Eslövs järnvägsaktiebolag må disponeras ett belopp av högst
3,310,000 kronor av likvida medel, som stå till järnvägsstyrelsens
förfogande.
3:o) Förvärv av aktier i Kalmar nya järnvägsaktiebolag och Sävsjöström
—Nässjö järnvägsaktiebolag. I en den 3 mars 1938 dagtecknad proposition,
nr 216, har Kungl. Majit, under åberopande av det vid propositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen medgiva, att för inköp av aktierna i Kalmar nya
järnvägsaktiebolag och Sävsjöström—Nässjö järnvägsaktiebolag må disponeras
ett belopp av högst 1,900,200 kronor av till järnvägsstyrelsens förfogande
stående likvida medel.
Kalmar nya järnvägsaktiebolag är ägare till järnvägarna Kalmar—Nybro
—Emmaboda örn 56.4 kilometer och Nybro—Sävsjöström örn 42.8 kilometer.
Sävsjöström—Nässjö järnvägsaktiebolag är ägare till järnvägen mellan Sävsjöström
och Nässjö örn 94.1 kilometer. Ifrågavarande järnvägar trafikeras av
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 93.
förstnämnda järnvägsbolag enligt en den 15 juni 1913 träffad överenskommelse
och bilda en sammanhängande linje mellan Nässjö å södra
stambanan och Kalmar med sidolinje från Nybro till Emmaboda å järnvägen
Alvesta—Karlskrona. A järnvägarna Kalmar—Emmaboda och Nybro—Sävsjöström
beviljades koncessioner åren 1872 och 1874, medan koncession å järnvägen
Sävsjöström—Nässjö beviljades år 1910.
Enligt föreliggande förslag till avtal skall Kalmar stad till staten överlåta
aktiemajoriteten i Kalmar nya järnvägsaktiebolag till ett pris av 50 kronor
per stamaktie och 65 kronor per preferensaktie. Yad beträffar aktierna i
Sävsjöström—Nässjö järnvägsaktiebolag innebär överenskommelsen, att
Kalmar stad dels direkt överlåter 2,185 aktier till ett pris av 15 kronor per
aktie, dels ock garanterar, att Kalmar nya järnvägsaktiebolag å likviddagen
är ägare av minst 12,443 aktier; staten skulle sålunda direkt och indirekt
innehava aktiemajoriteten även i detta bolag. Enligt avtalsförslaget skulle
staten förbinda sig intill utgången av år 1940 att på anfordran inlösa övriga
aktier i de båda järnvägsbolagen till samma priser, som nyss sagts. En inlösen
av samtliga aktier i bolagen till sagda priser kräver en kapitalinsats
av 1,512,900 kronor beträffande Kalmar nya järnvägsaktiebolag och 387,300
kronor i fråga örn Sävsjöström—Nässjö järnvägsaktiebolag. I sistnämnda
belopp är inräknad köpeskilling — avrundat 186,600 kronor — även för nyssnämnda
12,443 aktier, vilka garanterats skola innehavas av Kalmar nya järnvägsaktiebolag;
huruvida sådan inlösen bör ske har järnvägsstyrelsen tills
vidare lämnat öppet. Sammanlagt skulle sålunda erfordras ett kapitalbelopp
av högst (1,512,900 + 387,300) 1,900,200 kronor.
Departementschefen har anfört bland annat följande:
På sätt järnvägsstyrelsen närmare utvecklat synes det kunna förväntas,
att det i bolaget på föreslaget sätt investerade statskapitalet skall lämna
en årlig avkastning örn cirka 4 procent, vilket torde få anses tillfredsställande.
I likhet med järnvägsstyrelsen finner jag det vara av intresse från allmänna
synpunkter, att statsbaneföretaget erhåller den majoritetsställning i
förevarande järnvägsbolag, som styrelsens förslag innebär.
Det föreliggande avtalsförslaget, vilket i huvudsak ansluter sig till de
förut i dag anmälda förslagen beträffande Hälsingborg—Hässleholms järnväg
samt Landskrona och Hälsingborgs järnvägar, synes icke påkalla ytterligare
uttalande från min sida i vidare mån än att jag även här vill åberopa
vad jag vid behandlingen av frågan örn förvärv av aktier i Hälsingborg—
Hässleholms järnvägsaktiebolag (proposition nr 174) anfört beträffande personalens
förhållanden. Yad jag i berörda sammanhang anfört rörande införlivandet
av vederbörande järnväg med statens järnvägar äger tillämpning
även i förevarande fall.
Jag tillstyrker alltså, att ifrågavarande aktieförvärv genomföres på de i
avtalsförslaget stipulerade villkoren.
Finansieringen av ifrågavarande aktieförvärv torde, på sätt järnvägsstyrelsen
hemställt och i överensstämmelse med vad jag förut i dag tillstyrkt
i fråga örn liknande aktieförvärv, få ske sålunda att erforderligt belopp,
högst 1,900,200 kronor, disponeras av till järnvägsstyrelsens förfogande stående
likvida medel.
Statsutskottets utlåtande Nr 93.
7
Även ifrågavarande båda järnvägsföretag, vilka genom sin huvudlinje bilda
en sammanhängande förbindelse mellan Kalmar och statens järnvägars station
Nässjö, synas lämpa sig för samdrift med statsbanorna.
Utskottet anser sig böra tillstyrka förslaget om avtal med Kalmar stad
örn förvärv av aktiemajoriteten i de båda företagen, Kalmar nya järnvägsaktiebolag
och Sävsjöström—Nässjö järnvägsaktiebolag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må medgiva, att för inköp av aktierna i Kalmar
nya järnvägsaktiebolag och Sävsjöström—Nässjö järnvägsaktiebolag
må disponeras ett belopp av högst 1,900,200 kronor av
likvida medel, som stå till järnvägsstyrelsens förfogande.
Stockholm den 1 april 1938.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund,
Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Hansén, Asplund, Gustafsson i Benestad,
Ström i Lidköping, Carlström, Magnusson i Kalmar, Nisser och Bäcklund; samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist, Jeppsson,
Persson i Falla, Andersson i Prästbol, Lindberg i Umeå, Isacsson, Weijne, De Geer
i Hanaskog,Seth och Hansson i Rubbestad.
Reservation
av herr J. B. Johansson i Fredrikslund, som ansett att utskottet bort avstyrka
förevarande tre propositioner, och att utskottets yttrande under punkt
l:o) — till vilket under punkterna 2:o) och 3:o) bör hänvisas — bort hava
följande lydelse:
»I propositionerna nr 174, 209 och 216 föreslås, att järnvägsstyrelsen skall
få använda inalles cirka 9.6 miljoner kronor för inköp av aktiemajoriteterna
— och möjligen hela aktiekapitalen — i de fem bolag, som äga Hälsingborg
—Hässleholms, Landskrona och Hälsingborgs samt Kalmar järnvägar.
Dessutom övertagas bolagens låneskulder cirka 10 miljoner kronor, så
att hela affären rör sig örn cirka 20 miljoner kronor. Härifrån avgå dock
vissa tillgångar som bolagen äga.
Propositionerna innehålla icke någon på utredning grundad verklig motivering
av trafikteknisk eller annan art för denna stora järn vägsaffär, utan i
stort sett anföres blott, att departementschefen »finner det vara av intresse
från allmänna synpunkter», att statens järnvägar erhålla den föreslagna
majoritetsställningen i ifrågavarande järnvägsaktiebolag.
Utskottet.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 93.
Vad som kan anses vara det verkliga samhällsintresset i den stora frågan
rörande statens och enskilda järnvägar är emellertid ett sedan länge debatterat
mycket svårbedömt spörsmål, som icke kan utan vidare avgöras. Det
är för närvarande föremål för ett på djupet gående utredningsarbete av 1936
års järnvägskommitté (ordf. herr Leo). Under sådana omständigheter synes
det naturligt att först avvakta denna utredning, vilken lär vara att förvänta
färdigställd redan i år. Vilken ståndpunkt man än intar till våra järnvägsproblem,
borde man kunna vara ense örn att en riktig kommunikationspolitisk
lösning bäst främjes genom att saken efter objektiv utredning får företagas
till avgörande i ett sammanhang. Ett föregripande kan bliva till skada
och försvåra möjligheterna för en i alla avseenden god totallösning. Någon
anledning till brådska med de nu föreslagna statsförvärven kan heller icke
sökas däri, att de preliminärt avtalade prisen skulle vara för staten särskilt
fördelaktiga. Snarare torde det kunna antagas, att motsvarande förvärv vid
en senare tidpunkt skulle kunna göras till lägre pris.
På grund av det anförda och då utskottet anser det vara av stor vikt för
en bibehållen stabilitet inom svensk statsförvaltning, att inga viktiga ärenden
avgöras annat än efter omsorgsfull utredning, har utskottet funnit, att Kungl.
Maj:ts propositioner nr 174, 209 och 216 ej må av riksdagen bifallas. Motionerna
1:280 och II: 410 påkalla vid sådant förhållande ej någon riksdagens
åtgärd.»
Samme reservant har alltså ansett sig böra hemställa,
under punkt l:o)
att propositionen nr 174 samt motionerna 1:280 och 11:410
ej må av riksdagen bifallas;
under punkt 2:o)
att propositionen nr 209 ej må av riksdagen bifallas;
under punkt 3:o)
att propositionen nr 216 ej må av riksdagen bifallas.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1938:229 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående förvärv av aktier i vissa järnvägsaktiebolag jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten