Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om nordiskt initiativ till mellanjolklig lösning av judarnas problem.

1938-05-27 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

UU 1938:8, Utlåtande i anledning av väckt motion om nordiskt initiativ till mellanjolklig lösning av judarnas problem.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Utrikesutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1938 kl. 12 m.

Utrikesutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om nordiskt

initiativ till mellanjolklig lösning av judarnas

problem.

I en inom första kammaren väckt, till utrikesutskottet hänvisad motion, nr

218, av herr Lindhagen hemställes, att riksdagen ville hos Kungl. Majit begära

initiativ till ett bemödande från Norden — eller åtminstone från Sverige

— att efter internationell överenskommelse bidraga till en human och definitiv

lösning av judarnas problem genom befrämjande av 1) assimilation (sammansmältning)

med deras omgivning och 2) kolonisation. Beträffande motiveringen

får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet vill erinra om att det under åren efter världskriget vidtagits olika

åtgärder av internationell natur i samband med minoritetsskydd och flyktingehjälp,

vilka avsett att hjälpa bl. a. judiska minoriteter och flyktingar.

Vad beträffar skydd för minoriteter finnas som bekant i de efter världskrigets

slut undertecknade fredsfördragen ävensom i särskilda minoritetstraktater

bestämmelser avseende skydd för vissa länders minoriteter med avseende

å deras medborgerliga rättsställning, religion och språk. Den internationella

flyktingeverksamheten är för närvarande koncentrerad til! två

organ under Nationernas förbunds auspicier, nämligen dels det internationella

Nansen-institutet för flyktingar, dels ock kommissariatet för flyktingar

från Tyskland. Nansen-institutets verksamhet omfattar ryska, armeniska

m. fl. flyktingar ävensom vissa av flyktingarna från Saar-området. Såväl institutets

som flyktingekommissariens verksamhet skola enligt beslut av Nationernas

förbunds församling upphöra med utgången av år 1938. Förhandlingar

pågå emellertid örn en anordning, varigenom verksamheten till förmån

för flyktingarna skall kunna fortsättas under förbundets ledning även

efter 1938 års utgång. Vid Nationernas förbunds råds senaste möte beslöts

sålunda att till förbundsmedlemmarna för yttrande överlämna en plan, enligt

vilken hela flyktingeverksamheten skulle från och med sistnämnda års

utgång koncentreras till en organisation, stående under ledning av en av förbundet

utsedd kommissarie. Definitivt beslut i ärendet kommer att fattas av

församlingen vid dess instundande möte. Kommissarien för flyktingar från

Tyskland, som i särskilt stor utsträckning torde lia haft att befatta sig med

judiska flyktingar, har därjämte av rådet vid dess senaste möte bemyndigats

att utsträcka sin verksamhet att omfatta även flyktingar från Österrike.

Därjämte kan nämnas, att Amerikas Förenta Staters regering nyligen hänvänt

sig till ett stort antal regeringar med en förfrågan, huruvida de vore

villiga att låta sig företrädas i en särskild kommitté för behandling av frågan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Utrikesutskottets utlåtande Nr S.

5

om flyktingar från Österrike och förmodligen även Tyskland. Ett stort antal

regeringar, bl. a. den svenska, lia förklarat sig villiga att låta sig representeras

i kommittén.

I detta sammanhang synes jämväl böra erinras örn den möjlighet till emigration

av judar, som särskilt under åren efter världskriget beretts i Palestina.

Den 2 november 1917 utfärdade brittiska regeringen en offentlig förklaring,

den s. k. Balfour-deklarationen, enligt vilken å ena sidan utlovades ett

hem i Palestina åt den judiska nationen men å andra sidan uppställdes det

villkoret, att någon åtgärd icke finge vidtagas, som kunde inkräkta på befintliga

icke-judiska samhälligheters i Palestina civila eller religiösa rättigheter

eller på de rättigheter och den politiska status, som judar åtnjöte i

något annat land. Judebefolkningen i Palestina, som år 1922 uppskattades

till omkring 80,000 personer, har därefter genom invandring i hög grad ökats,

så att den år 1936 uppgick till omkring 370,000 personer, motsvarande 30 °/o

av hela landets befolkning. De flesta immigranterna lia kommit från Polen,

Sovjetunionen, Tyskland och Rumänien. På grund av de under år 1936

och åren därefter inträffade oroligheterna har emellertid den judiska invandringen

begränsats. Samtidigt har av brittiska regeringen framförts ett förslag

angående uppdelning av landet i tre delar, en judisk och en arabisk stat

samt en mindre del, som skulle omfatta de heliga platserna och förbliva under

brittiskt mandat. Förslaget, som behandlats inom Nationernas förbund,

är för närvarande föremål för ytterligare prövning av en av brittiska regeringen

tillsatt särskild kommission.

Utskottet är övertygat om att svenska regeringen, även utan särskild anmodan

från riksdagens sida, är beredd att efter förmåga verka för en human

lösning av ifrågavarande problem, i den mån en sådan kan vinnas genom

internationellt samarbete.

Utskottet finner sig därför sakna anledning att förorda en riksdagsskrivelse

i ämnet och hemställer,

att motionen I: 218 icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 27 maj 1938.

På utrikesutskottets vägnar:

ÖSTEN UNDÉN.

Vid detta ärendes behandling lia närvarit:

från första kammaren: herrar Undén, Hammarskjöld, Domö, Sam Larsson*, Björnsson*,

Pauli och Ekman*; samt

från andra kammaren: herrar Bagge, Närlinge, Lindqvist, East, Hallén och

Lithander*.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.