Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående revision av bestämmelserna örn firmaregistrering. Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 215 i första kammaren av herr Holmström och nr 331 i andra kammaren av herr Henriksson.

1939-02-28 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1939:13, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående revision av bestämmelserna örn firmaregistrering. Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 215 i första kammaren av herr Holmström och nr 331 i andra kammaren av herr Henriksson.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1939 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående revision av bestämmelserna

örn firmaregistrering.

Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 215 i första kammaren av herr Holmström

och nr 331 i andra kammaren av herr Henriksson. I motionerna,

vilka äro likalydande, har hemställts, att riksdagen måtte besluta skrivelse

till Kungl. Maj:t med begäran örn utredning och förslag till ändrade bestämmelser

för firmaregistrering i syfte att uppnå större överskådlighet samt därtill

likformig behandling av aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet,

i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till

motionerna.

Handelsregister skall föras, för Stockholm hos Överståthållarämbetet, för

annan stad hos magistraten eller, där sådan ej finnes, hos vederbörande

stadsstyrelse (kommunalborgmästare) och för landsbygden hos Konungens

befallningshavande. I detta handelsregister skall införas det namn varunder

enskild näringsidkare, som vill bedriva handel eller annan rörelse med vars

utövande följer skyldighet att föra handelsböcker, ämnar bedriva sin rörelse.

Vidare skall handelsbolags firma införas i registret. På ansökan kan enkelt

bolag i handelsregistret införas på samma sätt som handelsbolag; har så

skett anses bolaget såsom handelsbolag (1 och 8 §§ i lagen den 13 juli 1887

örn handelsregister, firma och prokura; 45 § i lagen den 28 juni 1895 örn

handelsbolag och enkla bolag).

Hos patent- och registreringsverket föres aktiebolagsregister för inskrivning

av uppgifter rörande aktiebolag (120 § i lagen den 12 augusti 1910 örn

aktiebolag). För inskrivning av uppgifter rörande ekonomiska föreningar

skall hos Konungens befallningshavande förås föreningsregister (73 § i lagen

den 22 juni 1911 örn ekonomiska föreningar). För åtskilliga slag av bolag,

föreningar och andra sammanslutningar givas särskilda regler örn registrering.

Uppgifter angående bankbolag registreras i aktiebolagsregistret (240 §

i lagen örn bankrörelse). För uppgifter angående försäkringsbolag föres hos

patent- och registreringsverket ett försäkringsregister (244 § i lagen örn försäkringsrörelse)

. Beträffande understödsföreningar föras särskilda under
Bihang

till riksdagens protokoll 1939. 9 sami. 1 avd. Nr 13. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande Nr 13.

stödsföreningsregister; för föreningar som uteslutande avse att bereda understöd

vid arbetslöshet föres dylikt register hos socialstyrelsen och för övriga

understödsföreningar hos pensionsstyrelsen. Båda dessa register föras i särskilda

avdelningar. Socialstyrelsens understödsföreningsregister är fördelat

på två avdelningar, den ena avsedd för inskrivningar rörande erkända arbetslöshetskassor

och den andra för inskrivningar rörande andra understödsföreningar.

Pensionsstyrelsens understödsföreningsregister är fördelat i tre

avdelningar, en avsedd för inskrivningar rörande understödsföreningar med

godkända stadgar, en avsedd för inskrivningar rörande erkända sjukkassor

och en avsedd för inskrivningar rörande övriga understödsföreningar (67 §

i lagen örn understödsföreningar. Kung. den 24 mars 1938). Uppgifter rörande

bostadsrättsföreningar inskrivas i en särskild avdelning av föreningsregistret

(10 § i lagen örn bostadsrättsföreningar).

Frågan huruvida registrering av sammanslutningar bör ske i ett för hela

riket gemensamt centralregister eller i olika register för mindre områden

äger visst samband med det skydd som tillkommer den registrerade firman.

I lagen om handelsregister, firma och prokura stadgas sålunda (10 § andra

stycket), att firma skall tydligt skilja sig från andra för samma kommun

förut i handelsregistret intagna, ännu beslående firmor. Aktiebolagslagen

innehåller föreskrift att ny firma skall tydligt skilja sig från andra, förut i

laga ordning registrerade, ännu bestående aktiebolagsfirmor (18 § andra

stycket). Motsvarande bestämmelse i lagen om ekonomiska föreningar (8 §

tredje stycket) innehåller föreskrift, att firman skall tydligt skilja sig från

andra, hos samma myndighet förut i laga ordning registrerade, ännu bestående

föreningsfirmor. Den granskning som äger rum vid inregistrering

av ny firma kommer således, då det gäller införing i handelsregistret att

avse allenast bestående firmor inom samma kommun, då det gäller införing

i föreningsregistret att avse allenast bestående firmor inom samma län, och

då det gäller införing i aktiebolagsregistret att avse bestående firmor inom

hela landet. En särskild begränsning av denna granskning ligger däri att

den ej omfattar andra register än det vari införing skall äga rum. De övriga

lagar som innehålla regler om att ny firma skall skilja sig från äldre överensstämma

med aktiebolagslagen (5 § andra stycket i lagen örn bankrörelse,

5 § andra stycket i lagen om försäkringsrörelse, 9 § tredje stycket i lagen

om understödsföreningar). Enligt lagarna om bankrörelse och om försäkringsrörelse

skall vid registrering hänsyn tagas jämväl till utländsk bankinrättning,

resp. försäkringsanstalt som är allmänt känd här i riket.

Lagarna innehålla emellertid bestämmelser avsedda att bereda skydd åt

firma även i förhållande till firmor som blivit registrerade. Sålunda stadgas

i 128 § lagen om aktiebolag, att innehavaren av en i handelsregister, föreningsregister

eller aktiebolagsregister tidigare införd firma kan vid domstol

föra talan då aktiebolags registrerade firma företer likhet med hans

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 13. 3

tidigare firma och han därigenom lider förfång. Domstolen äger förbjuda

det senare bolaget att använda sin registrerade firma. Genom lag den 2 juni

1911 erhöll 6 § i firmalagen sin nuvarande lydelse, vilken ansluter sig till

128 § i aktiebolagslagen. Lagen om ekonomiska föreningar innehöll ursprungligen

(80 §) bestämmelse örn skydd mot användande av inregistrerad

föreningsfirma i samma omfattning som 128 § i aktiebolagslagen. Genom

lagändring 1912 utsträcktes detta skydd till att gälla till förmån för jämväl

innehavare av firma som blivit införd i sjukkasseregister eller understödsföreningsregistret.

I övriga lagar givas bestämmelser örn skydd, i lagen örn

bankrörelse till förmån för innehavare av firma som tidigare införts i handelsregister,

föreningsregister eller aktiebolagsregister (246 §), i lagen om

försäkringsrörelse till förmån för innehavare av firma som tidigare införts i

nyssnämnda register eller försäkringsregistret (253 §) och i lagen om understödsföreningar

till förmån för innehavare av firma som tidigare införts i

föreningsregister, understödsföreningsregister eller försäkringsregister (74 §).

Rättspraxis utvisar emellertid att möjligheten att fa förbud mot begagnande

av viss firma icke är inskränkt till de i lagbestämmelserna särskilt uppräknade

firmainnehavarna.

Redan vid tillkomsten av 1887 års firmalag diskuterades fördelar och

olägenheter av lokal- och centralregistrering. Den skandinaviska kommitté

som utarbetade det förslag varpå lagen är byggd framhöll, att det icke

kunde ifrågasättas att föreslå centralregistrering redan på grund av den

vidsträckta anmälningsskyldigheten, samt att centralregistrering ej kunde

tillämpas utan uppoffring av fördelen att å den ort där rörelsen drives, eller

åtminstone å en närbelägen ort, kunna taga kännedom om deras underskrifter

som äga teckna firman.

Vid lagförslagets granskning i högsta domstolen uttalade sig emellertid

ett justitieråd till förmån för centralregistrering. Det framhölls att firmaskyddet

bleve effektivt för hela riket om registreringen av firma, liksom

registreringen av varumärken, uppdroges åt en centralmyndighet för hela

riket. Såsom ytterligare fördelar med centralregistrering anfördes, att registreringen

utfördes bättre och mera planmässigt samt lättare kunde kontrolleras

från det allmännas sida, att särskiljande av liknande firmor skedde

säkrare, att större överskådlighet bereddes, att upplysningar och bevis lättare

kunde erhållas samt att kostnaderna såväl för det allmänna som tor den

enskilda kunde nedbringas lill ett minimum.

Det må här anmärkas att jämväl aktiebolag före tillkomsten av 1895 års

aktiebolagslag, vilken sedermera ersattes av 1910 års aktiebolagslag, registrerades

i handelsregister. Till stöd för inrättande av ett centralt aktiebolagsregister

anfördes i 1890 års förslag till lagar örn enkla bolag och

handelsbolag, örn aktiebolag m. m. (sid. 129), att aktiebolagens affäisförbindelser

i allmänhet äro mera utbredda än den enskilde näringsidkarens

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande Nr 13.

eller handelsbolagets och att aktiebolagets kunder ofta nog till större delen

äro bosatta å andra orter än den där bolaget är domicilierat, varför det

med registreringen avsedda syftet bättre vunnes genom inskrivning i ett för

hela landet gemensamt register än genom lokal registrering.

1895 års lag om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet innehöll

bestämmelse (44 § första stycket) — motsvarande 73 § i 1911 års lag

örn ekonomiska föreningar — att föreningsregister skulle föras hos Konungens

befallningshavande. I 1890 års nyssnämnda förslag, som innehåller

jämväl det förslag som låg till grund för 1895 års föreningslag, yttrade den

kommitté som utarbetat förslaget (sid. 150): Vad vid förslaget till lag om

aktiebolag anförts om fördelarna av en central registrering har uppenbarligen

i åtskilligt sin tillämpning även på föreningar. Då kommittén icke

desto mindre hänvisat dessas registrering till länsstyrelserna så har detta

skett emedan man ansett en sådan anordning skola medföra en väsentlig

förmån för föreningarna själva. Deras sammansättning är nämligen merendels

sådan, att man ej kan med någon större grad av säkerhet vänta, att

de inom sig äga tillgång till någon person med den vana och insikt, att upprättande

av stadgar med trygghet kan anförtros honom, och anlitande av

sakkunnigt biträde skulle, i anseende till de begränsade tillgångar, varöver

föreningar vid sin uppkomst vanligen förfoga, ofta nog kännas ganska betungande.

Kommittén har därför ansett det skola för föreningarna innebära

en avsevärd lättnad, om de i fråga om sin organisation få att göra med

en lokal myndighet, hos vilken de utan vidare omgång eller kostnad kunna

erhålla erforderliga råd och anvisningar.

I förevarande motioner anföres bland annat följande:

»Genom 1938 års beskattningsreform gavs av regering och riksdag ett betydelsefullt

erkännande åt principen om likformig behandling av aktiebolag

och ekonomiska föreningar. Konsekvensen bjuder att åtgärder vidtagas för

att även i andra avseenden få denna likformighet i behandling genomförd.

En punkt, där nuvarande bestämmelser och arrangement medföra påtagiga

olägenheter, är det skilda registreringsförfarandet för dessa två slag av

juridiska personer. Registreringsmyndighet för aktiebolagen är patent- och

registreringsverket medan motsvarande myndighet för de ekonomiska föreningarna

är K. B. Många av de ekonomiska föreningarna ha ett eller flera

dotterföretag i aktiebolagsform och kanske även dotterföretag i föreningsform.

Dessa skola nu registreras på olika håll, vilket i hög grad måste försvara

uppnåendet av de syften för vilka registreringen tillkommit. Speciellt

blir ju detta fallet då moderföretaget finns registrerat på ett håll och dotterbolagen

på ett annat.

Det är påtagligt att hela den ordning, som nu är gällande för handelsregister,

föreningsregister och aktiebolagsregister, är behäftad med betydande

olägenheter. En ganska genomgripande nyordning, som skapar större överskådlighet,

bör därför snarast komma till stånd.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Första lagutskottets utlåtande Nr 13.

För närvarande föres hos patent- och registreringsverket ett för hela riket Utskottet.

gemensamt aktiebolagsregister, under det att ekonomiska föreningar antecknas

i lokala föreningsregister som föras av Konungens befallningshavande.

Frågan huruvida registreringen av dessa båda företagstyper skulle anordnas

centralt eller lokalt var, såsom framgår av utskottets redogörelse, föremål

för övervägande vid tillkomsten av de lagbestämmelser i ämnet som närmast

föregingo de nu gällande. Anledningen till den olika behandlingen

av aktiebolag å ena samt ekonomiska föreningar å andra sidan synes hava

varit den, att ehuru de skäl som motiverade en central registrering av aktiebolagen

i åtskilligt hade sin tillämpning även å ekonomiska föreningar, en

registrering hos Konungens befallningshavande av dessa senare ansågs medföra

en väsentlig förmån för föreningarna själva. Frågan om utformningen

av registreringsbestämmelserna beträffande aktiebolagen ingår i det arbete

med en revision av aktiebolagslagstiftningen, varmed lagberedningen för

närvarande är sysselsatt. Nämnda revision torde komma att föranleda

behov av vissa jämkningar även i lagstiftningen om ekonomiska föreningar,

vilken på åtskilliga punkter ansluter sig till aktiebolagslagstiftningen. Med

hänsyn härtill synes frågan örn utformningen av bestämmelserna rörande

registrering av ekonomiska föreningar icke böra redan nu upptagas till särskild

prövning. Tillräcklig anledning torde ej heller föreligga att föranstalta

örn en allmän revision av bestämmelserna rörande registrering av olika

företag. Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 februari 1939.

På första lagutskottets vägnar:

K. SCHLYTER.

Vid detta ärendes behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Schlyter, Karl Emil Johanson, Ewerlöf, Gårde,

Karl Johan Olsson, Theodor Magnusson, Brandt* och Anton Svensson;

från andra kammaren: herrar Bergquist, Lindqvist, Hedlund i Östersund* och

Lindmark*, fru Östlund* samt herrar Byberg, Olsson i Mellerud och Hansson i

Vännäsby*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 9 sami. 1 avd. Nr 13.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.