Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående användningen av allmänna arvsfondens medel.

1939-03-03 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1939:15, Utlåtande i anledning av väckt motion angående användningen av allmänna arvsfondens medel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 15.

1

Nr 15.

Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1939 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående användningen av

allmänna arvsfondens medel.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 243,

har herr Lundqvist m. fl. anhållit, att riksdagen ville besluta att i skrivelse

till Kungl. Majit hemställa, att arvsfondens medel måtte i större utsträckning

än hittills användas dels som direkt stöd åt barnrika familjer, dels som stipendier

för studier och yrkesutbildning.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sin anhållan får

utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till

motionen.

Allmänna arvsfonden skapades i samband med införandet av den nya arvslagstiftningen.

Genom denna lagstiftning blevo — på sätt närmare framgår

av hithörande bestämmelser i lagen den 8 juni 1928 om arv, vilken lag trädde

i kraft den 1 januari 1929 — kusiner och avlägsnare skyldeman uteslutna

från arvsrätt. Finnes ej närmare skyldeman, skall, jämlikt stadgande i 5 kap.

1 § nämnda lag, arvet tillfalla »en fond, benämnd allmänna arvsfonden».

De närmare bestämmelserna örn fondens ändamål och förvaltning m. m.

återfinnas i en särskild lag den 8 juni 1928 om allmänna arvsfonden, vilken

lag likaledes trädde i kraft den 1 januari 1929. Enligt 1 § i denna lag skall

den egendom, som i arv tillfaller fonden, så ock egendom, som må tillfalla

fonden genom gåva eller testamente, utan sammanblandning med andra

medel förvaltas av statskontoret såsom en särskild fond »för främjande av

barns och ungdoms vård och fostran». I samma lagrum stadgas vidare,

att av medel, som under ett räkenskapsår influtit, en tredjedel skall vid årets

utgång läggas till fonden samt att återstoden skall jämte årets avkastning

från och med nästföljande år vara tillgänglig för utdelning. I 2 § givas bestämmelser

om meddelande av understöd ur fonden. Enligt dessa bestämmelser

skall understöd utdelas av Konungen, därvid skall iakttagas, att understöd

ej må lämnas för åtgärd, vars bekostande åligger stat eller kommun.

Härjämte meddelas föreskrift örn att tillgängliga medel må, såvitt omständigheterna

därtill föranleda, läggas till fonden.

I det förslag till lag örn allmänna arvsfonden, som år 1925 avgavs av lagberedningen

i samband med dess förslag till lag örn arv, föreslogs, att fonden

skulle användas »för understöd av åtgärder till främjande av samhällets bar
Bihang

till riksdagens protokoll 1039. 9 sami. 1 aud. Nr 15.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande Nr 15.

na vård» samt att för utdelning tillgängliga medel i första hand skulle tilldelas

kommuner eller landsting, som ville för barns vård och uppfostran inrätta

anstalter, vilkas bekostande icke enligt lag ålåge kommunen eller

landstinget. Därest ansökan från kommun eller landsting ej förelåge eller

sådan ansökan prövades icke kunna bifallas, skulle tillgängliga medel kunna

tilldelas förening eller stiftelse, vilkens verksamhet finge anses vara till gagn

för samhällets barnavård. I sin motivering till de sålunda föreslagna bestämmelserna,

vilka anknöto till lagen den 6 juni 1924 om samhällets barnavård,

erinrade lagberedningen om att nämnda lag i 5 kap. innehölle bestämmelser

om anstalter för barnens vård och uppfostran och att dessa anstalter utgjordes

av barnhem och skyddshem. Lagberedningen framhöll vidare, hurusom

upprättandet av de senare anstalterna, vilka avsåge beredande av uppfostran

åt vanartade barn, gjorts obligatoriskt för varje landstingsområde samt för

varje stad, som ej deltoge i landsting, medan i fråga om barnhemmen —

vilka utgjordes av dels för stadigvarande vård och uppfostran av barn avsedda

anstalter, som icke vore att hänföra till skyddshem eller allmän uppfostringsanstalt,

och dels s. k. upptagningshem, d. v. s. anstalter för tillfällig

vård och observation av barn eller för vård av späda barn och deras

mödrar — icke föreskrivits någon motsvarande skyldighet utan överlämnats

åt kommunerna och landstingen att i samarbete med den enskilda offervilligheten

förfara allteftersom förhållandena krävde. Med hänsyn härtill och

då enligt ett vid ifrågavarande tidpunkt på Kungl. Maj:ts prövning beroende

förslag till omorganisation av allmänna barnhusets verksamhet barnhuset

skulle äga stödja upprättandet av barnhem huvudsakligen genom bidrag till

driftkostnaderna, borde enligt lagberedningens mening härtill komma bidrag

från arvsfonden till anläggningar av sådana hem; härigenom skulle en avsevärd

ekonomisk hjälp kunna bringas kommunerna i deras strävanden för

den samhälleliga barnavården.

Vid den sedermera av lagrådet företagna granskningen av lagberedningens

ifrågavarande förslag gjordes icke någon anmärkning mot detsamma, såvitt

avsåg reglerna för arvsfondens användning.

I de yttranden, som härefter avgåvos över förslaget av direktionen för allmänna

barnhuset och av statens inspektör för fattigvård och barnavård, gjordes

gällande, alt fondens ändamål enligt förslaget vore alltför begränsat. Bestämmelserna

om arvsmedlens användning borde enligt den senares mening

erhålla en formulering, som möjliggjorde, att medel kunde erhållas till alla

sådana åtgärder till barns och ungdoms välfärd, som avsåges i 2 § 2 mom. av

lagen om samhällets barnavård och som sålunda ej enligt lag ålåge kommuner

eller landsting. Härigenom skulle understöd kunna lämnas ej allenast

åt barnhem och anstalter till stöd för hemuppfostran — till vilka finge räknas

barnkrubbor, barnträdgårdar, arbetsstugor, barnavärn etc. — utan även

exempelvis till barnavårdscentraler, anordningar för undervisning i barnavård

samt andra åtgärder, som kunde befinnas ändamålsenliga.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första lagutskottets utlåtande Nr 15.

I samband med anmälan i statsrådet av lagrådets yttrande anförde dåvarande

departementschefen, statsrådet Thyrén, bland annat, att allmänna arvsfondens

uppgift skulle vara att främja sådana allmännyttiga ändamål, som

regelmässigt tillgodosåges icke genom anslag av allmänna medel utan på den

privata offervillighetens väg. Departementschefen hade icke kunnat helt ansluta

sig till beredningens uppfattning örn användningen av fondens medel.

I det förslag departementschefen framlade hade därför ändamålet för fonden

angivits på ett i viss mån avvikande sätt. — Efter en redogörelse för

innehållet i de av direktionen för allmänna barnhuset och av statens inspektör

för fattigvård och barnavård avgivna yttrandena anförde departementschefen

vidare: Av dessa uttalanden, vilka gjorts efter det lagrådets yttrande

avgivits, framgår, att behovet av att inrätta nya barnhem och upptagningshem

för ändamål, som avses i lagen örn samhällets barnavård, är vida mindre

än man tidigare haft anledning antaga. Vid sådant förhållande synes det

vara väl grundat att giva bestämmelsen om användandet av arvsfondens medel

en mera vidsträckt avfattning än den föreslagna. På sätt statens inspektör

för fattigvård och barnavård yttrat, bör understöd ur fonden lämpligen

kunna utgå till alla sådana åtgärder till barns och ungdoms välfärd, som avses

i lagen örn samhällets barnavård. Vidare synes — särskilt örn det skulle

visa sig att avsevärdare belopp komme att inflyta till fonden — hinder icke

böra möta mot användande av fondens medel till sådana åtgärder för befrämjande

av barns och ungdoms fostran, som icke falla inom den sociala

barnavården, exempelvis till utdelande av studiebidrag. I enlighet med vad

nu anförts, har i lagtexten fondens ändamål angivits vara att främja barns

och ungdoms vård och fostran. Därjämte har föreslagits, att understöd ej må

lämnas för åtgärd, vars bekostande enligt lag åligger stat och kommun, vari

då inbegripes jämväl landsting.

Det för riksdagen år 1928 framlagda lagförslaget hade i vad angår fondens

ändamål samma lydelse som den nu gällande lagen.

I en vid 1931 års riksdag inom andra kammaren väckt motion, nr 45,

hemställde herr Pehrsson i Göteborg, att riksdagen ville besluta, att allmänna

arvsfondens medel finge användas till främjande av barns och ungdoms

vård och fostran även genom understöd åt barnrika familjer. I anledning

av denna motion, vilken icke föranledde till någon riksdagens åtgärd,

uttalade första lagutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande, nr 10,

att då lagens ord »främjande av barns och ungdoms vård och fostran» icke

uteslöte att dylik hjälp lämnades jämväl inom hemmet, redan med gällande

bestämmelser möjlighet funnes att med hänsyn till fondens ställning i skälig

mån tillgodose det i motionen angivna syftet.

1 en under hösten 1938 utkommen broscher, författad av f. d. kanslirådet

G. H. von Koch och t. f. andre kanslisekreteraren J. H. Rooth, har lämnats

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande Nr 15.

en orientering rörande allmänna arvsfonden och användningen av dess medel.

I broschyren hava bl. a. intagits följande statistiska uppgifter:

Tabell I. Dispositionen av arvsfondens medel.

Disposition av influtna medel

Disposition av för utdelning tillgäng- liga medel

Tillgång

Disposition

Räkenskaps-

år

Influtna

arvsmedel

och

räntor

Fonde-

rade

medel

För utdel- ning till- gängliga

medel

Räkenskaps-

år

Utdelade

medel

Ej dispo- nerade

medel

l

2

3

4

5

6

7

1929/1930

»137 314

*45 011

>92 303

1930/1931

92 285

18

1930/1931

543 463

178 337

365 125

94

1931/1932

312 112

89

53 013

05

1931/1932

1 217 441

389 491

827 949

91

1932/1933

555 310

—

272 639

91

1932/1933

996 243

306 424

689 819

07

1933/1934

481 342

—

208 477

07

1933/1934

826 364

247 816

578 547

32

1934/1935

467 740

—

110 807

32

1934/1935

881 797

258 382

623 415

20

1935/1936

571 081

—

254 177

11

1935/1936

21 651 382

510 459

1 139 081

13

1936/1937

919 108

39

2221 892

71

1936/1937

21 081 980

300 249

779 810

70

1937/1938

915 109

—

—

—

1937/1938

21 025 947

553 987

470 576

24

1938/1939

—

—

—

—

Summa

8 361 932

2 790 156

5 556 628

51

4 314 088

20

786 611

07

Fondens kapital uppgick således den 30 juni 1938 till 2 790 156 kr.

Tabell II. Fördelningen av de ur arvsfonden utdelade medlen.

Räkenskaps-

år

Understöd till institutioner

Understöd

till enskilda

Summa

Barnhem

Anstalter till

stöd för

hemupp- fostran

Diverse

institu-

tioner

Barnrika

familjer

Studier

och

yrkesutbild-

ning

1

2

3

4

5

6

7

1930/1931

69 600

_

2 000

12 000

8 685

92 285

1931/1932

153 817

89

61 000

38 200

56 650

2 445

312 112

89

1932/1933

294 450

—

45 400

119 030

85 680

10 750

555 310

—

1933/1934

243 240

—

133 300

44 347

41 440

19 015

481 342

—

1934/1935

204 390

—

139 700

99 300

600

23 750

467 740

—

1935/1936

277 126

—

142 040

81 620

400

69 895

571 081

—

1936/1937

240 993

39

464 840

109 855

3 315

100 105

919 108

39

1937/1938

434 164

—

243 400

118 335

7 200

112 010

915 109

—

Summa

1 917 781

28

1 231 680

622 687

203 970

337 970

4 314 088

28

Med »anstalter till stöd för hemuppfostran» (kol. 3) avses barnavårdscentraler,

barnkrubbor, barnträdgårdar och sommarkolonier för barn. Inom

gruppen »diverse institutioner» (kol. 4) hava sammanförts en mångfald stif- 1 2

1 T. o. m. 1929/1930.

2 Inklusive återlevererade understöd.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 15. 5

feiser, föreningar och andra sammanslutningar av sinsemellan mycket olika

beskaffenhet.

Beträffande fördelningen av understöd till enskilda lämnas i broschyren

följande redogörelse:

»Understöden direkt till enskilda, som tillsammans uppgå till ett icke obetydligt

belopp, lia i tabellen å sid. 271 redovisats under rubrikerna ''barnrika

familjer’ samt ''studier och yrkesutbildning’. Understöden till de barnrika

familjerna ha efter hand minskats, delvis till följd av att stora svårigheter

mött såväl när det gällt att bland ett stort antal sökande utvälja de mest

meriterade, som med avseende å kontrollen över användningen av beviljade

understöd. På de senaste åren ha därför, som tabellen också i viss mån utvisar,

understöd för detta ändamål beviljats endast i ett fatal fall. I stället har

arvsfonden kommit att allt mer inrikta sig på att bistå ungdom, som icke på

annat sätt kan erhålla hjälp till studier eller yrkesutbildning. Såsom inledningsvis

framhållits förutsattes ju redan vid arvsfondens tillkomst, att sa

skulle kunna ske.

Större delen av de sedan budgetåret 1935/1936 beviljade studieunderstöden

utgöres av medel, som årligen anvisats till stipendier åt lärjungar vid allmänna

läroverk, statens normalskola för flickor, kommunala mellanskolor,

flickskolor och gymnasier, högre folkskolor, tekniska läroverk och statsunderstödda

handelsgymnasier. Enligt särskilda för varje år utfärdade föreskrifter

ha dessa stipendier utgått med belopp mellan 200 och 600 kronor för

läsår samt endast till behövande välartade och begåvade lärjungar i åldern

under 21 år. Ansökan om stipendium skall ingivas till rektor vid den läroanstalt,

där studierna skola bedrivas och ansökningstiden utgår under maj

månad näst före det läsår, för vilket stipendium sökes. Sedan lärarkollegierna

och skolöverstyrelsen yttrat sig över samtliga inkomna ansökningar,

beslutar Kungl. Majit örn stipendiernas fördelning. Under 1937 utdelades på

detta sätt stipendier till 235 lärjungar vid 158 olika läroanstalter (1935 157

respektive 84 och 1936 205 respektive 135). Det torde knappast kunna råda

delade meningar örn betydelsen av dessa bidrag till ungdomens studier.

Ändamålet är så mycket mer behjärtansvärt som de kategorier studerande,

det här är fråga om, i många fall troligen skulle varit nödsakade att avbryta

sina studier, därest icke arvsfonden kunnat träda hjälpande emellan.

Även för andra studier än de nu nämnda samt för praktisk utbildning i olika

yrken har arvsfonden lämnat åtskilliga bidrag. Ehuru ansökningarna örn

bidrag för dessa ändamål bedömas från fall till fall, lia dock, liksom vid prövningen

av ansökningar från institutioner, vissa principer småningom utbildats.

Sålunda upprätthållas t. ex. vissa krav med avseende på utbildningens

beskaffenhet och sökandens personliga kvalifikationer.

I det förra hänseendet gäller som regel, att understöd anses böra komma

i fråga endast, örn utbildningen kan antagas vara ägnad att sätta sökanden

i stånd att för framtiden försörja sig. Till följd härav bruka understöd vanligen

icke beviljas, då utbildningstiden är av kortare varaktighet än fem

månader. Vidare kräves i allmänhet, att utbildningen bedrives vid någon

statlig eller statsunderstödd läroanstalt samt att det ej är fråga örn utbildning,

till vilken bidrag kan erhållas av andra statsmedel, exempelvis i form

av statens räntefria studielån. Bland annat av dessa skäl ha understöd till

1 Tabell II i utskollcls utlåtande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande Nr 15.

akademiska studier endast undantagsvis förekommit. Däremot ha i en del

fall understöd givits för bedrivande av studier per korrespondens för avläggande

av student- eller realexamen. Under de senaste två åren lia vidare

ett antal behövande elever vid kommunala och enskilda yrkesskolor samt

lanthushållsskolor — utöver gängse statsstipendier (respektive elevunderstöd)

-—- tilldelats smärre bidrag ur arvsfonden.1 I enstaka fall lia slutligen

understöd beviljats bland annat för utbildning till barn trädgårdslärarinna,

för yrkesutbildning vid dövstumskola, för genomgående av kurs vid navigationsskola,

för avläggande av lägre organistexamen, för genomgående av

postexpeditörskurs samt för bortarbetande av talfel.

I fråga örn kraven på sökandens personliga kvalifikationer må följande

antydningar göras. Två grundläggande förutsättningar äro att sökanden ej

fyllt 21 år samt att behov av understöd kan anses föreligga. Några allmänna

regler för behovsprövningen kunna ej angivas, men hänsyn fagus

givetvis till alla kända omständigheter, som äro av beskaffenhet att inverka

på frågans bedömande, såsom sökandens och hans föräldrars ekonomi samt

omfattningen av deras försörjningsplikt m. m. För bedömande av hur stort

bidrag sökanden är i behov av, kräves vidare kännedom dels örn de kostnader,

som äro förenade med utbildningen och dels om sökandens förmåga

att på annat sätt anskaffa medel. Högre understöd än 600 kronor för ett

läs- eller arbetsår bruka dock ej beviljas och detta har skett endast i undantagsfall.

De oftast förekommande beloppen växla mellan 200 och 400 kronor,

men även mindre understöd ha beviljats. En annan, icke mindre viktig

förutsättning för erhållande av understöd är att sökanden kan visa eller i

varje fall göra sannolikt, att han besitter sådana anlag för utbildningen, att

han kan antagas komma att få verklig nytta av den i framtiden.»

I förevarande motion anföres bland annat följande:

»Även om gärna erkännes, att de ändamål, som främjas genom bidrag till

kommuner och institutioner, i allmänhet äro högeligen behjärtansvärda, vill

det dock förefalla, som örn det ur olika synpunkter, såväl sociala som befolkningspolitiska,

vore befogat att låta någon större del än vad nu är fallet av

de samlade medlen direkt komma behövande familjer och enskilda till godo.

I viss utsträckning torde de ändamål, som f. n. främjas genom anslag till

kommuner och institutioner av arvsfondsmedlen, kunna vederbörligen tillgodoses,

utan att medel ur denna fond skola behöva tillgripas. Inrättandet

av barnhem t. ex. synes i flertalet fall kunna och böra ombesörjas av vederbörande

kommun utan att bidrag ur denna fond skall behöva lämnas. Vidare

är att märka, att, såsom även i broschyren framhålles, tipsmedel numera

finnas att tillgå i stor utsträckning just för ändamål, vartill bidrag ur arvsfonden

hittills i betydande omfattning utgått till kommuner och institutioner.

Ej minst av de skäl, som ovan anförts, synes det motiverat att låta arvsfondens

medel i betydligt större utsträckning komma behövande familjer och

enskilda till del än vad f. n. är fallet. Såsom av den ovanstående tablån framgår,

äro bidragen till de barnrika familjerna numera obetydliga. Här har,

såsom också tablån visar, uppenbarligen under de senare åren skett en radikal

förändring av medelsfördelningen till förfång just för de barnrika familjerna.

Det synes i hög grad angeläget och önskvärt, att här sker en återgång till

Med hänsyn till att statsstipendierna och elevunderstöden numera utgå med högre

belopp än förut torde emellertid framdeles bidrag ur arvsfonden icke vara att påräkna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 15.

7

tidigare tillämpade principer med en betydligt vidgad understödsverksamhet

beträffande just de familjer, där barnantalet är stort. En sådan omläggning

av nu tillämpade principer synes ligga helt i linje med de syften, arvsfonden

avsetts böra tjäna.

Även stipendierna för yrkesutbildning och studier synas böra göras till

föremål för en något rikligare medelstilldelning. Ifrågasättas kan även, örn

de principer, som synas tillämpas vid handläggningen av dessa ansökningar,

äro fullt ändamålsenliga eller om icke den praktiska utbildningen borde omhuldas

och gynnas i högre grad än vad nu synes vara fallet och bidrag för

ändamålet t. ex. utgå, även om utbildningstiden icke alltid är så lång. Det

väsentliga är dock, att möjlighet och hjälp beredas de unga att bryta sig en

bana och lägga grunden för en tryggad utkomst. Av broschyrens redogörelser

liksom av upplysningar på annat håll framgår, att ansökningar örn personliga

understöd särskilt för praktisk yrkesutbildning i mycket stor utsträckning

avslagits. Här synes alltså en omläggning böra ske.»

Motionärerna åsyfta att få till stånd ändring i tillämpningen vid idde- utskottet.

lande av bidrag ur allmänna arvsfonden i fråga örn dels understöd till barnrika

familjer och dels bidrag till studier och yrkesutbildning. Vad först angår

understöden till barnrika familjer framgår av den i utskottets redogörelse intagna

tabell II, att dylika understöd efter utgången av budgetåret 1933/34

utdelats endast i ett mindre antal fall. Den ändring i principerna för utdelningen

som sålunda inträtt lärer huvudsakligen hava haft sin grund däri,

att vid den tidigare tillämpningen stora svårigheter yppat sig att utdela understöden

utan att ojämnheter, orättvisor eller misstag uppkommit. Det synes

också uppenbart att med de begränsade medel, som — även om understöden

till barnhem o. dyl. väsentligt minskades — här kunna komma i fråga,

det icke är möjligt att rättvist tillgodose alla de barnrika familjer som kunna

anses böra understödjas; fördelningen blir med nödvändighet mer eller

mindre slumpartad. Då det åter gäller utdelning av bidrag till institutioner

för inrättande av barnhem, barnkrubbor o. dyl. har man avsevärt större

möjligheter att verkställa en rättvis fördelning mellan olika delar av landet

och utöva kontroll över att utdelade medel verkligen komma till användning

på sätt som åsyftats. Såvitt utskottet kunnat finna kan därför någon befogad

anmärkning icke framställas mot tillämpningen i fråga om utdelande avunderstöd

ur arvsfonden till barnrika familjer. Utskottet vill erinra, att frågan

om hjälp i olika former från det allmännas sida åt barnrika familjer

varit föremål för behandling av befolkningskommissionen; i detta hänseende

har kommissionen bl. a. framlagt förslag om barnbeklädnadsbidrag ävensom

familjeunderstöd i stället för fattigvård till vissa barnrika familjer (Stat.

off. utr. 1938: 7). Uppenbart synes vara att en lösning av nämnda, ur

sociala och befolkningspolitiska synpunkter synnerligen betydelsefulla fråga

icke bör sökas genom ändrad disposition av arvsfondens medel.

Vad åter angår frågan örn utdelande av bidrag ur arvsfonden till studier

och yrkesutbildning framgår av tabell II att den årliga utdelningen ur fonden

för dessa ändamål fått alltmer ökad betydelse. Vilka principer som därvid

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första lagutskottets utlåtande Nr 15.

tillämpats torde framgå av vad i utskottets redogörelse upptagits. Enligt utskottets

mening synes anledning saknas att genomföra någon ändring i dessa

principer. Någon prövning från utskottets sida, huruvida i något enskilt fall

understöd ur fonden bort utgå ehuru ansökan därom avslagits, kan givetvis

icke komma i fråga.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 3 mars 1939.

På första lagutskottets vägnar:

K. SCHLYTER.

Vid detta ärendes behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Schlyter, Karl Emil Johanson, Wagnsson*, Eskhult,

Branting, Karl Johan Olsson, Brandt och Anton Svensson;

från andra kammaren: herrar Bergquist, Lindqvist, Hedlund i Östersund, Lindmark*,

Olsson i Mellerud, Gezelius, Berg och Werner i Höjen*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Karl Johan Olsson, Olsson i Mellerud och Gezelius beträffande

motiveringen till utskottets hemställan.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1939

916325

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.