Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel.
1939-03-24 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1LU 1939:20, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel.
Dokumentets text
Första lagutskottets utlåtande Nr 20.
3
Nr 20.
Ankom till riksdagens kansli den 24 mars 1939 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning angående tillverkning, införsel och försäljning
av gasskyddsmateriel.
Genom en den 24 februari 1939 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,
nr 138, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Majit
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
handelsärenden föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen
fogade
Förslag
till
förordning angående tillverkning, införsel och försäljning av
gasskyddsmateriel.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Materiel till skydd mot stridsgaser indelas i två klasser: gasskyddsmateriel
av första klass och gasskyddsmateriel av andra klass.
Med gasskyddsmateriel av första klass förstås i denna förordning:
gasmasker, jämte färdiga delar därtill, för beredande av skydd mot stridsgas;
filtreringsapparater,
jämte färdiga delar därtill, för gasskyddsrum; samt
annan gasskyddsmateriel, beträffande vilken Konungen meddelat föreskrift,
att bestämmelserna i denna förordning angående gasskyddsmateriel av
första klass skola gälla.
Med gasskyddsmateriel av andra klass förstås i denna förordning sådan
materiel, som utan att tillhöra gasskyddsmateriel av första klass avser att
tjäna något av följande ändamål:
beredande av kroppsligt skydd mot stridsgas eller skydd för materiel och
utrustning mot dylik gas;
fastställande av närvaron av stridsgas eller oskadliggörande av dylik gas;- behandling efter beröring med stridsgas; samt
demonstration och övning avseende skydd mot stridsgas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
* Första lagutskottets utlåtande Nr 20.
2 §■
Tillverkning av gasskyddsmateriel av första klass må icke bedrivas utan
att Konungen därtill givit tillstånd. Vid beviljande av tillstånd meddelar
Konungen de föreskrifter och villkor, som anses erforderliga för tillståndets
åtnjutande.
3 §•
Tillverkning, som avses i 2 §, skall stå under kontroll av den myndighet
Konungen bestämmer.
Det åligger tillverkare att för tillsyn bereda kontrollmyndigheten tillhörande
tjänsteman, närhelst han det fordrar, tillträde till lokal, där tillverkningen
bedrives, att meddela kontrollmyndigheten begärda upplysningar angående
tillverkningen och därmed sammanhängande förhållanden ävensom
att i övrigt ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som av Konungen eller
kontrollmyndigheten meddelas för erhållande av betryggande kontroll.
Den som på grund av tjänsteåliggande erhållit del av upplysning som ovan
sägs må ej i vidare mån än som påkallas av tjänsteutövningen yppa affärsförhållande,
varom han sålunda erhållit kännedom.
4 §•
Införsel till riket av gasskyddsmateriel av första klass må ej ske utan tillstånd
av den i 3 § omförmälda kontrollmyndigheten, dock må utan sådant
tillstånd transitering äga rum till ort inom riket.
5§.
Försäljning av gasskyddsmateriel, av första eller andra klass, må bedrivas
allenast efter anmälan till kontrollmyndigheten.
Såsom gasskyddsmateriel må icke saluhållas annan vara än sådan, som
blivit till sin beskaffenhet godkänd av kontrollmyndigheten.
Har sådant godkännande lämnats beträffande vara, hänförlig till gasskyddsmateriel
av andra klass, skola angående tillverkningen av varan bestämmelserna
i 3 § äga motsvarande tillämpning.
6 §•
Försäljare av gasskyddsmateriel vare skyldig att för tillsyn bereda kontrollmyndigheten
tillhörande tjänsteman eller polismyndighet, närhelst sådant
fordras, tillträde till lokal, där försäljningen bedrives, att meddela sådan
tjänsteman eller myndighet begärda upplysningar angående såsom gasskyddsmateriel
saluhållen vara ävensom att i övrigt ställa sig till efterrättelse
de föreskrifter, som av Konungen eller kontrollmyndigheten meddelas för
.erhållande av betryggande kontroll över försäljningen.
I fråga om tjänsteman eller myndighet, som i denna paragraf avses, skall
gälla vad i 3 § tredje stycket stadgas.
5
Första lagutskottets utlåtande Nr 20.
7 §•
För undersökning eller godkännande av gasskyddsmateriel utgår avgift enligt
taxa, som Konungen bestämmer.
8 §•
Denna förordning äger icke tillämpning på tillverkning, införsel eller försäljning
för försvarsväsendets räkning.
9 §•
Tillverkar någon olovligen gasskyddsmateriel av första klass,
eller inför någon till riket gasskyddsmateriel av första klass utan att hava
erhållit tillstånd därtill eller gör försök till sådan införsel,
eller saluhåller eller försäljer någon gasskyddsmateriel i strid mot bestämmelserna
i denna förordning,
straffes, där ej gällande bestämmelser om ansvar för olovlig varuinförsel
äro tillämpliga, med dagsböter eller fängelse, och vare egendomen förverkad.
Äro omständigheterna synnerligen mildrande, äge rätten pröva, huruvida
egendomen skall vara förverkad.
Kan egendom, som förklarats förverkad, ej tillrättaskaffas, skall dess värde
gäldas.
10 §.
Underlåter den, som erhållit tillstånd till tillverkning av gasskyddsmateriel
eller som saluför eller försäljer sådan vara, att eljest ställa sig till efterrättelse,
vad enligt denna förordning eller med stöd av densamma meddelade
föreskrifter ålagts honom,
eller avgiver han angående omständigheter, varom det jämlikt denna förordning
åligger honom alt lämna upplysning, mot bättre vetande oriktig eller
ofullständig uppgift,
straffes med dagsböter eller fängelse.
11 §•
Bryter någon mot föreskriften i 3 § tredje stycket eller 6 § andra stycket,
straffes med dagsböter eller fängelse.
12 §.
Böter, som ådömas enligt denna förordning, samt förverkad egendom ävensom
belopp, som utgives i stället för dylik egendom, tillfalla kronan.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Genom denna förordning upphäves förordningen den 11 juni 1937 (nr 326)
angående tillverkning, försäljning och införsel av gasskyddsmateriel.
6
Första lagutskottets utlåtande Nr 20.
I fråga om de skäl som ligga till grund för författningsförslaget får utskottet,
i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.
Genom beslut av statsmakterna år 1937 (prop. nr 231 år 1937, riksdagens
skrivelse nr 351 år 1937) infördes särskilda bestämmelser i syfte att åstadkomma
kvalitetskontroll beträffande viss gasskyddsmateriel. Kungl, förordning
i ämnet utfärdades den 11 juni 1937 (nr 326). Samma dag utfärdades
även kungörelse (nr 327) med vissa föreskrifter i anledning av förordningen.
Enligt sagda författningar — som icke äga tillämpning på tillverkning,
försäljning eller införsel för försvarsväsendets eller luftskyddsinspektionens
räkning — skall krigsmaterielinspektionen inom handelsdepartementet utöva
kontroll över tillverkningen samt tillsyn över försäljning och införsel av följande
gasskyddsmateriel, nämligen gasmasker, syrgasapparater och filtreringsapparater
för gasskyddsrum ävensom annan materiel beträffande vilken
Konungen meddelat föreskrift, att bestämmelserna i förordningen skola
gälla. För tillverkning av gasskyddsmateriel erfordras tillstånd av Konungen
och för införsel av sådan materiel tillstånd av krigsmaterielinspektionen.
För försäljning av gasskyddsmateriel erfordras tillstånd av Överståthållarämbetet
respektive vederbörande länsstyrelse. Försvarsväsendets kemiska
anstalt och statens provningsanstalt hava att på anmodan av krigsmaterielinspektionen
verkställa för kontrollen erforderliga prov m. m. samt att däröver
till inspektionen avgiva utlåtande. Gasskyddsmateriel, som saluföres,
skall vara märkt på sådant sätt, att därav framgår, att densamma blivit
godkänd eller tillhör godkänd typ. Närmare bestämmelser härom äger krigsmaterielinspektionen
att meddela. För undersökning eller godkännande av
gasskyddsmateriel utgår avgift enligt av Konungen bestämd taxa. Förordningen
innehåller vidare, bland annat, stadganden om straff vid överträdande
av bestämmelserna samt örn förverkande i vissa fall av olovligen tillverkade,
saluhållna eller införda varor.
Behovet av en omarbetning av de å ifrågavarande område gällande bestämmelserna
har framhållits av krigsmaterielinspektionen i en den 1 februari
1939 dagtecknad promemoria. Inspektionen har därvid jämväl upprättat
förslag till bl. a. ny förordning angående tillverkning m. m. av gasskyddsmateriel.
Över promemorian och författningsförslaget hava utlåtanden
avgivits av kommerskollegium, luftskyddsinspektionen och försvarsväsendets
kemiska anstalt.
Det nu framlagda förslaget till ny förordning, som utarbetats på grundval
av krigsmaterielinspektionens förslag, företer följande skiljaktigheter i
förhållande till den gällande förordningen:
Enligt 1937 års förordning förstås med gasskyddsmateriel allenast gasmasker
för beredande av skydd mot stridsgaser, skyddsapparater med syrgas,
filtreringsapparater för gasskyddsrum samt annan gasskyddsmateriel,
Första lagutskottets utlåtande Nr 20.
7
beträffande vilken Konungen meddelat föreskrift att bestämmelserna i förordningen
skola gälla. Förslaget innebär att till en särskild klass, kallad gasskyddsmateriel
av första klass, skola hänföras motsvarande föremål jämte
färdiga delar till gasmasker och filtreringsapparater; dock med det undantaget
att skyddsapparater med syrgas icke skola höra hit. Krigsmaterielinspektionen
hade föreslagit att till första klassen skulle hänföras jämväl
övertrycksventiler för gasskyddsrum. I enlighet med vad försvarsväsendets
kemiska anstalt hemställt, har departementschefen uteslutit desamma.
Förslaget innebär vidare att en viss kontroll skall utövas även beträffande
annan gasskyddsmateriel, kallad gasskyddsmateriel av andra klass. Vad
som är avsett att falla därunder anges genom uppräknande av det ändamål
materielen är avsedd att tjäna, nämligen: beredande av kroppsligt skydd mot
stridsgas eller skydd för materiel och utrustning mot dylik gas; fastställande
av närvaron av stridsgas eller oskadliggörande av dylik gas; behandling efter
beröring med stridsgas samt demonstration och övning avseende skydd mot
stridsgas. Till stöd för att kontrollen bör utsträckas till att avse även dylik
materiel anför departementschefen, att det visat sig att även annan materiel
än gasmasker och dylika till skydd mot stridsgas uteslutande avsedda
varor saluhålles under uppgift att materielen kan användas i gasskyddstjänst.
På anförda skäl har departementschefen avvisat ett av försvarsväsendets
kemiska anstalt väckt förslag, att såsom gasskyddsmateriel av andra
klass jämväl borde anses vara, vilken utan att därtill vara avsedd likväl uppgives
tjäna något av de angivna ändamålen.
2 § i förslaget motsvarar 2 § i den gällande förordningen och innehåller
bestämmelse att tillstånd av Konungen erfordras för tillverkning av gasskyddsmateriel
av första klass. För tillverkning av gasskyddsmateriel av
andra klass erfox-dras icke tillstånd. Det är således härvidlag icke fråga om
någon ändring i sak.
3 § i förslaget — innehållande föreskrifter örn tillverkningskontroll — motsvarar
3 och 4 §§ i gällande förordning. De smärre ändringar som vidtagits
äro av redaktionell natur.
Enligt 4 § i förslaget må införsel till riket av gasskyddsmateriel av första
klass ej ske utan tillstånd. I detta fall skall tillstånd sökas hos kontrollmyndigheten
och icke hos Konungen. Transitering till ort inom riket må äga
rum utan tillstånd. För införsel av gasskyddsmateriel av andra klass erfordras
icke tillstånd. Nu berörda bestämmelser överensstämma i sak med
innehållet i gällande förordning (8 §).
Beträffande försäljning innehåller gällande förordning bestämmelser därom,
att försäljning av gasskyddsmateriel ej må bedrivas utan tillstånd i
Stockholm av Överståthållarämbetet och eljest av vederbörande länsstyrelse
(6 §) samt att försäljning ej må ske av annan materiel än sådan som blivit
av kontrollmyndigheten godkänd (5 §). Häremot svarande bestämmelser
återfinnas i 5 § första och andra stycket i förslaget. De innebära att, i olikhet
med vad som nu gäller, tillstånd icke erfordras för försäljning av gasskyddsmateriel,
vare sig av första eller andra klass. Däremot skall anmälan ske lill
8
Första lagutskottets utlåtande Nr 20.
kontrollmyndigheten innan försäljning äger rum, och annan vara må icke
försäljas än sådan som blivit till sin beskaffenhet godkänd av kontrollmyndigheten.
Tredje stycket i 5 § innehåller stadgande att då viss gasskyddsmateriel
av andra klass blivit godkänd, skall tillverkningen av varan stå under kontroll
av vederbörande myndighet.
Angående försäljningskontrollen anföres i propositionen:
»För att hindra att mindervärdig vara saluhålles allmänheten såsom gasskyddsmateriel
torde det vara nödvändigt att försäljning av sådan materiel,
vare sig den är av första eller av andra klass, kontrolleras. I överensstämmelse
med vad krigsmaterielinspektionen föreslagit torde dock särskilt tillstånd
till försäljningen, på sätt fordras enligt nu gällande förordning i ämnet,
ej vara behövligt; det synes vara tillräckligt att anmälan sker hos kontrollmyndigheten,
d. v. s. krigsmaterielinspektionen. Förbud bör, på sätt
inspektionen förordat, meddelas mot saluhållande såsom gasskyddsmateriel
av annan vara än sådan som till sin beskaffenhet godkänts av inspektionen.
Innan varan kan godkännas, måste den givetvis undersökas genom inspektionens
försorg, en undersökning som väl i allmänhet förutsätter viss tillverkningskontroll.
Härom torde ej erfordras något stadgande. Emellertid torde
det vara nödvändigt att inspektionen, om en vara blivit godkänd såsom gasskyddsmateriel,
jämväl sedermera har möjlighet att kontrollera tillverkningen
för att konstatera, att varan alltjämt fyller fordringarna. Befogenhet
för inspektionen i sådant hänseende i fråga om gasskyddsmateriel av
första klass följer redan av vad tidigare föreslagits. Beträffande gasskyddsmateriel
av andra klass torde en särskild bestämmelse av denna innebörd,
såsom inspektionen föreslagit, böra upptagas i förordningen.»
6 § i förslaget företer i förhållande till motsvarande stadgande i 1937 års
förordning (7 §) allenast obetydliga ändringar av redaktionell natur. 7 §
i förslaget överensstämmer helt med 9 § i gällande förordning.
Enligt 8 § i förslaget skall den nya förordningen icke äga tillämpning på
tillverkning, införsel eller försäljning för försvarsväsendets räkning. I gällande
förordning har undantag gjorts jämväl för luftskyddsinspektionen
(10 §).
Luftskyddsinspektionen hade härom i sitt utlåtande anfört följande:
Den nu gällande förordningen i ämnet ägde icke tillämpning på tillverkning,
försäljning eller införsel för försvarsväsendets eller luftskyddsinspektionens
räkning. I det nu föreliggande förslaget till ny förordning hade orden
»eller luftskyddsinspektionens» utgått.
Vid det samråd som före promemorians upprättande ägt rum mellan luftskyddsinspektionen
och krigsmaterielinspektionen hade från krigsmaterielinspektionens
sida framhållits, att luftskyddsinspektionen vore den myndighet,
på vilken förordningens bestämmelser huvudsakligast ägde tillämpning,
varför enligt krigsmaterielinspektionens mening undantag av denna anledning
icke borde göras för luftskyddsinspektionen. Emellertid hade i ett cirkulär,
som krigsmaterielinspektionen hade för avsikt att efter författningsförslagens
antagande utfärda, intagits bestämmelse att luftskyddsinspektionen
skulle äga införa gasskyddsmateriel av första klass utan att därom göra
ansökan hos krigsmaterielinspektionen.
Första lagutskottets utlåtande Nr 20.
9
Det torde kunna ifrågasättas, om ej den ursprungliga lydelsen i nu gällande
förordning borde kvarstå oförändrad oavsett tillämpningen, enär eljest
bristande överensstämmelse mellan förordningen och cirkuläret komme att
uppstå. Därest i motsatt fall ifrågavarande bestämmelse utginge ur cirkuläret,
skulle luftskyddsinspektionen vid införsel av gasskyddsmateriel hos
krigsmaterielinspektionen för varje fall nödgas anhålla om tillstånd, vilket
av flera skäl ej syntes ändamålsenligt eller lämpligt.
I propositionen (s. 9) har departementschefen anfört:
»Krigsmaterielinspektionen har föreslagit, att från bestämmelsernas tilllämpning
skulle undantagas gasskyddsmateriel, som tillverkas, införes eller
försäljes för försvarsväsendets räkning, men däremot icke, på sätt för närvarande
gäller, sådan materiel varmed luftskyddsinspektionen har befattning.
Praktiska skäl synas tala för bifall till detta förslag. Med de nuvarande
bestämmelserna förekomma två slag av gasskyddsmateriel: dels sådan,
som ligger under krigsmaterielinspektionens kontroll, och dels sådan,
för vilken luftskyddsinspektionen står som garant. Detta system synes icke
ägnat att skapa reda på området i fråga, något som däremot åstadkommes,
därest för all gasskyddsmateriel — alltjämt med undantag av den materiel
som avses för försvarsväsendet — gäller samma kontrollförfarande. En dylik
ordning utesluter icke, att — vilket krigsmaterielinspektionen också torde
hava avsett och vilket kan vara praktiskt lämpligt — åt luftskyddsinspektionen
meddelas generella tillstånd i viss utsträckning. Jag biträder alltså
krigsmaterielinspektionens förslag i förevarande hänseende.»
Förslagets bestämmelser örn straff och förverkande (9—11 §§) upptaga
gällande regler (11—13 §§) i huvudsak oförändrade. 1937 års förordning
innehåller särskilt stadgande, att den, som under tid då han är ställd under
åtal för förseelse mot förordningen fortsätter samma förseelse, skall fällas
till särskilt ansvar för varje gång åtal anhängiggöres. Motsvarande bestämmelse
saknas i förslaget, vilket sammanhänger med de år 1938 utfärdade
nya reglerna örn sammanträffande av brott.
Slutligen innehåller förslagets 12 § bestämmelse om att böter och förverkad
egendom skola tillfalla kronan.
Utskottet har vid sin granskning av det framlagda författningsförslaget
icke funnit anledning till erinran mot detsamma och får alltså hemställa,
att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas.
Stockholm den 24 mars 1939.
På första lagutskottets vägnar:
K. SCHLYTER.
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 9 sami. 1 avd. Nr 19 -20
10
Första lagutskottets utlåtande Nr 20.
Vid detta ärendes behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Schlyter, Karl Emil Johanson, Wagnsson, Gärde, Karl
Johan Olsson, Emil Andersson, Verner Andersson och Anton Svensson;
från andra kammaren; herrar Bergquist, Lindqvist*, Lindmark, Gezelius, Berg, Lindberg
i Stockholm, Hansson i Vännäsby och Gustafsson i Lekåsa.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
397658. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1939:180 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateri a1 i texten