Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition vied förslag till lag angående vissa ändringar i lagen den 9 december 1910
1939-04-18 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1LU 1939:21, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition vied förslag till lag angående vissa ändringar i lagen den 9 december 1910
Dokumentets text
Första lagutskottets utlåtande Nr 31.
1
Nr 21.
Ankom till riksdagens kansli den 18 april 1939 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition vied förslag
till lag angående vissa ändringar i lagen den
9 december 1910 (nr 141, sid. 37) örn reglering av
prästerskapets avlöning.
.Genom en den 17 februari 1939 dagtecknad, till lagutskott hänvisad
proposition, nr 148, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl.
Majit under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden föreslagit riksdagen att antaga följande
vid propositionen fogade förslag till
Lag
angående vissa ändringar i lagen den 9 december 1910 (nr 141, sid. 27)
om reglering av prästerskapets avlöning.
Härigenom förordnas, att IG § lagen den 9 december 1910 örn reglering
av prästerskapets avlöning skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angles
samt att i samma lag skola införas två nya paragrafer, betecknade
16 a § och 16 b §, av nedan angivna lydelse:
16 §.
Har ordinarie präst eller adjunkt, som i 14 § 3 mom. avses, förordnats
att uppehålla annan befattning eller annan i hans tjänst biträda, äger han
av den, som uppbär med den senare beställningen förenade inkomster, åtnjuta
gottgörelse enligt de av Konungen meddelade föreskrifter angående
beräkning av sådan gottgörelse.
16 a §.
Under tjänstledighet vare präst pliktig att för särskilda fall, utöver vad
han enligt 14 eller 16 § har att utgöra eller gälda för vikaries avlönande,
å honom tillkommande avlöningsförmåner vidkännas avdrag med belopp,
som för varje fall, jämlikt av Konungen härför bestämda grunder, föreskrives.
Bihang lill riksdagens protokoll 19S9. 0 somt. I avd. Nr 21.
I
2 Försia lagutskottets utlåtande Nr 21.
Örn prästs skyldighet att avstå avlöningsförmåner i händelse av avstängning
från tjänstgöring, varom i 16 b § stadgas, gäde vad Konungen därom
förordnar.
16 b §.
En var präst, såväl ordinarie som extra ordinarie, är, i enlighet med vad
Konungen förordnar, skyldig underkasta sig undersökning av läkare till
utrönande av huruvida han i följd av sjukdom, vanförhet, lyte eller nedsatt
arbetsförmåga är oförmögen att på tillfredsställande sätt fullgöra på
honom ankommande tjänstgöring, ävensom, där sådan undersökning påkallats,
tjänstledighet eller avstängning tills vidare från tjänstgöring.
Har i avvaktan å utgången av läkarundersökning, varom ovan sägs,
tjänstledighet meddelats präst, äge denne, där av läkarundersökningen icke
ådagalägges, att han under sådan tid varit oförmögen att på tillfredsställande
sätt fullgöra sina tjänståligganden, åtnjuta ersättning för de avlöningsförmåner,
örn vilka han gått miste under ledigheten.
Kostnad för läkarundersökning samt ersättning för mistade avlöningsförmåner,
varom här stadgas, gäldas av kyrkofonden.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Beträffande de skäl som ligga till grund för det framlagda förslaget
får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa
till propositionen.
Den 22 februari 1935 utfärdades kungörelse, nr 52, angående skyldighet
för lärare att i vissa fall underkasta sig läkarundersökning samt den 18
juli 1935 kungörelse, nr 459, angående skyldighet för tjänsteman, tillhörande
den civila statsförvaltningen, att i vissa fall underkasta sig läkarundersökning
m. m. Ifrågavarande kungörelser innehålla i huvudsak likartade
bestämmelser. I båda författningarna stadgas sålunda, att, där tjänsteman
(lärare eller annan i författningarna avsedd befattningshavare) befinnes
icke på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst och sannolikt synes,
att anledningen därtill är sjukdom, vanförhet, lyte eller nedsatt arbetsförmåga,
tjänstemannen må — där fråga är örn lärare eller med sådan jämställd,
av skolöverstyrelsen efter därom av rektor eller skolstyrelse gjord
anmälan, men eljest omedelbart av vederbörande myndighet — åläggas undersökning
av behörig läkare: för lärare och jämställda, den läkare, skolöverstyrelsen
efter samråd med medicinalstyrelsen bestämmer, och för andra
tjänstemän, vederbörande verksläkare eller den läkare, myndigheten bestämmer*
De betydelsefullare stadgandena i övrigt äro i båda kungörelserna
av huvudsakligen följande innehåll. Den myndighet, som förordnat
3
Första lagutskottets utlåtande Nr 21.
om läkarundersökningen, må, då så finnes erforderligt, i avvaktan på utgången
av läkarundersökningen meddela tjänstemannen (i fråga örn kommunala
läroanstalter medgiva, att denne meddelas) ledighet såsom på grund
av sjukdom. Sedan läkarintyg inkommit och, i visst förutsatt fall, medicinalstyrelsens
utlåtande avgivits, skall myndigheten utan dröjsmål upptaga
ärendet till prövning och har densamma att, örn anledning därtill gives,
vidtaga eller, där beslutanderätt i sådant avseende ej tillkommer myndigheten,
föreslå erforderlig åtgärd för meddelande av ledighet eller avsked.
Därest läkarintyg eller, då medicinalstyrelsens utlåtande inhämtats i ärendet,
nämnda utlåtande icke utvisar, att tjänstemannen under den tid, han
enligt vad nyss sagts åtnjutit ledighet såsom på grund av sjukdom, varit
oförmögen att på tillfredsställande sätt sköta sin tjänst, skall han åtnjuta
ersättning för de avlöningsförmåner, örn vilka han gått miste under ledigheten.
Sådan ersättning liksom kostnaderna för läkarundersökningen gäldas
av statsmedel. Vägrar tjänstemannen underkasta sig läkarundersökning,
äger myndigheten (i fråga örn kommunal läroanstalt, skolstyrelsen)
tills vidare avstänga honom fran utövandet av befattningen. Vad angar
avstående av avlöningsförmåner under tiden för dylik avstängning, stadgas
i den tidigare kungörelsen, att det skall bero på Kungl. Maj:ts prövning,
huruvida läraren under sådan tid skall av sina avlöningsförmåner avstå
mer än vad för fall av ledighet på grund av sjukdom är stadgat, men i den
senare, att tjänstemannen skall förpliktas att därunder avstå samtliga honom
tillkommande avlöningsförmåner, så framt ej Kungl. Majit efter därom
gjord framställning finner skäligt annorlunda förordna, hör det fall att
tjänstemannen redan åtnjuter ledighet pa grund av sjukdom, liksom ock då
han i fall, som i författningarna avses, meddelas ledighet för viss tid, må
tjänstemannen jämväl, vare sig fråga är örn lärare eller örn annan, avfordras
läkarintyg till styrkande, att han återvunnit förmågan att på tillfredsställande
sätt sköta tjänsten. Beslut jämlikt här återgivna bestämmelser
skola, enligt båda kungörelserna, gå i verkställighet utan hinder av besvärs
anförande.
Under hänvisning till bestämmelserna i nämnda tva kungörelser hemställde
under år 1936 domkapitlet i Växjö, kyrkomötet och biskopsmötet
hos Kungl. Majit örn åtgärders vidtagande i syfte att prästerna måtte
kunna åläggas skyldighet att underkasta sig läkarundersökning i likhet
med vad för lärare och andra civilstatens tjänstemän i förevarande kungörelser
föreskrivits, (iver Växjö domkapitels framställning avgåvos efter
remiss yttranden av övriga domkapitel samt av kammarkollegiet och
statskontoret.
I anledning av de gjorda framställningarna verkställdes sedermera utredning
inom ecklesiastikdepartementet av tillkallad sakkunnig, kammarrådet
Tom Wohlin, vilken med skrivelse den 3 november 1938 överläm
-
4 Första lagutskottets utlåtande Nr SL
naile en promemoria i ämnet med två därtill hörande lagförslag. Utredningen
saftade i första hand till åvägabringande av en allmän reglering
jämväl för prästernas del av den skyldighet att i förekommande fall
underkasta sig läkarundersökning, som i avseende å andra befattningshavare
i allmän tjänst redan genomförts i vidsträckt omfattning. De
erforderliga huvudbestämmelserna för en dylik reglering upptogos av
den sakkunnige i ett förslag till lag om ändrad lydelse av 16 § lagen
den 9 december 1910 örn reglering av prästerskapets avlöning. Den sakkunnige
behandlade vidare i detta sammanhang spörsmålet örn en skärpning
av de i den prästerliga emeritilönelagstiftningen för närvarande
gällande bestämmelserna om skyldighet för ordinarie präst att i fall av
dokumenterad, för framtiden bestående ohälsa — oavsett uppnådd levnadsålder
avgå från tjänsten mot åtnjutande av pension. Föreskrifter
i detta hänseende upptogos av den sakkunnige i ett förslag till lag örn
ändrad lydelse av 4 och 10 §§ lagen den 9 december 1910 örn emeritilöner
för präster.
Över den sakkunniges promemoria med tillhörande lagförslag avgåvos
yttranden av kammarkollegiet och statskontoret samt av justitiekanslersämbetet.
I skrivelse den 11 november 1908 (nr 9) begärde Kungl. Majit kyrkomötets
yttrande över lagförslagen. 1 betänkande, nr 29 år 1908, i anledning
av nämnda skrivelse framställde kyrkolagsutskottet vissa erinringar
mot förslaget till ändrad lydelse av emeritilönelagen. Utskottet
förklarade sig utgå ifrån att de föreliggande lagförslagen efter undergången
öv erarbetning ater komme under kyrkomötets bedömande, men
uttalade tillika att, vad förslaget till ändring av 16 § i den prästerliga
avlöningslagen anginge, särskild anledning till erinran icke syntes före^£8®"
Utskottet hemställde, att kyrkomötet i frågans dåvarande läge
måtte, under åberopande av utskottets yttrande och däri uttryckta förbehåll,
förklara sig icke hava något att erinra mot de allmänna grundsatser,
som fått uttryck i de föreliggande förslagen. Utskottets hemställan
bifölls av kyrkomötet, varefter avläts skrivelse till Kungl. Majit
(nr 32 år 1938).
T förevarande proposition uttalar föredragande departementschefen,
att han med hänsyn till de föreliggande omständigheterna icke funnit
sig nu beredd att taga slutlig ställning till sakkunnigförslaget i vad det
berör ändringarna i den prästerliga pensioneringsregleringen. Ett framskjutande
tills vidare av lösningen av denna fråga bör emellertid enligt
departementschefen icke uppehålla den i första hand angelägna regleringen
av prästernas skyldighet att underkasta sig läkarundersökning
och av proceduren härför. I enlighet härmed har — efter formell överarbetning
inom departementet av den sakkunniges förslag till lag örn
ändrad lydelse av 16 § lagen örn reglering av prästerskapets avlöning —
Första lagutskottets utlåtande Nr 21. 5
i förevarande proposition framlagts förslag till lagstiftning i sistnämnda
fråga.
Det nu framlagda lagförslaget innebär i huvudsak följande.
I en ny paragraf, betecknad 16 b §, i prästlöneregleringslagen upptagas
stadganden om skyldighet för präst som avses i lagen att underkasta
sig såväl undersökning av läkare till utrönande av huruvida han
i följd av sjukdom, vanförhet, lyte eller nedsatt arbetsförmåga är oförmögen
att på tillfredsställande sätt fullgöra på honom ankommande
tjänstgöring, som ock tjänstledighet eller avstängning tills vidare från
tjänstgöring, allt efter regler som avses att bliva meddelade i administrativ
väg.
I detta sammanhang har även vidtagits en jämkning av prästlönelagens
bestämmelser örn regleringen av prästs löneförmåner dels i visst
fall såsom vikarie, dels under tjänstledighet.
I 16 § prästlönelagen stadgas för närvarande, att ordinarie präst, som
mottagit förordnande att jämte egen tjänst uppehålla annan befattning
eller annan i hans tjänst biträda, äger att av den, som uppbär med
den senare beställningen förenade inkomster, åtnjuta gottgörelse enligt
de av Kungl. Majit meddelade föreskrifter angående beräkning av sådan
gottgörelse. Stadgandet föreslås nu skola utvidgas till att gälla även
för fall, då ordinarie präst — med ledighet från egen tjänst — mottager
dylikt förordnande, liksom ock i fråga örn de i dessa hänseenden med
de ordinarie befattningshavarna jämställda kyrkoadjunkterna.
Enligt de nu gällande bestämmelserna äro avlöningsförmånerna för
extra ordinarie präst (pastoratsadjunkt), då denne på grund av förordnande
uppehåller ordinarie prästerlig tjänst, i huvudsak så bestämda,
att adjunkten under förordnandet äger uppbära, förutom visst adjunktsarvode
ur kyrkofonden samt bostad och vivre in natura eller gottgörelse
därför, tillika särskilt vikariearvode med belopp, som beräknas i enlighet
med de av Kungl. Majit därom meddelade föreskrifter. Är vikariatsförordnandet
meddelat i anledning av den ordinarie prästen beviljad
tjänstledighet, åligger det denne senare såväl att tillhandahålla adjunkten
de angivna naturaförmånerna eller lämna gottgörelse därför i penningar
som ock att gälda det bestämda vikariearvodet. Härigenom har viss
möjlighet beretts att jämväl tillgodose kravet på att det tjänstledighetsavdrag,
som den tjänstledige ordinarie prästen på grund av sin skyldighet
att i viss utsträckning bestrida vikariens avlönande skall hava att
vidkännas, må kunna skäligen avpassas allt efter de omständigheter,
som föranlett ledigheten, ledighetens varaktighet och andra härvid inverkande
förhållanden. Med den gällande ordningen är emellertid förbunden
den olägenheten, att för särskilda fall avpassade tjänstledighetsavdrag
icke kunna föreskrivas för ordinarie präster i annan form än
Bihang till riksdagens ''protokoll 1939. 9 sami. 1 avd. Nr 21. 2
Utskottet.
6 Första lagutskottets utlåtande nr 31.
genom förhöjda vikariearvoden. I propositionen föreslås nu att i en ny
paragraf, betecknad 16 a §, i prästlönelagen skall stadgas, att under
tjänstledighet präst skall vara pliktig att för särskilda fall, utöver vad
han enligt lagen har att utgöra eller gälda för vikaries avlönande, å
honom tillkommande avlöningsförmåner vidkännas avdrag med belopp,
som för varje fall, jämlikt av Kungl. Majit härför bestämda grunder,
föreskrives. Härunder inbegripas även fall, då präst i enlighet med de
nya bestämmelserna i samband med läkarundersökning meddelas tjänstledighet.
Därest präst i anledning av läkarundersökning blivit avstängd
tills vidare från tjänstgöring, skall — enligt ett stadgande som upptagits
såsom ett andra stycke i den nya 16 a § — prästen vara skyldig avstå
avlöningsförmåner efter vad Kungl. Majit därom föreskriver.
I anslutning till de nya bestämmelserna i 16 b § om prästs skyldighet
att underkasta sig tjänstledighet i avvaktan å utgången av läkarundersökning
upptages vidare i sistnämnda paragraf stadgande att, därest läkarundersökningen
icke visar att prästen varit oförmögen att på tillfredsställande
sätt fullgöra sina tjänståligganden, prästen skall äga åtnjuta
ersättning för mistade avlöningsförmåner. Denna ersättning liksom kostnaden
för läkarundersökningen skall gäldas av kyrkofonden.
Utskottet har vid sin granskning av det framlagda lagförslaget icke
funnit anledning till erinran mot detsamma och får alltså hemställa,
att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas.
Stockholm den 18 april 1939.
På första lagutskottets vägnar:
K. SCHLYTER.
Vid detta ärendes behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Schlyter, Karl Emil Johanson, Wagnsson*, Gärde*, Karl
Johan Olsson, Emil Andersson, Verner Andersson och Anton Svensson;
från andra kammaren: herrar Bergquist, Lindqvist, Hedlund i Östersund, Lindmark,
Gezelius, Berg, Lindberg i Stockholm och Gustafsson i Lekåsa.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Stockholm 1939, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.
891699
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1939:216 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående vissa ändringar i lagen den 9 december 1910 s. 6 i texten