Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter.

1939-05-26 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1939:38, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 38.

1

Nr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1939 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om skyldighet för kommun att fullgöra vissa

av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter.

Genom en den 28 april 1939 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,

nr 276, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj:t under

åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

socialärenden föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade

förslag till

om

Lag

skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda

arbetsuppgifter.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga,

av krig föranledda förhållanden äger Konungen, när riksdagen

ej är samlad, förordna, att vad i 2—7 §§ stadgas skall äga tillämpning; dock

må förordnande, som nu sagts, ej meddelas, med mindre Konungen låtit

riksdagskallelse utgå eller riksdagen ändock skall sammanträda inom trettio

dagar. Varder ej meddelat förordnande av nästföljande riksdag inom trettio

dagar från riksdagens början gillat, skall detsamma efter utgången av nämnda

tid upphöra att lända till efterrättelse.

Prövas under tid, då riksdagen är samlad, förhållanden vara för handen,

som i första stycket sägs, äger Konungen med riksdagens samtycke meddela

förordnande, som där avses.

2 §•

Konungen äger föreskriva, att kommunerna i riket skola i den omfattning

Konungen bestämmer fullgöra sådana uppgifter, som äro erforderliga för

att fylla befolkningens eller produktionens behov av viktiga förnödenheter,

för att lämpligt utnyttja tillgänglig arbetskraft eller för att tillgodose annat

ändamål av betydelse för folkförsörjningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 9 sami. 1 avd. Nr 38.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första lagutskottets utlåtande Nr 38.

3 §•

Handhavandet av de uppgifter, som med stöd av 2 § åläggas kommunerna,

skall ankomma å kommunala kristidsnämnder.

Kristidsnämnds verksamhetsområde bestämmes av länsstyrelsen, som där

så erfordras må besluta om avvikelse från gällande kommunindelning. Finner

länsstyrelsen, att två eller flera kommuner böra hava gemensam kristidsnämnd,

äger länsstyrelsen föreskriva, att kommunerna skola utgöra kommunalt

kristidsförbund. Vad sist är sagt skall äga motsvarande tillämpning,

där länsstyrelsen finner nödigt, att del av kommun ingår i verksamhetsområde

för kristidsnämnd.

4 §.

Till bestridande av kostnaderna för kristidsnämnds verksamhet är kommun

skyldig att ställa erforderliga medel till förfogande.

Inom kommunalt kristidsförbund skola kostnaderna fördelas efter vad med

hänsyn till verksamhetens omfattning beträffande de särskilda delarna av

kristidsnämndens verksamhetsområde och övriga förhållanden är skäligt.

Kan överenskommelse härom icke träffas, fastställes kostnadsfördelningen

av länsstyrelsen.

5 §•

Ställer ej kommun eller kommunalt kristidsförbund för ändamål, som i 4

§ sägs, erforderliga medel till förfogande, äger länsstyrelsen besluta, med vilket

belopp medel för sådant ändamål skola utgå. Underlåter kommun eller

kommunalt kristidsförbund eljest att för fullgörande av uppgift, som

med stöd av denna lag ålagts kommunen eller förbundet, vidtaga erforderlig

åtgärd, må länsstyrelsen föranstalta, att sådan åtgärd varder på kommunens

eller förbundets bekostnad vidtagen. Då sådant finnes vara av nöden, äger

länsstyrelsen förelägga lämpligt vite och till sådant vite fälla.

6 §•

Har kommun jämlikt bestämmelse i annan författning ålagts skyldighet

att fullgöra uppgift av beskaffenhet, som i 2 § sägs, äger Konungen, därest

kristidsnämnder tillsatts, föreskriva, att den handläggning, som enligt sådan

bestämmelse ankommer å annat kommunalt organ, i stället skall ombesörjas

av kristidsnämnd.

7 §•

Klagan över beslut, som enligt denna lag meddelas av länsstyrelse, må

föras hos Konungen i vederbörande statsdepartement i den ordning, som för

överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är bestämd.

Länsstyrelses beslut skall dock utan hinder av besvär lända till efterrättelse,

intill dess annorlunda kan varda förordnat.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första lagutskottets utlåtande Nr 38.

8 §■

Konungen äger meddela närmare bestämmelser angående kristidsnämnder

och kommunala kristidsförbund samt rörande tillämpningen av denna lag

i övrigt.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I fråga om de skäl, som ligga till grund för det genom propositionen framlagda

lagförslaget, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas

här nedan, hänvisa till propositionen.

Under den av världskriget förorsakade krisen i vårt land skapades en

särskild kristidsorganisation för handhavandet av vissa uppgifter, särskilt

rörande befolkningens livsmedelsförsörjning. Denna organisation bestod

dels av lokala nämnder, som tillsattes av kommunerna själva eller av länsstyrelserna,

och dels av vissa statliga organ. En närmare redogörelse för

den lokala kristidsförvaltningen under världskriget har lämnats å sid. 4—7

i propositionen, till vilken utskottet i denna del får hänvisa.

Till grund för det nu framlagda lagförslaget ligger en inom rikskommissionen

för ekonomisk försvarsberedskap upprättad, den 21 september 1938

dagtecknad promemoria, vid vilken fogats utkast till lag angående skyldighet

för kommuner att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter

(kommunal fullmaktslag).

Rikskommissionen har framhållit, att man vid planläggandet inom kommissionen

av en framtida organisation av den lokala kristidsförvaltningen i

främsta rummet haft att taga ståndpunkt till spörsmålet, huruvida och i vilken

utsträckning medverkan från kommunernas sida borde påkallas eller

örn en tillfyllestgörande organisation kunde tänkas med uteslutande statliga

organ. Det hade därvid ansetts kunna fastslås, att kommunernas medverkan

vore oundgänglig i olika avseenden. Vore det fråga om en kris av mindre

svårartad natur, borde det i de flesta kommuner vara tillräckligt med rent

lokala åtgärder utan att staten behövde engagera sig alltför djupt. Bleve

situationen åter så kritisk, att en genomgripande konsumtionsreglering vore

ofrånkomlig, måste det anses omöjligt att av en i sin helhet improviserad statlig

organisation erhålla ett tillfyllestgörande arbete utfört, när det gällde arbetsuppgifter

av kvantitativt och kvalitativt så betydande mått som i dylikt

fall. Anknytning till den redan bestående kommunala organisationen vore

en kraftkälla, som icke kunde undvaras. Därtill komme, att den lokala administrationen

borde kunna bliva avsevärt billigare vid en samverkan mellan

staten och kommunerna, än örn staten ensam påtoge sig hela det ekonomiska

ansvaret.

Rikskommissionen har vidare anfört, att en viktig medverkande faktor till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande Nr 38.

att samarbetet mellan de statliga och kommunala livsmedelsmyndigheterna

under världskrigsåren icke genomgående blev så gott och friktionsfritt som

önskvärt varit den icke fullt klara rättsgrunden för statens påkallande av

kommunal medverkan vid utförande av vissa arbetsuppgifter. Besluten härutinnan

hade nämligen genomgående utfärdats i administrativ ordning utan

att riksdagens godkännande någon gång inhämtats.

Det har av rikskommissionen ansetts vara en förutsättning för skapandet

av en fast och arbetsduglig kristidsorganisation, att klarhet vunnes på sistberörda

punkt. Då det befunnits oundgängligt särskilt i svåra situationer, att

den statliga ledningen fullt ut kunde betjäna sig av kommunal medverkan,

hade kommissionen ansett organisationsplanen böra förutsätta antagandet

av en fullmaktslag, genom vilken bemyndigande lämnades Kungl. Majit att

vid krig eller krigsfara, vari riket befunne sig, eller eljest av krig föranledda

utomordentliga förhållanden förordna, att kommunerna skulle fullgöra vissa

av tidsomständigheterna föranledda uppgifter samt att därför erforderliga

organ skulle tillsättas inom kommunerna.

Angående utkastet till kommunal fullmaktslag har rikskommissionen anfört:
Behovet

av en fullmaktslag, som med hänsyn till förhållandena under krig

eller krigsfara eller eljest av krig föranledda utomordentliga förhållanden

bestämmer Kungl. Maj :ts makt över kommunalförvaltningen, motiveras därav,

att en större frihet måste anses önskvärd att här lämpa den erforderliga lagstiftningen

efter växlande tidsomständigheter än som skulle bli fallet, om hithörande

förhållanden helt måste regleras i den ordning, som gäller för stiftande

av vanlig kommunallag.

Begränsningen av Kungl. Maj:ts lagstiftningsmakt på det kommunala området

visar sig särskilt i följande hänseenden: Utan riksdagens medverkan

torde Kungl. Majit enligt gällande konstitutionella regler och praxis icke få

anses befogad 1) att ålägga kommunerna uppgifter, vilka för dem medföra

ekonomiskt ansvar, 2) att föreskriva tillsättandet av kommunala organ, vilkas

verksamhet kan komma att ådraga kommunerna förpliktelser av angiven art,

samt 3) att stadga särskilda maktmedel, vilka garantera fullgörandet i enlighet

med statens intresse av kommunerna ålagda förpliktelser.

Rikskommissionen har vidare upprättat utkast till kungörelser, avsedda

att av Kungl. Majit utfärdas med stöd av den kommunala fullmaktslagen,

nämligen dels kungörelse angående inrättande av kristidsnämnder m. m.,

och dels kungörelse angående kommunala kristidsförbund.

Rikskommissionen har framhållit, att Kungl. Majit med stöd av sin administrativa

lagstiftningsmakt torde kunna utfärda bestämmelser i fråga

om upprättande av myndigheter, vilka vore att betrakta uteslutande som

organ för statliga förvaltningsdistrikt, d. v. s. kristidsorgan för länen eller

större delar av län (kristidsstyrelser). Utkast till förordning därom har jämväl

upprättats av rikskommissionen.

I förevarande sammanhang må nämnas, att inom rikskommissionens

kansli utarbetats utkast till lag om tjänsteplikt m. m., innefattande det huvudstadgandet,

att Konungen vid krig, krigsfara eller eljest av krig föranledda

förhållanden skall äga meddela förordnande, att svenska medborgare,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 38.

5

som fyllt 18 men ej 70 år, i mån av förmåga skola vara pliktiga att efter

åläggande fullgöra arbete, som utan att vara att hänföra till militär tjänstgöring

är av betydelse för tillgodoseende av krigsmaktens behov eller ock

erfordras för folkförsörjningen eller annat ändamål av synnerlig vikt för

det allmänna. Där ej avtal med främmande stat till annat föranleder, skall

enligt utkastet dylikt förordnande även gälla andra personer, som stadigvarande

vistas i riket.

Den 24 mars 1939 har Kungl. Majit bemyndigat chefen för socialdepartementet

att tillkalla sakkunniga för utredning av de spörsmål, som äga samband

med frågan om tjänstepliktslagstiftning.

Vidare må omnämnas, att utkasten till förordning angående kristidsstyrelser

och till kungörelse angående inrättande av kristidsnämnder bygga på förutsättningen,

att Kungl. Majit senast samtidigt med dessa författningars

ikraftträdande tillsatt tillfälliga centrala myndigheter med uppgift att närmast

Kungl. Majit handhava ledningen av det statliga kristidsarbete, som

under rådande krisläge kan befinnas erforderligt.

Beträffande dessa centralmyndigheters antal, benämning, uppgifter och

organisation ansluta sig utkasten till en av rikskommissionen för ekonomisk

försvarsberedskap utarbetad generalplan för organisationen av den under

krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden erforderliga extraordinarie

förvaltningen. Enligt denna plan avses, att under en kristid av tillräckligt

allvarlig natur inbördes självständiga kommissioner böra upprättas

med uppdrag att handhava ledningen inom vart och ett av de mest betydelsefulla

av samhällslivets områden, där tillfälligt statligt ingripande måste

ske — folkförsörjningen, den industriella produktionen, arbetsmarknaden

samt handel och sjöfart — nämligen folkhushållningskommissionen (FHK),

industrikommissionen (IK), arbetskommissionen (AK) och centralkommissionen

(CK), vilken sistnämnda avses skola handhava, förutom regleringsuppgifter

ifråga om handel och sjöfart, även vissa för hela kristidsförvaltningen

gemensamma uppgifter samt i någon mån förmedla samarbete mellan

kommissionerna.

I sitt yttrande till statsrådsprotokollet har föredragande departementschefen,

statsrådet Forslund, anfört bland annat:

»Såsom rikskommissionen framhållit synes det vara nödvändigt att vid ordnandet

av den lokala kristidsförvaltningen söka anknytning till den redan

bestående kommunala organisationen. Det lärer nämligen vara uteslutet att

för fullgörandet av de skiftande, ofta mycket omfattande uppgifter, som

måste lösas under krigs- eller krisförhållanden, anlita allenast redan bestående

lokala statliga förvaltningsorgan eller att därför skapa nya sådana. Genom

att låta den lokala kristidsförvaltningen handhavas under samverkan

mellan staten och kommunerna torde det även bliva lättare att vinna förståelse

för de åtgärder, som kunna behöva vidtagas. Härtill kommer, att den

personkännedom, erfarenhet och intressegemenskap, som vanligen är att finna

inom en kommun, därigenom kunde bliva utnyttjad. En sådan organisa
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första lagutskottets utlåtande Nr 38.

tion torde dessutom bliva avsevärt billigare än en av staten ensam uppbyggd

förvaltning.

De erfarenheter, som gjordes under världskriget, synas mig föranleda därtill,

att grunderna för kommunernas medverkan vid den lokala kristidsförvaltningen

böra regleras i en av Konung och riksdag gemensamt antagen författning.

Med hänsyn till de växlande situationer, som kunna tänkas uppstå

under krig eller krigsfara eller eljest av krig föranledda utomordentliga

förhållanden, torde det därvid vara lämpligast att giva Kungl. Maj :t en ganska

vidsträckt rätt att, då sådant förhållande som nyss nämnts föreligger,

ålägga kommunerna vissa av omständigheterna föranledda arbetsuppgifter.

Det låter sig nämligen icke göra att redan nu i detalj fastställa, vilka uppgifter

som därvid skulle behöva lösas. I stora drag torde emellertid böra angivas

de arbetsuppgifter, som kunna komma i fråga.»

Det genom propositionen framlagda lagförslaget har i huvudsak följande

innehåll:

I 1 § angivas förutsättningarna för att lagens huvudbestämmelser skola

träda i tillämpning. Paragrafen är avfattad i överensstämmelse med motsvarande

stadgande i det förslag till allmän förfogandelag, som förelagts

årets riksdag genom Kungl. Maj:ts proposition nr 284.

I 2 § angivas i stora drag de uppgifter, som skola kunna åläggas kommunerna.

Sålunda stadgas, att Konungen äger föreskriva, att kommunerna

skola i den omfattning Konungen bestämmer fullgöra sådana uppgifter,

som äro erforderliga för att fylla befolkningens eller produktionens behov

av viktiga förnödenheter eller för att lämpligt utnyttja tillgänglig arbetskraft

eller för att tillgodose annat ändamål av betydelse för folkförsörjningen.

3 § innehåller stadgandet, att handhavandet av de uppgifter, som med

stöd av 2 § komma att åläggas kommunerna, skall ankomma å kommunala

kristidsnämnder. Länsstyrelsen gives befogenhet att bestämma kristidsnämnds

verksamhetsområde. Såsom huvudregel torde området komma att

omfatta en kommun, men länsstyrelsen skall, där så erfordras, äga besluta

örn avvikelse från gällande kommunindelning. Örn två eller flera kommuner

anses böra hava gemensam kristidsnämnd, äger länsstyrelsen föreskriva,

att dessa kommuner skola utgöra kommunalt kristidsförbund. Det sist sagda

skall äga motsvarande tillämpning, där länsstyrelsen finner nödigt, att del

av kommun ingår i verksamhetsområde för kristidsnämnd.

I 4 § givas föreskrifter örn att kommun skall vara skyldig att ställa till

förfogande de medel, som erfordras för att bestrida kostnaderna för kristidsnämnds

verksamhet. Fördelning av kostnaderna inom ett kommunalt

kristidsförbund skall ske efter skälighetssynpunkter med hänsyn till verksamhetens

omfattning beträffande de särskilda delarna av verksamhetsområdet

och övriga förhållanden. Om överenskommelse ej kan träffas mellan

kommunerna, skall kostnadsfördelningen fastställas av länsstyrelsen.

5 § innehåller bestämmelser om de maktmedel, som ansetts böra stå

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 38.

7

länsstyrelserna till buds för att, om så skulle behövas, framtvinga efterlevnad

av vad kommunerna med stöd av lagen ålagts att utföra.

Om sistnämnda paragraf yttrar departementschefen bland annat:

»Då statliga förvaltningsuppgifter tidigare ålagts kommunerna, har det i

allmänhet icke ansetts nödvändigt att fastställa äventyr för underlåtenhet att

fullgöra dessa skyldigheter. Man har ansett sig kunna lita på den allmänna

solidaritetskänslan och respekten för lag och förordning. Exempel på att

tvångsmedel föreskrivits finnas dock, t. ex. i fattigvårdslagen. I fråga om

de skyldigheter, som enligt den nu föreslagna lagen skola kunna åläggas

kommun, torde det emellertid vara nödvändigt föreskriva, att vissa maktmedel

i nödfall skola stå till buds. I kritiska situationer kan det nämligen

vara av utomordentlig vikt, att ifrågavarande skyldigheter snabbt och effektivt

fullgöras . . . Att märka är, att blotta tillvaron av de i 5 § upptagna bestämmelserna

i regel torde verka så, att direkta tvångsåtgärder icke behöva

tillgripas.»

Enligt 6 § må på kristidsnämnd överflyttas uppgifter, som eljest tillkomma

ordinarie kommunal myndighet. Här åsyftas närmast uppgifter,

som enligt rekvisitionslagen ankomma å kommun.

7 och 8 §§ innehålla bestämmelser rörande rätt att överklaga länsstyrelses

beslut enligt lagen samt rörande bemyndigande för Konungen att utfärda

erforderliga tillämpningsförfattningar.

Utskottet har vid sin granskning av lagförslaget icke funnit anledning till

erinran mot detsamma. Utskottet förutsätter därvid, att de kommunala kristidsnämnderna

icke komma att åläggas andra arbetsuppgifter än sådana, för

vilka de äro särskilt lämpade. I anslutning härtill vill utskottet framhålla

vikten av att ifrågavarande nämnder erhålla en sådan sammansättning, att

de på ett tillfredsställande sätt kunna fullgöra sina åligganden.

Såsom framgår av propositionen lämnades under världskriget anslag av

statsmedel, som fördelades på livsmedelsnämnderna såsom bidrag till täckande

av kostnaderna för handhavande av de av staten pålagda förvaltningsuppdragen.

Särskilt blevo härigenom kommunerna i s. k. överskottsområden

tillgodosedda, vilket ansågs skäligt, enär de hade det minsta intresset av de

statliga ingripandena. Enligt lagförslaget äro kommunerna pliktiga att bestrida

kostnaderna för kristidsnämndernas verksamhet. Det torde icke vara

uteslutet, att åtskilliga kommuner härigenom kunna komma att åsamkas

ganska betydande utgifter. Särskilt för mindre bärkraftiga kommuner måste

en sådan utveckling framstå såsom mycket allvarlig. Utskottet förutsätter

med hänsyn härtill, att därest lagstiftningen bringas i tillämpning, statsmakterna

tillse, i vad mån statsbidrag böra lämnas kommuner för deras nu

ifrågavarande verksamhet.

Utskottet bär vid sin granskning av Kungl. Maj:ts förslag icke tagit ställning

till de vid propositionen fogade, av rikskommissionen för ekonomisk

försvarsberedskap upprättade utkasten till kungörelser angående inrättande

av kristidsnämnder m. m. och angående kommunala kristidsförbund samt

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första lagutskottets utlåtande Nr 38.

till förordning angående kristidsstyrelser, vilka författningsutkast icke underställts

riksdagen för yttrande.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 26 maj 1939.

På första lagutskottets vägnar:

K. SCHLYTER.

Vid detta ärendes behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Schlyter, Karl Emil Johanson, Eskhult, Branting, Karl

Karlsson, Brandt, Caap* och Boos;

från andra kammaren: herrar Hedlund i Östersund och Lindmark*, fru Östlund*

samt herrar Berg*, Larsson i Hede, Werner i Höjen*, Landgren och Björling.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1939. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

392093

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1939:391 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbet a1 i texten