Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om sjukhusvård vid krig eller krigsfara.
1939-05-26 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1LU 1939:40, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om sjukhusvård vid krig eller krigsfara.
Dokumentets text
Första ''lagutskottets utlåtande Nr 40.
1
Nr 40.
Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1939 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om sjukhusvård vid krig eller krigsfara.
Genom en den 28 april 1939 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,
nr 275, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj:t
under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda
protokoll föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade
förslag till
Lag
om sjukhusvård vid krig eller krigsfara.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, äger Konungen förordna,
att bestämmelserna i 3—9 §§ skola, helt eller delvis, tillämpas.
Under tid, då förordnande som i första stycket sägs är i kraft, gälla icke
i lag eller författning meddelade stadganden, i den mån de strida mot vad
enligt förordnandet blivit bestämt.
Konungen äger redan i fredstid föreskriva, att de förberedande åtgärder
skola vidtagas, vilka erfordras för tillämpning av bestämmelserna i denna lag.
2§-
I denna lag förstås med:
1. militära sjukhus:
a) garnisonssjukhus och militärsjukhus;
b) marinens sjukhus i Karlskrona;
c) fästningssjukhus;
d) arméns krigssjukhus och karantänssjukhus;
e) av svenska röda korset upprättade, till försvarsväsendets förfogande
ställda sjukvårdsanstalter; samt
f) fördelningssjukhus, etappsjukhus, landstormssjukstugor och militära
sjukvårdsanstalter i övrigt, i den mån Konungen förordnar, att de skola
anses såsom sjukhus enligt denna lag;
2. civila sjukhus:
a) sjukhus, varom stadgas i lagen örn vissa av landsting eller kommun
drivna sjukhus;
Bihang till riksdagens protokoll W39. 9 sami. 1 avd. Nr 40.
1262 39
2
Första lagutskottets utlåtande Nr 40.
b) karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet, akademiska sjukhuset i Uppsala,
lasarettet i Lund och allmänna barnbördshuset;
c) konung Oscar Ilis jubileumsfonds sanatorier;
d) kustsanatorier;
e) epidemisjukhus och tillfälliga lokaler för vård av epidemiskt sjuka,
varom stadgas i epidemilagen;
f) sinnessjukhus, som omförmälas i sinnessjuklagen, samt vårdhem för
sinnessjuka, varom förmäles i stadgan angående sinnessjukvården i riket;
g) enskilda sjukhem och förlossningshem, örn vilka förmäles i stadgan
angående enskilda sjukhem och förlossningshem;
h) vanföreanstalter;
i) anstalter för vård av blinda;
j) hem för kroniskt sjuka;
k) anstalter för sinnesslöa;
l) sjukvårdsanstalter, anordnade vid fattigvårdsanstalt enligt lagen örn
fattigvården;
m) pensionsstyrelsens kuranstalter;
n) Welanderhem;
o) brunns- och badanstalter;
p) av svenska röda korset upprättade, till försvarsväsendets förfogande
ej ställda sjukvårdsanstalter;
q) hjälpplatser; samt
r) övriga av civila myndigheter, inrättningar, sammanslutningar eller enskilda
upprättade sjukvårdsanstalter.
3§-
Sjukhusvård beredes vid följande sjukhus:
a) i fred befintliga militära och civila sjukhus, vilka fortsätta sin verksamhet
utan eller med förändring i fråga örn dess art eller omfattning; samt
b) vid krig eller krigsfara upprättade militära och civila sjukhus.
Sjukhus, varom förmäles i första stycket under b), kunna antingen anordnas
såsom fullt självständiga sjukhus eller ock i viss utsträckning hava
lokaler, personal eller materiel gemensamma med annat sådant sjukhus eller
med sjukhus, som i första stycket under a) sägs.
4§-
Konungen äger utfärda föreskrifter rörande upprättande av sjukhus genom
försorg av den, som driver sjukhus, eller nedläggande av sjukhus eller vidtagande
vid sjukhus av förändringar beträffande verksamhetens art eller
omfattning.
5§-
Sjukhus, som har lokal, personal eller materiel gemensam med annat
sjukhus, kan efter Konungens förordnande ställas under förvaltning eller
ledning av styrelsen eller chefen (styresmannen, läkaren) för sistnämnda
sjukhus.
Första lagutskottets utlåtande Nr 40.
3
6 §■
Sjukhus skall, i den mån så erfordras, mottaga såväl militära som civila
patienter.
Vårdplatserna vid sjukhus disponeras av den eller de myndigheter
Konungen bestämmer.
7 §•
Militära sjukhus drivas enligt föreskrifter, som utfärdas av Konungen.
Civila sjukhus drivas i den ordning, som för fredstid är föreskriven. Där
särskilda omständigheter därtill föranleda, äger dock Konungen föreskriva
annan ordning beträffande driften.
8 §•
Beträffande tillhandahållandet av personal och materiel för sjukhus äger
Konungen utfärda erforderliga bestämmelser.
9 §•
Kostnaderna för militära sjukhus bestridas av statsmedel, i den mån särskilda
medel icke stå till förfogande.
Vad nu sagts gäde ock i fråga örn civila sjukhus, som upprättas i anledning
av krig eller krigsfara.
För civila sjukhus i övrigt bestridas kostnaderna i den ordning, som
tillämpas i fredstid; dock att kostnader för vård av krigsskadade och övriga
extra kostnader, som föranledas av bestämmelserna i denna lag, skola gäldas
på sätt i första stycket sägs.
Med krigsskadade förstås dels sådana sjuka eller sårade, vilkas sjukdom
eller skada förorsakats av fienden eller eljest föranletts av eller inträffat
under deras tjänstgöring vid krigsmakten eller luftskyddet eller uppehåll
där med vederbörligt tillstånd, dels ock sjuka eller sårade krigsfångar.
10 §.
Anspråk på ersättning för sådana kostnader för civila sjukhus, vilka
jämlikt 9 § skola gäldas av statsmedel, prövas enligt de grunder och i den
ordning, som äro stadgade beträffande rekvisition för krigsmaktens behov.
Angående sätt och tid för ersättnings erläggande skall gälla vad i rekvisitionslagen
stadgas örn likvid för fullgjord rekvisition.
11 §•
Konungen äger meddela de närmare föreskrifter, som erfordras för tilllämpningen
av denna lag.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
4 Första lagutskottets utlåtande Nr 40.
I fråga om de skäl, som ligga till grund för det genom propositionen
framlagda förslaget, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas
här nedan, hänvisa till propositionen.
Den civila sjukhusvården regleras för närvarande genom ett flertal
lagar och andra författningar, bland vilka kunna nämnas lagen den 22 juni
1928 (nr 302) örn vissa av landsting och kommun drivna sjukhus, stadgan
samma dag (nr 303) angående lasarett, sjukstugor och tuberkulossjukvårdsanstalter
(sjukhusstadga), stadgan den 29 maj 1931 (nr 172) angående enskilda
sjukhem och förlossningshem, sinnessjuklagen den 19 september 1929
(nr 321), stadgan samma dag (nr 328) angående sinnessjukvården i riket,
lagen den 14 juni 1918 (nr 422) örn fattigvården samt epidemilagen den 19
juni 1919 (nr 443). Ifrågavarande lagar och författningar innehålla i allmänhet
synnerligen detaljerade bestämmelser.
För den militära sjukhusvården gälla bland annat föreskrifter i vederbörliga
tjänstgöringsreglementen (reglemente för marinen), reglemente för
garnisonssjukhusen samt fältreglemente. Få. grund av gällande brev angående
försvarsgrensförvaltningarnas krigsförberedelser lia vidare utarbetats
vissa krigssjukvårdsplaner.
I anledning av framställning från chefen för försvarsstaben av den 16
augusti 1937 har Kungl. Majit den 10 september 1937 uppdragit åt medicinalstyrelsen
att i samråd med chefen för försvarsstaben, generalfältläkaren,
luftskyddsinspektionen och överstyrelsen för svenska röda korset utarbeta
och till Kungl. Majit överlämna förslag till gemensam plan för den militära
och civila sjukhusvården i krig.
Till fullgörande av berörda uppdrag har medicinalstyrelsen utarbetat
förslag till den grundläggande författning, som syntes böra utfärdas för
sjukhusvården i krig, nämligen »lag örn sjukhusvård i krig», ävensom till
»kungörelse angående gemensam plan för den militära och civila sjukhusvården
i krig», innefattande tillämpningsföreskrifter till nyssnämnda lag,
samt »kungörelse angående försvars- och luftskyddsassistenter vid medicinalstyrelsen
».
Förslagen till lag och tillämpningskungörelse jämte därtill hörande motiveringar
hava av medicinalstyrelsen överlämnats till Kungl. Majit med skrivelse
den 15 juni 1938.
Medicinalstyrelsen har i ärendet anfört, att i gällande föreskrifter i fråga
örn den civila sjukhusvården omfattande ändringar krävdes, därest de skulle
kunna medgiva sjukhusvårdens ordnande på det sätt, som motsvarade det
moderna krigets krav. I viss mån vore så förhållandet jämväl beträffande
föreskrifterna för den militära sjukhusvården. På grund härav och då införandet
av erforderliga ändringar i vederbörliga författningar ur formell
synpunkt skulle bjuda synnerligen stora svårigheter, hade medicinalstyrelsen
funnit lämpligt att utarbeta en särskild lag för sjukhusvård i krig, vilken
under den tid densamma vore gällande i fråga örn de sjukvårdsanstalter,
Första lagutskottets utlåtande Nr 40. 5
beträffande vilka den ägde tillämpning, avsåges skola upphäva mot den nya
lagen stridande föreskrifter, utfärdade i lag och författning eller i annan
ordning.
Vid anmälan av frågan i statsrådet den 31 mars 1939 anförde föredragande
departementschefen, statsrådet Forslund, bland annat:
»På sätt medicinalstyrelsen framhållit är nutida krigföring sådan, att den
i viss utsträckning riktas även mot civilbefolkningen. Med hänsyn härtill
kan man icke i krig göra sträng skillnad mellan militära och civila personer,
då det gäller att vidtaga åtgärder för att bereda sjuka och skadade vård i
sjukvårdsanstalter av olika slag. Vård bör lämnas där så bäst kan ske.
För att de lämpligaste åtgärderna och anordningarna härutinnan skola kunna
vidtagas, lärer otvivelaktigt kunna uppställas såsom förutsättning, att en
central ledning har avgörandet i sin hand. Denna ledning synes lämpligen
böra utövas av Kungl. Majit. Gällande författningar och andra bestämmelser
rörande såväl det civila som det militära sjukvårdsväsendet innehålla
emellertid en mängd föreskrifter, som icke låta sig förena med stadgande
om en dylik central ledning.
Uppenbarligen skulle, såsom medicinalstyrelsen anfört, införandet av erforderliga
ändringar i alla de författningar, varom därvid skulle bliva fråga,
ur formell synpunkt erbjuda stora svårigheter. Denna omständighet har
föranlett medicinalstyrelsen att föreslå, att en särskild författning skall tillskapas,
avsedd att enhetligt reglera sjukhusförhållandena i krig. Därvid
skulle nu gällande bestämmelser, som strede mot stadganden i nämnda författning,
sättas ur kraft.
Då det måste anses vara en angelägenhet av största vikt, att effektiva
bestämmelser rörande anordnandet av sjukhusvården i krig och under andra
utomordentliga förhållanden tillskapas och då medicinalstyrelsens förslag
härutinnan, mot vilket erinran i princip icke framställts i avgivna yttranden,
synes erbjuda en framkomlig väg, finner jag mig kunna i huvudsak tillstyrka
styrelsens förslag till huvudförfattning.»
Det i propositionen framlagda lagförslaget innebär i huvudsak följande:
Huvudbestämmelserna i lagen (3—9 §§) skola enligt 1 § helt eller delvis
äga tillämpning allenast när Konungen därom förordnat. Sådant förordnande
får dock meddelas endast under den förutsättningen, att riket befinner sig
i krig eller krigsfara. Under tiden för förordnandets giltighet gälla icke i
lag eller författning meddelade stadganden, i den mån de strida mot vad
enligt förordnandet blivit bestämt. Konungen äger redan i fredstid föreskriva,
att förberedande åtgärder, vilka erfordras för tillämpning av lagens
bestämmelser, skola vidtagas.
I 2 § har intagits en förteckning över de olika typer av sjukvårdsanstalter,
å vilka lagen skall vara tillämplig.
Sjukhusvård skall beredas vid i fred befintliga militära och civila sjukhus,
vilka fortsätta sin verksamhet, eller vid militära eller civila sjukhus, som
6
Första lagutskottets utlåtande Nr 40.
upprättas vid krig eller krigsfara. Ett sålunda upprättat sjukhus kan antingen
anordnas såsom fullt självständigt eller också i viss utsträckning ha
lokaler m. m. gemensamt med annat sjukhus (3 §).
Konungen äger utfärda föreskrifter rörande upprättande av sjukhus genom
försorg av den, som driver sjukhus, eller nedläggande av sjukhus eller vidtagande
vid sjukhus av förändringar beträffande verksamhetens art eller omfattning
(4 §). Med stöd av detta stadgande skulle Konungen exempelvis
kunna ålägga landsting att vid krig eller krigsfara upprätta ett sjukhus,
även örn detsamma icke erfordrades för landstingsområdets behov.
Sjukhus, som har lokal, personal eller materiel gemensam med annat
sjukhus, kan efter Konungens förordnande ställas under förvaltning eller
ledning av styrelsen eller chefen för sistnämnda sjukhus (5 §). Detta stadgande
har av medicinalstyrelsen motiverats med att ett effektivt utnyttjande
av lokaler m. m. vid icke fullt självständigt anordnade sjukvårdsanstalter
icke sällan torde kräva, att sådana anstalter ställdes under gemensam ledning
och förvaltning.
6—8 §§ innefatta bemyndiganden för Konungen att i fråga örn dispositionen
av vårdplatser, driften av sjukhus samt tillhandahållandet av personal
och materiel föreskriva annan ordning än den som följer av gällande
bestämmelser.
Enligt 9 § skola kostnaderna för militära sjukhus ävensom för civila
sjukhus, som upprättas i anledning av krig eller krigsfara, bestridas av
statsmedel, i den mån särskilda medel icke stå till förfogande. För civila
sjukhus i övrigt skola kostnaderna bestridas i den ordning som tillämpas i
fredstid; dock att kostnader för vård av »krigsskadade», vilket begrepp närmare
definieras i lagen, och övriga extra kostnader, som föranledas av bestämmelserna
i lagen, skola gäldas på samma sätt som utgifterna för militära
sjukhus. I anslutning till denna paragraf uttalar föredragande departementschefen,
att huvudprincipen syntes böra vara den, att staten skulle svara för
samtliga kostnader, som uppstode på grand av bestämmelserna i den föreslagna
lagen.
Enligt 10 § skola anspråk på ersättning för sådana kostnader för civila
sjukhus, vilka jämlikt 9 § skola gäldas av statsmedel, prövas enligt de
grunder och i den ordning, som äro stadgade beträffande rekvisition för
krigsmaktens behov.
De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpningen av lagen, skall
Konungen äga meddela (11 §).
I detta sammanhang må anmärkas, att, enär ersättningsbestämmelserna
i nu förevarande lag i viss mån innefatta avvikelse från vad som stadgats i
5 § 2 mom. lagen den 31 mars 1938 (nr 90) örn förfoganderätt för luftskyddets
behov, i ett förslag till ändring av nämnda moment, som i samband
med förslaget till allmän förfogandelag förelagts riksdagen (prop. 284),
upptagits bestämmelse, att beträffande sjukhusvård vid krig eller krigsfara
gäller vad särskilt är stadgat.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första lagutskottets utlåtande Nr 40. i
Utskottet har vid sin granskning av lagförslaget icke funnit anledning
till erinran mot detsamma. Utskottet har ansett sig icke böra göra något
uttalande rörande de vid propositionen fogade, av medicinalstyrelsen upprättade
förslagen till kungörelser angående gemensam plan för den militära
och civila sjukhusvården i krig samt angående försvars- och luftskyddsassistenter
vid medicinalstyrelsen, över vilka förslag riksdagens yttrande icke
begärts.
Utskottet får hemställa,
att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas.
Stockholm den 26 maj 1939.
På första lagutskottets vägnar:
K. SCHLYTER.
Vid detta ärendes behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Schlyter, Karl Emil Johanson, Eskhult, Eiverlöf,
Karl Karlsson, Gärde, Karl Johan Olsson och Brandt;
från andra kammaren: herrar Bergquist, Lindqvist, Hedlund i Ostersund, Byberg,
Olsson i Mellerud, Larsson i Hede, Lindberg i Stockholm och Hansson i
Vännäsby *.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Utskottet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1939:393 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn sjukhusvård vid krig eller krigsfara. a1 i texten